Studenternas idrottsplats ligger i Stadsträdgården. Det finns en sommararena med fotbollsanläggning och en vinterarena med två bandyplaner.

Studenternas – historik

1 av 8

1/8

Bilderna kommer från Stadsarkivet.

Studenternas ligger i anslutning till Stadsträdgården. Området har en lång historia som park och friluftsområde.

I början av 1800-talet fanns här inhägnad och uppodlad mark som kallades  Landshövdingens hage. 1831 uppläts en del av området som promenadplats för allmänheten. Det sträckte sig till "Kap Finisterre", världens ände söder om det som idag är Studenternas. Området var då i utkanten av staden, därav det skämtsamma Kap Finisterre, en benämning som lever kvar även om det förkortats till "Kap". 1842 planterades allén längs promenaden och Flustret uppfördes vid ingången till promenaden, intill Svandammen. Byggnaden kom att byggas ut och har fungerat som en nöjeslokal sedan start. Svandammen anlades på 1500-talet som en av flera fiskodlingsdammar för Erik XIV.

Uppsala är en stad där universitetet haft ett stort inflytande sedan det grundades 1477. Detta präglar även staden idrottsliga historia. Den borgerliga idrottsrörelsen kom att få ett förhållandevis sent genomslag i staden.

Studenterna vid universitetet ägnade sig åt kroppsövningar som fäktning, ridning och simning. Under 1800-talet kom även gymnastik på programmet i Pehr Henri Lings anda. Man höll till en början till i Gustavianum och Exercishuset och från 1872 i Katedralskolans nybyggda gymnastiksal. De utövande var dock inte fler än ett hundratal studenter. Bristen på lokaler var ett hinder när idrottsrörelsen uppstod i takt med att städerna växte under 1800-talet. Huvudsakligen växte den kring bandy och fotboll. I Uppsala iordningsställdes isar för skridskoåkning på Fyrisån och bollsparkning praktiserades i stadens parker, där man tävlade i att sparka bollen så högt som möjligt med lindarna som måttstock.

Under 1890-talet startades en lobby, inom universitetet och studentkåren, för att bygga ett nytt gymnastikhus och idrottsarena. Studentkåren sköt till sist till pengar, och senare även staten och så kunde det nya gymnastikhuset uppföras vid Svandammen, 1910. Huset fick snart smeknamnet "Svettis". Studenternas Idrottsplats i Stadsparken invigdes med en bandymatch mellan Uppsala och Stockholms studenter våren 1909.

Studenternas Idrottsplats var alltså ett akademiskt initiativ, men var redan från början öppen för andra än studenter och universitetspersonal. Förvaltningen av anläggningen lades på en nybildad förening Uppsala Studenters IF, som kom att förvalta fram till 1930 då idrottsnämnd inrättades i Uppsala. Arenan omfattade en sommararena för friidrott och fotboll och vinterarena för bandy. Två grusbanor för tennis byggdes senare.
Den gamla arenan började rivas 2017 för att ersättas med den nya som stod färdig inför säsongen 2020. Den ägs och förvaltas idag av det kommunala bolaget Uppsala arenor och fastigheter.

Framtid

Arenan är helt klar invändigt. Utvändigt planeras på arenatorget (norra sidan mot stadsparken) ett stort konstverk, en dansbana och en kommersiell byggnad (T-huset). Vidare förväntas Ulleråkersvägen dras om och Tullgarnsbron byggas.

IK Sirius

IK Sirius bildades i stadsdelen Svartbäcken i Uppsala 1907. Fotbollen var en av flera sektioner inom föreningen. Genom åren har man och har haft simning, schack, vattenpolo, ishockey, handboll, bowling, skidor, friidrott och teaterverksamhet i föreningen.
Idag är det främst Fotboll, Bandy och Innebandy där man även spelar i landets högsta serier.

Sirius främsta placeringsmässiga merit i fotboll är SM-finalen 1924, då man föll mot Fässbergs IF med 5-0. Sex år tidigare förlorade man i SM-semifinalen mot IFK Göteborg.

Genom åren har Sirius fotbollslag spelat i alla divisioner från division IV och uppåt. Den bästa perioden var under sent 60- och tidigt 70-tal, men även 90-talet var en bra tid, med Sirius i landets näst högsta serie i stort sett hela decenniet.

Debutåret i allsvenskan 1969 blev Sirius 6:a i publikligan med ett publiksnitt på 9 208 personer. Publikrekordet för Studenternas är från kvalmatchen hösten 1968 på 12 546 personer. Under de allsvenska säsongerna på 60- och tidiga 70-talet låg publiksnittet i de 37 hemmamatcherna på 6 820 personer, vid sex av matcherna var det mer än 10 000 personer på Studenternas.

IK Uppsala Fotboll

IK Uppsala Fotboll är en ung förening som bildades 2016 och spelade sin första säsong 2017.

Föreningen bildades efter att damsektionen i IK Sirius bröt sig loss för att stå på egna ben. Verksamheten är fokuserad på flick- och damfotboll.

2020 gick flyttlasset från Löten till Studenternas där man nu har verksamheten och spelar sina hemmamatcher.

Offentlig konst Studenternas
Konstnär: Ebba Bohlin

Sommaren 2019 tog Kulturnämnden beslut om att tilldela uppdraget för offentlig utsmyckning av Studenternas till konstnären Ebba Bohlin.

Ett utsnitt av konstnärens tankar i sitt vinnande förslag:

Skulpturerna har uppstått ur slump och intuition och har sedan hittat sin skala, sitt material och sin yta. På något vis har de skapat sig själva, såsom trädet växer, barken får sin struktur och lövverket sin utbredning.

Jag har arbetat med kroppar i rörelse, skulpturerna är var och en som en stillbild ur en koreografi. De möter ett område som är fullt av rörelse; danspaviljongen bredvid, fotbollen inne på stadion, cyklister, joggare och andra som passerar. Det är som att längtan till och glädjen i rörelsen har lagrats i marken, årtagen i ån, skridskoskären på isen, de första försöken till fotbollsspel på leråkern i närheten och sedan alla år av rörelse sedan dess.

Passionen och entusiasmen, rörelseglädjen som har med all form av idrott och rörelse i vardagen att göra, det är den som förkroppsligas och upplevs i det fysiska mötet med skulpturerna.

Konstverk 1: ungefärlig storlek

• Höjd: 4 meter
• Bredd: 8 meter
• Djup: 5 meter

En organisk form reser sig mäktig, i mustig kulör och med metalliskt skimmer på gränsen mellan park och arena, likt ett gigantiskt löv eller ostron. Ytan är räfflad vilket ger en spännande ljusbild i en pastost skimrande effekt. Den mustiga kulören ger platsen värme och närvaro under årets alla skiftningar och interagerar fysiskt med sin härliga materialkänsla som manar till och tål att tas på.

Placerad nära de korsande gång- och cykelvägarna är den det första många möter vid övergången mellan Stadsträdgården och Arenan. Rörelsen i skulpturen accentueras av hur människorna passerar runtomkring den. I det framskjutna läget kommer den kunna ses både från bron, parken och andra sidan vattnet och blir på så vis ett riktmärke och kännetecken för området. Angående skalan måste skulpturen upp i den för att fungera väl med övriga närliggande volymer, men också för att få en verkanskraft på längre håll. I och med verkens taktilitet och detaljrikedom fungerar den dock minst lika väl på nära håll.

Konstverk 2: ungefärlig storlek

• Höjd: 2 meter
• Bredd: 1 meter
• Djup: 0,4 meter

Skulpturen gjuts i två delar, som fogas samman sömlöst. Det möjliggör två kulörer som möter varandra i en skarp kontrast: samma skimrande röda som i den stora skulpturen och en silvrig blåsvart. Ytans struktur och metalliska glans ger den fascinerande kvaliteter både på långt håll och då man kommer nära.

I och med den upphöjda placeringen invid trappan framträder skulpturen i samklang med den omgivande skalan, trots att den inte är högre än 2 meter och är väl synlig på långt håll uppifrån backen. Storleken ökar också igenkänningen av formen som en kropp i rörelse, något större än en vuxen person. Då en betraktare rör sig runt den tycks den vrida sig runt sin egen axel likt en kropp i rörelse.