Del A: Huvudhandling

Förord

Mycket har hänt sedan 2010 då den förra översiktsplanen antogs. Uppsala är en attraktiv kommun och befolkningen ökar snabbt. Därför behöver vi bygga i en hög takt. Inte bara bostäder utan även arbetsplatser och allt det som behövs för en fungerande vardag. Både idag och på lång sikt.

Vi ska dra nytta av möjligheterna när vi blir fler, samtidigt som vi långsiktigt förbättrar livsmiljön – i staden, i tätorterna och på landsbygden. Vi skapar närhet och mervärden. Fem frågor är särskilt viktiga att prioritera i närtid. Om vi klarar av dem på ett bra sätt kommer också flera andra frågor att lösas på vägen:

1. Fler bostäder – 3 000 nya bostäder per år med mångfald i utbudet, i täta blandade miljöer och nära till hållbara transporter.
2. Mer plats för ett breddat näringsliv – 2 000 fler jobb per år, minst hälften inom kunskapsintensiva näringar.
3. Fyra spår till Stockholm – ökad kapacitet på Ostkustbanan med två nya spår, och beredskap för att svara upp mot statliga investeringar. 
4. Hållbara transporter – prioritera gång, cykel och kollektivtrafik, som tillsammans ska utgöra minst 75 procent av resandet inom staden år 2050. 
5. Ta tillvara naturen – lyft fram och använd ekosystemtjänster för en bättre miljö, för att berika människors upplevelser och för minskad klimatpåverkan.

Bakom dessa frågor och bakom den här översiktsplanen finns en bred politisk enighet. Enskilda människor, företag, organisationer, kommunen och andra myndigheter behöver samarbeta i en gemensam riktning för att förverkliga översiktsplanen.

Jag vill rikta ett stort tack till alla er som har engagerat er i arbetet med översiktsplan 2016.

Marlene Burwick
Kommunstyrelsens ordförande

Sammanfattning

Översiktsplanen ger en ram för kommunen att växa i. År 2050 kan vi vara upp till 135 000 fler invånare. Det innebär många möjligheter som vi behöver ta tillvara. Vi vill vara en drivande kraft i världen och en föregångare i ansvarsfull samhällsutveckling. Vi vill vara en kommun för alla, där man kan leva ett gott liv och förverkliga sina drömmar. För att lyckas behöver vi skapa närhet och mervärde när vi utvecklar kommunen. Men vad betyder det konkret? Hur ser Uppsala ut 2050 enligt översiktsplanen?

År 2050 är Uppsala uppbyggt kring noder och stråk. Många människor har nära till mycket och till varandra – i vardagen och till en stor arbetsmarknad. Både landsbygden, tätorterna och staden kopplas samman med stråk för snabb kollektivtrafik. Det är lätt att byta mellan färdmedel och att gå och cykla. De allra flesta som bor i staden behöver inte egen bil för att klara vardagen. När vi koncentrerar bostäder, arbetsplatser och service i stråk och noder kan vi lämna andra platser rofyllda och obebyggda, så som stora grönområden och parker.

År 2050 har Uppsala en femkärnig stad. Kommunens centrum är fortfarande innerstaden och den kompletteras 2050 med fyra stadsnoder. I dessa stadsnoder blandas bostäder med arbetsplatser, service och parker. Gränby, Gottsunda-Ultuna, Börjetull och Bergsbrunna bildar tillsammans med innerstaden den femkärniga staden. En sammanhängande stadsbygd med blandstad binder samman noderna, särskilt längs de livfulla stadsstråken.

År 2050 har Uppsala en levande landsbygd och många tätorter. Det finns goda förutsättningar för landsbygdsnäringar att utvecklas. Landsbygden har en viktig roll för energi- och matförsörjningen och för att sluta kretsloppen, både lokalt och i ett större perspektiv. Nya bostäder och arbetsplatser finns framför allt i tätorter med bra kollektivtrafik. Det i sin tur förstärker underlaget för service. Det bidrar till ett bra liv både på landsbygden och i kommunens många tätorter.

År 2050 har Uppsala en sammankopplad grönstruktur och rent vatten. Parker, naturområden och vattendrag hänger samman. Fler kan njuta av naturen och det blir lättare att både dra nytta av ekosystemtjänster och värna den biologiska mångfalden. Vattnet i sjöar och åar är rent och grundvatten i Uppsalaåsen är skyddat för framtida generationer.

År 2050 hänger våra system för avfall, el, vatten, avlopp och värme ihop. De storskaliga tekniska försörjningssystemen samspelar med lokala system. Nät och anläggningar är mer integrerade än idag. Särskilt goda möjligheter att arbeta med nya integrerade lösningar finns i de fyra stadsnoderna och andra större nya bebyggelseområden.

Så läser du översiktsplanen

Del A – Huvudhandling

Här hittar du planens centrala delar, framför allt i kapitel 3, Mark- och vattenanvändning.

• Kapitel 1 beskriver de viktiga och allmänna intressena som översiktsplanen prioriterar. Här läser du om våra ambitioner för Uppsalas samhällsbyggande.
• Kapitel 2 presenterar strukturbilden för Uppsala 2050. Det är en förenkling och en sammanfattande förklaring av den detaljerade plankartan och visar en önskad fysisk struktur för Uppsala en bit in på 2050-talet.
• Kapitel 3, huvudkapitlet, beskriver hur kommunens mark- och vattenområden bör användas i ett långsiktigt perspektiv. Här pekas riktningen ut för utvecklingen av den fysiska miljön i staden, i tätorterna och på landsbygden.
• Kapitel 4 täcker genomförandet av översiktsplanen, steg för steg. Där ingår hur vi ska följa upp och utvärdera planarbetet.
• Kapitel 5 tar upp de generella förutsättningarna för arbetet med översiktsplanen.

Del B – Riksintressen

Här hittar du hur kommunen förhåller sig till intressen på nationell nivå för bland annat kulturmiljövården, naturvården och totalförsvaret.
Läs del B, Riksintressen

Del C – Samlad konsekvensbeskrivning

Här hittar du hållbarhetsbedömningen, där miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en del. Förutom miljöfrågor tar den även upp sociala och ekonomiska aspekter.
Läs del C, Samlad konsekvensbeskrivning

Det här är en översiktsplan

Översiktsplanen är kommunens samlade strategi för hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras. Den pekar ut en riktning för hur kommunen ska utvecklas på lång sikt och vägleder också beslut här och nu.

Översiktsplanen visar hur staden, landsbygden och tätorterna kan fortsätta växa, nu och på lång sikt – ända fram till 2050. Den visar hur vi kan få plats med fler invånare och arbetsplatser, samtidigt som vi skapar en god livsmiljö för människor och företag, och värnar om och förbättrar vår miljö.

Översiktsplanen visar färdriktningen på lång sikt

Översiktsplanen ger framförhållning på lång sikt, ofta för händelser utanför kommunens kontroll. Den ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö, idag och för kommande generationer. Översiktsplanen ska alltså bidra till att långsiktigt skapa bästa möjliga förutsättningar för människor, miljö, företag och organisationer.

Planperioden sträcker sig bortom år 2050. Med ett så långt tidsperspektiv är det möjligt att skapa beredskap för en hög befolkningsökning och stora investeringar. Det ger också tid till att påbörja systemförändringar som kräver nya sätt att tänka och agera, exempelvis kopplat till hur vi transporterar oss och hur vi använder energi.

Översiktsplanen vägleder beslut här och nu

De förtroendevalda i kommunen tar ställning till hur kommunen ska utvecklas fysiskt genom planer och bygglov. Myndigheter, företag och enskilda genomför förändringar och påverkar utvecklingen genom sina beslut. Översiktsplanen är vägledande och ska leda i en gemensam riktning. Bland annat om var det är lämpligt med nya bostäder och arbetsplatser, vilka gröna stråk som är särskilt viktiga och var kollektivtrafiken behöver utvecklas.

Figur 1. Från översiktsplan till bygglov

I kommunens planprocesser översätts översiktsplanens målsättningar och intentioner till mer detaljerade planer. Det kan handla om fördjupade översiktsplaner, planprogram, detaljplaner och bygglov.

Översiktsplanen påverkar och påverkas av andra styrdokument som beslutas av kommunens politiker. Det handlar ofta om sektorsvisa program, riktlinjer och handlingsplaner. Sist i den här delen av översiktsplanen finns en lista på aktuella styrdokument och andra planeringsunderlag.

Figur 2. Från förslag till färdig plan

Även efter att planen är färdig fortsätter arbetet. Översiktsplaneringen är en rullande process med årliga uppföljningar och löpande uppdateringar. När översiktsplanen inte längre är tillräckligt aktuell för att fungera som beslutsunderlag, beslutar kommunfullmäktige att den ska revideras.

1. Prioriteringar

Översiktsplanen prioriterar viktiga och aktuella så kallade allmänna intressen inom fyra områden. De beskriver våra ambitioner för Uppsalas samhällsbyggande och styr mot en långsiktigt hållbar utveckling.

Prioriteringarna utgör grunden för hur mark- och vattenområden i kommunen ska användas och utvecklas. De har tagits fram utifrån aktuella kunskapsunderlag, kommunala styrdokument samt nationella och regionala mål och program. Vad prioriteringarna innebär fysiskt konkretiseras i kapitel 3 Mark- och vattenanvändning. Där hittar du riktlinjer för all mark- och vattenanvändning och inriktningar för olika geografiska områden.

Hit vill vi 2050 

1. Drivande kraft i världen
2. En kommun för alla
3. Plats för de goda liven
4. Föregångare i ansvarsfull samhällsutveckling

Figur 3. Prioriteringar - målbild 2050

1.1. Drivande kraft i världen

1.2. En kommun för alla

1.3. Plats för de goda liven

1.4. Föregångare i ansvarsfull samhällsutveckling

2. Strukturbild 2050+

Översiktsplanens strukturbild är en sammanfattning och förenkling av plankartan. Här ser vi hur olika delar i kommunen kan växa och bindas samman med varandra. Fyra viktiga områden tas upp: bebyggelse, transportinfrastruktur, grönstruktur och teknisk försörjning.

Strukturbilden visar en önskad fysisk struktur av Uppsala kommun en bit in på 2050-talet. I det långa tidsperspektivet måste vi vara beredda på förändrade förutsättningar i omvärlden, som snabb teknikutveckling och förändrad ansvarsfördelning. Översiktsplanen hanterar denna osäkerhet genom att ge en ram för den fysiska utvecklingen – en kostym som kommunen kan växa i.

Alla delar av kommunen – staden, landsbygden och tätorterna – ska kunna fortsätta att växa utifrån varje enskild plats förutsättningar. Det innebär att vi ska ta tillvara, förbättra och skapa förutsättningar på en plats. Ett exempel är att bättre infrastruktur på landsbygden kan ge både närhet och mervärde. Orten på landsbygden kommer närmare världen med bättre uppkoppling och bättre transporter. Bättre infrastruktur ger inte bara den som bor på landsbygden ett bättre liv. Det kan på samma gång stärka näringslivet och minska miljöbelastningen.

En bärande tanke i översiktsplanen är att bebyggelsen ska utvecklas i samspel med transportsystemet, och särskilt kollektivtrafiken. Tillgängligheten behöver därför vara hög till platser som många behöver nå. Dessa platser ska i sin tur erbjuda exempelvis service eller många arbetsplatser, beroende på sitt läge. Aktiviteter och byggd miljö koncentreras därför särskilt till platser med hög regional tillgänglighet och andra goda egenskaper utifrån sitt läge.

Strukturbild – en fysisk framtidsbild – för Uppsala kommun efter 2050:

• En växande kommun – som samspelar med sin omgivning
• Femkärnig stad – med sammanbindande stråk
• Levande landsbygd – med många tätorter
• Snabb kollektivtrafik – som stödjer utveckling av noder och stråk
• Sammankopplad grönstruktur – med gröna och blå stråk
• Tekniska försörjningssystem – med integrerade och förnybara lösningar
  
  

Figur 4. Uppsala kommun efter år 2050

2.1. En växande kommun – som samspelar med sin omgivning

År 2050 är arbets-, utbildnings- och bostadsmarknaderna i Östra Mellansverige integrerade. Städer och stadskärnor, mindre orter och landsbygder har länkats samman genom utbyggd transportinfrastruktur, ökad trafikering och ett samordnat taxesystem i kollektivtrafiken.

Uppsala stad har stärkt sin ställning som nordlig nod i huvudstadsregionen. Här finns levande stadsmiljöer, som rymmer en ansenlig del av näringslivs- och befolkningstillväxten. Nära stationer och hållplatser finns en hög koncentration av verksamheter och arbetsplatser. Det gäller särskilt vid Resecentrum, som har en särställning som lokal, regional och nationell nod med snabbkoppling till Arlanda. Det ger underlag för ett varierat näringsliv med högt kunskapsinnehåll och marknadsvärde. Mer än hälften av jobben som tillkommit fram till 2050 finns inom kunskapsintensiva yrken i den privata sektorn.

Uppsalas utveckling inom näringslivet och som regional knutpunkt har även stärkt omgivande kommuner. År 2050 samspelar bostads- och arbetsmarknaderna i regionen. Det ökar tillgången till både bostäder och arbete. Sammantaget finns år 2050 en stor mångfald och utbud av miljöer för människor och företag, i städer, tätorter och på en levande landsbygd.

Figur 5. Uppsala kommun har många goda grannar att samspela med.

2.2. Femkärnig stad – med sammanbindande stråk

De allra flesta av de nya bostäderna i kommunen som byggts fram till år 2050 har byggts i Uppsala stad. Det innebär att staden har växt med cirka 60 000 bostäder och arbetsplatser och ungefär lika många nya arbetsplatser. De nya bostäderna och arbetsplatserna är främst koncentrerade till platser dit det är lätt att ta sig med gång, cykel och kollektivtrafik. Det vill säga inom fyra kilometer från Resecentrum och i stadsnoder, stadsdelsnoder och stadsstråk.

År 2050 har nämligen fyra täta stadsnoder utvecklats, som komplement till innerstaden. Innerstaden har fortsatt att växa och befästa sin överordnade roll i kommunen och i regionen. Tillsammans bildar innerstaden och stadsnoderna den femkärniga staden. Varje stadsnod rymmer 5 000–10 000 arbetsplatser och här finns en blandning av arbetsplatser, boende och service. De fyra stadsnoderna har profilerat sig efter sina förutsättningar. I stadsnoderna Bergsbrunna och Börjetull finns nya tågstationer och vid Bergsbrunna har ett nytt verksamhetsområde etablerats, med direkt koppling till E4. Stadsnoderna Gränby och Gottsunda-Ultuna har utvecklats utifrån de verksamheter som finns där idag.

Förutom dessa större noder har även stadsdelsnoder med lokal service och tät bebyggelse fortsatt att utvecklas. Täta stadsstråk ligger längs stora delar av stomlinjenätet för kollektivtrafiken, och här finns stadsliv, verksamheter, arbetsplatser och målpunkter. En snabb och turtät kollektivtrafik kopplar samman stråk och noder med varandra, och med omgivande orter och landsbygd. Därmed ökar närheten både till vardagsservice och till den regionala arbetsmarknaden.


Figur 6. Noder och stråk i staden, med kopplingar utåt.

2.3. Levande landsbygd – med många tätorter

År 2050 erbjuder landsbygden och tätorterna, tillsammans med staden, ett varierat utbud av boende- och verksamhetsmiljöer. Utvecklingen i tätorterna och på landsbygderna har ökat förutsättningarna för serviceutbudet – framförallt i prioriterade tätorter och i servicenoder.

År 2050 har upp till 10 000 nya bostäder byggts i de prioriterade tätorterna, och cirka 1 000 bostäder på landsbygden i övrigt, längs stråk med regional busstrafik och i andra goda lägen. Flera av de prioriterade tätorterna har fått en tätare och mer blandad bebyggelse med exempelvis både flerbostadshus, radhus och villor.

Uppåt 5 000 nya arbetsplatser har tillkommit på landsbygden och i prioriterade tätorter fram till 2050. Ökningen handlar framförallt om jobb inom offentlig service och privat basservice, men också ökat distansarbete och småföretagande. Landsbygderna har ökat sin betydelse såväl för kommunens och regionens egenförsörjning som för att vidareutveckla och skapa nya exportvaror, tjänster och bostäder.

I Fullerö har ett nytt verksamhetsområde etablerats. Hovgården har expanderat och på ytterligare några platser har små verksamhetsmiljöer utvecklats.


Figur 7. Ramberedskap för tillkommande bostäder.

2.4. Snabb kollektivtrafik – som stödjer utveckling av noder och stråk

År 2050 har transportsystemet, och särskilt kollektivtrafiken, bidragit till att bebyggelse koncentreras till noder och stråk inom staden och till de prioriterade tätorterna.

En snabb och turtät kollektivtrafik kopplar samman de fyra stadsnoderna, innerstaden och de stora verksamhetsområdena Boländerna-Fyrislund, Husbyborg-Librobäck och ett nytt vid Bergsbrunna. De stora flödena av resenärer fördelas därmed mellan stadsnoderna, innerstaden och verksamhetsområdena. Kapaciteten i transportsystemen utnyttjas effektivt genom att resandet kan ske i flera riktningar.

 
Figur 8. "Femkärningen" och de snabba kollektivtrafiklänkarna.

Nya tågstationer i Bergsbrunna (Uppsala södra), Börjetull och Vänge innebär att trycket på innerstaden kan hållas nere och att Resecentrum avlastas. Investeringar i Dalabanan och Ostkustbanan leder till tätare pendeltågstrafik. Norrut gör pendeltågen stopp i Storvreta, Vattholma och Skyttorp.

Begränsade investeringar har skett i det statliga vägnätet. Framkomligheten för de regionala stomlinjerna för kollektivtrafik har förbättrats inne i staden och de gör nu även färre stopp på vägen. Ett sammanhängande cykelnät längs vägnätet och stadsstråken gör det enklare och säkrare att både cykla i staden, men också mellan tätorterna och staden.

Figur 9. Transportinfrastrukturen på kommunnivå.

2.5. Sammankopplad grönstruktur – med gröna och blå stråk

År 2050 finns det ett brett utbud av grönområden i alla tätorter och i staden. Grönområdena omfattar både park, natur, odling, idrottsytor och verksamheter som förstärker den gröna funktionen.

Investeringar i grönstrukturen har gjorts i takt med utveckling av ny bebyggelse, och grönområden har vid behov skyddats långsiktigt. Små och stora grönområden i och omkring staden är sammankopplade till gröna stråk, både radiellt och på tvären. Några av dessa utgörs av avrinningsstråk för dagvatten. Här har insatser gjorts för vattenkvaliteten och för att förstärka viktiga samband, värden och funktioner i grönstråken och längs åar och sjöar. När grönstrukturen hänger ihop får vi sammanhängande miljöer för rekreation. Det blir också lättare att värna biologisk mångfald för växter och djur och att dra nytta av flera ekosystemtjänster.

I tätare delar av staden är parker och stråk utformade för intensiv användning och med ett innehåll som vänder sig till hela staden. I mer glesa delar av staden och vid stadens rand finns större gröna områden, med möjligheter till avskildhet, lugn och tysthet.

Figur 10. Grön- och blåstrukturen i staden.

Vid varje prioriterad tätort finns rekreationsområden i naturmark. Grönblå stråk längs vattendrag har etablerats där så varit möjligt och mest angeläget. Några stora sammanhängande naturområden med höga naturvärden har kvar sin relativt orörda karaktär. Ekoln med omgivningar har utvecklats utifrån sina kvaliteter för rekreation och upplevelser.

Figur 11. Grön- och blåstrukturen på kommunnivå.

2.6. Tekniska försörjningssystem – med integrerade och förnybara lösningar

År 2050 har de storskaliga tekniska försörjningssystemen – det vill säga avfallshantering, vatten- och avloppssystem samt system för värme, kyla och elektricitet – kompletterats med mindre, lokala system och lokala kretslopp. Systemen är också mer integrerade med varandra. Uttagen av näringsämnen och energi från avloppssystemen har ökat. Jord- och skogsbruket i kommunen producerar nu i högre grad för lokal konsumtion, bland annat biomassa för energiomvandling.

Några lämpliga större markområden används för solenergiförsörjning. Mindre solenergi-anläggningar finns även på tak och andra lämpliga ytor. Småskalig energiförsörjning är nu vanligt på landsbygden. I täta bebyggelsemiljöer sker effektbalansering mellan närliggande fastigheter och anläggningar. Energinäten är anpassade för att kunna kopplas samman, både inom nätet och med andra tekniska försörjningssystem. Avfall återvinns allt effektivare och används i ökande grad för tillverkning av nya produkter.

Först ut med en mer utvecklad systemintegration och inslag av lokala system är platser med ny och tät bebyggelse. Här är det av ekonomiska skäl möjligt att förhålla sig relativt fritt till existerande tekniska försörjningssystem. I staden ligger stadsnoderna i framkant, eftersom det i utgångsläget fanns förhållandevis stora utrymmen där och den befintliga infrastrukturen bara delvis hade tillräcklig kapacitet. Bland tätorterna finns motsvarande förutsättningar särskilt i Gunsta och Storvreta.

3. Mark- och vattenanvändning

Det här är översiktsplanens huvudkapitel. Det beskriver hur mark, vatten och bebyggelse bör användas, utvecklas och bevaras i ett långsiktigt perspektiv. Två principer och generella riktlinjer ger vägledning, tillsammans med inriktningar för olika geografiska områden i staden, i tätorterna och på landsbygden.

Kapitlet har tre delar:

• Uppsalaprinciperna ger en samlad inriktning för den fysiska utvecklingen på principiell nivå.
• Generella riktlinjer behandlar viktiga allmänna intressen, som inte kan knytas till enskilda områden på plankartan.
• Inriktningar för mark- och vattenområden ger vägledning för de olika områden som redovisas på plankartan.

Hela kapitlet ger vägledning för efterföljande planering och beslut. Målgrupp är kommunen själv, andra myndigheter, markägare, exploatörer och allmänheten.

Kommunen själv ska använda kapitlet som vägledning

• i alla skeden av arbetet med fördjupade översiktsplaner och områdesprogram, planläggning och bygglov utanför detaljplan
• vid planering, lokalisering och utformning av transportnät och teknisk infrastruktur
• när kommunen själv bygger eller på annat sätt gör förändringar på mark som kommunen äger, det vill säga gator, parker och andra offentliga platser.

Utöver översiktsplanen finns andra planer, styrdokument, lagar och regler

Den fysiska planeringen regleras av kommunen i översiktsplaner, områdesbestämmelser och detaljplaner. Områdesbestämmelser används ofta för att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Detaljplaner visar vilken markanvändning som prioriteras och hur byggnader ska utformas för att vara lämpliga på lång sikt. Detaljplanen kan också reservera områden för särskilda ändamål.

Andra överordnade kommunala styrdokument finns listade sist i det här dokumentet.

Det finns många lagar och regler som direkt påverkar vad som är möjlig användning och utformning av ett område. De viktigaste lagarna är plan- och bygglagen och miljöbalken. Exempel på andra lagar är väglagen, kulturmiljölagen, fastighetsbildningslagen, lagen om skydd mot olyckor, ledningsrättslagen och lagen om allmänna vattentjänster. Exempel på skydd av områden är natur- och kulturreservat, strandskydd, grundvattenskydd och fridlysta arter. Särskilda regler gäller bland annat längs vägar, vid sjöar och vattendrag, där det finns fornlämningar, nära kraftledningar med mera.

Ett stort antal områden i kommunen omfattas av riksintressen och andra nationella intressen. I översiktsplanens Del B: Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse finns riktlinjer för hur de statliga intressena ska tillgodoses.

Kommunen har en databas där geografiskt avgränsade förordnanden och andra formella planeringsunderlag finns redovisade. Dessa ska tillämpas tillsammans med översiktsplanens inriktningar för mark, vatten och bebyggelse respektive de generella riktlinjerna. Underlag tillhandahålls av olika myndigheter där även kommunen ingår. Läs mer på uppsala.se/oversiktsplan

3.1. Uppsalaprinciperna

Uppsalaprinciperna ger principiell vägledning för den fysiska utvecklingen i Uppsala kommun. De kan ge stöd i avvägningen mellan olika intressen vid beslut om både stora och små frågor. Uppsalaprinciperna ska användas tillsammans, eftersom de kompletterar varandra.

Vi blir fler i Uppsala. För att ta tillvara möjligheterna arbetar vi med två viktiga principer: skapa närhet och skapa mervärden.

Med närhet menar vi närhet mellan människor och till det man behöver i sin vardag. Förändringar i den fysiska miljön ska bidra till fler möten mellan människor och göra det lättare att nå viktiga målpunkter. Det uppnår vi genom att koncentrera, blanda och koppla samman.

Att skapa mervärden är själva kärnan i en hållbar utveckling. Det innebär att en förändring löser flera problem på samma gång och skapar många olika värden samtidigt. Det uppnår vi genom att tänka långsiktigt, utgå från platsen och samordna investeringar.

Figur 12. Uppsalaprinciperna ger principiell vägledning för den fysiska utvecklingen.

Skapa närhet – koncentera, blanda och koppla samman 

Skapa mervärden – tänk långsiktigt, utgå från platsen och samordna investeringar

3.2. Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden

De generella riktlinjerna behandlar viktiga allmänna intressen för hänsyn och hushållning, som inte kan knytas till enskilda områden på plankartan. De ska användas när så är relevant, i efterföljande planering och prövning.

De generella riktlinjerna kan ge vägledning vid överväganden om lokalisering. De kan också ge anvisning om vilka planeringsunderlag och särskilda bedömningar som bör tas fram när olika värden berörs. Slutligen kan de ge vägledning om utformning eller utrymmesbehov för att stödja tillkomst, utveckling eller bevarande av vissa kvaliteter eller funktioner.

Tillämpningen av de generella riktlinjerna kan skilja sig åt beroende på förutsättningarna. I vissa fall räcker det med en enklare belysning och bedömning av en viss aspekt, i andra fall behövs fördjupade utredningar och åtgärder.

Tematiska riktlinjer

Figur 13. Karta kommunala kulturmiljöer: område (gul), kärna (prickigt)

Figur 14. Särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer (KF-beslut 1988)

3.3. Inriktningar för mark- och vattenområden

Översiktsplanen innehåller avvägningar på övergripande nivå för hur olika områden bör utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Inriktningar för alla mark- och vattenområden på plankartan redovisas i följande ordning: 

Plankartan för hela kommunen, för staden och för innerstaden finns längst bak i den här delen av översiktsplanen. Där finns också teckenförklaringar. 

Figur 15. Plankartan för hela kommunen, för staden och för innerstaden. Se större version av kartorna.

3.3.1. Staden

Stadens utbredning år 2050 anges på plankartan som en yttre gräns. Inom staden finns idag en stor variation av bebyggda och obebyggda miljöer.

Det Uppsala stad erbjuder är viktigt för hela kommunen. Staden, med sin storlek, täthet och mångfald av både människor och verksamheter, har en nyckelroll som jordmån för nya idéer och som kommersiellt, social, kulturell och demokratisk möteplats.

Strukturbilden för Uppsala 2050+ visar hur den övergripande fysiska strukturen ska utvecklas för att möta behov och göra kommunen till en fortsatt attraktiv plats för människor och verksamheter. För staden handlar det om att utveckla en funktionsblandad värdetät blandstad. Bebyggelse och funktioner koncentreras till noder och stråk med effektiv kollektivtrafik, och sammanlänkade finmaskiga gång- och cykelnät.

En betydande del – minst 80 procent – av de nya bostäder som behövs fram till 2050 behöver sannolikt rymmas inom staden. Det gäller även arbetsplatser och verksamhetslokaler. För att möta behovet bör i genomsnitt cirka 35 kvadratmeter bostadsyta och 8 kvadratmeter lokalyta för kontor (inklusive service och handel) tillkomma för varje ny uppsalabo. Behovet varierar dock inom staden. I innerstaden, stadsnoderna och stadsstråken är behovet av verksamhetsytor större än genomsnittet. Markområden inom stadens gräns, som idag är glest bebyggda eller obebyggda, behöver kunna utvecklas till blandade stadsmiljöer med bostäder, arbetsplatser, service och grönområden. Det gäller särskilt markområden som kan länka samman stadsdelar eller på annat sätt bidra till att öka närheten inom staden.

Utvecklingen av stadens olika delar behöver gå hand i hand med stora förbättringar av transportinfrastrukturen och med att robusta resurseffektiva tekniska försörjningsystem utvecklas och samordnas. Persontransporterna utvecklas med fokus på förbättrade förutsättningar för en kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel för att nå övergripande mål om tillgänglighet, utveckling, resurshushållning, klimatneutralitet med mera.

Inriktningen för mark- och vattenanvändningen inom stadens gräns beskrivs inom följande områden:

Inom stadens gräns

• Innerstad
• Stadsnod
• Stadsdelsnod
• Stadsstråk
• Stadsbygd
• Större utvecklingsområden

Delvis inom stadens gräns

• Verksamhetsområde
• Teknisk anläggning
• Knutpunkt för kollektivtrafik
• Reservat för station, järnväg, vägar med mera
• Grönt stråk och dagvattenstråk
• Grönområde
• Å-stråk
• Viktigt grundvattenavsnitt

Innerstaden

• Regional knutpunkt och mötesplats, identitetsbärande kärna i staden och kommunen
• Stadsliv, tillgänglighet och kontaktintensiva verksamheter i fokus, unika förutsättningar tas tillvara
• Hög koncentration av kvalitativa miljöer, kultur, handel, kontor, service och bostäder

Med innerstaden avses den mest centrala delen av Uppsala stad. I plankartan redovisas den som ett område med en oval, cirka 1–1,5 kilometers radie från Stora Torget och Resecentrum, vilket motsvarar innerstadens potentiella utbredning.

Innerstaden har en speciell och överordnad roll, i kommunen och i regionen. Den är för många människor den mest tillgängliga och aktivitetstäta miljön i kommunen. En stor del av huvudstadsregionen och Arlanda ligger inom nära räckhåll. Förändringstrycket är starkt och det är många som vill etablera sig, bo och anordna aktiviteter i innerstaden. Samtidigt finns många värden och intressen som kräver hänsyn vid förändring. Stora delar av innerstaden är kulturhistoriskt värdefull och erbjuder unika och inspirerande miljöer. I innerstaden finns också några av stadens mest uppskattade och använda stadsrum. Innerstaden bär en viktig del av del av Uppsalas själ.

Övergripande inriktning för innerstaden ges nedan, följt av en kompletterande beskrivning och inriktning för respektive delområde.

Figur 16. Plankarta för innerstaden. Teckenförklaring ser du nedan.

Upplysningar och hänvisningar för innerstaden

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för fysiska utvecklingen i innerstaden se även:

• Uppsalas innerstadsstrategi - "Stadsliv i mänsklig skala" som tagits fram i samband med översiktsplanen. (KF 2016)
• Program för Boländerna (KS 2014), revidering för främre Boländerna (pågående arbete 2016)
• Program för Kungsängen (KS 2009)
• Program för Södra Åstråket (PBN 2015)

Stadsnod

• Regionalt och lokalt centrum
• Knutpunkt för kollektivtrafik och stadsliv
• Hög koncentration av bebyggelse, personintensiva verksamheter, service samt bostäder

Stadsnoderna är befintliga och tillkommande centrumbildningar som har förutsättningar att på sikt utgöra komplement till innerstaden och till varandra. Stadsnoderna har potential att utvecklas som regionala och lokala centrum med en koncentration av näringsliv, service, bostäder med mera, kring tillkommande knutpunkter för kollektivtrafik. Stadsnodernas koncentration kring knutpunkter i kollektivtrafiken ger dem - tillsammans med innerstaden och stadsstråken - en strukturerande roll för bebyggelseutvecklingen. De blir därmed också viktiga för människors möjlighet att enkelt nå olika funktioner och förflytta sig i staden. Samlat bidrar detta till närhet och tillgänglighet för invånare, verksamma och besökare.

I plankartan anges de fyra stadsnodernas utbredning schematiskt, med en cirkel. Två av de angivna stadsnoderna utgår från befintliga centrumbildningar i Gränby och Gottsunda. Nya stadsnoder utvecklas i Börjetull och Bergsbrunna. För Gottsunda-Ultuna innebär det delvis utveckling av en ny stadsnod.

Inriktning för stadsnodernas utveckling med tillhörande preciseringar ges nedan, följt av en kompletterande beskrivning och inriktning för respektive stadsnod. Se även beskrivning och inriktning under Större utvecklingsområde, som berör flera av stadsnoderna.

Figur 17.  Stadsnod – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Stadsnoder:

• Gottsunda-Ultuna
• Börjetull 
• Gränby
• Bergsbrunna

Upplysningar och hänvisningar för stadsnoder

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.
• Inriktningar för större utvecklingsområden. 

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i stadsnoderna se även:

• Fördjupad översiktsplan för Södra staden (pågående arbete 2016)
• Program för Gottsunda (pågående arbete, 2016)
• Program för Östra Salabacke (KS, 2010)
• Strukturprogram för Librobäck (PBN 2006)

Gottsunda–Ultuna stadsnod

Stadsnoden består av två tyngdpunkter och innefattar Gottsunda centrum samt Lantbruksuniversitetets campusområde i Ultuna med nära omgivningar.

Gränby stadsnod 

Gränby stadsnod innefattar centrumanläggningen, handelsområdet Gränby köpstad, Gränby sportfält, Gränby gård delar av Gränbyparken, Brillinge och viktiga kopplingar mot bland annat Gränby bostadsområde, Gränbyskolan samt tillkommande verksamhetsområde öster om E4.

Bergsbrunna stadsnod (Uppsala södra)

Bergsbrunna stadsnod utgörs av området kring ett framtida stationsläge – Uppsala södra. Ett nytt stationsläge är en förutsättning för utvecklingen av en stadsnod vid Bergsbrunna. Området är i dagsläget till betydande del obebyggt och har en begränsad tillgänglighet. Med en ny station och en koppling till E4 ökar tillgängligheten markant. Idag nås cirka 100 000 arbetsplatser inom 60 minuter från denna del av Uppsala. Med ett stationsläge nås 2050 närmare 1,7 miljoner arbetsplatser inom 60 minuter. Även rekryteringsmöjligheten ökar från knappt 90 000 potentiella arbetstagare inom 60 minuter idag till närmare 1,3 miljoner år 2050.

Börjetull stadsnod

Stadsnoden i Börjetull omfattar bortre Luthagen, Börjetull, Husbyborg, delar av Librobäck, Stabby och delar av Stabbygärdena. Området innefattar både befintlig bostadsbebyggelse av olika ålder och täthet samt befintliga verksamhetsområden som delvis är under omvandling. Dessutom ingår markområden som inte är bebyggda. Stadsnoden gränsar väster om Bärbyleden till ett större utvecklingsområde (Herrhagsskogen och delar av Stabbygärdena) och i söder till Stabbyparken. Börjetull stadsnod ska utvecklas kring ett kommande, läge för en ny tågstation mellan Börjegatan och Bärbyleden. Här ska pendeltåg från Sala och Västerås stanna och pendeltåg från Stockholm kan eventuellt vända här. Det nya stationsläget förutsätter sannolikt att Arosbanan (ny Enköpingsbana) liksom dubbelspår på Dalabanan byggs. Kapaciteteten på järnvägssträckan mellan Börjetull och resecentrum behöver också förstärkas.

Stadsdelsnod

• Lokala centrum med stomlinjehållplats för kollektivtrafik
• Plats för vardagsservice och det lokala stadslivet
• Hög koncentration av bebyggelse, vardagsservice och bostäder

Stadsdelsnoder är befintliga och tillkommande platser med lokal centrumfunktion för en eller flera angränsande stadsdelar. Stadsdelsnoderna är belägna längs stadsstråk med hög tillgänglighet till kollektivtrafik och har en koncentration av service och mötesplatser för invånare och verksamma. Minst en hållplats för stomlinjebuss finns eller är planerad i respektive stadsdelsnod. Stadsdelsnoderna har en viktig funktion och potential för människors vardagliga närhet till kommersiell och offentlig service och innehåller både bostäder, arbetsplatser och vardagsservice för omgivande stadsdelar. Vissa av stadsdelsnoderna kan också ha någon enskild funktion, exempelvis handel, som riktar sig till ett större omland (exempelvis Stenhagen centrum). Genom att rymma en koncentration av målpunkter kring hållplatser i stomlinjenätet får stadsdelsnoderna – tillsammans med innerstaden, stadsnoderna och stadsstråken – en strukturerande roll i stadsutvecklingen och bidrar till närhet och tillgänglighet till vardagsservice för invånare och besökare.

I översiktsplanen anges åtta stadsdelsnoder i Uppsala stad. I plankartan redovisas stadsdelsnoderna schematiskt med en cirkel. Inriktning för stadsdelsnodernas utveckling med tillhörande preciseringar ges nedan. 

Figur 18. Stadsdelsnod – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Stadsdelsnoder:

• Vinghästtorget (Ulleråker)
• Rosendals torg
• Svamptorget
• Västertorg
• Stenhagen centrum 
• Torbjörns torg
• Heidenstams torg
• Årsta centrum

Upplysningar och hänvisningar för stadsdelsnoder

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i stadsdelsnoderna se även:

• Fördjupad översiktsplan för Södra staden (pågående arbete, 2016)
• Program för Ulleråker (KS , 2016)
• Program för Eriksberg (pågående arbete 2016)
• Program för Östra Sala backe (KS, 2010)

Stadsstråk

• Sammanlänkning av staden med prioritering av stomlinjer för kollektivtrafik
• Hög koncentration av bebyggelse med främst bostäder och en kontinuitet av stadslivskvaliteter och verksamheter
• Särskilt fokus kring hållplatser och andra strategiska platser

Stadsstråk utgörs av strategiska gatustråk som binder samman innerstaden, stadsnoder och stadsdelsnoder. De är utpekade huvudstråk för kollektivtrafiken. Stråken och hållplatslägena längs dessa ska - tillsammans med innerstaden, stadsnoderna och stadsdelsnoderna - bidra till att många får hög tillgänglighet och närhet till kollektivtrafik och olika viktiga funktioner i staden. De flesta av stråken har grundläggande potential för att utveckla stadsliv och bebyggelse. I plankartan redovisas dessa som stadsstråk med en bred linje. Några stråk eller delar av stråk saknar i utgångsläget förutsättningar för stadsliv och bebyggelse, men har en viktig sammanlänkande funktion för kollektivtrafik med hög kapacitet. I plankartan redovisas dessa stråk med en tunnare linje. I de flesta fall följer sträckningen av stråk och länkar befintlig gatusträckning, men i vissa fall hänvisar illustrationen till en planerad sträckning. Stråken och deras delsträckor har olika förutsättningar och utveckling av stråken kommer att behöva ske succesivt under perioder fram till år 2050.

Inriktning för stadsstråken beskrivs nedan. Efter det ges motsvarande inriktning för stråken som primärt utgör länkar för kollektivtrafiken.

Figur 19. Stadsstråk – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Stadsstråk:

1. Svartbäcksstråket
2. Nybystråket
3. Gränbystråket
4. Vaksalastråket
5. Salabacksstråket
6. Bolandsstråket
7. Sävjastråket
8. Ultunastråket (Kunskapsspåret)
9. Gottsundastråket
10. Gluntenstråket (del av Kunskapsspåret)
11. Eriksbergsstråket
12. Stenhagenstråket
13. Börjestråket
14. Fyrisvallsgatan/Gamla Uppsalagatan
15. Gränby – Bergsbrunna
16. Bergsbrunna –- Ultuna –Gottsunda
17. Gottsunda – Börjetull
18. Börjetull – Gränby

Upplysningar och hänvisningar för stadsstråk

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i stadsstråken se även:

• Kommande Trafikstrategi och Trafikplan
• Fördjupad översiktsplan för Södra staden (pågående arbete 2016)
• Program för Ulleråker (KS, 2016)
• Program för Eriksberg (pågående arbete 2016)
• Program för Boländerna (KS, 2014), revidering för främre Boländerna (pågående arbete 2016)
• Program för Östra Salabacke (KS, 2010)

Stadsbygd

• Blandstad med tyngdpunkt på bostadsutveckling, förändringar kompletterar och länkar samman
• Plats för bostadsnära funktioner och rekreationsområden som skapar närhet och livskvalitet
• Ökad koncentration av bebyggelse främst inom nära cykelavstånd från Resecentrum

Stadsbygden utgörs av de delar av staden som inte omfattas av innerstad, stadsnoder, stadsdelsnoder, stadsstråk, grönområden eller verksamhetsområden. Större delen av utgörs av bebyggelse från olika tidperioder i stadens utveckling, men relativt stora delar utgörs av lokala rekreations- och naturområden. Vissa andra obebyggda områden i stadsbygden kommer att behöva tas i anspråk, med bland annat bebyggelse, inom översiktsplanens tidshorisont till år 2050.

Områdena inom 4 kilometer från Resecentrum har en särskilt potential för bebyggelseutveckling som bidrar till att skapa närhet med cykelavstånd mellan stort antal av stadens målpunkter. Stadsbygdens utbredning sträcker sig på plankartan till den yttre gränsen för stadens utbredning år 2050.

Inriktning för stadsbygdens utveckling med tillhörande preciseringar ges nedan.

Figur 20. Stadsbygd – utdrag ur plankartan. Den streckade cirkeln visar ett avstånd på fyra km från Uppsala resecentrum. Se teckenförklaring.

Upplysningar och hänvisningar för stadsbygd

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i stadsbygden se även:

• Fördjupad översiktsplan för Södra staden (pågående arbete 2016)
• Program för Ulleråker (KS, 2016)
• Program för Gottsunda (pågående arbete 2016)
• Program för Eriksberg (pågående arbete 2016)
• Program för Boländerna (KS 2014), revidering för främre Boländerna (pågående arbete 2016)
• Program för Östra Salabacke (KS, 2010)
• Strukturprogram för Librobäck (PBN, 2006)

Större utvecklingsområde

Större utvecklingsområden är områden inom staden som på olika sätt kan spela en större roll i stadens bebyggelseutveckling. 

Strategiska förutsättningar för utvecklingen framgår i texterna om respektive område. I flera avseenden går det inte att idag ta ställning till när eller hur det kan vara aktuellt att välkomna en bebyggelseexpansion i dessa områden. För samtliga dessa områden behöver fördjupningar göras i form av programstudier eller fördjupade översiktsplaner. Innan sådana upprättats kan förändringar tillåtas om de uppenbarligen inte försvårar en senare utveckling i enlighet med inriktningen för respektive område.

Beskrivningar och inriktning för respektive större utvecklingsområde ges nedan.


Figur 21. Större utvecklingsområde – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Större utvecklingsområde:

• Södra staden
• Sydöstra stadsdelarna
• Herrhagsskogen och Stabbygärdena
• Gränby–Österleden
• Slättlandet mellan centrala staden och sydöstra stadsdelarna

Södra staden 

Området ligger i södra Uppsala som innefattar bland annat Ulleråker, Rosendal och Ultuna. Södra staden innefattar också en stor del av blivande stadsnoden Gottsunda/Ultuna.

Sydöstra stadsdelarna 

Området ligger i sydöstra Uppsala och innefattar bland annat de befintliga stadsdelarna Nåntuna, Vilan, Sävja och Bergsbrunna. Området innefattar den blivande stadsnoden Bergsbrunna.

Herrhagen 

Området ligger väster om Bärbyleden och innefattar bland annat Herrhagsskogen, Stabbygärdena och västra delarna av Börjetull stadsnod. Området genomskärs av ett reservat för ny järnväg mot Enköping (Aroslänken).

Gränby - Österleden 

Området ligger i nordöstra Uppsala och innefattar Gränby stadsnod och Verksamhetsområdet Nordöstra stadsgränsen.

Slättlandet mellan centrala staden och sydöstra stadsdelarna

Området ligger i östra Uppsala mellan Boländerna, järnvägen, Sävjaån och E4:an. Området utgörs av värdefull jordbruksmark och värdefullt landskap som formerar karaktären av stad på slätten och dessutom en viktig inflygningskil för sträckfåglar mot Årike Fyris.

Upplysningar och hänvisningar för större utvecklingsområde

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i större utvecklingsområden se även:

• Fördjupad översiktsplan för Södra staden (pågående arbete 2016)
• Program för Ulleråker (KS, 2016)
• Strukturprogram för Librobäck (PBN, 2006)

3.3.2. Prioriterad tätort

• Plats för basservice för tätorten och omgivande landsbygd
• Stöd för befolkningstillväxt och bebyggelseutveckling i balanserad takt och omfattning
• Koncentration av bebyggelse, service samt bostäder i kollektivtrafiknära lägen 

De prioriterade tätorterna utgörs av kommunens större tätorter som ligger bra geografiskt i det regionala kollektivtrafiksystemet, med god turtäthet. De prioriterade tätorterna är också stödjepunkter för basservice för de egna invånarna och för omgivande landsbygder och ibland andra orter. Tillsammans med landsbygden och staden erbjuder tätorterna ett varierat utbud av boende- och verksamhetsmiljöer.

Tätorternas attraktionskraft och potential består i överblickbara sociala sammanhang, en förhållandevis småskalig bebyggelse, tillgång till basservice, inre små avstånd, närhet till omgivande natur och landsbygd samt goda pendlingsmöjligheter. Här finns ett visst utbud av lokala arbetstillfällen och möjligheter till etablering av verksamheter. Lokala arbetstillfällen bidrar även med underlag till service och är viktigt för sammanhållningen och det lokala civilsamhället. Flertalet av tätorterna är starkt beroende av goda pendlingsmöjligheter till Uppsala stad eller till stora koncentrationer av arbetsplatser i andra kommuner.

Tätorterna har sammantaget haft en positiv befolkningsutveckling sedan mitten på 00-talet. Det underlättar möjligheten att upprätthålla service. Även om landsbygdsbefolkningen också ökat måste basservicen i allt högre grad förlita sig till befolkningsunderlaget inne i själva tätorten. Tätorternas funktioner som besöksmål för kommuninvånare och andra mer långväga besökare är sammantaget svagt utvecklade, men undantag finns – exempelvis Storvretas skidanläggning med konstsnö. Tätorterna har olika karaktärer och skilda förutsättningar att utvecklas.

I plankartan redovisas orterna med befintlig bebyggelse utbredning samt en schematiskt avgränsad yttre zon. Inriktningen för de prioriterade tätorterna med tillhörande preciseringar ges nedan, följt av kompletterande beskrivning och inriktning för respektive tätort.

Figur 22. Prioriterad tätort - utdrag ur plankarta. Se teckenförklaring.

De prioriterade tätorterna:

• Vänge
• Järlåsa
• Bälinge och Lövstalöt
• Björklinge
• Storvreta
• Vattholma
• Skyttorp
• Jälla
• Gåvsta
• Gunsta
• Länna
• Almunge
• Knutby

Vänge

Tätorten ligger i anslutning till Dalabanan på Uppsalaslätten, cirka 12 kilometer väster om Uppsala. Vänge ligger i stadens omland och är huvudsakligen uppbyggt kring järnvägen och den gamla kyrkbyn. För närvarande stannar inte tågen vid stationen, men på sikt kan det bli aktuellt med utveckling av stationsläge för Upptåget. God förbindelse med kollektivtrafik finns med länsbuss. Den större delen av bebyggelsen består av småhus från 1960-talet. Vänge kyrka utgör tillsammans med prästgården och den före detta skolan en väl sammanhängande enhet och ett gammalt sockencentrum som har höga kulturhistoriska och miljöskapande värden i samhället. Vänges serviceutbud är mellangott sett i förhållande till andra tätorter. Tidsavståndet till Uppsala är litet med Stenhagens centrum som närmsta servicekoncentration. Tillgången på friluftsmarker är god. Det är framförallt Almby–Täbyskogen och den flacka dalgången kring Vängeån som har de största kvaliteterna. Det finns teknisk kapacitet i VA-systemet för 50 nya bostäder. För att kunna finansiera en överledning av vatten och avlopp från Uppsala krävs en utbyggnad med minst 800 bostäder.

Upplysningar och hänvisningar för Vänge

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av närområdet.
• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 72.

Järlåsa

Tätorten ligger i anslutning till Dalabanan och väg 72, drygt två mil väster om Uppsala. Järlåsa utgörs av ett stationssamhälle som sedan 1920-talet vuxit fram i en relativt jämn och lugn takt som gett bebyggelsen en blandning av olika byggnadsstilar, såväl söder som norr om väg 72. Stationen ligger centralt belägen och Järlåsa karakteriseras i dag av villor med trädgårdstomter omgivet av skogsmark. Landsvägen och järnvägen med byggnader för industri och handel dominerar intrycket i centrum. Järlåsa har i förhållande till sin storlek gott om service. I närheten av stationssamhället finns flera fritidshusområden, såsom Kvicksätra/Borgarbo, Skyttstennäs, Friberga/Balsbo och Ribbingebäck vilka över tid mer och mer omvandlats till permanentboende. Skogen vid motionsspåret är en viktig tillgång. I övrigt finns det gott om friluftsmarker i hela Järlåsabygden. Tätorten har haft en viss bostadsutbyggnad de senaste åren. Färskvattentillgångarna är mycket begränsade och förutsättningarna för ytterligare en vattentäkt är dålig. Det finns teknisk kapacitet i VA-systemet för 20 nya bostäder. För att kunna finansiera en överledning av vatten och avlopp från Uppsala krävs en utbyggnad med minst 2700 bostäder.

Upplysningar och hänvisningar för Järlåsa

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av närområdet.
• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 72.

Bälinge och Lövstalöt

De båda tätorterna ligger på Uppsalaslätten, cirka 12 kilometer norr om Uppsala. Bälinge och Lövstalöt ligger mellan sparade åkerholmar och bebyggelsen utgörs främst av småhus. Bälinge utvecklades som villaförort till Uppsala på 1960- och 1970-talen. Lövstalöt är ett utpräglat villasamhälle där huvuddelen av bebyggelsen tillkom under 1960-talet. Båda orterna har haft en förhållandevis omfattande bostadsutbyggnad de senaste tio åren. Både Bälinge och Lövstalöt är orter på slätten med begränsad tillgång till närbelägen skog, vilket innebär att Högstaåsen, Lövstahagarna, Björklingeåns omgivningar, motionsspåren och skogsmarkerna upp mot Kiplingeberg är viktiga för närrekreation. Bälinge har ett medelgott serviceutbud medan Lövstalöt har väldigt få servicefunktioner. Goda förbindelser med kollektivtrafik till Uppsala finns med buss. Vid Fansta pågår planläggning för cirka 130 bostäder och vid Nyvla pågår planläggning för cirka 55 bostäder. Det finns teknisk kapacitet i VA-systemet för ytterligare cirka 500 bostäder. Det finns inga självklara expansionsriktningar eller förtätningsmöjligheter i orterna som kan ta emot cirka 500 nya bostäder. Kommunen äger mark som kan vara lämplig för ny bebyggelse. Bälinge och Lövstalöt ligger i stadens omland.

Upplysningar och hänvisningar för Bälinge och Lövstalöt

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av närområdet.
• Skydd för landskapsbilden råder inom delar av närområdet.

Björklinge

Tätorten ligger väster om Långsjön, cirka 2 mil norr om Uppsala. Björklinge domineras av småhusbebyggelse. Villabebyggelsen har i huvudsak växt fram från 1950-talet, men det var i slutet av 1960- och under 1970-talet som den stora utbyggnaden ägde rum. Björklinge–Långsjön är en populär badsjö och ett stort antal sommarstugor byggdes under 1940- och 1950-talet. Samhället Björklinge har sitt ursprung i ett medeltida sockencentrum där kyrkan utgjort den naturliga mittpunkten och där flera vägar knöts samman. Kyrkan som uppfördes på 1300-talet har en framträdande roll i landskapsbilden. God kollektivtrafikförbindelse till Uppsala finns med buss. Orten har förhållandevis gott om service, med viss koncentration kring en av hållplatserna. Prästgårdsskogen och Björklinge friluftsområde med bad är stora tillgångar för rekreation, liksom Häggebyskogen, som är det närmaste större skogsområdet där tillgängligheten kan utvecklas. Det finns teknisk kapacitet i VA-systemet för ytterligare cirka 300 bostäder. Kommunen äger mark som kan vara lämplig för ny bebyggelse.

Upplysningar och hänvisningar för Björklinge

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av tätorten och närområdet.
• Skydd för landskapsbilden råder inom delar av närområdet.
• Miljöskyddsområde (LST) råder inom delar av tätorten och närområdet.
• Utökat byggnadsförbud på 50 meter gäller för E4.

Storvreta

Tätorten ligger längs Ostkustbanan cirka 1,5 mil nord-nordost om Uppsala där slätten runt Fyrisåns dalgång möter skogslandskapet. För Storvreta finns en särskild fördjupning av översiktsplanen (FÖP Storvreta, 2012). Det finns en utvecklingspotential för 1600 bostäder eller mer samt ett omfattande område för verksamheter, bland annat ytkrävande och miljöstörande anläggningar. Genomförandet bedöms pågå under längre tid. Kommunen äger en del av marken som är tänkt för ny bebyggelse.

Figur 23. Plankarta från fördjupad översiktsplan för Storvreta.

Upplysningar och hänvisningar för Storvreta

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Fördjupad översiktsplan för Storvreta (KF, 2012)

Vattholma

Tätorten ligger längs Ostkustbanan, cirka 2 mil norr om Uppsala. Tätorten ligger i ett gammalt kulturlandskap med Fyrisån centralt belägen i tätorten. Vattholma har en lång och intressant historia med kyrkomiljö från medeltiden, en järnbruksmiljö med anor från 1500-talet och en slottsmiljö med bevarad huvudbyggnad från 1600-talet. Vattholmas långa och varierade byggnadshistoria har skapat en mångfald av byggnader och miljöer som tillsammans ger unika förutsättningar att bygga vidare på. Serviceutbudet är förhållandevis svagt och bör därför stärkas. Goda kollektivtrafikförbindelser erbjuds genom Upptåget. Stationsläget har tidigare flyttats till ett läge som idag inte har så tät bebyggelse. Det finns gott om närnatur inom och kring tätorten. Skogen öster om landsvägen och park- och naturmiljöerna kring ån och åsen är viktiga tillgångar för tätorten och har potential för utveckling av rekreativa kvaliteter. Det finns teknisk kapacitet i VA-systemet för ytterligare cirka 300 bostäder. För större expansion behövs ett nytt avloppsreningsverk och minst 500 nya bostäder utöver de 300 som dagens kapacitet räcker till. Kommunen äger en del mark som eventuellt kan vara möjlig för bebyggelseutveckling.

Upplysningar och hänvisningar för Vattholma

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av tätorten och närområdet.
• Skydd för landskapsbilden råder inom delar av tätorten och närområdet.
• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 290.

Skyttorp

Tätorten ligger längs med Ostkustbanan och längs väg 290, cirka tre mil norr om Uppsala. Skyttorp tillkom som en följd av att järnvägen drogs fram mellan Uppsala och Gävle på 1870-talet. Under 1900-talet utvecklades snickerirörelse som kom att sätta en stark prägel på orten. Bostäder byggdes i takt med industriernas utveckling i tre delområden, norr om Vikstavägen, på Åsby backar österut till Fyrisån samt söder om snickerifabrikens mark närmast öster om järnvägen. Sedan industrin la ner har ytterligare en del villabebyggelse tillkommit. Ortens eget serviceutbud är svagt, men tillgången till upptåget innebär pendlingsmöjligheter och goda tidsavstånd till orter med mer service. Stationen ligger centralt och god kollektivförbindelse till Uppsala finns med Upptåget. Dessutom ger angränsande skogsområden god tillgång till närnatur. Det finns teknisk kapacitet i VA-systemet för 150 nya bostäder. För att kunna finansiera en överledning av vatten och avlopp från Uppsala krävs en utbyggnad med minst 2700 bostäder. Kommunen äger en mindre del mark i gott läge för ny bebyggelse.

Upplysningar och hänvisningar för Skyttorp

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av närområdet.
• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 290.
• Det finns risk för föroreningar i den gamla industrimarken på orten. 

Jälla

Jälla ligger vid väg 288 i kantzonen mellan den öppna slätten och det slutna skogslandskapet, cirka 4 kilometer nordost om Uppsala. I den södra kanten av området ligger Jälla skola, som bedriver gymnasieskola inom naturbruk. Övrig bebyggelse inom området utgörs av grupper med småhus, enstaka gårdar och ekonomibyggnader. Inom området råder ett högt bebyggelsetryck. I anslutning till Jälla ligger det nya bostadsområdet Lindbacken, som har planlagts för cirka 900 bostäder, skola och viss handel. God kollektivtrafikförbindelse till Uppsala finns med buss. Hållplatslägen finns i anslutning till väg 288. Området gränsar i norr mot Hovgårdens avfallsanläggning och motorbanan Rörken, som ligger inom fördjupad översiktsplan. För att Jälla ska kunna expandera ännu mer krävs förstärkning av VA-kapaciteten genom överledning från Uppsala. Minst 500 ytterligare bostäder behövs för att finansiera detta. Kommunen äger mark som kan vara lämplig för ny bebyggelse. Jälla ligger i stadens omland.

Upplysningar och hänvisningar för Jälla

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Hovgården – Rörken (KF, 1993) berör utredningsområdet.
• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 288.

Gåvsta

Tätorten ligger strax söder om väg 288, cirka 1,5 mil nordost om Uppsala. Gåvsta är ett gammalt sockencentrum i Rasbo. En större bostadsexpansion skedde i början av 1970-talet då det tillkom två större villaområden. Under 1990- och 2000-talet tillkom ytterligare småhusområden. Orten är till stora delar omgiven av slättlandskap, varför hagmarks- och skogsområdet från kyrkan och västerut är en viktig tillgång för rekreation. Gåvsta har svagt till medelgott serviceutbud som är viktigt för hela Rasbobygden. God kollektivtrafikförbindelse finns till Uppsala med buss, Tätorten har egen VA-försörjning som klarar en utbyggnad med ytterligare cirka 150 bostäder. För att Gåvsta ska kunna expandera med mer än 150 bostäder krävs förstärkning av VA-kapaciteten genom överledning från Uppsala. Minst 2000 ytterligare bostäder behövs för att finansiera detta. Kommunen äger mark som lämpar sig för ny bebyggelse. Sydost om Gåvsta pågår planläggning för cirka 25 bostäder.

Upplysningar och hänvisningar för Gåvsta

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 288.

Gunsta

Tätorten ligger längs väg 282 cirka 1,5 mil öster om Uppsala. God förbindelse med kollektivtrafik till Uppsala finns med buss. Hållplatser är lokaliserade utmed väg 282. Strategin för den fysiska utvecklingen av orten finns i en fördjupad översiktsplan för Funboområdet (FÖP Funbo, 2011) Utvecklingspotential med cirka 1500 bostäder finns i FÖP Funbo och utbyggnad bedöms pågå under minst ett decennium. Detaljplaneläggning och genomförande pågår i Gunsta. Marken som är tänkt för utbyggnad ägs av kommunen och ett flertal privata aktörer. Utöver det finns pågående programarbete för ett område kring Marielund. Uppsala kommuns pågående utbyggnad av vatten och avlopp längs 282 kommer att möjliggöra en utbyggnad med cirka 2500 nya bostäder i hela stråket fram till Almunge.

Figur 24. Plankarta från fördjupad översiktsplan för Funbo (Gunsta)

Upplysningar och hänvisningar för Gunsta

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen;

• Fördjupad översiktsplan för Funbo (KF, 2011)
• Program för Marielund (pågående arbete 2016-)

Länna

Länna är beläget mellan Lötsjön och Långsjön längs väg 282, och har utvecklats kring det gamla järnbruket från mitten av 1700-talet. Större delen av bostadsbebyggelsen har tillkommit de senaste 60 åren med en förhållandevis hög andel flerbostadshus. De nyare bostadsområdena ligger glesare och mellan bergiga partier som huvudsakligen är orörda. Serviceutbudet är medelgott. God förbindelse med kollektivtrafik till Uppsala finns med buss. Hållplatslägen är lokaliserade längs väg 282. Länna har god tillgång till högkvalitativa rekreationsvärden i form av sjönära natur, bad, motionsspår, vandringsleder och närhet till Fjällnora friluftsområde. Museijärnvägens trafikering på Lennabanan, tillsammans med bruksmiljön med värdshus och rekreations- och badmöjligheter vid Lötsjön, lockar till många besök. Uppsala kommuns pågående utbyggnad av vatten och avlopp längs 282 kommer att möjliggöra en större utbyggnad inom orten. Totalt sett finns kapacitet för cirka 2500 nya bostäder i hela stråket fram till Almunge. Kommunen äger mark som kan vara lämplig för ny bebyggelse. Många markområden nära tätorten har bevarandevärden för friluftsliv, naturvård och kulturmiljö. I ett skogsområde i anslutning till Kalle Blanks väg pågår planläggning för cirka 200 bostäder samt skola.

Upplysningar och hänvisningar för Länna

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av tätorten och närområdet.
• Riksintresse för Natura 2000 och kraftledning berör närområdet.
• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 282.

Almunge

Tätorten ligger vid väg 282, cirka 2 mil öster om Uppsala. Almunge har anor från 1200-talet och utgörs av ett stationssamhälle i väster och en kyrkby i öster. Innan järnvägen anlades låg huvuddelen av bebyggelsen runt kyrkan. Almunge är omgivet av kulturlandskap med höga natur- och kulturvärden. Tätorten har god tillgång till service och kollektivtrafik. En ny vårdcentral byggs för tillfället i anslutning till skolan. Tätorten har därför betydelse inte bara för omgivande landsbygd utan också för tätorterna Länna och Knutby.

Genom väg 273 finns en koppling till Arlanda, som är en av Sveriges största arbetsplatser. Pendlingen till Uppsala är därför blygsammare än för andra orter med ungefär samma avstånd till staden. Uppsala kommuns pågående utbyggnad av vatten och avlopp längs väg 282 kommer att möjliggöra en större utbyggnad inom orten. Totalt sett finns kapacitet för cirka 2500 nya bostäder i hela stråket fram till Almunge. Kommunen äger en del mark som eventuellt lämpar sig för ny bebyggelse av större omfattning.

Upplysningar och hänvisningar för Almunge

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av tätorten och närområdet.
• Skydd för landskapsbilden råder inom delar av tätorten och närområdet.
• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 282 och väg 273. 

Knutby

Tätorten ligger vid väg 282, cirka 4 mil öster om Uppsala. Småhusexpansion skedde främst på 1960- och 1970-talen. Knutby är omgivet av ett vackert kulturlandskap med höga natur- och kulturvärden. Villabebyggelsen domineras framför allt av småhus, dels i skogsmark och dels på tidigare åkermark, vilket ger ett relativt omväxlande intryck av tätorten. Serviceutbudet är gott och betjänar även en stor omgivande landsbygd. God förbindelse med kollektivtrafik finns med buss. Knutby har gott om natur för rekreation inpå knuten och många fina marker i närheten, bland annat Åsbyåsen ut mot och de vackra betesmarkerna kring Knutby prästgård. Upplandsleden passerar igenom orten. Knutby är den tätort som är minst beroende av arbetsmarknaden i Uppsala stad, det är endast en fjärdedel av de arbetande som pendlar in till Uppsala. Arbetsmarknaderna vid Arlanda och i Norrtälje kommun är viktiga för orten. Knutby har eget VA-system med kapacitet för ytterligare cirka 150 bostäder.

Upplysningar och hänvisningar för Knutby

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Strandskydd råder inom delar av närområdet.
• Skydd för landskapsbilden råder inom delar av tätorten och närområdet.
• Områdesbestämmelser för Knutby kyrkomiljö.
• Utökat byggnadsförbud på 30 meter gäller för väg 282.

3.3.3. Landsbygd

• Goda utvecklingsmöjligheter för landsbygdnäringar
• Utveckling med hänsyn till platsens värde och naturgivna förutsättningar
• Tillskott av bebyggelse som ger långsiktiga mervärden

Landsbygden utgör merparten av kommunens yta och består till största delen av produktionsmark för skogs- och jordbruksnäringarna. Dessa marker rymmer också stora biologiska värden – i många fall beroende av ett aktivt lantbruk. Olika bygder och trakter med särpräglade karaktärer har utvecklats kring byar, kyrkor och herrgårdar eller utifrån naturgivna förutsättningar som sjöar och dalgångar. Landsbygdens roll har förändrats under de senaste decennierna. Strukturomvandlingen av de areella näringarna, teknisk utveckling och den relativa närheten till Uppsala stad och Stockholm-Mälardalen har förändrat villkoren för både människor och företag på landsbygden. Sammantaget har förutsättningarna för bosättning och försörjning på landsbygderna stärkts. Att bo och leva i landsbygdsmiljö är möjligt även för den som arbetar på en annan plats. Landsbygderna har potential att öka sin betydelse såväl för kommunens och regionens egenförsörjning som för att vidareutveckla och skapa nya exportvaror, tjänster och bostäder.

Inriktning för den fysiska utvecklingen för landsbygden med tillhörande preciseringar ges nedan, följt av en beskrivning och inriktning för servicenodernas utveckling.

Förklaring av begreppet landsbygdsnäring
I följande inriktningar och preciseringar förekommer begreppet landsbygdsnäring. Landsbygdsnäringar är areella näringar som jord- och skogsbruk samt verksamheter som är ytkrävande och/eller kräver speciella anläggningar/lokaler och/eller innebär brukande av mark/vatten och som svårligen kan lokaliseras i staden, tätorterna eller i särskilda verksamhetsområden.

Figur 25. Landsbygd – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Upplysningar och hänvisningar för landsbygd

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.
  
  

Servicenod

• Preciseringarna och avvägningarna för Landsbygd ska tillämpas
• Markområden lämpliga för bebyggelse i anslutning till befintlig service bör i första hand reserveras för ytterligare servicefunktioner

Servicenoder är platser med viss samhällsservice och andra funktioner som har betydelse för en omliggande landsbygd som generellt sett saknar god tillgänglighet till en prioriterad tätort eller staden. Servicenoderna har förutsättningar för funktioner som exempelvis förskola, skola, kyrka, idrottsplats, bygdegård, dagligvaruhandel. Den kommunalt finansierade servicen (förskola och skola) är för sin fortlevnad beroende av att tillräckligt många föräldrar väljer att söka dessa skolor för sina barn. På platserna kan det vara lämpligt med ytterligare servicefunktioner/målpunkter.

I plankartan är servicenoderna schematiskt markerade.

Figur 26. Servicenod – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Servicenoder:

• Ramstalund
• Jumkil
• Åkerlänna-Oxsätra
• Stavby
• Tuna

Upplysningar och hänvisningar för servicenoder

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

3.3.4. Stadens omland

• Goda utvecklingsmöjligheter för landsbygdsnäringar, värna landskapsvärden
• Bibehålla möjligheten till en framtida miljö- och resurseffektiv stadsexpansion
• Få nya bostäder tillkommer här

Stadens omland omfattar den del av landsbygden som närmast omger staden. Här bor närmare hälften av kommunens landsbygdsbefolkning. Området utgörs av stora landskap och produktionsvärden kopplat till landsbygdsnäringen. Närheten till staden innebär att bebyggelsetrycket generellt sett är särskilt starkt. Inom stadens omland återfinns fyra karaktäristiska landskapstyper; slätt, mälarlandskap, småbrutet landskap och skogslandskap. Dessa karaktärer bjuder på olika förutsättningar och behöver behandlas på delvis olika sätt. Stadens omland är därför indelat i fyra delar – Uppsalaslätten, Mälarlandskapet, Småbrutet landskap och Skogslandskapet. I plankartan anges utbredningen av de fyra olika delarna av stadens omland.

Inriktning för den fysiska utvecklingen för hela stadens omland ges nedan, följt av en beskrivning och inriktning för respektive delområde med tillhörande preciseringar.

Figur 27. Stadens omland – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Stadens omland:
1. Uppsalaslätten
2. Mälarlandskapet
3. Småbrutet landskap
4. Skogslandskapet

Upplysningar och hänvisningar för stadens omland

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

Uppsalaslätten

Storskaligt slättlandskap norr och öster om Uppsala stad. Uppsalaslättens karaktäriseras av vidsträckta vyer åt flera väderstreck och stora obrutna arealer högproduktiv åkermark. Uppsalaslätten har stor betydelse för jordbruksproduktion, upplevelsevärden och för att behålla Uppsalas karaktär av "staden på slätten", där gränsen mellan staden och landsbygden är tydlig, inklusive viktiga siktlinjer. Slätten avgränsas med en tydlig övergång mot mer kuperade bryn- och skogsområden i öster och övergår successivt till ett uppbrutet och mer kuperat odlingslandskap i väster.

De moränholmar som förekommer i slättlandskapet är karaktäristiska för området. Många av bergs- och moränholmarna liksom brynen mot skogslandskapet i öster är bebyggda med såväl äldre som mer sentida bostadsbebyggelse. I stadens östra närområde finns även inslag av företagsetableringar för verksamheter. Merparten av Uppsalaslätten utgör riksintresse för kulturmiljövården.

Mälarlandskapet

Landskapet sydväst om staden, ner mot Mälaren. Området är en mycket gammal kulturbygd. Det utgörs av ett flackt, småbrutet och mycket öppet odlingslandskap, som genomkorsas av flera dalgångar med vattendrag som mynnar i Mälaren. Landskapet är varierat med stort inslag av betesmarker och lövträd. Gränsen mot Mälaren är till stora delar kuperad och med släta hällar som stupar direkt ned i vattnet. Bebyggelsen utgörs av enstaka gårdar och mindre byar i gårdslägen från järnåldern.

Äldre kyrkor är placerade på strategiska platser i närheten av Mälaren. Landskapet har, utöver stor betydelse för jordbruket och kulturmiljövården, stora upplevelsevärden och betydelse för friluftsliv. Nyare bebyggelse finns främst i dalstråken längs det allmänna vägnätet och vid de äldre bybildningarna. Läget är förhållandevis ogynnsamt vad gäller tillgänglighet till större målpunkter i staden och kapaciteten i stadens biltrafiksystem. I Vreta, Ytternäs och Bodarna finns tätare bebyggelse som nått sådan omfattning att kapaciteterna i transportnät och möjligheten till utvidgning av lokala vatten- och avloppslösningar sammantaget ligger nära sin gräns.

Småbrutet landskap

Böljande odlingslandskap väster om staden, kring Vänge och upp mot Jumkil. Landskapet består av flacka odlingsmarker uppbrutna av höjder med skog eller betesmarker. Det skiljer sig från slättlandskapet genom sin småbrutenhet och mindre öppna karaktär. De västra områdena utgörs mer uttalat av flacka odlingsmarker uppbrutna av kuperade skogsklädda moränhöjder med barrblandskog. Det småbrutna landskapet har utöver stora produktionsvärden för lantbruket även stora upplevelsevärden och betydelse för friluftslivet. Bebyggelsen är främst koncentrerad till de större dalstråken längs det allmänna vägnätet och de äldre bybildningarna. Närmast staden förekommer bebyggelse även i andra lägen. Kapaciteten i stadens trafiksystem är mindre god när det gäller att ta hand om biltrafik från denna del av stadens omland.

Skogslandskapet

Skogslandskap öster om staden mellan Storvreta och Funbo. Området är en storskog gränsande till Uppsalaslätten. Det finns små odlingar insprängda i skogsområdet, men större delen av marken används för skogsbruk. I norr finns höga naturvärden. Det långa skogsbrynet mot Uppsalaslätten präglas av ett stort antal gårdar och herrgårdar. Bebyggelse finns i övrigt främst i skogens brynzoner och längs Östhammarsvägen. Skogslandskapet har utöver stora produktionsvärden för lantbruket även stora naturvärden och upplevelsevärden med betydelse för friluftsliv och närrekreation.

3.3.5. Verksamhetsområde

Verksamhetsområden utgörs av större sammanhängande (på plankartan definierade områden) samt mindre omfattande områden (på kartan markerade med ungefärligt läge) som är avsedda dels för verksamheter som medför störningar eller risker, dels för verksamheter som är risk- och störningståliga. Angivna områden är platser som har eller har goda förutsättningar att utvecklas med en dominans av ytor för näringsliv och andra verksamheter, utan påtaglig risk för konflikter med annan störningskänslig markanvändning. De angivna verksamhetsområdena kan i utgångsläget innehålla koncentrationer av många olika verksamheter, någon enstaka verksamhet eller inga verksamheter alls. Samtliga områden har dock potential att i olika grad utvecklas med nya verksamheter. Verksamhetsområdena har en viktig roll för stadens och kommunens långsiktiga utveckling, särskilt för att ge goda möjligheter för exempelvis verksamheter som har särskilda behov av utrymme, godslogistik eller skyddsavstånd.

Inriktning för alla verksamhetsområden beskrivs nedan. Detta följs av kompletterande inriktning för utvecklingen av större respektive mindre omfattande verksamhetsområden med tillhörande preciseringar. Detta kompletteras med inriktningar för respektive geografiskt verksamhetsområde.

Figur 28. Verksamhetsområden – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Större verksamhetsområden

1. Boländerna
2. Fyrislund
3. Librobäck–Husbyborg
4. Nordöstra stadsgränsen
5. Kungsängens gård
6. Uppsala södra
7. Ärna
8. Fullerö
9. Hovgården

Mindre verksamhetsområden (med ungefärligt läge)

10. Funbo Bläckhornet
11. Västra stadsgränsen
12. Vaksala–Eke
13. Forsamotet
14. Öster om Vänge
15. Läby Österby
16. Grän
17. Vedyxa

Större verksamhetsområde

• Matchar sammantaget efterfrågan på olika slags lägen och miljöer
• Erbjuder goda transportlägen och är väl sammanlänkade med sin omgivning
• Specialisering och mångfald i flexibla strukturer

Större verksamhetsområden utgörs dels av större områden som redan domineras av olika typer av verksamheter och som har förutsättningar att fortsätta utvecklas som verksamhetsområden. Dels av områden som har särskilt goda förutsättningar att utvecklas som nya verksamhetsområden.

Inriktning för utveckling inom större verksamhetsområden beskrivs nedan. Detta följs av en kompletterande beskrivning av inriktning för respektive större verksamhetsområde. Dessa ska tillämpas tillsammans med övergripande inriktningen för alla verksamhetsområden.

Upplysningar och hänvisningar för större verksamhetsområde

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för fysiska utvecklingen se även:

• Program för Boländerna (KS, 2014) samt revidering för främre Boländerna (pågående arbete 2016)
• Program för Östra Fyrislund (KS, 2007)
• Strukturprogram för Librobäck (PBN, 2006)

Mindre verksamhetsområde

• Potential för kompletterande etableringar eller långsiktig utveckling som verksamhetsområden

Mindre omfattande verksamhetsområdena utgörs av två typer av platser. Dels platser med enstaka verksamhetsetableringar, där viss komplettering med fler verksamheter kan vara lämplig. Dels platser som inte har några verksamhetsetableringar men som har potential att utvecklas med viss ny verksamhetsetablering. På plankartan anges de mindre omfattande verksamhetsområdena med ungefärligt läge.

Inriktning för utveckling inom mindre omfattande verksamhetsområden beskrivs nedan. Detta följs av en kompletterande beskrivning av inriktning för respektive verksamhetsområde. Dessa ska tillämpas tillsammans med övergripande inriktningen för alla verksamhetsområden.

Upplysningar och hänvisningar  för mindre verksamhetsområde

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

3.3.6. Teknisk anläggning

• Plats och utrymme för viktiga anläggningar för långsiktig teknisk försörjning
• Samordning, samlokalisering och synergi mellan systemen och med bebyggelseutvecklingen

Tekniska anläggningar kan vara flera olika typer av anläggningar. Det kan handla om kraftledningar, transformatorstationer, vatten- och energiledningsnät, reningsanläggningar och pumpstationer, värmeanläggningar, anläggningar för återvinning, ledningar för telekommunikation, radiomaster, anläggningar för lokal förnyelsebar energiomvandling med mera. Befolkningsökningen och de stora bebyggelsetillskotten ger ekonomiska möjligheter att utveckla nya systemlösningar för energi, värme, kyla och annan teknisk försörjning.

Kommunen rustar med både fler tekniska anläggningar och ombyggnad av de befintliga, för att möta behoven hos en växande befolkning. De tekniska anläggningar som redovisas i översiktsplanen avgränsas till anläggningar för dricksvattenförsörjning, avfalls- och spillvattenhantering, där det kan behövas ny etablering eller viss expansion.

I kommunen finns fem vattenskyddsområden. Det i särklass största är Uppsala- och Vattholmaåsarna och vatten härifrån försörjer cirka 85 procent av kommunens befolkning. Där åsen löper genom Uppsala stad finns fyra brunnsområden som förser stadens två vattenverk med råvatten. I vattenverken behandlas vatten, som distribueras inom Uppsala stad och kransorter kopplade till stadens dricksvattensystem. Spillvatten från Uppsala stad och kransorter kopplade till stadens spillvattensystem behandlas i reningsverk.

På plankartan anges de tekniska anläggningarnas lokalisering schematiskt. Inriktning samt tillhörande preciseringar för den fysiska utvecklingen av de tekniska anläggningarna ges nedan.

Figur 29. Teknisk anläggning – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Teknisk anläggning (i plankartan):
1. Ny vattentäkt
2. Vattenverk (Gränby)
3. Reningsverk (Kungsängen)
4. Avfallsanläggning (Kungsängens gård, Hovgården)
5. Återvinningscentral (Gränby, Fyrislund, Gottsunda) 

Upplysningar och hänvisningar för teknisk anläggning

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

3.3.7. Transportinfrastruktur

Översiktsplanen tar ställning till hur transportinfrastrukturen behöver utvecklas i ett 2050-perspektiv. I plankartan reserveras plats för utbyggnad av järnvägar och nya stationer. Utvecklingen i staden innebär ett behov av nya länkar över Fyrisån men också utbyggnad av stadsgator och några av de statliga vägarna som löper in mot staden. Längs de statliga vägarna markeras kollektivtrafikstråk och nya pendlarparkeringar liksom cykelstråk. I anslutning till Ostkustbanan, vid verksamhetsområden i Fullerö och Bergsbrunna, reserveras plats för logistikanläggningar och depå för uppställning och service av tåg.

Transportinfrastruktur som översiktsplanen tar ställning till:

• Cykelstråk på landsbygden 
• Pendlarparkering 
• Knutpunkt kollektivtrafik 
• Kollektivtrafikstråk (väg och järnväg)
• Stationsreservat och befintlig station
• Järnvägsreservat
• Logistikpunkt tåg och järnvägsdepå
• Reservat för bro, gata, väg, planskild korsning och trafikplats
• Flygplats

Uppsalas snabba utveckling förutsätter att transportinfrastrukturen används både klokt och effektivt. Fler människor ska kunna välja yteffektiva och miljövänliga färdmedel. Även godstransporter behöver effektiviseras. Det gäller särskilt innerstaden, där konkurrensen om gaturummet är som störst. Ny bebyggelse bör framför allt komma till i lägen nära kollektivtrafik. Det ökar möjligheten för människor att använda kollektivtrafik, cykel och att förflytta sig till fots. Det underlättar även för dem som är mer eller mindre hänvisade till bilen som transportmedel, därför att det saknas konkurrenskraftiga alternativ. Bostäder och verksamheter i sin tur ska stärka underlaget för kollektivtrafiken, service och annat som behövs i vardagen. I staden innebär kraven på effektivitet att kollektivtrafiken behöver prioriteras tydligare än idag när det blir trångt i gaturummet.

Huvudfokus för investeringar i ny transportinfrastruktur är att öka tillgängligheten. För investeringar i gång- och cykelnätet och kollektivtrafiknätet kommer också kapacitetshöjande investeringar att krävas. Se vidare under respektive kategori nedan.

Översiktsplanen tar ställning till en övergripande inriktning för och utveckling av transportinfrastrukturen. En kommande trafikstrategi behöver ge vägledning genom mer detaljerade ställningstaganden och riktlinjer för såväl kommunen som andra aktörer.

Huvudcykelstråk i stad och tätorter

På plankartan redovisas inte huvudcykelnätet i staden, men huvudcykelstråken samt vissa andra viktiga länkar i huvudcykelnätet illustreras i nedanstående karta. Både befintliga samt behov av tillkommande sträckningar visas i illustrationen.

Huvudcykelnätet binder ihop stadens delar med varandra och möjliggör för effektiva och gena cykelresor.

Stadens väl utbyggda cykelvägnät ska fortsätta att utvecklas för att underlätta en ökande andel resor med cykel. Cykelvägnätet ska vara tydligt, sammanhängande och finmaskigt med en god tillgänglighet och framkomlighet. Huvudcykelstråk och snabbcykelvägar ska tillsammans med kollektivtrafiken ha en strukturerande roll vid mark- och bebyggelseutveckling i staden och i de prioriterade tätorterna.

Befintliga och framtida sträckningar för ett sammanhängande nät av huvudcykelstråk och snabbcykelvägar med hög framkomlighet ska beaktas vid mark- och bebyggelseutveckling i staden. Bland annat ska förbättringar av tvärgående kopplingar som binder samman stadsdelar och viktiga målpunkter beaktas och skapas. Huvudcykelstråk ska succesivt kunna uppgraderas till snabbcykelvägar. För att underlätta en ökande andel cykelresande måste tillräckligt utrymme för cykelparkering i nära anslutning till viktiga målpunkter och entréer, bytespunkter och hållplatslägen reserveras i samband med förändringar. Aktuell "Handlingsplan för arbete med cykeltrafik" ska utgöra grunden för utveckling av cykelvägnätet och tillhörande funktioner.

Figur 30. Illustration: Huvudcykelstråk och andra viktiga länkar i huvudcykelnätet. Kommande trafikstrategi kan leda till förändringar i cykelstråken.

Stadens huvudgatunät

Stadens huvudgatunät består av trafikleder, kollektivtrafikgator och huvudgator. Huvudgatunätet gör det möjligt att snabbt röra sig i staden mellan olika stadsdelar, att röra sig in till eller ut från staden samt förbi staden.

En god framkomlighet via trafiklederna är viktig för att kunna möjliggöra prioritering av kollektivtrafik längs andra gator i staden. Längs trafikleder prioriteras bilens framkomlighet. Kollektivtrafikgator och huvudgator bildar tillsammans ett sammanhängande gatunät i staden. Skillnaden mellan dem är att längs kollektivtrafikgator prioriteras kollektivtrafik, längs huvudgator prioriteras biltrafik. För de gator, som är markerade som både kollektivtrafikgator och trafikleder respektive huvudgator på kartan nedan, har kollektivtrafikens framkomlighet alltid prioritet. Prioriteringarna ska konkretiseras i arbetet med kommande trafikstrategi. Trafikstrategin och stadens utveckling kommer att leda till succesiva förändringar i huvudgatunätet.

Utformningen av huvudgatunätet ska bidra till en trafiksäkrare och tryggare stad. Utformningen ska bidra till att fler resor och transporter kan ske med gång, cykel och kollektivtrafik.

Stadens huvudgatunät illustreras i nedanstående karta men pekas inte ut i plankartan.

Figur 31. Illustration: Kartan visar dagens huvudgatunät. Kommande trafikstrategi och stadens utveckling kan leda till förändringar i huvudgatunätet.

Cykelstråk på landsbygden

• Länkar samman tätorter, hållplatser och målpunkter
• Möjliggör arbets- och skolpendling, planering med dörr-till-dörr perspektiv
• Separerade gång- och cykelvägar vid mötesfria landsvägar

Cykelstråk på landsbygden följer de statliga vägarna till och från staden. Cykelstråken har potential att sammanbinda tätorter och landsbygd med varandra och staden. Cykelstråken ska beaktas som en av flera strukturerande faktorer vid utveckling.

Vissa av stråken är befintliga, andra behöver tillkomma. I plankartan redovisas viktiga cykelstråk på landsbygden schematiskt.

Inriktning för cykelstråk på landsbygden beskrivs nedan.

Figur 32. Cykelstråk på landsbygden – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Cykelstråk på landsbygden:

• Uppsala Näs-stråket
• Enköpingsstråket
• Salastråket
• Börjestråket
• Östervålastråket
• Ulvastråket
• Björklingestråket
• Vattholmastråket
• Alundastråket
• Almungestråket
• Danmarksdiagonalen
• Alsikestråket

Upplysningar och hänvisningar för cykelstråk på landsbygden

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i cykelstråken se även:

• Kommande Trafikstrategi och Trafikplan.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Cykelsstråk på landsbygden löper längs det statliga vägnätet där Trafikverket är huvudman. En utveckling av stråken måste ske i samverkan med bland annat Trafikverket och Region Uppsala.

Pendlarparkering

• En del av kollektivtrafiksystemet
• Ökar tillgängligheten till kollektivtrafik på landsbygden
• Dörr-till-dörr perspektiv, samlokalisering med andra funktioner

Pendlarparkering är en plats för samåkning och plats för byte av färdmedel. Parkeringarna utgör tillsammans med en hållplats en omstigningsplats. Hur de är placerade, utformade och utrustade, är viktiga för utvecklingen av miljövänliga resor. Pendlarparkeringar fyller främst en funktion för byte mellan cykel, bil, regional kollektivtrafik och samåkning. Pendlarparkeringar ökar möjligheterna för människor som bor utanför de stora vägstråken att använda kollektivtrafiken. I stadens utkant pekar planen ut ytterligare några pendlarparkeringar. De fyller främst en funktion för människor, som bor i staden och jobbar på andra platser, att resa med kollektivtrafiken eller att samåka. I plankartan anges pendlarparkeringarnas placering schematiskt.

Inriktning med utvecklingspotential för pendlarparkeringar ges nedan.

Figur 33. Ungefärlig plats för framtida pendlarparkeringar– utdrag ur plankartan. Kartan visar även befintliga pendlarparkeringar. Se teckenförklaring.

Upplysningar och hänvisningar för pendlarparkering

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen av pendlarparkeringar se även:

• Kommande Trafikstrategi och Trafikplan.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• En genomförandestrategi behöver arbetas fram mellan berörda parter och som mer i detalj lägger fast ramar, ansvarsfördelning och genomförande mellan kommunen, kollektivtrafikmyndigheten, Trafikverket och Region Uppsala. Den tas fram som en del i kommande arbete med trafikstrategi och trafikplan.

Knutpunkt kollektivtrafik

• Attraktiva och effektiva platser för att byta färdmedel
• Väl integrerade med omgivning, säkra korta promenadavstånd och väntetider
• Nya resvägar avlastar resecentrum

Knutpunkter för kollektivtrafiken i staden är strategiska platser för byten mellan region-, närorts- och stadstrafiken, men också för möjligheten att byta mellan buss och cykel.

Knutpunkter för kollektivtrafik ska avlasta resecentrum och säkerställa effektiva byten mellan busslinjer för att skapa ett mer robust kollektivtrafiksystem med hög kapacitet och fler snabba resvägar. Möjligheten att byta buss under resan från start till mål är idag begränsad till Uppsala resecentrum. Utvecklingen av andra knutpunkter är således ett nytt inslag. En knutpunkt kan också bidra till att stärka förutsättningarna för olika typer av servicefunktioner. I plankartan anges knutpunkt kollektivtrafik schematiskt.

Inriktning med utvecklingspotential för knutpunkt kollektivtrafik ges nedan.

Figur 34. Knutpunkt kollektivtrafik – utdrag ur plankartan. Kartan visar även Innerstaden och Stadsnoderna. Se teckenförklaring.

Knutpunkter för kollektivtrafik:

• Uppsala Science park
• Ekonomikum
• Svartbäcksgatan/Gamla Uppsalagatan
• Uppsala moské
• Boländerna

Upplysningar och hänvisningar för knutpunkt kollektivtrafik

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen av knutpunkter för kollektivtrafik se även:

• Kommande Trafikstrategi och Trafikplan.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten behöver Uppsala kommun ta fram en genomförandestrategi och krav på hur dessa knutpunkter ska utformas samt hur mycket yta som krävs.

Kollektivtrafikstråk (väg och järnväg)

• Tät trafik upprätthålls
• Prioritering av framkomlighet för buss längs statliga vägar
• Attraktiva miljöer, fler pendlarparkeringar och möjlighet att angöra med cykel till större hållplaster

Kollektivtrafikstråk utgörs av strategiska och prioriterade stråk för kollektivtrafiken utanför staden. I kollektivtrafikstråken går en tät och snabb kollektivtrafik. I plankartan är dessa markerade schematiskt.

Inriktning med utvecklingspotential för kollektivtrafikstråk ges nedan.

Figur 35. Kollektivtrafikstråk – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Kollektivtrafikstråk:

• Arosstråket
• Salastråket
• Östervålastråket
• Björklingestråket
• Gävlestråket
• Östhammarstråket
• Almungestråket
• ABC-stråket

Upplysningar och hänvisningar för kollektivtrafikstråk

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i kollektivtrafikstråken se även:

• Kommande Trafikstrategi och Trafikplan.

Stationsreservat och befintlig station

• Handlingsfrihet att etablera stationer med tåguppehåll vid Bergsbrunna, i Börjetull, Vänge, Järlåsa och Ramsta/ Skärfälten

Stationsreservat är lägen som reserveras för befintliga och tillkommande järnvägsstationer i och utanför staden. De olika stationslägena ska underlätta för byten mellan region-, närorts- och stadstrafiken. Stationslägena har potential att avlasta resecentrum och är i vissa fall förutsättningar för stadens respektive berörda tätorters fortsatta expansion. I plankartan anges stationsreservatens lägen schematiskt.

Inriktning för utvecklingen inom stationsreservat samt för befintliga stationer ges nedan.

Figur 36. Stationsreservat och befintliga stationer – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Stationsreservat:

• Bergsbrunna
• Börjetull
• Vänge
• Järlåsa
• Ramsta/ Skärfälten

Befintliga stationer:

• Skyttorp
• Vattholma
• Storvreta
• Uppsala resecentrum

Upplysningar och hänvisningar för stationsreservat och befintlig station

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i stationsreservaten se även:

• Kommande Trafikstrategi och Trafikplan.

Järnvägsreservat

• Handlingsfrihet för kommande järnvägsträckningar och järnvägsåtgärder

Järnvägsreservat markerar ett område som ska kunna användas för ny järnväg eller nya spår. Översiktsplanen pekar ut reservat för Ostkustbanan, Dalabanan, ny järnväg Uppsala-Enköping (Arosbanan) samt Lennabanan. I plankartan anges järnvägsreservatens utbredning.

Inriktning för utvecklingen inom järnvägsreservat ges nedan, följt av objektspecifika beskrivningar och inriktningar.

Figur 37. Järnvägsreservat – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Järnvägsreservat:

• Ostkustbanan
• Dalabanan
• Ny järnväg Uppsala–Enköping (Arosbanan)
• Lennabanan (museijärnväg)

Ostkustbanan 

Ostkustbanan går i nord-sydlig riktning genom Uppsala kommun och kopplar ihop Uppsala med Stockholm och övriga Mälardalen samt norra och södra Sverige. En utökad trafikering på Ostkustbanan krävs för kommunens och regionens utveckling och har även betydelse för hela landets utveckling.

Dalabanan 

Dalabanan sträcker sig västerut från Uppsala mot Sala och Dalarna. Mot slutet av planperioden och efter att Ostkustbanan byggts ut kan ökad efterfrågan motivera en utbyggd kapacitet på Dalabanan. Järnvägsreservatet säkerställer en utbyggnad av Dalabanan samt möjliggör för stationer för resandeutbyte vid Börjetull, i Vänge och eventuellt i Järlåsa.

Ny järnväg Uppsala–Enköping

På sträckan Uppsala-Enköping saknas idag järnväg. En järnväg mellan Uppsala och Enköping bidrar till att vidga de funktionella arbetsmarknaderna och stärka en flerkärnig utveckling i Stockholm–Mälarregionen samt stärker tillgängligheten till Arlanda. Med en ny järnväg mellan Uppsala och Enköping följer en trafikering som möjliggör storregionala transporter mellan de större städerna och mål- och bytespunkterna i Stockholm–Mälarregionen, Arlanda och norra Storstockholm. Samtidigt ges kollektivtrafiken stärkt konkurrenskraft gentemot bilen.

Lennabanan

Lennabanan är en museijärnväg som sträcker sig i östlig riktning ut från Uppsala. Banan har idag ingen reguljär trafik. Kommunens utveckling efter 2050 kan innebära behov av kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik längs Lennabanan.

Upplysningar och hänvisningar för järnvägsreservat

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i järnvägsreservaten se även:

• Kommande Trafikstrategi och Trafikplan.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Ostkustbanan
  Inom Trafikverket pågår under 2015–2016 uppdatering av det arbete med precisering av riksintresset som påbörjades under 2010. De två kvarvarande enkelspårssträckorna mellan Uppsala och Gävle, i Gamla Uppsala och Skutskär, byggs nu ut till dubbelspår. Utbyggnaden möjliggör ett stationsläge i Gamla Uppsala. Därmed bedöms kapaciteten på denna sträcka vara tillgodosedd.
  
  
• Dalabanan
  En åtgärdsvalsstudie för tillgängligheten mellan Vänge och Uppsala pågår under 2015 och ska klargöra förutsättningarna och anspråken på en konkurrenskraftig kollektivtrafik för sträckan Vänge–Uppsala med hänsyn till hela stråket Uppsala–Sala.

Logistikpunkt tåg och järnvägsdepå

• Handlingsfrihet för järnvägslogistik

Logistikpunkter är lägen som reserveras för kommande behov av ytor för logistik för järnvägstrafiken. Storregionala behov och kommunens utveckling kan leda till att det behövs en ny logistikpunkt och järnvägsdepå för underhåll av till exempel höghastighetståg och även storregionala tåg. Det kommer också att behövas mark för en omlastningsterminal för gods till och från järnväg. Logistikpunkterna är möjliga platser även för järnvägsdepåer. Plats för omlastning och för uppställning av järnvägsfordon finns också vid existerande bangård i Boländerna.

Figur 38. Logistikpunkt tåg och järnvägsdepå, utdrag från plankartan. Se teckenförklaring. 

Logistikpunkt tåg och järnvägsdepå: 

• Fullerö 
• Bergsbrunna

Upplysningar och hänvisningar för logistikpunkt tåg och järnvägsdepå

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område. 

Reservat för bro, gata, väg, planskild korsning och trafikplats

• Handlingsfrihet för ny transportinfrastruktur
• Möjliggör prioritering för kollektivtrafik
• Minskar trängsel för gång-, cykel- och kollektivtrafik

Reservat för bro gata, väg, planskild korsning och trafikplats markerar ett område som ska kunna användas för trafikändamål. Reservatens utbredning anges schematiskt i plankartan.

Övergripande inriktning för utvecklingen inom reservat för bro gata, väg, planskild korsning och trafikplats ges nedan med tillhörande reservat- och objektspecifika beskrivningar och inriktningar.

Figur 39. Samlingskarta reservat för bro, gata, väg, planskild korsning och trafikplats – utdrag ur plankartan.

Broreservat
1. Stadsbro i Kungsängsesplanadens förlängning
2. Vindbron
3. Ultunalänken (se även stadsstråk)

Gatu- och vägreservat
4. Hemslöjdsvägen – väg 255 – Bergsbrunna (stadsgata)
5. Bergsbrunna – E4 (åtgärdsvalsstudie)
6. Kungsängsleden
7. Bärbyleden Berthåga-Librobäck, breddning för kollektivtrafikkörfält
8. Väg 282 (åtgärdsvalsstudie)
9. Väg 55 (åtgärdsvalsstudie)

Gatureservat, ej detaljstuderat
10. Inom sydöstra staden
11. Fyrislundsstråket delen Bergsbrunna-Gnistarondellen
12. Börje Tull – Gottsundastråket delen Luthagsesplanaden – Eriksberg
13. Vimpelgatan, Sofielundsgatan och Kungsängsvägen

Planskild korsning
14. Planskild korsning - ersätter dagens korsning vid Vimpelgatan
15. Planskild korsning Börjegatan – Dalabanan
16. Planskild korsning Ringgatan – Dalabanan

Trafikplats
17. Trafikplats på Bärbyleden vid Stabby gärde 
18. Trafikplats E4 vid Årsta
19. Trafikplats E4 vid Östunavägen

Upplysningar och hänvisningar för reservat för bro, gata, väg, planskild korsning och trafikplats

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen i reservaten se även:

• Kommande Trafikstrategi och Trafikplan.

Övrigt att beakta vid den fysiska utvecklingen:

• Vissa reservat omfattar infrastruktur där Trafikverket är huvudman. Utveckling av transportinfrastruktur på dessa anläggningar måste ske i samverkan med bland annat Trafikverket och Region Uppsala.

Broreservat

Stadsbro i Kungsängsesplanadens förlängning

En ny förbindelse i detta läge länkar samman Kungsängsesplanaden med Ulleråkersvägen och Sjukhusvägen.

Vindbron

Broreserverat möjliggör en gång- och cykelbro i samma läge som tidigare Vindbron.

Ultunalänk

Broreservatet består dels av en bro över Fyrisån dels de möjliga anslutningar på båda sidor av Fyrisån som lagts fram i tidigare fördjupad översiktsplan.

Figur 40. Kollektivtrafikförbindelse mellan sydvästra stadsdelarna och stationsläge i Bergsbrunna. Streckad lila linje illustrerar en spårburen, snabb och lätt kollektivtrafikförbindelse med hög kapacitet och turtäthet som knyter ihop de sydvästra stadsdelarna med Bergsbrunna station. För det behövs ny infrastruktur mellan Ultuna och stationsläget vid Bergsbrunna. På partiet över Fyrisån mellan Ultuna och Hemslöjdsvägen anger översiktsplanen kollektivtrafik-, gång och cykel (se "Ultunalänken"). På resterande delar följer kollektivtrafikförbindelsen en kommande stadsgata, som integreras med kommande stadsbebyggelse när de sydöstra stadsdelarna byggs ut (se gatu- och vägreservat "Hemslöjdsvägen – väg 255 – Bergsbrunna station"). Se teckenförklaring.

Gatu- och vägreservat

Hemslöjdsvägen–väg 255–Bergsbrunna

Ett reservat för stadsgata markerar den transportinfrastruktur som krävs för utveckling av stadsstråket som binder samman Bergsbrunna stadsnod med Södra staden inklusive stadsnoden Gottsunda–Ultuna med kollektivtrafik. Stadsstråket har också en lokal funktion. Reservatet inkluderar en planskild korsning med järnvägen. Den bredare delen av reservatet närmare Bergsbrunna ger möjlighet att gå norr eller söder om elnätsanläggningen vid Asphagen. En nordlig dragning ger flackare profil och lämpar sig bättre för spårväg.

Bergsbrunna–E4

Två reservat säkrar möjligheten till en gatulänk mellan E4 och stadsnoden Bergsbrunna (Uppsala södra). De baseras på genomförd terrängstudie som är ett underlag till förslaget till översiktsplan.

Kungsängsleden

Den omfattande utbyggnaden av södra staden ger behov av ett reservat som säkrar möjligheten att bredda Kungsängsleden samt bygga ytterligare en bro på partiet över Fyrisån.

Bärbyleden Berthåga–Librobäck

En utveckling av nordvästra staden runt ett stationsläge vid Börje Tull kan innebära behov att bredda leden i detta avsnitt.

Väg 282

Planerade utbyggnader av stråket fram till Almunge ökar behovet av framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och övrig fordonstrafik. Preciserade åtgärder tas fram i en åtgärdsvalsstudie.

Väg 55

Väg 55 mellan Uppsala och Enköping utgör det starkaste kollektivtrafikstråket i kommunen utan spårbunden trafik. Vägen är viktig ur såväl ett lokalt som regionalt och nationellt perspektiv. Många människor bor, och verksamheter är lokaliserade, längs vägen. Vägen är hårt trafikerad och det finns ett behov att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet. Förstudier finns men dessa är inaktuella och behöver uppdateras i en åtgärdsvalsstudie. Se också under Järnvägsreservat/Ny järnväg Uppsala–Enköping.

Gatureservat ej detaljstuderat

Inom sydöstra staden

Översiktsplanen innehåller två reservat som säkrar kopplingar inom sydöstra stadsdelarna. Reservaten säkrar utrymme för planskild korsning med järnvägen och möjliggör framtida koppling med reservat för Fyrislundsstråket samt för Hemslöjdsvägen–väg 255–Bergsbrunna. I plankartan markeras dessa schablonmässigt.

Fyrislundsstråket delen Bergsbrunna–Gnistarondellen

Transportinfrastruktur i kommande länk inom Fyrislundsstråket säkras genom ett reservat där transportinfrastruktur idag saknas. Reservatet inkluderar ny bro över Sävjaån.

Börjetull–Gottsundastråket delen Luthagsesplanaden–Eriksberg

För att säkra ett kommande stadsstråk mellan stadsnoderna i Börjetull och Gottsunda markeras alternativa reservat för stadsstråk med snabb kollektivtrafik på delen genom Flogsta och Ekebydalen där läget måste utredas närmare. Reservaten ligger i Flogstavägen och löper sedan i Ekebydalsvägen innan de når Eriksbergsvägen/Granitvägen.

Figur 41. Ej detaljstuderat gatureservat respektive ej detaljstuderat stadsstråk. Prickade linjer är reservat för att möjliggöra stadsstråk med gen kollektivtrafik mellan Börjetull och Gottsunda-Ultuna på delen genom Flogsta. De är alternativa sträckningar. Se teckenförklaring.

Vimpelgatan, Sofielundsgatan och Kungsängsvägen

Reservat för ny- eller omläggning av gator för att få en koppling till ny planskild korsning med järnvägen som ersätter plankorsningen vid Vimpelgatan.

Planskild korsning

Planskild korsning – ersätter dagens korsning vid Vimpelgatan

Fyra spår längs Ostkustbanan möjliggörs i ett järnvägsreservat. Fyra spår omöjliggör den plankorsning som idag finns vid Vimpelgatan. Utvecklingen i Kungsängen och inre Boländerna i riktning mot tät innerstad gör att dessa stadsdelar behöver kopplas till varandra. Därför behöver ett läge reserveras för planskild gatukorsning med järnvägen. Reservatet får en utbredning som möjliggör en planskild korsning i närheten av nuvarande plankorsning eller vid Kungsängsesplanaden.

Planskild korsning Börjegatan–Dalabanan

Utvecklingen i Börjetull och Librobäck–Husbyborg med bostäder och verksamheter ökar passagerna vid befintlig plankorsning. På sikt ökar även trafikeringen på Dalabanan, med fler bomfällningar. Det leder till köbildning långt upp i systemet och medför ökade olycksrisker.

Planskild korsning Ringgatan – Dalabanan

Utvecklingen i stadens nordvästra delar ökar passagerna vid befintlig plankorsning. En utbyggd trafikering på Dalabanan ger fler bomfällningar. Sammantaget höjer det olycksrisken och ökar väntetiderna.

Trafikplats 

Trafikplatser E4

Översiktsplanen reserverar plats för två nya trafikplatser vid E4. De nya trafikplatserna skapar möjlighet att möta den ökande trafikmängden som är ett resultat av kommunens starka utveckling och översiktsplanens inriktning. Trafikplatsernas placering vid Årsta respektive vid väg 1060, Östunavägen, anges schematiskt i plankartan.

Trafikplats Bärbyleden

En utveckling av nordvästra staden runt ett kommande stationsläge i Börjetull kan leda till behov av ny trafikplats på Bärbyleden. Trafikplatsen möjliggör en överflyttning av biltrafik från andra delar av gatunätet där kollektivtrafik prioriteras, såsom stadsstråket längs Börjegatan.

Flygplats

• Flygverksamheten värnas

Ärna flygplats ligger i stadens nordvästra hörn och utgör riksintresse för totalförsvaret och för civil flygverksamhet. Tillstånd finns sedan 2014 att bedriva civil luftfart vid flygplatsen.

Figur 42. Flygplats – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Flygplats:

• Ärna

Upplysningar och hänvisningar för flygplats

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.

3.3.8. Natur, park och vatten

Översiktsplanen tar ställning till och redovisar den gröna och blå huvudstrukturen med sikte på 2050. Här ingår naturområden och större parker inom staden och i dess närhet, sammanbundna av gröna stråk. I huvudstrukturen ingår även tätortsnära natur för planens prioriterade tätorter, stråk längs vissa åar och sjöar samt viktiga, grundvattenavsnitt i Uppsala-Vattholmaåsen. Planen redovisar även tre stora, förhållandevis opåverkade områden som utgör resurser för naturvård och friluftsliv i ett nationellt och regionalt perspektiv.

Parker, naturområden, vattendrag och sjöar tillhör, liksom åsen, kommunens mest uppskattade kvaliteter. Det är områden som har stor betydelse för människors välbefinnande och hälsa, för biologisk mångfald, för vattenförsörjningen och för Uppsalas identitet. Närhet till grönområden och vatten höjer även det ekonomiska värdet på befintliga och kommande bebyggelsemiljöer.

Det behöver finnas stor variation av gröna kvaliteter både i staden och i tätorter, alltifrån skog och annan mark med naturlig vegetation till anlagda parker med varierat innehåll. Även idrottsytor kan ingå i grönområden. Den gröna och blå strukturen erbjuder en mångfald av miljöer för rörelse och möten mellan människor, men också för avskildhet och vila. Natur i urbana miljöer kan särskilt erbjuda bra lekområden för barn. Det finns också värden och landskapssamband för växter och djur att värna som är utmärkande för Uppsala stad, men ovanliga i det omgivande landskapet.

Den gröna och blå strukturen är avgörande för ekosystemtjänster. En av de viktigaste ekosystemtjänsterna i kommunen är åsens förmåga att förse oss med rent dricksvatten. Det skulle kosta mycket pengar och innebära stora risker att ersätta denna funktion med en teknisk lösning.

Utöver de stora grönytor som markerats på plankartan finns inom staden och tätorterna många mindre parker och naturområden. De är ofta viktiga som park eller natur för närboende, skolor och förskolor samt i många fall även för ekosystemtjänster. Dessa områden framgår av mer detaljerade planeringsunderlag, bland annat underlagsrapporter till översiktsplanen, parkplaner och kommunens naturdatabas. Utöver översiktsplanen finns styrande dokument så som parkriktlinjerna, naturvårdsprogrammet, vattenprogrammet och dagvattenprogrammet. Med vattenprogrammet som paraply tas handlingsplaner fram bland annat för Fyrisån och åsen samt en VA-plan.

Figur 43. Natur, park och vatten – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Natur, park och vatten som översiktsplanen tar ställning till:

• Grönområde
• Grönt stråk och dagvattenstråk
• Stort naturområde
• Å-stråk
• Viktigt grundvattenavsnitt

 Figur 44. Sociotopsnurran i parkriktlinjerna. Kartan visar vilka de största avstånden bör vara från bostaden till de olika sociotopvärdena.

Grönområde

• Områden för rekreation – rörelse, vistelse, idrott
• Biologisk mångfald
• Ekosystemtjänster

Grönområden är stora parker och naturområden i eller kring staden och tätorterna, som har betydelse för rekreation för flera stadsdelar eller för en hel tätort. Populära gångstråk, bland annat Linnéstigar och Gula stigen, passerar igenom flera av områdena. Grönområdena har i planen delats in i olika kategorier. Några av de områden som på kartan redovisas som grönområde har (N) eller kommer att få (S) formella skydd som Natura 2000 eller naturreservat. Några områden utgör, helt eller delvis, kommunalt förvaltade friluftsområden, stora parker eller närnatur (F). Övriga områden (Ö) är tätortsnära skogs- och jordbruksmarker som har eller förväntas att få betydelse för rekreation för kommunens växande befolkning. Några av områdena utgör en blandning av flera kategorier, där till exempel någon del är skyddad, en annan är kommunalt friluftsområde eller närnatur och övriga delar är övrig mark. I plankartan ska gränser för grönområden betraktas som ungefärliga för de områden som inte är formellt skyddade.

Inriktning för utvecklingen inom plankartans grönområde ges nedan. Därefter följer utvecklingsinriktning för enskilda grönområden.

Figur 45. Grönområden i kommunen – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring. Numreringen på kartan hänvisar till grönområdena längre ned.

Figur 46. Grönområden i och kring staden – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring. Numreringen på kartan hänvisar till grönområdena längre ned.

Grönområden: 

• Vid tätorter, nr 1–16
• I stadens närområde, nr 17–26
• Inom staden, nr 27–42

Upplysningar och hänvisningar för grönområde

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område. 

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen se även:

• Parkriktlinjer för Uppsala
• Vattenprogram
• Dagvattenprogram
• Naturvårdsprogram
• Ekosystemtjänster i Uppsala kommun, underlagsrapport
• Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad, underlagsrapport
• Skolors och förskolors användning av närnatur, underlagsrapport

För naturreservat gäller särskilda bestämmelser. Även åtgärder som sker utanför gränsen för Natura 2000-objekt kan behöva prövas av länsstyrelsen. För alla övriga natur- och rekreationsvärden inom kommunen hänvisas till kommunens och andra aktörers planeringsunderlag, till exempel parkplaner och naturdatabas.

Kategorier grönområde visas i tabellen med följande förkortningar
N = Naturskyddat område.
S = Naturskydd planeras.
F = Kommunalt förvaltat friluftsområde, närnatur eller park.
Ö = Övrigt – tillhör idag ingen av ovanstående kategorier.

Grönområden vid tätorter (se kartan, figur 45) 

Grönområden i stadens närområde (se kartan, figur 45)

Grönområde inom staden (se kartan, figur 46)

Grönt stråk och dagvattenstråk

• Sammanlänkande rörelsestråk
• Ekologiska spridningssamband
• Dagvattenstråk med översvämningsbuffert

Gröna stråk byggs upp främst av befintliga och framtida parker och natur samt rörelsestråk mellan dessa. Några av stråken är även huvudavrinningsstråk för dagvatten, det vill säga lågstråk i park- eller naturmark som avleder markvatten och dagvatten från större bebyggelseområden.

Stråken är viktiga, nuvarande eller framtida, grön-blå samband i staden och dess närmaste omgivningar. De knyter samman stadens olika delar med grönområden och åar – samt grönområden med varandra och med det omgivande landskapet. Stråkens läge på kartan anges i grova drag. I synnerhet gäller detta för framtida stråk, där läget i mer detaljerad skala fastläggs i framtida planeringsprocesser och i samarbete med markägare i de fall kommunen inte äger marken.

Inriktning för utvecklingen inom plankartans Grönt stråk och dagvattenstråk ges nedan. Därefter följer utvecklingsinriktning för enskilda stråk i en tabell.

Figur 47. Grönt stråk och dagvattenstråk – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring. Numreringen på kartan hänvisar till tabellen på följande sidor.

Upplysningar och hänvisningar för grönt stråk och dagvattenstråk

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område. 

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen se även:

• Parkriktlinjer för Uppsala
• Vattenprogram
• Dagvattenprogram
• Naturvårdsprogram
• Ekosystemtjänster i Uppsala kommun, underlagsrapport
•  Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad, underlagsrapport
• Skolors och förskolors användning av närnatur, underlagsrapport

För naturreservat gäller särskilda bestämmelser. Även åtgärder som sker utanför gränsen för Natura 2000-objekt kan behöva prövas av länsstyrelsen. För alla övriga natur- och rekreationsvärden inom kommunen hänvisas till kommunens och andra aktörers planeringsunderlag, till exempel parkplaner och naturdatabas.

Stort naturområde

• Stora och opåverkade områden
• Landskap av nationellt och regionalt intresse
• Potentiella utflyktsmål med koppling till angränsande kommuner

Stora naturområden utgörs av stora sammanhängande och av exploatering relativt opåverkade landskapsområden med befintliga eller potentiella natur- och rekreationsvärden av nationellt och regionalt intresse.

Inriktning för utvecklingen inom plankartans Stort naturområde ges nedan. Därefter följer beskrivningar för respektive område.

Figur 48. Stort naturområde – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring. 

Stort naturområde:

• Ekoln med strandområden
• Ulleråkers allmänning – Fibyområdet
• Vällen-Hosjönområdet

Upplysningar och hänvisningar för stort naturområde

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för fysiska utvecklingen se även:

• Mälaren samt delar av de övriga två stora naturområdena utgör riksintresse för naturvården och/eller Natura 2000.

Beskrivning stort naturområde

Ekoln med strandområden 

Mälarens nordligaste vik Ekoln med strandområden är en viktig tillgång, både som närnatur och som besöks- och utflyktsmål, inte bara för uppsalabor utan även i ett regionalt perspektiv. De främsta värdena utgörs av vattenkontakt och utblickar, bad, vattensport, båtliv och vistelse på vatten och isar samt flora- och faunavärden. Utifrån ett turistiskt- och kulturmiljöperspektiv är Wiks slott och den omgivande parkartade skogen en central målpunkt inom området, liksom Hammarskogs friluftsområde. Tillgången till rekreationsområden med vattenkontakt i Uppsala tätorts närhet är begränsad. De kvarvarande allemansrättsliga tillgängliga strandområdena är därför extra värdefulla att långsiktigt bevara och göra mer tillgängliga för allmänheten. Mälarens stränder har särskilt höga värden för sina sammanhängande lövträdshabitat och strandskogar. Mälaren kommer även i framtiden att vara en viktig dricksvattentäkt för en växande befolkning.

Ulleråkers allmänning - Fibyområdet

Ulleråkers allmänning med omgivningar är både biologiskt och hydrologiskt ett av Upplands mest varierade och unika skogsområden. Skogen är rik och omväxlande med inslag av lundartad ädellövskog och gammelskog. Här finns Sveriges största glupområde, som är en uppländsk våtmarkstyp, liksom många andra våtmarkstyper och källor. Styggkärret, Fäbodmossen och Fiby urskog är skyddade som naturreservat, samt utpekade som riksintressen och Natura 2000-områden. De är mycket populära utflyktsmål för allmänheten. Örnsätra, ett skogsområde längs Jumkilsstigen, är för närvarande under kommunal reservatsbildning i samarbete med Upplandsstiftelsen.

Vällen – Hosjönområdet 

Inom Vällen–Hosjönområdet, i gränstrakterna mellan Uppsala, Östhammar och Norrtälje kommuner, ryms en osedvanligt hög koncentration av högt klassade naturområden med skyddsvärda arter. Området är en viktig resurs för biologisk mångfald och friluftsliv och i vissa delar även för kulturmiljövården där bland annat bruksmiljöer ingår. Naturvärdena är många och varierade, men i stora drag kopplade till värdefulla sjöar, våtmarker och en rik mångfald av skogar, exempelvis äldre naturskog, ädellövskog och örtrika granskogar. Områdets stora sammanhängande ytor, relativt opåverkade karaktär och ostörda läge bidrar till dess bevarandevärde. Det är ett stort och mycket värdefullt rekreationsområde för kommuninvånarna och även regionalt, särskilt attraktivt för vandring, naturupplevelser, paddling, bad och fiske. I området nära Knutby ingår sportfiskeområdet Fyrväpplingen och Hosjön. Genom området passerar Upplandsleden. Kommunalt förvaltade badplatser finns i Vällen och i Hosjön. Vällenområdet och Hosjön med omgivningar utgör riksintressen för naturvården. Inom området finns sju naturreservat och alla sjöarna har utvidgat strandskydd.

Å-stråk

• Möjligheter till rörelse och vistelse med vattenkontakt, vistelseytor och rörelsestråk
• Ekologiska samband för växter och djur
• Vatten med god ekologisk och kemisk status på sikt

Å-stråk utgörs av vatten och strandområden vid sjöar och vattendrag som har stor potential för att utvecklas till rekreativa rörelsestråk eller är särskilt viktiga att uppmärksamma för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Stränder med vattenkontakt är viktigt för människors upplevelser och biologisk mångfald samt skapar naturliga rörelsestråk för både människor och djur. Park och naturmark längs vatten stärker förutsättningarna för sådana rörelsestråk och skyddar vattenkvaliteten både i vattendraget och i nedströms i mottagande vattenområden.

Figur 49. Å-stråk – utdrag ur plankartan. Se teckenförklaring.

Å-stråk:

• Fibyån-Vängeån-Hågaån
• Fyrisån med biflöden
• Å- och sjöstråket mellan staden och Almunge

Inriktning för utvecklingen inom Å-stråk ges nedan med tillhörande preciseringar och avvägningar, följt av en beskrivning för respektive Å-stråk.

Upplysningar och hänvisningar för å-stråk

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för fysiska utvecklingen se även:
Mälaren samt delar av de övriga två stora naturområdena utgör riksintresse för naturvården och/eller Natura 2000.

Kommunen har även ett vattenprogram med tillståndsmål med avseende på vattenkvalitet, tillgänglighet/rekreation samt klimatanpassning.

För Fibyåns övre delar, Funbosjön-Sävjaån och Jumkilsån se även ställningstaganden till riksintressen. Åtgärder för att uppnå MKN i Sävjaån ska ske i samverkan med Enköpings kommun.

Beskrivning å-stråk

Fibyån – Vängeån – Hågaån

Vattendraget rinner, huvudsakligen genom jordbruksmark, från Fibysjön till Vårdsätraviken där det mynnar i Mälaren. Fibyån/Vängeån övergår, vid den sänkta Ekeby sjö, till Hågaån. Vattnet är starkt belastat av gödande ämnen och vattenföringen är emellanåt mycket låg. Hågaån har måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Utvecklad tillgänglighet finns idag främst i naturreservaten Hågadalen–Nåsten i söder och Fiby urskog i väster. Mellanliggande jordbrukslandskap erbjuder idag ett mycket begränsat rörelseutrymme för friluftsliv och växt- och djurliv.

Fyrisån med biflöden

Fyrisån rinner genom Upplandsslätten från Dannemorasjön till Ekoln och dess avrinningsområde motsvarar en stor andel av kommunens yta. Ån är en typisk slättlands-å, och belastas av hårt dikad och rationellt nyttjad åkermark. Det bidrar till övergödning och ökningen av humusämnen i vattnet (brunifiering). Större biflöden är Vendelån, Björklingeån, Jumkilsån, Samnan, Librobäcken, och Sävjaån. Fyrisån och merparten av dess biflöden har måttlig ekologisk status och uppnår för närvarande inte god kemisk status. Del av Fyrisån samt Jumkilsån och Siggeforasjön har särskilda kvaliteter. Fyrisån rinner genom centrala Uppsala där den utgör en betydelsefull del av stadsmiljön, och ett attraktivt åstråk genom staden. Dess vatten filtreras norr om staden genom åsen för att bli dricksvatten åt tätorten. Ån är därför mycket betydelsefull för Uppsalas karaktär och upplevelse samt som naturresurs, för bland annat vattenförsörjning och som mottagare av dagvatten och renat spillvatten. Fyrisån mynnar i Ekoln/Mälaren och mark- och vattenanvändningen kan påverka dricksvattenkvaliteten för kommuner nedström. Delar av ån, bland annat i staden och vid Ulva, är tillgängliga för allmänhetens fiske. Ån och delar av dess strandmiljöer är också mycket viktiga för landskapsfisken asp och för häckande och rastande fågel.

Å- och sjöstråket mellan staden och Almunge

Det tätortsnära sjörika landskapet mellan Funbo och Almunge är sällsynt ur ett uppsalaperspektiv. Det innehåller exklusiva rekreationsvärden för närbelägna orter. Stråket utgörs av Långsjöarna i Almunge och Länna, Lötsjön, Trehörningen och Ramsen samt mellanliggande småsjöar och vattendrag fram till inflödena i Funbosjön respektive Funboån. Vattensystemet ingår i Fyrisåns avrinningsområde. Sjöarna med omgivningar utgör en stor tillgång för tätorterna och boende längs sträckan mellan Funbo och Almunge. Trehörningen har särskilt stor betydelse för det växande Funbo-Gunsta och för friluftsområdet Fjällnora. Längs de östra delarna av stråket löper Upplandsleden. Fjällnora är även tillgängligt genom vandringleder från Länna. Trehörningen, med en av kommunens populäraste badplatser, är idag hårt belastad av enskilda avlopp. Vattenkvaliteten förväntas bli bättre genom anslutning för vatten och avlopp från staden. Almunge Långsjön har måttlig och Funbosjön otillfredsställande ekologisk status och ingen av sjöarna uppnår idag god kemisk status. Via Sävjaån rinner vattnet vidare till Fyrisån. Här finns flera lekplatser för landskapsfisken asp.

Viktigt grundvattenavsnitt

• Grundvatten som uppfyller miljökvalitetsnormer och har god kvalitet som råvatten
• Del av ett åsavsnitt med nyckelroll för stads- och tätortsutveckling
• Synergier med bevarande och utveckling av åsarnas natur- och kulturmiljövärden

Uppsala-Vattholmaåsen sträcker sig, mer eller mindre sammanhängande, genom Uppsala kommun i nord-sydlig riktning. Åsen bildar och transporterar grundvatten och utgör den källa som Uppsala hämtar dricksvatten från. Delar av åsen är viktiga och känsliga grundvattenresurser med mycket stor vattenmängd, över 25 liter per sekund. Åsens grundvatten har potential att förse Uppsala med dricksvatten för flera generationer framåt.

Vattnet från Uppsalaåsen används för att försörja Uppsala tätort, Lövstalöt, Bälinge, Björklinge, Läby och Skuttunge. En biås till Uppsalaåsen, Vattholmaåsen, försörjer Storvreta, Vattholma och Skyttorp. Vänge, Järlåsa, Ramstalund, Gåvsta och Knutby får sitt vatten från lokala grundvattenmagasin.

I plankartan anges de viktigaste delarna av åsens grundvatten schematiskt.

Inriktning för utvecklingen inom Viktigt grundvattenavsnitt ges nedan med tillhörande preciseringar och avvägningar.

Figur 50. Viktigt grundvattenavsnitt – utdrag ur plankarta. Se teckenförklaring.

Viktigt grundvattenavsnitt:

• Uppsala-Vattholmaåsen

Upplysningar och hänvisningar för viktigt grundvattenavsnitt

Tillämpa även:

• Generella riktlinjer för alla mark- och vattenområden.
• Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse.
• De inriktningar som finns för de mark- och vattenområden som berör aktuellt område.

För vidare beskrivning och inriktning för den fysiska utvecklingen av viktigt grundvattenavsnitt se även:

• Vattenprogram
• Sårbarhetskarta
• Strategi för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsens tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt (pågående arbete 2016).
• Åsen och kommunens andra vattentäkter klassas som ett vattenskyddsområde, och skyddas genom beslutade skyddsföreskrifter. Inom vattenskyddsområde finns olika restriktioner för att förhindra föroreningar och för att se till att grundvattnets kvalitet inte försämras.

4. Genomförande

Som stöd för att genomföra översiktsplanen bedömer kommunen löpande vilka särskilda insatser eller riktningsförändringar som behövs. Detta arbete sammanfattas här i tre delar: Först beskrivs den rullande översiktsplaneringen i Uppsala kommun. Därefter beskrivs en tänkbar utbyggnadsordning för att genomföra översiktsplanen fram till 2050-talet. Den sista delen tar upp särskilt angelägna insatser under de närmaste åren, för att svara upp mot översiktsplanens prioriteringar.

4.1. Snabb utveckling kräver rullande process

Lagstiftningen kräver att kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod ska ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Med hänvisning till den snabba utvecklingen i kommunen har kommunfullmäktige beslutat (2014) att aktualitetsprövningen av översiktsplanen fortsättningsvis ska ske mer på årsbasis.

Ställningstaganden som rör översiktsplanen sammanfattas i en så kallad aktualitetsförklaring, som kommunfullmäktige beslutar om i samband med kommunens årliga beslut om mål- och budget. Det kan handla om förtydliganden, prioriteringar, nya uppdrag samt riktningsförändringar i exempelvis den skisserade utbyggnadsordningen. Ställningstaganden som kräver formell ändring av översiktsplanen med föregående samråd och utställning sker i särskild ordning, exempelvis genom att geografiska eller tematiska fördjupningar antas.

Kommunen ska inom denna rullande process systematiskt följa upp översiktsplanens styrverkan och aktualitet. Följande frågor ska besvaras och ge underlag till riktningsförändringar och nya insatser:

1. Stämmer den fysiska utvecklingen i kommunen överens med översiktsplanens intentioner?
2. Följs översiktsplanen i besluten?
3. Är översiktsplanens utgångspunkter aktuella?
4. Fullföljs de insatser som skilda nämnder fått i uppdrag?

I uppföljningen integreras bevakningen av betydande miljöpåverkan med mera, som är ett lagkrav. Resultaten analyseras och sammanfattas årligen i en uppföljningsrapport. Fördjupade uppföljningar kan göras mer sällan, till exempel under varje fyra- eller åttaårsperiod.

Översiktsplaneringen är alltså en kontinuerlig process där uppföljningar och uppdateringar görs löpande. Arbetssättet säkerställer att översiktsplanen över tid uppfattas som aktuell och relevant och att den utan hinder kan användas som stöd i det dagliga beslutsfattandet.

Figur 51. Den rullande översiktsplaneringen i Uppsala kommun. 

När översiktsplanen antagits startar tillämpningen, löpande uppföljning och omvärldsanalys. En nyantagen översiktsplan innebär normalt sett också uppdrag till och insatser från kommunens nämnder och bolag. Det kan handla om att inleda strategiska planarbeten (fördjupade översiktsplaner, programarbeten och så vidare) eller om att göra vissa övergripande utredningar, utveckla arbetssätt och utveckla samarbeten. Det rullande arbetet kopplat till översiktsplanen leder till slutsatser och förslag om det fortsatta genomförandet. Det används i kommunens mål- och budgetarbete och resulterar i förnyade uppdrag och insatser. Det ligger också till grund för kommunfullmäktiges beslut om att översiktsplanen är fortsatt aktuell och eventuella andra ställningstaganden i en "aktualitetsförklaring". När översiktsplanen till slut bedöms som inaktuell fattas beslut om att revidera den.

4.2. Utbyggnadsordning till 2050+

Utbyggnadsordningen visar hur vi stegvis kan nå den önskade fysiska strukturen. De skissade stegen utgår från bedömningar om när det är lämpligt att bygga på skilda platser utifrån bland annat förutsättningar i omvärlden, kommunalekonomiska aspekter, vilka investeringar som behövs i vatten- och avlopps- och transportsystemen (en sammanställning av vilka överordnade investeringar i transportinfrastrukturen som behövs för genomförandet av strukturbilden finns i översiktsplanens del C "samlad konsekvensbeskrivning", bilaga 5 "kompletterande ekonomsik bedömning") och vilka strukturer som redan finns. Stegen visar var utbyggnad kan ske och vad vi behöver ha i åtanke för att inte låsa bort möjligheter att nå den långsiktiga strukturbilden.

Det går att nå slutstrukturen på flera olika sätt. Utbyggnadsordningen beskriver ett huvudspår, kompletterat med resonemang om alternativ. Huvudspåret rymmer stads- och tätortsutvecklingen åtminstone till något decennium bortom år 2050, med en hög takt i befolkningsökningen. Vid en lägre utvecklingstakt av befolkning och sysselsättning kan stegen förskjutas, eventuellt tas i en annan ordning.

Figur 52. Successiva vägval: Översiktsplanen sätter ramarna.

Det finns flera olika vägar att nå en önskad slutstruktur. Det innebär möjligheter att stegvis besluta om investeringar och utbyggnadsområden, givet händelser och beslut i omvärlden. Figuren illustrerar principiellt hur sådana successiva vägval leder till strukturella låsningar av vad som därmed blir möjliga slutstrukturer. Låsningarna illustreras av cirklarnas färgkombinationer. Sista cirkeln symboliserar strukturbild 2050+. Det gula fältet markerar vilka val som ligger inom den ram för markanvändningen, som översiktsplanen anger.

4.2.1. Steg 1, det närmaste decenniet

Sammanfattning: Utveckling av stadsnoderna i Gottsunda-Ultuna och Gränby samordnas med etablering av snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik mellan dessa noder och innerstaden. En utvidgning av Börjetullsområdet påbörjas. Tyngdpunkterna i tätortsutvecklingen ligger i Storvreta, Jälla och Gunsta. Ostkustbanan får högre kapacitet söderut mot Arlanda-Stockholm. Etableringen av en ny station i Bergsbrunna påbörjas.

Den första perioden sträcker sig ungefär ett decennium framåt, kanske ända till 2030. På grund av de kommunalekonomiska förutsättningarna måste perioden vara uttalat investerings- och driftssnål och inriktad på att ge intäkter till kommunen. Det innebär bland annat ett ökat fokus på att använda kommunägd mark för ny bebyggelse. Exploateringsvinster kan då återföras till investeringar i till exempel förskolor och skolor. Under perioden förutsätts statliga investeringar i Ostkustbanan för att öka kapaciteten. En ny tågstation i Bergsbrunna blir därmed möjlig vid periodens slut.

Steg 1: 

Figur 53. Successiv utveckling av stadsnoder och snabba kollektivtrafiklänkar. Tyngdpunkter i tätortsutbyggnad. Steg 1

Bebyggelsestrukturen 

Denna första period styrs i hög grad av redan gjorda investeringar och pågående projekt. Pågående och lagakraftvunna detaljplaner och befintliga planuppdrag täcker i stort bostadsbehovet fram till 2030 med en högre utvecklingstakt, det vill säga cirka 30 000 bostäder. Alla pågående projekt kommer inte att förverkligas. På kommunal mark, i lägen som sammantaget inte leder till stora investeringar, finns möjlighet för ytterligare 10 000 till 15 000 bostäder. Inom staden bör i första hand områden inom fyra kilometer från Resecentrum komma ifråga.

Utvecklingen i innerstaden och de blivande stadsnoderna Börjetull, Gränby och Gottsunda-Ultuna fortsätter under perioden. I Börjetull gäller det att varken bygga bort möjligheten till en ny station eller stadsstråket med stomlinje mot Gottsunda. Kring stationsläget prioriteras bebyggelse med hög täthet och med funktioner som kräver hög tillgänglighet. Tillskottet av bebyggelse vid Börjetull och Stabbyfälten måste dimensioneras med hänsyn till tillgängliga kapaciteter och investeringsbehov i VA- och transportinfrastruktur.

I Gränby genomförs pågående projekt med bostäder, verksamhetslokaler och idrottsanläggningar. Utöver det prövas utbyggnader, på båda sidor Österleden (väster om Gränby centrum), som har en sådan koncentration av bebyggelse och struktur att det stödjer utvecklingen till en stadsnod. I Gottsunda kan komplettering med bostäder och verksamheter ske nära centrum och i samband med att befintlig bebyggelse renoveras. I Ultuna fortsätter utbyggnaden, främst med verksamheter som knyter an till SLU:s forsknings- och utbildningsprofiler. I övriga delar av stadsnoden och södra delarna av södra staden (söder om Ulleråker) krävs återhållsamhet utöver de områden som redan planlagts. Detta på grund av begränsningar i trafiksystemet.

Ny bostadsbebyggelse utanför staden kan komma till huvudsakligen i prioriterade tätorter som har kapacitet i VA-systemet och där en utbyggnad endast kräver måttliga investeringar i social service. Gunsta och Storvreta expanderar mest, tillsammans med Jälla. Eventuellt kan investeringar i vatten och avlopp ske i Jälla, för att göra ytterligare utbyggnad möjlig, om övriga förutsättningar visar sig gynnsamma. Ett verksamhetsområde öppnas i Fullerö.

Transportinfrastrukturen 

Tidigt i perioden förväntas kommunen och landstinget fatta ett vägvalsbeslut om ett kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i staden: busstrafiksystemet BRT (Bus Rapid Transit) eller stadsspårväg. Oavsett system rör det sig om mycket stora investeringar. Därför är statlig medfinansiering en förutsättning. En systemvalsutredning ska ge underlag bland annat om etapputbyggnader. De stadsstråk som är aktuella är Gränby-, Vaksala-, Ultuna- och Gottsundastråken, se vidare nedan.

Utvecklingen av stadsnoden i Gränby stöds av att Gränbystråket längs Råbyvägen och Vaksalastråket får förbättrad framkomlighet i kollektivtrafiken, till stor del i samband med att ny bebyggelse tillkommer. Ganska tidigt i perioden sker motsvarande utveckling söderut i Gottsunda- och Ultunastråken fram till Rosendal respektive Ulleråker. Mot slutet av perioden kan investeringar för kollektivtrafiken också göras söderut i Gottsundastråket längs Vårdsätravägen och, om det kopplas till bebyggelseutvecklingen, längs Hugo Alfvéns väg.

Utvecklingen i Börjetull sätter fokus på Börjestråket längs Börjegatan, där gaturummet delvis är smalt. På kort till medellång sikt kan knappast någon omfattande omvandling ske här. Därför bör fokus ligga på begränsade framkomlighetsåtgärder.

Utbyggnaden i Eriksberg kombineras med investeringar för att förbättra framkomligheten i Eriksbergsstråkets södra del (Granit- och Norbyvägarna). Mot slutet av perioden är detta aktuellt även längs den norra delen av Norbyvägen in mot innerstaden. I stadsstråken längs Svartbäcksgatan (Svartbäcksstråket), Vattholmavägen–Gamla Uppsalagatan (Nybystråket) och Hjalmar Brantingsgatan (Salabacksstråket) mot Årsta centrum sker en kontinuerlig utveckling, med tyngdpunkt under den här första perioden. Det innebär att investeringar i gaturummet för kollektivtrafikens framkomlighet bör ske under perioden.

Under den här första perioden inleds även utvecklingen av sex nya knutpunkter för kollektivtrafik inom staden. Syftet med knutpunkterna är att få en smidig övergång mellan stads- och regiontrafiken. Knutpunkterna ska, tillsammans med ett nytt linjenät för kollektivtrafiken, bidra till att skapa nya resvägar med byten på andra platser än vid Resecentrum. Knutpunkterna kommer att kräva investeringar även i transportinfrastruktur. I kollektivtrafikstråken på landsbygden inleds arbete med att etablera ett antal pendlarparkeringar i strategiska lägen.

Det övergripande cykelnätet utökas främst i Södra staden, för att stödja utvecklingen i bland annat Rosendal och Ulleråker. I gatusystemet görs trimningsåtgärder vid Dag Hammarskjölds väg/Kungsängsleden för att klara utbyggnaden i Ulleråker, Rosendal och Gottsunda. Planskilda korsningar med järnvägen och en ny bro i Kungsängsesplanadens förlängning ger förbättringar för alla trafikslag i innerstaden. Mot slutet av perioden blir korsningen planskild även mellan Börjegatan och Dalabanan.

Alternativ 

Det är inte helt klart hur stor omfattning en utbyggnad av Flogsta, Stabbyfälten och Börjetull kan få med hänsyn till tröskelinvesteringar i vatten och avlopp samt behov av ny transportinfrastruktur. Områdena är välbelägna, inom fyra kilometer från Resecentrum. Det kan bli fråga om stora bebyggelsetillskott här under perioden. I så fall kan behövas åtgärder i trafiksystemet för att underlätta kollektivtrafikens framkomlighet i tvärled, mellan Börjetull och Gottsunda. Om möjligheterna till investeringar är för begränsade kan det till del kompenseras med att kommunal mark används längre bort än fyra kilometer från resecentrum, exempelvis i Sävja. Dessutom kan ett starkare fokus läggas på små förtätningsprojekt med kommunal mark inblandad, företrädesvis inom fyra kilometer från Resecentrum. Det här innebär dock större trögheter i att få fram projekt och/eller att projekt tas fram på platser med sämre lägesegenskaper. Sammantaget kräver det mer ansträngningar för att hålla den önskade takten i bostadsbyggandet. När det gäller verksamhetsområden är Hovgården ett möjligt alternativ till Fullerö, där kommunen inte äger marken. Eventuellt kan också området öster om E4 vid Gränby tas i anspråk för större etableringar. Under den här perioden bör kommunen ha beredskap för att kunna öppna nämnda två områden, eller delar av dem, för verksamhetsetableringar.

Strategiska insatser 

Under perioden förbereds etableringen av en ny station och tillhörande utveckling av en stadsnod vid Bergsbrunna. Här ingår också kopplingar därifrån mot Gottsunda–Ultuna respektive mot Gränby (kollektivtrafik) och till E4. Vidare behöver en fortsatt utveckling i södra delarna av Södra staden förberedas. Mot slutet av perioden ökas insatserna för att stärka kapaciteten också på Dalabanan och för att få en tidsplan för en ny järnväg mot Enköping.

Figur 54. Tyngdpunkter i bebyggelseutvecklingen i staden under det närmaste decenniet. 

Ljusa bubblor är områden med pågående stadsutveckling eller där förberedande programutredningar pågår: De stora tillskotten av bebyggelse tillkommer huvudsakligen inom fyra kilometer från Resecentrum; i Kungsängen, Rosendal, Östra Salabacke, Börjetull, Råbyvägen, Gränby och Eriksberg. Utanför denna cirkel är det nästan bara Gottsunda/Bäcklösa som expanderar kraftigt med bostäder. Verksamhetsmiljöer tillkommer i Husbyborg. Fortsatt expansion sker i Ultuna, Fyrislund och Librobäck. Omvandling sker i främre Boländerna till miljöer med hög koncentration av bebyggelse och arbetsplatser.

Mörka bubblor är ytterligare möjligheter på (delvis) kommunal mark i goda lägen som bör utvecklas: Markerade områden inom fyra km från Resecentrum är Flogsta, Stabbyfälten, längs Österleden, Slavsta, Polacksbacken och Västra Rosendal.

4.2.2. Steg 2 och 3

Sammanfattning: I steg 2 ger stationsetableringen i Bergsbrunna möjlighet att bygga ut stadsnoden och även andra delar av sydöstra stadsdelarna. Detta stödjer investeringar i en snabb och turtät kollektivtrafiklänk till Gottsunda-Ultuna. Utvecklingen av Gottsunda-Ultuna tar ny fart. I steg 3 kopplas Bergsbrunna och Gränby samman med en snabb kollektivtrafiklänk. Gunsta har byggts klart, utbyggnaden i Storvreta fortgår och nyinvesteringar för utbyggnader görs i Vattholma.

Utgångspunkten är att en tillräckligt stor del av investeringarna för att öka kapaciteten i Ostkustbanan är genomförda. En station vid Uppsala södra kommer till vid periodens början. Uppsala kommun och andra offentliga aktörer antas nu ha bättre ekonomiska förutsättningar, än under den första perioden.

Steg 2:  

Steg 3: 

Figur 55. Steg 2 och 3. Successiv utveckling av stadsnoder och snabba kollektivtrafiklänkar. Tyngdpunkter i tätortsutbyggnad.

Bebyggelsestrukturen 

Större utbyggnader sker i de sydöstra stadsdelarna, främst i närheten av ny tågstation i Bergsbrunna och i anslutning till den kollektivtrafiklänk som förbinder Bergsbrunna station med Ultuna-Gottsunda. Så småningom bidrar även den nya länken mellan Bergsbrunna station och Gränby till stadsutvecklingen i sydöst. På västra sidan Fyrisån kan utbyggnadsområden i de södra delarna av Södra staden tas i anspråk.

Omvandlingen av främre Boländerna slutförs. I övriga delar av innerstaden pågår många små förändringar som sammantaget ger utrymme för både fler arbetsplatser och bostäder. Mot slutet av perioden inriktas planeringen på att skapa förutsättningar för den fjärde stadsnoden vid Börjetull.

Utbyggnaden av Storvreta fortsätter med såväl bostäder som verksamheter, medan den i Gunsta avslutas tidigt i perioden. Fortsatt utbyggnad sker eventuellt även i Jälla. Investeringar i kapacitet för vatten och avlopp görs i Vattholma. Det gör det möjligt med ytterligare 500 bostäder, särskilt nära pendeltågsstationen. I övriga prioriterade tätorter sker byggandet inom den befintliga VA-kapaciteten.

Tidigt under perioden, om inte förr, öppnas Hovgården för ytterligare etablering av verksamheter, och beräknas vara fullt etablerad innan periodens slut. Ett verksamhetsområde söder om Bergsbrunna station öppnas i samband med att en ny väg från stationen till E4 byggs. Koncentration av verksamheter sker i befintliga verksamhetsområden.

Transportinfrastrukturen 

Bergsbrunna station utvecklas successivt till ett Uppsala södra med många tåguppehåll. Investering sker i en kollektivtrafiklänk mellan Bergsbrunna och Gottsunda-Ultuna, för att dra nytta av investeringen i den nya stationen och så att stadsutvecklingen kan ta fart i såväl sydost som sydväst. I steg 3 etableras en kollektivtrafiklänk mellan Bergsbrunna och Gränby, liksom en ny trafikplats på E4 som ger koppling till Bergsbrunna station och ett nytt verksamhetsområde söder om denna.

Åtgärder för bättre framkomlighet i kollektivtrafiken, med egna körfält, hållplatser med mera, görs färdiga i Gottsundastråket på partiet längs Vårdsätravägen och Hugo Alfvéns väg till Gottsunda centrum. Från Ulleråker fortsätter investeringarna i kollektivtrafik på sträckan mot Ultuna och vidare mot Gottsunda centrum. I nordost binds kollektivtrafikstråken samman via Österleden. En utveckling av stråket från innerstaden mot Sävja-Bergsbrunna påbörjas tidigt i perioden. En stark utveckling runt ett nytt stationsläge och stadsnoden i Bergsbrunna kommer att kräva kapacitetsstark kollektivtrafik in mot staden. Kollektivtrafikens framkomlighet kommer sannolikt att kräva investeringar i gatustrukturen.

Alternativ

Om stadsstråket och länken över Fyrisån vid Ultuna dröjer, kan det bli aktuellt att tidigare uppgradera kollektivtrafiksystemet mellan Bergsbrunna och Gränby för att erhålla viss avlastning av Resecentrum. Mer förtätning är möjligt i Årsta och Gränby. Viss omvandling till blandad stadsmiljö kan ske i norra Fyrislund, Öster om E4 vid Gränby kan verksamhetsområdet utvecklas.

Om det inte är rimligt att utveckla vare sig södra delen av Södra staden eller Bergsbrunna under den här perioden (på grund av att det inte har etablerats någon ny tågstation), kan de västliga delarna av Stabbygärdena och eventuellt delar av Herrhagsskogen tas i anspråk på ett sådant sätt att det fungerar med kommande utveckling av stadsnoden och med stationsläget i Börjetull och en ny järnväg mot Enköping. Det kan kräva investeringar i en ny trafikplats på Bärbyleden, samt i körfält för kollektivtrafiken, på sträckan mellan Börjetull och Flogsta. Den här utvecklingen kan kombineras med ytterligare utbyggnader av Librobäck och Husbyborg, samt eventuell etablering av ett stråk med hög framkomlighet för kollektivtrafik mellan Börjetull och Gottsunda. Ytterligare förtätning kan även göras inom zonen fyra kilometer från Resecentrum. Om det blir fortsatt svårt med medel för investeringar, behöver ytterligare fokus läggas på förtätning inom denna zon.

Området söder om Boländerna bör, en bit in i perioden, kunna fungera som ett alternativ för lokalisering av mycket stora och sysselsättningsintensiva anläggningar.

Strategiska insatser

Förberedelser ökas för att åstadkomma kapacitetsförstärkning på Dalabanan och en ny järnväg mot Enköping. Även ett nytt stationsläge vid Börjetull ligger i fokus samt stadsutveckling i nordväst. Kopplingen mellan Börjetull och Gottsunda-Ultuna förbereds.

Figur 56. Tyngdpunkter i bebyggelseutvecklingen inom staden i steg 2-3.

Ljusa bubblor är huvudspår: sydöstra stadsdelarna, södra delarna av Södra staden, Innerstaden.

Mörkare bubblor är alternativ: Nordvästra staden, Fyrislund-Årsta-Gränby, verksamhetsutveckling söder om Boländerna.

4.2.3. Steg 4 och 5

Sammanfattning: I steg 4 sker investeringar i Dalabanan som medger stationsetableringar i Börjetull och Vänge. Stadsnodsutvecklingen vid Börjetull intensifieras. En koppling för kollektivtrafik etableras på Bärbyleden mellan Börjetull och Gränby. I steg 5 byggs ny järnväg till Enköping, vilket ytterligare förstärker utvecklingen vid Börjetull. En ny kollektivtrafiklänk binder samman Börjetull även med Gottsunda-Ultuna. Fortsatt utveckling och utbyggnad sker succesivt i alla stadsnoder under båda perioderna. Investering för utbyggnad av Vänge påbörjas i steg 4, då också den större expansionen i Storvreta avslutas. Expansionen i Vattholma avslutas i steg 5.

Steg 4: 

Steg 5: 

Figur 57. Steg 4 och 5. Successiv utveckling av stadsnoder och snabba kollektivtrafiklänkar. Tyngdpunkter i tätortsutvecklingen.

En utgångspunkt är att investeringar i Dalabanan kan ske tidigt i perioden och att Aroslänken (ny Enköpingsbana) förverkligas något senare. Tågstationer i Vänge och Börjetull etableras tidigt. Börjetulls roll i transportsystemet ökar tydligt när trafikeringen av Aroslänken påbörjas. Perioden bör i övrigt vara förhållandevis investeringssnål med hänsyn till de stora kapacitetshöjande investeringar som gjorts perioden innan.

Bebyggelsestrukturen 

I staden tar utvecklingen i Börjetull ny fart i och med den nya tågstationen. Verksamheter koncentreras på norra sidan, medan södra sidan av järnvägen domineras av bostadsbyggande. Samma utveckling sker på båda sidor om Bärbyleden, och så småningom i stråket ut till Stenhagen. Eventuellt behövs också investeringar i en ny trafikplats vid Bärbyleden.

Byggandet på den tidigare oexploaterade marken i södra delen av Södra staden avslutas, liksom de kvarvarande delarna i de sydöstra stadsdelarna. I verksamhetsområdet i söder kvarstår dock vissa expansionsmöjligheter. I innerstaden fortsätter stadsutvecklingen nu huvudsakligen genom intensivare användning av redan byggda ytor och mer begränsad ytexpansion och omvandling.

Investeringar i vatten och avlopp ger möjlighet till kraftig expansion i Vänge – mer än 800 bostäder med tyngdpunkt nära tågstationen. Här etableras eventuellt också ett verksamhetsområde, med en möjlig koppling till Dalabanan, där utbyggnaden pågår under hela perioden. I Storvreta sker en utbyggnad av de sista delarna av verksamhetsområdet vid Fullerö.

Transportinfrastrukturen 

Tidigt i perioden kopplar en snabb länk för kollektivtrafik ihop Börjetull och Gränby, via Bärbyleden, sannolikt utan stora investeringar. Stadsstråk eller en mer renodlad snabb kollektivtrafiklänk etableras så småningom även mellan Börjetull och Gottsunda-Ultuna, via Flogsta och Eriksberg. Denna länk kan komma att kräva investeringar i ny struktur och ombyggnader av gator.

Alternativ 

För den sista perioden finns inga särskilda alternativ skisserade. Senare översiktsplanearbeten får hantera alternativa utvecklingsvägar.

Figur 58. Tyngdpunkter i bebyggelseutvecklingen inom staden i steg 4-5: Börjetull och Nordvästra staden, innerstaden, sydöstra stadsdelarna, södra delarna av Södra staden.

4.3. Särskilda insatser de närmaste åren

Föregående avsnitt ger vägledning till i vilken ordning utbyggnader kan ske. För att utbyggnadsordning ska kunna hållas och utvecklingen i övrigt gå i översiktsplanens riktning behöver kommunen och andra aktörer göra aktiva insatser inom en rad områden.

Det finns några områden som är särskilt viktiga att prioritera i närtid, för att vi ska fortsätta att utvecklas åt rätt håll. Om vi klarar av att nå våra ambitioner inom de här områdena kommer också flera andra problem att lösas på vägen:

• Fler bostäder – 3 000 nya bostäder per år med mångfald i utbudet, i täta blandade miljöer med närhet till hållbara transporter.
• Mer plats för ett breddat näringsliv – 2 000 fler jobb per år, minst hälften inom kunskapsintensiva näringar.
• Fyra spår till Stockholm – ökad kapacitet på Ostkustbanan med två nya spår, och beredskap för att svara upp mot statliga investeringar.
• Hållbara transporter – prioritera gång, cykel och kollektivtrafik, som tillsammans ska utgöra minst 75 procent av resandet inom staden år 2050.
• Ta tillvara naturen – lyft fram och använd ekosystemtjänster för en bättre miljö, för att berika människors upplevelser och för minskad klimatpåverkan.

Under arbetet med översiktsplanen har ett antal insatser tagits fram. Många av dem har direkt bäring på de fem områdena ovan. Insatserna bedöms som viktiga att arbeta med de närmaste åren, för att utvecklingen ska gå i översiktsplanens riktning och svara upp mot de långsiktiga prioriteringarna i kapitel 2. Insatserna handlar både om att åstadkomma fysisk förändring och att utveckla arbetssätt. Några kan ses som mer tillfälliga medan andra handlar om kontinuerliga arbeten. Många av insatserna bör göras – eller kräver – samverkan med andra aktörer.

Listan med insatser är en ögonblicksbild, den kommer att förändras över tid som en del i den rullande översiktsplaneringen. Arbete pågår redan med flera av insatserna, medan andra kan startas senare.

1. Skapa miljöer av hög lokal och internationell klass

Verka för en utveckling av arbetsplatser och innovations- och utbildningsmiljöer av hög lokal och internationell klass.

2. Aktiv näringslivs-, bostads- och markpolitik

Vidareutveckla kontinuerligt en aktiv närings-, bostads- och markpolitik, samt verka för en ytterligare breddning av näringslivsstrukturen.

3. Stimulera och synliggör innovationer inom stads- och bebyggelseutveckling

Stimulera innovativa lösningar och testbäddar vid planering och byggande som synliggörs globalt.

4. Trendspaning och benchmarking

Bedriv samordnad och systematisk trendspaning, omvärldsanalys och benchmarking i syfte att öka förmågan att hantera förändringar och för att hålla en långsiktigt hög kvalitet och effektivitet i planering och byggande.

5. Öka kunskapen om och bredda kvaliteter i kulturmiljöer

Ta till vara karaktärsdrag i bebyggelsen och landskapet som helhet, som resurs för utveckling och stöd vid lokalisering och utformning samt belys möjligheterna att bevara genom att använda och befolka kulturmiljöer. Öka attraktionskraften i de historiska delarna av Uppsala genom breddat utbud av kultur och upplevelser. Linnés historiska landskap utvecklas till en resurs för lokal och regional utveckling.

6. Bredda möjligheterna till medskapande

Underlätta delaktighet och medskapande i planering, utformning och användning av den egna närmiljön inklusive konstnärlig gestaltning.

7. Öka kunskap om inkluderande fysiska miljöer

Ta fram sociala strategier för minskad segregation och ökad inkludering på kommunövergripande nivå som kan kombineras med insatser för fysisk förändring på lokal nivå. Ta också fram underlag för hur den fysiska miljön kan utvecklas för att upplevas som inkluderande och välkomnande för alla och hur investeringar kan balansera socioekonomiska förutsättningar i olika områden.

8. Säkerställ kapacitetstark kollektivtrafik

Säkerställ långsiktigt kapacitetsstarka kollektivtrafiklösningar med hög framkomlighet i stadsstråken.

9. Säkra tillgång och utveckling av bredband

Säkerställ att tillgången till internetanslutning, med hög kapacitet och tillförlitlighet, är god i alla kommundelar.

10. Cykelsatsningar

Genomför en långsiktig cykelsatsning med utveckling av ett lånehyrcykelsystem, utbyggda snabbcykelvägar, cykelvägar från tätorter till Uppsala stad, ett ökat antal cykelparkeringar i centrala och andra strategiska lägen, vid hållplatser samt vid målpunkter och besöksmål inom kvartersmark.

11. Analys och prioritering av planläggning och markförvärv

Genomför kontinuerligt analyser och utredningar för att kunna prioritera och välja områden för planläggning och strategiska markförvärv. Förbättra de kommunalekonomiska utfallen i expansionen av byggd miljö i kommunen.  Öka de strategiska markförvärven och säkerställ en långsiktig buffert för exploatering, friluftsliv, rekreation, biologisk mångfald och hänsyn till vattenresurser – samt för markbyten till nämnda ändamål.

12. Utveckla park- och grönområden

Utveckla befintliga och nya park- och grönområden, som en viktig del av livskvalitet och attraktivitet i och i anslutning till bebyggelsemiljöer. Här ingår att planera, och avsätta utrymme för, framtida stadsparker med tillräcklig yta (cirka 4–10 ha), som kan utvecklas över tid. Park- och friluftsområden utvecklas med fokus på en sammantaget stor bredd av upplevelsevärden. Grönområden förvaltas långsiktigt och ges formella skydd om det finns behov av det. Områden som är prioriterade för insatser i närtid framgår i kapitel 4, avsnittet Natur, park och vatten.

13. Grundprinciper för lokalisering och utveckling av social infrastruktur inklusive fritidsanläggningar

Utveckla långsiktiga lokaliseringsstrategier samt grundprinciper för lokal- och anläggningstyper på kommun-, stadsdels-, och närområdesnivå. Upprätta prioriteringsordning för anläggningar av fritids- och motionskaraktär.

14. Stärk och utveckla ekosystemtjänster och gröna strukturer

Ta fram ett övergripande kunskapsunderlag för att ta tillvara potentialen att kompensera, stärka, utveckla och uthålligt använda ekosystemtjänster både lokalt och på övergripande systemnivå vid mark- och bebyggelseutveckling. Det bidrar till att skapa goda stads- och tätortsmiljöer, minska klimatpåverkan och mildra effekter av klimatförändringar.

15. Ökad återanvändning och återvinning samt avfallshantering som genererar innovationer

Utveckla hanteringen av avfall och återvinning så att kommunens anläggningar håller världsklass. Det bidrar till nya innovationer, exportmöjligheter och arbetstillfällen.

16. Skapa förutsättningar för nya samordnade lösningar för samhällstekniska försörjningsystem

Utveckla tekniska system som effektivt utnyttjar synergier mellan energi, VA och avfall, där nya lösningar successivt fasas in vid ny bebyggelse under planperioden, vilket säkrar långsiktigt balanserade investeringar. Ledningsstråk för kapacitetshöjning i VA-systemet behöver lokaliseras, liksom plats för framtida avloppsrening.

17. Utvecklingsplan för energidistribution

Ta fram en utvecklingsplan för energidistribution (värme, kyla, el, gas) för att

• skapa ett flexiblare och öppnare nät som kopplar ihop små- och storskalig energiproduktion
• skapa förutsättningar för att utnyttja överskottseffekter så som spillvärme
• skapa utrymmen för kapacitetshöjande ledningsstråk i staden.

18. Handlingsplaner för Fyrisån och andra ytvatten

Ta fram handlingsplaner för att klara miljökvalitetsnormerna för våra sjöar och vattendrag. Den första planen ska hantera Fyrisån.

19. Analysera och samordna tunga transporter

Verka för samordning av tunga transporter för att effektivisera och minska det totala transportarbetet, både kollektiva person- och godstransporter samt samordning av transporter av gods- och restprodukter.

20. Säkra sekundära avrinningsvägar

Ta fram ett övergripande kunskapsunderlag och förslag till åtgärder för att långsiktigt säkra sekundära avrinningsvägar som en del i en robust dagvattenhantering. 

21. Långsiktigt värna Uppsalaåsens grundvatten

Gör en sammanvägd riskbedömning för hela Uppsalaåsen med en strategi för markanvändning i syfte att bevara åsen som vattenreservoar.

22. Övergripande trafikstrategi

Ta fram en övergripande trafikstrategi med den övergripande strukturen i översiktsplanen som grund. Strategin ska utgå från ett sektorsövergripande synsätt på transportsystemet och redovisa hur kommunala, nationella och övernationella mål kan nås.

23. Pendlarparkeringar på landsbygden

Ta fram en strategi för pendlarparkeringar på landsbygden i enlighet med översiktsplanen. Strategin ska lägga fast ramar för genomförande och ansvarsfördelning mellan berörda aktörer.

24. Utveckling av båtliv, friluftsliv och turism i Mälarstråken

Ta fram en utvecklingsplan för båtliv, friluftsliv och turism på och vid Fyrisån och Ekoln med dess kopplingar längs Mälaren till Stockholm, Håbo (Gorran) och Enköping (Lårstaviken).

25. Samverka med grannkommuner

Sök, eller utveckla befintlig, samverkan med grannkommuner i frågor där det finns potential till kvalitetsvinster eller kostnadsbesparingar, exempelvis inom teknisk försörjning, social service, räddningstjänst, vatten- och naturvård. Samverkan ska också ske i strategiska utvecklingsfrågor och bevarandefrågor som är av gemensamt intresse eller kan förväntas ge stor påverkan på en grannkommun.

5. Utgångspunkter

Det här kapitlet sammanfattar de generella förutsättningarna för arbetet med översiktsplanen, med utgångspunkt i Uppsalas geografiska läge och befolkningsökningen. Vi behöver ta tillvara möjligheterna detta medför och hushålla med resurserna.

5.1. Dra nytta av de goda läget

Uppsala är idag Sveriges fjärde storstadskommun, med drygt 200 000 invånare. Uppsala är också den kommun som har flest invånare på landsbygden. 150 000 bor i Uppsala stad, 25 000 bor i någon av de cirka tjugo tätorterna och lika många på de omgivande landsbygderna. Få kommuner kan erbjuda en sådan stor variation av livsmiljöer.

Uppsala har två universitet och en stark tradition av kunskap, kultur och kompetens. Utbildningsnivån är bland den högsta i landet. Kommunen har många internationella kopplingar genom våra invånare, företagen, den högre utbildningen, forskningen, de religiösa samfunden, kulturen, samhällsföreningar och andra organisationer. Uppsala är en del av Stockholm-Mälardalen, med en av Europas snabbaste växande arbetsmarknader och vi har nära till resten av världen genom Arlanda flygplats.

Närhet till det människor efterfrågar, både lokalt och regionalt, gör vardagen enklare och underlättar matchningen på arbetsmarknaden. Det främjar även nytänkande, innovation och gemenskap.

5.2. Ta tillvara möjligheterna med att vi blir fler

Under kommande årtionden kommer betydligt fler människor att leva och verka i Uppsala. Till 2050 bör vi ha en beredskap för mellan 75 000 och 135 000 fler invånare och uppemot 70 000 fler arbetstillfällen. Många nya bostäder, arbetsplatser samt infrastruktur och service ska alltså få plats och kombineras på ett bra sätt.

Figur 59. Befolkning och arbetstillfällen fram till 2050. Se underlagsrapport: Tillväxt Uppsala

En växande befolkning ger många möjligheter som vi ska ta vara på. För det första ger fler invånare i arbetsför ålder en balans i försörjningsbördan. För det andra ger det möjligheter till skalfördelar, alltså att fler människor kan dra nytta av de investeringar som görs. För det tredje kan fler invånare bidra till att förbättra kvaliteten och skapa variation, både i den fysiska miljön och i utbudet av service och verksamheter. För det fjärde kan stora utbyggnadsvolymer, alltså att vi bygger nytt för många människor, ge ekonomisk möjlighet att utveckla nya systemlösningar för till exempel energi och transporter.

5.3. Hushålla med resurser – utnyttja goda lägen och gjorda investeringar

Uppsala har ett bra utgångsläge. Samtidigt finns det stora utmaningar. Fler Uppsalabor skapar å ena sidan goda förutsättningar för effektiv kommunal verksamhet. Å andra ökar behovet av kommunala investeringar i social och fysisk infrastruktur, med krav på hållbar finansiering. God kommunalekonomisk hushållning är ett grundvillkor när vi planerar inför framtiden, och det gäller att vi inte förbrukar mer resurser än vi har. Därför ska vi använda mark i goda lägen och koordinera egna och andras investeringar för att skapa ett effektivt samutnyttjande.

Uppsala har idag en gynnsam befolkningsstruktur jämfört med genomsnittet i landet – ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Befolkningens andel i yrkesverksam ålder är relativt stor. Andelen äldre, över 80 år, kommer dock att fördubblas fram mot 2030 – från drygt 8 000 till 16 000. Ett tydligt äldreperspektiv är därför avgörande för att säkerställa en god hushållning med kommunens resurser och en god framtida livskvalitet för kommunens äldre.

5.4. Bostadsbyggande och näringslivsutveckling går hand i hand

För att möta Uppsalas växande befolkning behövs både fler bostäder och ett breddat och växande näringsliv. Bostadsbyggandet ligger idag på en hög nivå, men möter inte efterfrågan. Upp till 70 000 nya bostäder behöver byggas fram till 2050. Fler Uppsalabor innebär fler människor med olika livsstilar och förutsättningar. Därför behövs många olika slags bostäder, med olika upplåtelseformer och för livets olika skeenden.

Lika många nya jobb, 70 000, behövs år 2050 för en lokal arbetsmarknad i balans. Minst hälften av de nya jobben behöver komma till inom så kallade kunskapsintensiva yrken i den privata sektorn. Fler jobb i den privata sektorn gynnar den kommunala ekonomin genom ökade skatteintäkter. Det stödjer dessutom besöksnäringen, eftersom affärsresenärer är den största besöksgruppen.

Uppsala behöver bli ett starkt alternativ till huvudstaden för företag och organisationer som vill etablera kunskaps- och kontaktintensiv verksamhet. Det kunskapsintensiva näringslivet efterfrågar täta, urbana miljöer. Det behöver därför finnas mark och lokaler som matchar efterfrågan. Samtidigt behöver det finnas möjlighet för verksamheter att expandera och flytta till markområden med lägre prisnivå.

5.5. Öka tillgängligheten lokalt och regionalt – prioritera gång, cykel och kollektivtrafik

Tillgänglighet handlar om att människor kan nå det de behöver. Man ska kunna förflytta sig säkert, smidigt, bekvämt och miljövänligt. Det går att nå om man kombinerar hög närhet och ett väl dimensionerat transportsystem. Därför behöver investeringar i infrastruktur gå hand i hand med utvecklingen av bebyggelsestrukturen.

I staden, i prioriterade tätorter och längs kollektivtrafikstråken på landsbygden ska det vara möjligt att nå vardagsfunktioner (dagligvarubutiker, förskola, park och natur) inom cirka tio minuter med gång, cykel eller kollektivtrafik. En regional arbetsmarknad och Arlanda ska kunna nås på 60 minuter med kollektivtrafik. Det förutsätter att människor ges goda möjligheter att förflytta sig till fots, på cykel och med kollektivtrafik, och att byten mellan transportslag fungerar smidigt. Då behövs ett utbyggt och sammanhängande system för yteffektiva och miljövänliga färdmedel. Utanför staden, de prioriterade tätorterna och kollektivtrafikstråken på landsbygden behövs andra lösningar, så som bredband och resor med bil.

Kapaciteten i järnvägssystemet är en flaskhals som behöver åtgärdas. Drygt 22 000 människor pendlar dagligen i båda riktningarna mellan Uppsala och Stockholm, många med tåg. Det viktigaste är att Ostkustbanan byggs ut. Det behövs även en långsiktig planberedskap för att svara upp mot statliga investeringar i spår och stationer. Ett nytt stationsläge i Bergsbrunna öppnar för att bygga ytterligare bostäder i närområdet. Stationsläget ger dessutom möjlighet till nya arbetsplatser. 2050 kan upp till 1,3 miljoner människor i yrkesverksam ålder nås inom en timme.

5.6. Bygg vidare på noder och stråk

Den tidigare översiktsplanen, ÖP 2010, beskriver hur kommunen ska utvecklas utifrån ett system av noder och stråk. Transportsystemet och bebyggelseutvecklingen ska ömsesidigt stärka varandra, och bebyggelsen ska koncentreras, istället för att spridas ut. Därigenom kan andra områden lämnas obebyggda. Det innebär att merparten av bebyggelsetillskottet tillkommer i noderna och i stråken. För stadens del innebär det också att området inom stadsgränsen ska utvecklas till ett mer sammanhängande stadslandskap – samtidigt som tillgång till närbelägna grönområden värnas. En kapacitetsstark kollektivtrafik med tät trafikering kopplar samman stadens delar med varandra, med innerstaden och med omgivande orter och landsbygd.

5.7. Hög förändringstakt och förmåga att lösa konflikter

En snabb befolkningsökning kan innebära stora förändringar i människors lokala miljö inom ett relativt kort tidsspann. Den fysiska planeringen ska medvetet främja en samhällsutveckling som svarar upp mot behov, erfarenheter och intressen både idag och imorgon. I ett gott liv ingår att kunna påverka sin situation och delta i samhällsutvecklingen – utöver arbete, bostad, inkomst, utbildning, fritid, service med mera.

Den fysiska planeringen behöver också bidra till att stärka samhällets förmåga att lösa problem, att hantera olika intressen och att klara förändringar. Att lösa problem i ett samhälle är lika beroende av individers initiativ som de initiativ som kommer från politiker, samhällsorganisationer, föreningar och näringslivet. Hur väl samspelet mellan civilsamhället och olika myndigheter fungerar är viktigt för vilket utrymme som finns för att lösa konflikter, och hitta fungerande lösningar.

5.8. Lokala svar på globala utmaningar

Samhället påverkas av globala utmaningar som klimatförändringar, urbanisering och sociala spänningar. Det ställer krav på handlingskraft och ansvarstagande.

Vår förmåga att svara på utmaningarna påverkas av hur väl vi lyckas med löpande trendspaning, samarbeten och anpassning efter globala förändringar. Uppsala har stora chanser att lyckas väl om vi tar tillvara på nya lösningar inom resurshushållning, giftfri miljö, kretslopp och för människors hälsa. Våra chanser att lyckas ökar särskilt om privata och offentliga aktörer kan samarbeta mot gemensamma mål.

År 2030 ska Uppsala vara fossilfritt och senast år 2040 ska de samlade utsläppen vara nära noll. Senast år 2050 ska Uppsala vara klimatpositivt, det vill säga binda mer koldioxid från atmosfären än vad som släpps ut. Mark, vatten och den ekologiska infrastrukturen behöver användas på ett uthålligt sätt. I det sammanhanget kommer landsbygden att spela en allt viktigare roll, bland annat för råvaru- och energiproduktion och för nya sätt att bruka mark och vatten.

Förteckningar

Kommunfullmäktiges beslut om antagande

Kommunfullmäktige antog översiktsplanen vid sitt möte 12 december 2016. 

Läs kommunfullmäktiges beslut om översiktsplanen som protokollsutdrag (PDF, 3 MB) 

Länsstyrelsens granskningsyttrande

I granskningsyttrandet ger länsstyrelsen sina synpunkter på kommunens översiktsplan. 

Läs länsstyrelsens granskningsyttrande (PDF, 4 MB)

Underlagsrapporter

Förslaget till ny översiktsplan bygger på många olika studier och underlag. En del av dem har sammanfattats i särskilda underlagsrapporter, se listan nedan. 

Framtagna under översiktsplanearbetet:

• Avfallshantering 2050 i Uppsala kommun
• Bebyggelsetypologi för Uppsala stad – och en metod för bedömning av förtätningspotential
• Bostadspriser och tillgänglighet 
• Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad 
• Ekosystemtjänster i Uppsala kommun
• Energisystem 2050 i Uppsala kommun
• Kapacitetsstudie kring Uppsala resecentrum – mikrosimulering
• Lokaliseringsstrategier för social infrastruktur – omvärldsanalys
• Planering för en varmare stad
• Rätt riktning? Enkätundersökning
• Samhällsekonomi Uppsala 2050
• Skolors och förskolors användning av närnatur
• Strukturbilder för Uppsala 2050
• Trafikanalyser för Uppsala 2050
• Uppsalas landsbygder – nulägesbeskrivning del 1
• Utbuds- och efterfrågeanalys för verksamhetsmark och lokaler 
• VA 2050 i Uppsala kommun
• Vägreservat väg 255 – Bergsbrunna station – E4

Från aktualitetsprövningen av översiktsplan 2010 (våren 2014), som är relevanta för översiktsplaneförslaget:

• Tillväxt Uppsala
• Matchningsanalys av utrymme för verksamheter

Från samrådsunderlaget till förslag till fördjupad översiktsplan för trafikförbindelse över Fyrisån (hösten 2013):

• Samtliga underlagsrapporter till planförslaget

Från ÖP 2010, som fortfarande ger vägledning i efterföljande planering:

• Aroslänken, terrängstudie
• Anslutning till ostkustbanan (komplettering av ovanstående terrängstudie)

Styrdokument

Fördjupade översiktsplaner (FÖP) och områdesprogram:

• FÖP Rörken-Hovgården (KF 1993)
• FÖP Funbo (KF 2011)
• FÖP Storvreta (KF 2012)
• Program för Librobäck (PBN 2006)
• Program för östra Fyrislund (KS 2007)
• Program för Kungsängen (KS 2009)
• Program för östra Salabacke (KS 2011) 
• Program för  Boländerna (KF 2014)
• Program för södra Åstråket (PBN 2015)
• Program för Ulleråker (KS 2016)

Andra överordnade styrdokument med särskild bäring på sakfrågor
inom fysisk planering:

• Avfallsplan o Renhållningsordning (KF) /Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022
• Barn- och ungdomspolitiskt program (KF 2009)
• Bredbandsprogram (KF 2013)
• Cykelpolicy (KF 2013), Riktlinjer för cykeltrafik (KS 2013)
• Dagvattenprogram (KF 2014)
• Ekologiskt ramverk för planer och program (KF 2014)
• Energiplan (KF 2001)
• Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst (KF 2013)
• Kulturpolitiskt program (KF 2005)
• Miljö- och klimatprogram (KF 2014)
• Mål och riktlinjer för Uppsalas parker (KS 2013), parkplan (GSN 2013)
• Naturvårdsprogram (KF 2006)
• Näringslivsprogram (KF 2008) 
• Policy för hållbar utveckling (KF 2008)
• Policy och riktlinjer för parkering i Uppsala kommun (KF 2014) 
• Program för individ- och familjeomsorgen (KF 2004)
• Riktlinjer för bostadsförsörjning 2016-2019 (KF 2016)
• Vattenprogram (KF 2015)
• Åtgärdsprogram för omgivningsbuller (KF 2015)
• Åtgärdsprogram för luft 2014-2021 (KF 2014)
• Äldrepolitiskt program (KF 2009)

Kommunfullmäktiges ställningstagande

Översiktsplanen ger vägledning för efterföljande planläggning och beslut genom

1. Uppsalaprinciperna, generella riktlinjer och inriktningar för mark- och vattenområden, tillsammans med plankartan (kapitel 3 Mark och vattenanvändning)

2. Översiktsplanens del B: Ställningstaganden till riksintressen och vissa andra intressen av nationell betydelse, i de delar som anger kommunens bedömning och ställningstaganden samt riktlinjer.

Kommunfullmäktiges ställningstaganden innefattar även

3. Översiktplanens ambitioner för samhällsbyggandet (kapitel 1 Prioriteringar)

4. Utbyggnadsordning (kapitel 4 Genomförande). Kommunfullmäktige menar att den skisserade utbyggnadsordningen ska vara vägledande vid beslut om investeringar och utbyggnadsprojekt. Omvärldsförändringar kan dock påkalla förändringar i utbyggnadsordningen. Sådana förändringar bör tydliggöras, exempelvis i samband med kommunens beslut om mål och budget.

5. Insatser (kapitel 4 Genomförande och i del B). Kommunfullmäktige menar att insatserna är viktiga. När och i vilken ordning insatser ska göras avgörs genom uppdrag till ansvariga kommunala nämnder och bolag i samband med kommunens mål- och budgetprocess.

Plankarta för hela kommunen, staden och innerstaden med teckenförklaring

Plankarta för kommunen 

Se teckenförklaring längre ner
Se plankarta för kommunen i större format

Plankarta för staden

Se teckenförklaring för staden längre ner
Se plankarta för staden i större format

Plankarta för innerstaden

Se teckenförklaring för innerstaden längre ner
Se plankarta för innerstaden i större format

Teckenförklaring kommunen och staden

Teckenförklaring innerstaden