Så vet vi att Islandsbron håller för spårväg

Islandsbron är snart 70 år gammal. I vilket skick är den?

Det korta svaret är att den mår bra. Anledningen till att vi vet det är att kommunens förvaltning har ett löpande brounderhåll. Vi gör inspektioner, följer våra inspektionsplaner och planerar åtgärder när det behövs. Det är en del av det normala arbetet.

Hur vet ni att Islandsbron klarar av att bära framtidens spårvagnar?

Som en del i arbetet med att bygga spårvägen på ett kostnadseffektivt, tryggt och hållbart sätt görs alltid noggranna tekniska utredningar. Externa experter på Bjerking har genomfört bärighetsberäkningar, och deras rapport från 2025 visar att Islandsbron klarar spårvagnstrafik utan att förstärkas.

Stämmer det att det finns konsultrapporter som visar att Islandsbron har allvarliga brister och borde förstärkas eller bytas ut?

Nej. Rapporten från 2020 innehöll ingen bärighetsberäkning. De brister som nämns där är sådant som normalt upptäcks vid broinspektioner, till exempel rostangrepp och mindre sprickor, vilket är vanligt på äldre broar och åtgärdas inom ramen för löpande underhåll.

I samma rapport nämns alternativ på förstärkningsåtgärder eller att byta bro, dessa var av generell karaktär och något vi hade kikat på OM bärighetsberäkningen som utförts senare hade visat på ett behov av att förstärka.

I bärighetsberäkningen från 2025 markerades vissa balkar som ”ej OK”. Det är en formulering som används i den tekniska beräkningsmodellen som användes och betyder att beräkningen efterfrågar fördjupad analys eller kompletterande underlag.

Sedan dess har frågan analyserats vidare i ett särskilt PM Åtgärdsförslag, där beräkningen har anpassats mer specifikt för just den här brokonstruktionen. Den fördjupade genomgången av balkarna visar att det inte finns något utmattningsproblem. Därför går vi nu tillbaka och uppdaterar bärighetsberäkningen utifrån de nya underlagen.

Är det sant att bron en gång byggdes för max 64 ton och nu ska bära spårvagnar som väger det dubbla?

Nej. Den relevanta parametern är axellast, inte fordonets totalvikt.
Den bärighetsberäkning som gjorts efter 2020 visar att Islandsbron klarar spårvägens laster enligt gällande standard. Spårvägens axellaster är 11 ton, vilket motsvarar belastningen från spårvagnar med totalvikter på 66, 88 och 88 ton beroende på modell. Det är dessa lastvärden – inte totalvikt i sig – som avgör hur bron belastas. Bärighetsberäkningen visar tydligt att Islandsbron klarar dessa laster.

Hur görs en bärighetsberäkning som visar att bron håller?
En bärighetsberäkning börjar med att vi hämtar in relevanta laster, vilket vi gör tillsammans med regionen som ansvarar för spårvagnarna.

Experterna analyserar bland annat spårvagnarnas axeltryck och hjulpar. Det är särskilt relevant på Islandsbron som är kort, eftersom det betyder att alla  axlar inte belastar bron samtidigt.

Beräkningen är omfattande och svår att läsa för den som inte är konstruktör, eftersom man måste förstå helheten och de tekniska principer som ligger bakom.

Borde inte bärighetsberäkningen göras efter att spårvagnarna är upphandlade?

Det stämmer att regionen ännu inte har handlat upp spårvagnarna, därför har vi gjort kvalificerade uppskattningar baserat på moderna spårvagnstyper.

Bedömningen av vad vikten kommer att bli är gjord i överkant, och det finns marginaler i beräkningen. Eftersom det finns olika typer av tågmodeller finns flera scenarier medtagna. Vi har också räknat med ett axeltryck som har viss överkapacitet för att vara på den säkra sidan.

Hur kommer det sig att bron får underkänt i vissa dokument?

När en besiktningsman gör en inspektion dokumenteras resultatet i vårt förvaltningssystem. Skador och brister som upptäcks vid inspektioner värderas för att åtgärdsplanen ska kunna planeras tidsmässigt. Vissa åtgärder bedöms behöva åtgärdas snabbare medan andra kan planeras in på längre sikt.

Det här är helt normalt och förekommer för alla befintliga broar i kommunen.

Finns det inte ett värde i att förstärka bron för säkerhets skull?

Vi gör de åtgärder som behövs och samordnar det med löpande underhållet med anpassningarna för spårvägen. När vi ändå lägger in spåren passar vi till exempel på att renovera tätskiktet och betongräcket, eftersom det är brister som identifierats behöver åtgärdas.

Förstärkningar skulle innebära att tillföra ytterligare vikt till bron samt förändra brons konstruktion, vilket inte finns ett mervärde i att göra eftersom det inte finns anledning till det.

Vi arbetar för långsiktig hållbarhet och samarbetar mellan utveckling och underhåll på förvaltningen.

Motståndare till spårvägen lyfter fram sprickor och punkter i rapporterna och får det att låta som att bron är farlig. Vad säger ni om det?

När man plockar enstaka meningar ur rapporterna kan helhetsbilden gå förlorad. De samlade utredningarna visar tydligt att Islandsbron är stabil och saknar utmattningsproblem. Sprickorna som lyfts fram handlar om normalt slitage som vi åtgärdar inom det löpande underhållet.

Bron klarar modern spårvägstrafik och därför finns det ingen anledning att riva eller bygga nytt. Det finns heller inget som tyder på att bron skulle vara osäker.

Hur ser grundläggningen ut. Finns det någon risk att bron rör sig eller sätter sig?

Vi har mätt höjderna på Islandsbron halvårsvis under två års tid just för att kontrollera sättningar. Det har påvisat att bron inte har några sneda sättningar och att brons grundläggning fungerar som den ska.