Mål och budget 2019 med plan för 2020–2021

Politisk plattform

I Uppsala finns en stark framtidstro. Här byggs många nya bostäder samtidigt som vi
fortsätter vara världsledande i omställningen för ett hållbart klimat och värnar natur och friluftsliv. Tryggheten och trivseln ska öka i Uppsala, vi måste knäcka de kriminella gängen och bryta segregationen mellan våra stads- och kommundelar. Med de nya företag som etablerar sig här och befintliga som expanderar får fler Uppsalabor ökad valfrihet och ett arbete att gå till.

När Uppsala växer och fler arbetar har vi råd att investera i välfärden. Arbete är det som bygger Uppsalas gemensamma välstånd och ger individer ekonomisk frihet och möjlighet att utvecklas. Därför är vårt mål att alla Uppsalabor som kan arbeta också ska arbeta, och att den som arbetar ska kunna leva på sin lön. Som ett led i detta ska vi uppmuntra nyföretagande och förbättra möjligheterna att behålla och locka nya företag till kommunen.

Vi eftersträvar ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Uppsala. Det ska genomsyra allt vårt arbete, bland annat genom att sociala och miljömässiga krav ska ställas i kommunens upphandlingar.

Det är mycket som är bra i Uppsala men vi har också problem som behöver lösas.
Integrationen ska gå snabbare och fungera bättre. Tryggheten och trivseln ska öka i Uppsala, vi måste knäcka de kriminella gängen och bryta segregationen mellan våra stads- och kommundelar. I Uppsala ska invånarna känna framtidstro och ha förtroende för utvecklingen såväl i staden som på landsbygden. Klyftan mellan stad och land ska slutas.

Fler elever ska lämna grundskolan och gymnasiet med goda kunskaper och förberedda för framtiden. Lärarna ska få bra förutsättningar att ge eleverna rätt stöd. Vi måste ta itu med problemet att allt fler lider av psykisk ohälsa och se till att elever med funktionsnedsättningar får det stöd de behöver.

I Uppsala ska individens möjligheter inte begränsas av sin bakgrund. Vi vill värna individens fria val och se till att Uppsala blir mer jämlikt. Varje Uppsalabo, ung som gammal, ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna, fria val. För oss är jämställdhet mellan kvinnor och män en självklarhet.

Vi prioriterar ordning och reda i ekonomin. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt sätt och skatteuttaget inte vara högre än nödvändigt. En skattesänkning kan bli aktuell om ekonomin tillåter men balans i budgeten måste respekteras. Vid utebliven skattesänkning ska de ekonomiska resurserna användas till skolsatsningar.

Vi vill att Uppsalaborna ska känna tillit till demokratin och Uppsala kommun. Uppsalas invånare har åsikter och förslag om kommunens utveckling och är en resurs som ska tas till vara. Därför är bättre medborgardialog, dialog med fackförbund, företag, föreningsliv och civilsamhället viktigt för oss.

Våra partier delar övertygelsen om alla människors lika värde och de demokratiska
principerna. Vårt samarbete grundar sig i viljan att ta ansvar för vår kommun och sätta
Uppsalas bästa först. Vi strävar efter breda överenskommelser åt både höger och vänster och
kommer att söka stor uppslutning bakom den politik vi går fram med.

Mål och uppdrag för nämnder och bolagsstyrelser

Uppsala kommun arbetar med mål- och resultatstyrning. Det betyder att politiker styr utifrån de mål de sätter upp och de resultat som kommunens verksamheter ska uppnå. Genom att planera, följa upp och jämföra våra resultat med andra kommuner identifierar vi framgångar och utvecklingsområden för ökad kvalitet på service och tjänster till invånare och företag.

Kommunfullmäktiges nio inriktningsmål styr den kommunala verksamheten och strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. De sätter fokus på ett gott liv i ett hållbart samhälle och en modern kommun. 

Varje inriktningsmål förstärks med tidsbegränsade uppdrag, som kan vara för alla eller nämnd- och styrelsespecifika. Om inte annat anges gäller uppdragen samtliga nämnder och styrelser. För de gemensamma nämnderna (räddningsnämnden och överförmyndarnämnden) gäller de uppdrag som överenskommits om vid ägarsamråd med de kommuner som ingår. För att följa kommunkoncernens utveckling mot målbilden kopplas kommunövergripande indikatorer till varje inriktningsmål.

Bild av siffrorna 1-9 vilka står för Uppsala kommuns nio inriktningsmål

Mål 1. Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi

Kapitelbild, mål 1

Hållbar ekonomisk utveckling är en av förutsättningarna för välfärd och behövs för att säkra människors jobb, försörjning och sociala trygghet. När fler Uppsalabor kommer i arbete, förbättras också förutsättningarna för att trygga välfärden för invånarna. En hållbar ekonomi innebär att kostnaderna inte överstiger intäkterna och att kostnaderna inte överförs på kommande generationer. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt sätt och skatteuttaget inte vara högre än nödvändigt. Samtidigt måste det finnas utrymme för både kvalitetsförbättringar och nödvändiga investeringar i den växande kommunen. Kommunens medel ska fortsätta att investeras på ett sätt som gör att de bidrar till en hållbar utveckling. Kommunens upphandling ska bidra till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Kommunens resurser ska fördelas jämställt. Kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter och ska ges lika villkor och möjligheter att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling.

Uppdrag 

  • I samarbete med övriga parter förstärka näringslivsutvecklingen utifrån intentionerna i näringslivsprogrammet. (KS)
  • Identifiera tillgångar för möjlig avyttring för att lösa finansiering samtidigt som kommunen stärker soliditeten. (KS och fastighetsbolagen)
  • Samordna användning och marknadsföring av lokaler, mark och anläggningar för ökad tillgänglighet för föreningar och andra grupper med behov och därigenom öka nyttjandegraden och intäkterna till kommunkoncernen. (KS, IFN, Fyrishov, Sport- och rekreationsfastigheter och Skolfastigheter)
  • Fortsätta att utveckla kommunkoncernens förmåga att ställa sociala och miljömässiga krav vid upphandling. (KS)
  • Inrätta ett upphandlingsråd. (KS)
  • Utvärdera och utveckla arbetet med den sociala investeringsfonden samt riktlinje för sociala investeringar i syfte att lyfta in idrott- och friluftsliv. (KS)
  • Att som komplement överväga alternativet att hyra lokaler på långa kontrakt istället för att kommunkoncernen bygger och äger själv, utifrån vad som är mest ekonomiskt fördelaktigt. (Skolfastigheter, Parkeringsbolaget och KS)
  • Ta fram en strategi för att arbeta med koncept vid nyproduktion av skolor. (Skolfastigheter, UBN och KS)
  • Utveckla den strategiska lokalförsörjningen för att möjliggöra ökad nyttjandegrad samt över tid sänkta kostnader i kommunkoncernen. (KS)
  • Inrätta en mikrofond för sociala företag. (KS)
  • I samarbete med UKFAB möjliggöra för extern marknadsaktör att utveckla Storveta centrum. (KS)
  • Genomföra en koncernövergripande kartläggning hur resurser fördelas mellan män och kvinnor senast 2022 i syfte att uppnå en jämställd resursfördelning. 

Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
1.1. Ekonomiskt resultat, kommun (helårsprognos 2018 per augusti)        
  1.1a. Ekonomiskt resultat som andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning 1,8% 5,2% 2,0% Osäker prognos
1.2. Soliditet kommunkoncern, inklusive pensionsåtaganden (2017)  15 22  15-17  Stigande 
1.3. Låneskuld per invånare (2017) 74 66  Max ≤5% Stigande 
1.4. Bruttoregionalprodukt per invånare (BRP per capita) (2015) 479 452  Öka  Stigande 
1.5. Kvinnors andel av mäns medianinkomst (2016) 81,9  79,6  Öka  Stigande 
Källor

1.1 Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser helårsprognos för 2018 per mars. Jämförvärde: helår 2017. Uppdateras en gång per år (februari).

1.2. Källa: Kolada (N03034). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (preliminärt i februari, definitivt i september).

1.3. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde och jämförvärde avser 2017. Nuvärde kommer att uppdateras. Uppdateras en gång per år (februari).

1.4. Källa; SCB. Nuvärde avser 2015. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (december). På länsnivå finns uppgifter för 2016 och på länsnivå framgår att Uppsala län har den kraftigaste tillväxtökningen av alla län sedan år 2000.

1.5. Källa: Beräkning utifrån Kolada (N00905). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (februari).

Styrdokument
  • Attestregemente (KF 2016)
  • Borgensprinciper (KF 2014)
  • Bolagsordningar (KF 2014)
  • Finanspolicy (KF 2018)
  • Försäkringspolicy (KF 2015)
  • Policy och riktlinjer för representation (KF 2018)
  • Placeringsreglemente för förvaltade donationsstiftelser (KF 2016)
  • Ägarpolicy för de kommunala bolagen (KF 2005)
  • Riktlinjer för tillgänglighetsmedel (KS 2015)
  • Riktlinje för nämnders och bolagsstyrelsers verksamhetsplanering och uppföljning samt interna kontroll (2016)
  • Reglemente för intern kontroll inom Uppsala kommun och dess helägda bolag (2007)
  • Riktlinje för riskhantering (KS 2016)
  • Policy för upphandling och inköp (KF 2018)
  • Program för kommunalt finansierad verksamhet (KF 2016)
  • Riktlinjer för sociala investeringar (KS 2016)

Mål 2. Uppsala ska vara tryggt och attraktivt att leva, verka och vistas i

Kapitelbild, mål 2

Uppsala är nyskapande och utmanande. Uppsala har en stark ställning som evenemangs- och mötesstad. Uppsala är en attraktiv kommun för kulturskapare att bo och verka i. Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation där kulturell infrastruktur och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Tryggheten ska öka i hela Uppsala. I Uppsala är trygghet inte ett privilegium för några få utan en rättighet för alla och Uppsala ska inte ha något särskilt utsatt område. Ett starkt områdesarbete förebygger och förhindrar social oro. Insatser för att bekämpa kriminaliteten kombineras med förebyggande åtgärder som ger resultat. Arbetet med att skapa förutsättningar för jämlik, jämställd och tillgänglig kultur, idrott och fritid fortsätter. Företag väljer Uppsala som ett attraktivt alternativ för nyetableringar och företagande. Successivt förbättras villkoren för företagare. Uppsala är en kommun där nya och befintliga företag ges förutsättningar att starta och växa. Med de nya företag som etablerar sig här och befintliga som expanderar får fler Uppsalabor ett arbete att gå till. Samarbeten med Uppsalas universitet gör Uppsala till en stark kunskapsstad. Uppsala tar vara på innovationskraften bland kommunens entreprenörer, underlättar för innovationer och startupföretag samt utgör testbädd för ny teknik och smarta tjänster. I Uppsala finns goda förutsättningar för socialt företagande. Grön affärsutveckling främjas och Uppsala bidrar med nya gröna jobb, moderna lösningar och exportmöjligheter av grön teknik.

Uppdrag 

  • Stärk arbetet med att förebygga och förhindra social oro samt öka tryggheten.
  • Inled ett systematiskt arbete med att bekämpa de kriminellas ekonomi i samverkan med polis och andra myndigheter. (KS) 
  • Stärka planeringen av det civila försvaret. (KS)
  • Utveckla årlig analys av förbättringsarbetet av näringslivsklimatet i samband med kommunkoncernens årsredovisning i syfte att successivt förbättra näringslivsklimatet. (KS och DUAB)
  • Främja företagande på landsbygden. (KS)
  • Vidta de åtgärder som krävs för att nå EU:s luftkvalitetsmål i Uppsala. (GSN, KS och MHN)
  • Utreda konstmuseiverksamhet i nya lokaler inför inriktningsbeslut. (KTN)
  • Förbereda ansökan om att kandidera till utmärkelsen Europeisk Kulturhuvudstad 2029. (KTN)
  • Beakta näringslivsperspektivet i kommunala beslut.
  • Utreda formerna för samordning, ansvar för utveckling och drift av vissa rekreationsanläggningar, Björklingebadet, Sunnerstagropen, Fjällnora, Ulva Kvarn och Hammarskog. (Sport- och rekreationsfastigheter, GSN, IFN och KS)
  • Planera för ett nytt tillgänglighetsanpassat naturbad samt lekplats vid kommunens mark mellan Lyssnarängen och Vårdsätrabadet. (KS, GSN)
  • Färdigställa arbetet med Södra Åstråket. (KS, GSN och Sportfastigheter)
  • Inför 24 timmars-garanti för samtal mellan vårdnadshavare och socialtjänst när unga begår brott.
  • Samordna upphandlingsarbetet rörande gaturummet i syfte att undvika onödiga grävarbeten.

 Indikationer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
   Totalt  Kvinnor  Män      
2.1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd Region-Index) (2017)  64  64 64 60 Öka Osäker prognos
  2.1a. Boende i centralort  64     62(67)
Minska skillnad 

Skillnad varierar över tid
  2.1b. Boende i annan tätort  66 - - 64 (60)
  2.1c. Boende utanför tätort 61     57 (63)
2.2. Här är bäst att bo. Tidningen fokus rankning av 290 kommuner (2017) 2 Topp 3  Oförändrad 
 2.3. Upplevd trygghet (2017)            
  2.3a. I mycket hög grad trygga utomhus på kväll och natt, andel vuxna 28 20 35 32(42) Öka Fallande
  2.3b. Alltid trygga i sitt bostadsområde på kväll och natt, andel gymnasieungdomar 54 41 68 56 Öka Fallande
  2.3c. Alltid trygga i sitt bostadsområde på kväll och natt, andel ungdomar i åk 7 54 45 62 53 Öka Fallande
  2.3d. Alltid trygga i sitt bostadsområde på kväll och natt, andel ungdomar i åk 7, åk 9 och gymnasieskolans åk 2 som uppger att de har annan könstillhörighet 50 47 Öka -
 2.4. Upplevda möjligheter till fritidsaktiviteter            
  2.4a. Medborgarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter, andel 68 69 67 67 Öka Oförändrad
  2.4b. Ungdomars uppfattning om möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, andel 87 85 89 85 Öka Oförändrad
  2.4c. Ungdomars uppfattning om möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, andel av dem som uppger att de har en annan könstillhörighet 67 - 59 Öka -
 2.6. Plats i ICCA:s ranking över städer i Sverige där det arrangeras flest konferenser (med bl.a. minst 50 deltagare och en övernattning) (2016) Plats 2 av svenska städer - - Plats 3 av svenska städer Minst plats 3 av svenska städer Stigande
Källor 

2.1. Källa: Kolada (U00402), SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per
år (januari).

2.1a-c. Källa: SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016 (Uppsala 2015 inom parentes). Uppdateras en gång per år (januari).

2.2. Källa: Tidningen Fokus undersökning BästAttBo. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde avser Uppsalas värde för 2016. Uppdateras en gång per år (maj).

2.3a. Källa: SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016 (Uppsala 2015 inom parentes). Uppdateras en gång per år (januari).

2.3b-d. Källa: Liv och hälsa ung. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs). För 2.3d saknas underlag för
att bedöma trend.

2.4a. Källa: Kolada (U09408), SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

2.4b-c. Källa: Liv och hälsa ung. Avser ungdomar i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år
(hösten samma år som undersökningen genomförs) För 2.4c saknas underlag för att bedöma trend.

2.5. Källa: Kolada (N00941). Nuvärde avser 2017. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen
från annan kommun ingår inte. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (februari).

2.6. Källa: ICCA Statistics Report. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde avser Uppsala 2015. Uppdateras i maj.

Styrdokument
  • Varumärkesplattform för varumärket Uppsala (KS 2016)
  • Arkitekturpolicy (KF 2016)
  • Strategi för besöksnäringen (KF 2014)
  • Kulturpolitiskt program (KF 2005)
  • Idrotts- och fritidspolitiska programmet (KF 2015)
  • Renhållningsordning (KF 2014)
  • Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022
  • Riktlinjer för sponsring (KS 2012)
  • Policy för internationellt arbete (KF 2014)
  • Policy och riktlinjer för parkering i Uppsala kommun (KF 2014)
  • Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst 2013-2015 (KF 2013)
  • Policy för trygghet och säkerhet (KF 2018)
  • Handlingsplan för trygghet och säkerhet 2018–2022 (KF 2018)
  • Innerstadsstrategi (2016)
  • Ledningsplan inför och vid allvarlig störning (KF 2017)
  • Åtgärdsprogram för luft 2014-2021 (KF 2014)
  • Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller (KF 2013)

Mål 3. Uppsalas stad och landsbygd ska växa genom ett hållbart samhällsbyggande

Kapitelbild, mål 3

När Uppsala växer skapas nya möjligheter för ekonomisk tillväxt samtidigt som sociala klyftor minskar och ekosystem ska bevaras och stärkas. I Uppsala ska stad och land utvecklas tillsammans. Den hållbara stads- och landsbygdsutvecklingen säkerställer likvärdig tillgång till boende, kommunikationer, samhällsservice och offentliga platser. Uppsala kommun ska vara landets bästa landsbygdkommun med god tillgång till mötesplatser, affärer, skolor, arbetsplatser och kommunikationer. Den lokala utvecklingen av näringslivet samt byggande på landsbygden främjas.

Uppsala ska vara världsledande i miljö- och klimatomställningen samt förbättra beredskapen för ett förändrat klimat. Kommunen tar ansvar och motverkar klimatförändringarna genom omställning till fossilfritt 2030 och ett klimatpositivt Uppsala 2050. Det ställer krav på kraftfulla insatser inom bland annat transporter, byggande, energi och livsmedel. Kommunens energi ska komma från förnybara källor. Uppsala är Sveriges bästa cykelstad. Det egna markinnehavet ska säkra en långsiktig stads- och landsbygdsutveckling som tar hänsyn till rekreation, biologisk mångfald och vattenresurser. Vid eventuell exploatering av värdefull natur och åkermark bör det kompenseras genom exempelvis naturvårdsinsatser i andra områden. Uppsalas vatten, naturområden och parker håller hög kvalitet och finns nära invånarna. Luft- och livskvalitet ska förbättras i stadskärnan med hänsyn till verksamheter och boende i city och deras behov.

Uppdrag 

  • Aktivt och strategiskt arbeta med digital utveckling och innovation, genom bland annat testbäddar, för att utveckla den egna verksamheten, stärka klimatarbetet och skapa ett smart och hållbart Uppsala.
  • Utveckla den strategiska planeringen för ökad jämlikhet, ökad trygghet och minskad segregation. (KS, PBN, GSN, Uppsalahem och UKFAB)
  •  Utveckla en modell för kompensations- och förstärkningsåtgärder av ekosystemtjänster och biologisk mångfald i den växande staden. (KS, GSN och PBN)
  • Ta fram en handlingsplan med årliga kontrollpunkter för att nå målet om fossilfritt Uppsala 2030. (KS)
  • Inventera tätortsnära natur- och friluftsområden lämpliga att skydda som naturreservat, exempelvis Linnéstigarna, Fjällnora, koppla ihop Hammarskog med Nåsten, gula stigen och norra åstråket. (KS, PBN och GSN)
  • Följa upp trädinventeringen, plantera fler träd och förbättra förutsättningarna för trädplantering i täta stadsmiljöer. (GSN)
  • Inom ramen för klimatprotokollet tillsammans med näringslivet, universiteten och organisationer främja testbäddar och klimatsmart innovation i Uppsala. (KS)
  • Öka återanvändning och återvinning genom förbättrade och enklare möjligheter för invånare att källsortera, samt vidta åtgärder för att öka försäljningen på Återbruket. 12
  • Öka återvinningen genom att etablera fler miljö-/återvinningsstationer. (Uppsala Vatten AB)
  • Öka andelen förnybar energi och öka takten i arbetet med energieffektivisering och energisparande.
  • Förbättra framkomligheten i staden med gående, cyklister och kollektivtrafik som utgångspunkt. (PBN, GSN och KS) 
  • Genomföra åtgärder för säker skolväg, som även ökar trafiksäkerheten vid förskolor och grundskolor och som främjar ett hållbart resande. (UBN, GSN och Skolfastigheter)
  • Förbättra cykelinfrastrukturen inom och till tätorter på landsbygden i samverkan med Region Uppsala och Trafikverket, till exempel genom att planera för en cykelväg mellan Gunsta och Länna. (KS och GSN)
  • Skapa förutsättningar för fler mobilitetsanläggningar och förbättrad tillgång till säkra cykelparkeringar. (Parkeringsbolaget, GSN och KS)
  • Bygga fler pendlarparkeringar under planperioden i anslutning till kollektivtrafikens knutpunkter i bland annat Storvreta, Almunge, Vattholma, Björklinge och Vänge. 
  • Undersöka möjligheterna till en Boexpo i södra Uppsala inom ramen för Uppsalapaketet. (KS)
  • Möjliggöra för fler och mer blandat byggande i tätorterna på landsbygden. (PBN och KS)
  • Upprätta en solkommunstrategi, vilken bland annat rymmer mål om att samtliga av kommunkoncernen ägda fastigheter, där så är möjligt, ska ha solceller på sina tak år 2025. (KS och samtliga bolag)
Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning  Trend
  Totalt  Kvinnor  Män       
3.1. Medborgarnas uppfattning om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt (2017) 61 62 61 62 Öka  Osäker prognos
  3.1a. Boende i centralort 62     58(60) 
Minska skillnad 

Skillnad ökar över tid 

  3.1b. Boende i annan tätort 64  59(65) 
  3.1c. Boende utanför tätort 53      52(60) 
3.2. Medborgarnas bedömning av kommunens gång- och cykelvägar (2017) 62  62 62  57  Öka  Stigande
  3.2a. Boende i centralort 62     58(60) 
Minska skillnad 

Skillnad varierar över tid
  3.2b. Boende i annan tätort 65  64(58) 
  3.2c. Boende utanför tätort 61      58(56) 
3.3. Medborgarnas uppfattning om kommunikationer (2017) 69  70  68  65  Öka  Oförändrad 
  3.3a. Boende i centralort 70      67(71) 
Minska skillnad 

Skillnad varierar över tid 
  3.3b. Boende i annan tätort 69  74(69) 
  3.3c. Boende utanför tätort 63      57(66) 
3.4. Medborgarnas uppfattning om tillgången på parker, grönområden och natur (2017) 7,4  7,3  7,4  7,9 Öka  Oförändrad 
3.5. Cykel som andel av färdmedel för resor som börjar och slutar i Uppsala kommun (2016) 30 32  28  Öka  Stigande 
3.6. Andel av det motoriserade resandet som invånare i Uppsala kommun gör med kollektivtrafik (2016) 36  42  30  Öka  Stigande 
3.7. Använd förnybar energi – egna personbilar/lätta lastbilar, kommunorganisatoriskt, andel (första tertial 2018) 58  47  2020: 100  Stigande 
3.8. Utsläpp av växthusgaser, kommungeografiskt, ton CO2ekc (2016) 5,7 (prel)  5,8 (5,8)  2020: 4,4  Fallande 
3.9. Energianvändning per yta (kWh/m2), kommunorganisatoriskt (2017) 159  - - 168 Minska Fallande
3.10. Solenergi            
  3.10a. Solenergi – installerad effekt (MW), kommunorganisatoriskt (2017) 1,2 1,1  2020: 3,3 Stigande
  3.10b. Solenergi – installerad effekt (MW), kommungeografiskt (2017) 7,3  4,4  2020: 30  Stigande 
  3.10c. Egenproducerad el från solceller av total elanvändning, kommunorganisatoriskt, andel (2017) 0,6  0,4 2020:2,0 Stigande 
3.11. Andel ekologiskt producerade livsmedel, egen regi (första tertial 2018) 42  41  2023: 100  Stigande 
3.12. Absolut närhet till fiberanslutet bredband, andel (2017)            
  3.12a. Andel hushåll i tätort 92  91  Öka Stigande 
  3.12b. Andel hushåll utanför tätort 27  30  Öka  Stigande 
  3.12c. Andel arbetsställen i tätort 91  89  Öka  Stigande 
  3.12d. Andel arbetsställen utanför tätort 26  32 Öka Stigande
Källor

3.1. Källa: Kolada (U07402), SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

3.1a-c Källa: SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016 (Uppsala 2015 inom parentes). Uppdateras en gång per år (januari).

3.2. Källa: Kolada (U07401), SCB:s medborgarundersökning. Se 3.1 för detaljer.

3.2a-c SCB:s medborgarundersökning. Se 3.1a-c för detaljer.

3.3. Källa: Kolada (U45400). Se 3.1 för detaljer.

3.3a-c SCB:s medborgarundersökning. Se 3.1a-c för detaljer.

3.4. Källa: SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Samtliga deltagande kommuner 2017. Uppdateras en gång per år (januari).

3.5. Källa: Kollektivtrafikbarometern. Nuvärde avser alla resor som börjar och slutar i Uppsala kommun 2016. Jämförelse för resor inom kommuner saknas. Uppdateras en gång per år.

3.6. Källa: Kollektivtrafikbarometern. Nuvärde avser alla resor som börjar i Uppsala kommun 2016. Jämförelse saknas. Uppdateras en gång per år.

3.7. Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Nuvärde avser preliminära uppgifter för andra tertialet 2018. Jämförvärde avser helår 2017. Uppdateras vid varje tertial med en månads eftersläpning. 

3.8. Källa: Kollektivtrafikbarometern. Nuvärde avser alla resor som börjar i Uppsala kommun 2016. Jämförelse saknas. Uppdateras en gång per år.

3.9. Källa: Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016 (rättade värden). Uppdateras en gång per år.

3.10a. Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Uppdateras en gång per år.

3.10b. Källa: Energikontoret i Mälardalen AB. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Uppdateras en gång per år.

3.10c. Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Uppdateras en gång per år.

3.11. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser jan-juli 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras vid varje tertial

3.12 Källa: Post- och telestyrelsen. Måttet innebär i princip att en redan fiberansluten byggnad finns på samma gata och har ett gatunummer som faller inom samma tiotal som den fiberanslutna byggnaden. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde avser genomsnitt för R9-kommunerna. Uppdateras en gång per år (mars).

Styrdokument
  • Översiktplan för Uppsala kommun (2016)
  • Landsbygdsprogrammet (KF 2016)
  • Fördjupad översiktsplan för södra staden (KF 2018)
  • Riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisningar i Uppsala kommun (KS 2018)
  • Ekologiskt ramverk för planer och program (KF 2014)
  • Energiprogram 2050 (KF 2018)
  • Handlingsinriktning för fossilbränslefri kollektivtrafik 2020 (KF 2010)
  • Miljö- och klimatprogram (KF 2014)
  • Bredbandsprogram 2018-2025 (KS 2018)
  • Mål och riktlinjer för Uppsalas parker (KS 2013)
  • Cykelpolicy (KF 2013)
  • Trafikplan (2006)
  • Åtgärdsprogram för luft 2014-2021 (KF 2014)
  • Åtgärdsprogram för omgivningsbuller (KF2015)
  • Policy för hållbar utveckling (KF 2017)
  • Dagvattenprogram (KF 2014)
  • Naturvårdsprogram (KF 2006)
  • Vattenprogram (KF 2015)

Mål 4. Uppsala ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalitet

Kapitelbild, mål 4

Välfärd och god folkhälsa ska bygga ett hållbart Uppsala. Att investera i barns utveckling är en av de viktigaste vägarna till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa och utbildning. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet. Idrott och fritidsverksamhet samt föreningslivet stärker demokratin och möjliggör möten, kunskap, upplevelser och integration. I Uppsala är vi tydliga med vilka värderingar och normer som gäller i en demokrati. Uppsala är en öppen, jämställd och solidarisk kommun som berikas av mångfald och tar ansvar för en bra integration. Integrationen ska bli snabb och jämställd. Näringslivet i Uppsala är en naturlig partner för att förbättra integration och möjliggöra nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Utifrån ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt ska klyftorna mellan människor och områden minska. God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. En god fysisk och psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet. Orsakerna till den ökande psykiska ohälsan är komplexa och Uppsala arbetar och samverkar för att utveckla insatser och nya lösningar som främjar psykisk hälsa och åstadkomma en god och jämlik vård. Uppsala ska vara ett bra samhälle att åldras i. Uppsala kommun ska jobba för att förbättra folkhälsan och se till att fler äldre klarar sig längre på egen hand. Äldres erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara. Aktivt arbete för att motverka åldersdiskriminering och digitalt utanförskap, bryta ofrivillig ensamhet och öka de äldres egenmakt gör att äldre har möjlighet att leva ett gott liv, i trygghet och oberoende. Idrott, fritid och kultur utgör en starkt bidragande faktor för folkhälsa och livskvalitet.

Uppdrag

  • Utveckla en äldrevänlig kommun inom ramen för WHO:s nätverk.
  • Utveckla Uppsalamodellen inom mark- och exploatering för att stärka den sociala hållbarheten och arbetsmarknaden. (KS och AMN)
  • Ta fram handlingsplan i syfte att förbättra ungas psykiska hälsa samt stärka samordningen mellan Uppsala kommun, Region Uppsala och Upplandsstiftelsen. (KS)
  • Fortsätta utvecklingen av främjande, förbyggande och tidiga insatser för barn och unga, bland annat genom att utöka Uppsala ungdomsjours arbete mot barn i lägre åldrar. (KS, UBN, AMN, SCN, OSN, KTN och IFN)
  • Utveckla barn- och ungas möjligheter att utöva och uppleva kultur och natur i skolan och under den fria tiden. Bland annat genom kultur- och naturgaranti. (KTN, UBN, Stadsteatern och UKK)
  • Samarbeta med Uppsalas föreningsliv för att erbjuda sportis och kulturis som ett komplement till fritids. (IFN, UBN och KTN)
  • Utreda möjligheten för fler fritidsbanker och ett parasportotek. (IFN)
  • Utveckla det förbyggande arbetet för att främja psykisk hälsa. (AMN, OSN, SCN, ÄLN, KTN och IFN)
  • Stärkt det förebyggande arbetet mot ungdomars bruk av alkohol, spel, narkotika och andra droger 15 samt utveckla samverkan med Region Uppsala och polismyndigheten kring barn och ungdomar med missbruksproblem. (SCN, KTN och UBN)
  • Ta fram en handlingsplan för snabbare etablering samt bättre och jämställd integration. (KS)
  • Öka kännedomen och medvetenheten om barns rättigheter genom att genomföra ett kompetenslyft om barnrätt inom kommunens verksamheter.
  • Arbeta för att öka andelen som går och cyklar till förskola, skola och fritidsaktiviteter i vardagen. (GSN och UBN)
  • Utreda förutsättningar för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen i Uppsala Kommun. (KS och Uppsala vatten)
  • Intensifiera arbetet med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck (SCN, UBN, OSN och KTN)
Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män      
4.1. Ohälsotal bland Uppsalas invånare 16-64 år (2017) 21 25 18 25 Minska Fallande
  4.1a. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med lägst ohälsotal (2017) 7 - - 8 Minska skillnad Skillnad består
  4.1b. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med högst ohälsotal (2017) 36  37  Minska skillnad Skillnad består
4.2. Upplevd hälsa            
  4.2a. Invånare 16–84 år med bra självskattat hälsotillstånd, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2016) 76 74 78 73 Öka Oförändrad
  4.2b. Invånare 16–84 år med nedsatt psykiskt välbefinnande, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2016) 18 19 16 18 Minska Oförändrad
  4.2c. Ungdomar som uppger att de mår bra eller mycket bra, andel (2017)  74 67 81 72 Öka Stigande
  4.2d. Ungdomar som uppger att de mår bra eller mycket bra, andel, som uppger att de har annan könstillhörighet (2017) 45  43  Öka  Oförändrad
4.3. Invånare 16–84 år som blivit utsatta för kränkande behandling, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2016) 23  27  19  20  Minska  Osäker prognos 
4.4. Invånare 16–84 år som saknar tillit till andra, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2016) 23 23 24 28 Minska Oförändrad
4.5. Ungdomar som tycker att man kan lita på de flesta människor, andel (2017) 58 55 63 56 Öka -
  4.5a. Ungdomar som bott i Sverige 10 år eller mer.  60 56 64 57 Minska skillnad -
  4.5b. Ungdomar som bott i Sverige 5–9 år. 44 32 55 44 Minska skillnad -
  4.5c. Ungdomar som bott i Sverige mindre än 5 år  39 75 53  37 Minska skillnad -
4.6. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (2016) 4,3 - - 5,8 Minska Stigande 
4.7. Invånare i hushåll med låg inkomst med hänsyn till hushållets storlek och sammansättning, andel (2016) 14 - - 16 Minska Oförändrad
  4.7a. Födda i Sverige 0-19 år 13 - - 17 Minska Oförändrad
  4.7b. Födda utomlands 0-19 39 - - 57 Minska Stigande
  4.7c. Födda i Sverige 20+ år 11 - - 10 Minska Oförändrad
  4.7d. Födda utomlands 20+ år 24 - - 31 Minska Stigande
  4.7e. Födda i Sverige eller utomlands 65+ år 13 14 Minska Stigande
Källor 

4.1. Källa: Kolada (N00957). Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Nuvärde avser 2017. Uppdateras en gång per år (februari).

4.1a-b. Källa: SCB. Redovisningen är gjord utifrån resultat på nyckelkodsnivå 5, som är områden som i genomsnitt innehåller ca 500 boenden.

4.1.a visar medelvärdet för de 25 procent av dessa områden som har de lägsta värdena. 

4.1.b visar medelvärdet för de 25 procent av dessa områden som har de högsta värdena. Nuvärde avser 2016. Uppdateras en gång per år (maj).

4.2a. Källa: Kolada (U01405), Nationella folkhälsoenkäten. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

4.2b. Källa: Kolada (U01406), Nationella folkhälsoenkäten. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

4.2c-d. Källa: Liv och hälsa ung. Avser elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

4.3. Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

4.4. Källa: Kolada (U01413), Nationella folkhälsoenkäten. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

4.5. Källa: Liv och hälsa ung. Måttet avser ungdomar i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Frågan är så ny att det inte går att utläsa någon trend. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

4.6. Källa: Kolada (N31807). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (augusti).

4.7. och 4.7a-d. Källa: scb.se (excelfil "Andel personer i hushåll med en låg disponibel inkomst per ke, efter födelseregion och kommun")

4.7e. Källa: Kolada (N01401). Indikatorn avser antal personer som bor i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten för samtliga. Jämförelse: genomsnitt R9-kommuner. Uppgift om kön saknas. Nuvärde avser 2016. Uppdateras en gång per år (februari).

Styrdokument
  • Policy för hållbar utveckling (KF 2017)
  • Minoritetspolicy (KF 2011)
  • Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet (KS 2015)
  • Program och handlingsplan mot kvinnofridskränkningar, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck (2015)
  • Handlingsplan för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering och rasism (KS 2017)
  • Drogpolitiskt program (KS 2013)

Mål 5. Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete

Kapitelbild, mål 5

Uppsala kommun möjliggör för ett ökat utbud av bostäder och arbetstillfällen som möter den förväntade befolkningsökningen. För att kunna dra nytta av möjligheterna när vi blir fler och förbättra den goda livsmiljön ska kommunen skapa förutsättningar för att det byggs 2000 till 3000 nya bostäder och skapas 2000 nya arbetsplatser årligen. Uppsala har en god blandning av verksamhetsmiljöer och en flexibel bostadsmarknad med mångfald i utbudet, i täta och blandade miljöer. Nya arbetsplatser har hög prioritet i planarbetet. Den nya bostadsförmedlingen stärker kommunens attraktionskraft och underlättar för de bostadssökande. En ökad andel hyresrätter möjliggör för fler att skaffa eget boende. En väl fungerande arbetsmarknad bidrar till den attraktiva och trygga staden. I Uppsala ska alla bidra och fler invånare ska komma i arbete. Det betyder att alla som kan jobba ska jobba. I samverkan med bland andra universiteten utvecklas de kunskapsintensiva branscherna, vilket ger förutsättningar för utveckling av bygg-, service- och tjänstenäringar. Stöd och innovativa lösningar utvecklas för personer som står långt från arbetsmarknaden. Att tidigt lära sig svenska och ta steget in på arbetsmarknaden är vägen till en snabbare och bättre integration i det svenska samhället. Att ställa sociala krav i upphandling är ett sätt för kommunen att öka sysselsättningsgrad och social integration. Förutsättningar skapas för att fler personer med funktionsnedsättning ges möjlighet till arbete och sysselsättning.

Uppdrag 

  • Tillsammans med näringslivets olika aktörer skapa förutsättningar för 2000 nya arbetstillfällen årligen. (KS)
  • Bidra till ökad tillgång på mark och lokaler i olika prisklasser och lägen för företag som behöver växa eller önskar etablera sig i Uppsala. (PBN och KS)
  • I samarbete med civilsamhället och näringslivet utveckla ungdomars möjligheter till feriearbete vid fler tillfällen under året än sommaren för att de ska få erfarenheter, kontakter och nätverk inför kommande yrkesliv. (AMN)
  • Etablera lärcentrum med vuxenutbildning, SFI och arbetsmarknadsverksamhet i Gottsunda för att förbättra tillgängligheten med avsikt att särskilt stärka nyanlända kvinnors ställning på arbetsmarknaden. (KS och AMN) 
  • I större utsträckning använda kommunens egna sysselsättnings- och arbetsmarknadsverksamheter för intern service.
  • Underlätta ungas etablering på bostadsmarknaden genom fler ungdoms- och studentbostäder samt möjliggöra andra boendelösningar så som kompiskontrakt. (KS, PBN, Bostadsförmedlingen, Uppsalahem och UKFAB)
  • Genom innovation och nya lösningar vid byggande och förnyelse av bostäder skapa förutsättningar som bidrar till lägre boendekostnader. (KS, PBN, Uppsalahem och UKFAB)
  • Utveckla utbudet av bostäder för äldre genom att verka för fler seniorbostäder med gemensamhetslokaler och moderna servicehus. (ÄLN, KS och PBN)
  • Fortsätta utvecklingen av en egenförvaltad bostadssocial resurs med 2 000 bostäder med tillhörande boendekedja för prioriterade målgrupper för att minska tillfälliga och dyra boendelösningar. (KS, Bostadsförmedlingen, SCN och AMN) 
  • Undersök möjligheten att starta ett lärlingscentrum. (UBN)
Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
Totalt Kvinnor Män      
5.1. Färdigställda bostäder per 1000 invånare (genomsnitt senaste tre åren), antal (2017) 6,6 - - 6,0 Öka Stigande
5.2. Hyresrätter i bostadsbeståndet, andel (2017) 36 - - 46  Öka Oförändrad 
5.3. Genomsnittlig väntetid till särskilt boende för 65– år, antal dagar (2017) 51 52 50 54 Minska Fallande
5.4. Arbetslösa, andel (2017) 4,5 3,9 5,1   Minska Oförändrad
  5.4a. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med lägst arbetslöshet 1,2 - - - Minska skillnad -

  5.4b. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med högst arbetslöshet 10,7 - - - Minska skillnad -
5.5. Förvärvsarbetande 20–64 år, andel (2016) 76 75 77 77 Öka Stigande
  5.5a. inrikes födda 81 81 81 83
Minska skillnad

Skillnad minskar
  5.5b. utrikes födda 61 59 64 59
5.6. Invånare 17–24 år som varken studerar eller arbetar (UVAS), andel (2015) 6,1 5,4 6,9 8,6 Minska Fallande
5.7. Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (2016) 28 20 34 36 Öka Fallande
Källor 

5.1. Källa: SCB. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (mars för Uppsala, maj för jämförelsekommuner).

5.2. Källa: SCB. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (maj).

5.3. Källa: Kolada (U23401). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (januari).

5.4. Källa: SCB per nyckelkodsområde 5. Nuvärde avser 2017-10-31. Jämförvärde saknas eftersom 2017 baseras på en ny områdesindelning. Det går därför inte att göra
detaljerade jämförelser mellan år. Uppdateras en gång per år.

5.5. Källa: SCB. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (december).

5.6. Källa: Kolada (N02906). Nuvärde avser 2015. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (oktober).

5.7. Källa: Kolada (N00973). Nuvärde avser 2017. Jämnförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Måttet är så nytt att det inte går att utläsa trend. Uppdateras en gång per år (maj)

Styrdokument
  • Näringslivsprogram (KF 2017)
  • Program för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik (KF 2017)
  • Riktlinjer för bostadsförsörjning (KS 2016)
  • Bostadspolitisk strategi (KF 2010)
  • Policy för upphandling och inköp (KF 2018)
  • Riktlinjer för stöd till sociala företag (KS 2016)
  • Riktlinje för ekonomiskt stöd till lokala aktörer som tar ett övergripande ansvar för sin egen bygds utveckling (KS 2017)

Mål 6. Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning, nå sin gymnasieexamen och utmanas i sitt lärande

Kapitelbild, mål 6

En utbildning av god kvalitet ger ökad kunskap för alla och är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen och lärandet ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet. All utbildning ska främja och utveckla värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till hållbar utveckling. En skola som kompenserar för olika förutsättningar och bakgrund, som bostadsområde och sociala förhållanden, är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. Modellen för skolval utvecklas för att kunna tillgodose önskemål i så hög utsträckning som möjligt och kommunala skolor och fristående skolor behandlas likvärdigt. Alla Uppsalas skolor ska vara framgångsrika och präglas av studiero, trygghet och fokus på kunskap.

Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och nå gymnasieexamen. För att lyckas ges elever förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning genom att deras utveckling och lärande stimuleras i en trygg miljö under hela utbildningskedjan, från förskola till gymnasium. Varje barn ges rätt stöd för att klara av kunskapsmålen. Förskola och skola ska ha tillräckliga kunskaper och resurser för att möta barn med särskilda behov. Elevhälsan bidrar till att den psykiska hälsan ökar. Oavsett ålder ges förutsättningar för ett livslångt lärande, ständig utveckling, god livskvalitet, minskade kunskapsklyftor och goda utbildningsresultat. Det ska finnas möjligheter till omskolning för att tillgodose arbetslivets och samhällets krav på ökad kompetens. Uppsala verkar för ett stärkt samarbete med Uppsalas båda universitet.

Uppdrag 

  • Förbättra kompetensförsörjningen inom förskolan genom vidareutbildning och karriärbytarspår för medarbetare. (KS och UBN)
  • Fortsätta arbetet med att minska barngruppernas storlek i förskolan med målet att alla förskolor ska nå Skolverkets riktmärken. (UBN)
  • Utöka verksamheten med förskolebussar och förbättra infrastruktur för målpunkterna och angöringspunkter så att barn kan erbjudas mer utomhuspedagogik och vistelse i naturen. (UBN, KS, GSN, Skolfastigheter och Sport- och rekreationsfastigheter)
  • Fortsätta satsningen på tidiga insatser i grundskolans lägre årskurser. (UBN)
  • Riktlinjer för tilläggsbelopp ska tas fram som ger varje barn det stöd som behövs för en fungerande skolgång. (UBN och KS)
  • Intensifiera arbetet med genomförandet av handlingsplan för särbegåvade elever. (UBN)
  • Genomföra en satsning på pulshöjande aktiviteter inom skolan. (UBN)
  • Utreda möjligheten att i grundskolan förbättra elevers tillgänglighet till en likvärdig elevhälsa genom till exempel digitala kuratorer. (UBN)
  • Genomlysa elevers möjlighet till simundervisning i skolan. (UBN)
  • Initiera en översyn av skolornas ljudmiljöer i syfte att främja studiero och måluppfyllelse. (UBN och MHN)
  • Förbättra arbetsmiljön i kommunens förskolor och skolor genom att vidta ljuddämpande och stressreducerande åtgärder.
  • Fortsätta utveckla barn och ungas möjligheter till skapande verksamhet, genom utbyggnad och utveckling av kulturskolverksamheter. (KTN)
  • Permanenta och utöka verksamheten med lärarassistenter så att fler skolor omfattas. (UBN)
  • Genomföra projekt där tre alternativ - supermentorer, utökad elevhälsa och socialsekreterare med placering i skolan – prövas. (UBN och SCN)
  • Arbetsmiljön i grundskola och vuxenutbildning ska anpassas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (UBN och AMN)
  • Central rättning av nationella prov ska prövas. (UBN)
  • Utred möjligheten att starta en resursskola. (UBN)
 Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män       
6.1. Medelvärdet för andel positiva svar på samtliga frågor i föräldraenkäten, lägeskommun (2017) 87 88 87 87 Öka Oförändrad
6.2. Trivsel i skolan (2017) 82 80 85 80 Öka Osäker prognos
  6.2a. Trivsel för barn som har bedömd klinisk psykisk ohälsa 43 38  53 41 Minska skillnad -
  6.2b. Trivsel för barn som inte har bedömd klinisk psykisk ohälsa  86 84 87 84 Minska skillnad  -
6.3. Grundskoleelever som är behöriga till yrkesinriktade program i gymnasieskolan, lägeskommun, andel (2017) 84 88 80 82 Öka Osäker prognos
6.4. Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9, 17 ämnen, lägeskommun (2017) 232 249 217 222 Öka Osäker prognos
6.5. Elever med minst B i samtliga ämnen årskurs 9, kommunala skolor, andel (2017) 4,5 7,0 2,5 4,2 Öka Oförändrad
6.6. Gymnasieelever med examen inom tre år, lägeskommun, andel (2017) 69 72 65 65 Öka Stigande
6.7. Elever med minst E i samtliga kurser, avgångselever gymnasieskolan, kommunala skolor, andel (2017) 72 77 67 64 Öka -
6.8. Grundläggande kurser vuxenutbildning, andel godkända (2017) 90 91 89 92 Öka Stigande
6.9. Gymnasiala teoretiska kurser vuxenutbildning, andel godkända (2017) 79 82 77 81 Öka Oförändrad
6.10. Yrkesutbildningar vuxenutbildning, andel godkända (2017) 89 89 89 92 Öka Osäker prognos
6.11. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7–15 år (2016) 18 - - 19 Öka Stigande
Källor 

6.1. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: föregående år. Uppdateras en gång per år (maj).

6.2. Källa: Liv och hälsa – ung. Avser ungdomar i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Särredovisningen är för ny för att det ska gå att se trend. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

6.3. Källa: Kolada (N15424). Nuvärde avser läsåret 2016/17. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Från och med år 2016 finns inte elever med okänd bakgrund (tillfälliga personnummer) med i den officiella statistiken. Uppdateras en gång per år (oktober).

6.4. Källa: Kolada (N15504). Nuvärde avser läsåret 2016/17. Från och med år 2016 finns inte elever med okänd bakgrund (tillfälliga personnummer) med i den officiella statistiken. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (oktober).

6.5. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Uppdateras en gång per år (preliminärt augusti, definitivt november).

6.6. Källa: Kolada (N17448). Nuvärde avser läsåret 2016/17. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Ökningen består åtminstone delvis av att elever med okänd bakgrund (tillfälliga personnummer) inte längre finns med i den officiella statistiken från och med 2016. Uppdateras en gång per år (december).

6.7. Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Måttet är så nytt att det inte går att utläsa trend. Uppdateras en gång per år (augusti). 

6.8. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner 2016. Uppdateras en gång per år (februari).

6.9. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner 2016. Uppdateras en gång per år (februari).

6.10. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner 2016. Uppdateras en gång per år (februari).

6.11. Källa: Kolada (U09810). Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Nuvärde avser 2016. Uppdateras en gång per år (juni)

Styrdokument
  • Barn- och ungdomspolitiskt program (KF 2009)
  • Biblioteksplan (KS 2016)
  • Lokalförsörjningsplan för pedagogiska lokaler 2017-2020 med utblick mot 2030 (KS 2017)

Mål 7. Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun och invånare med funktionsnedsättning ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet

Kapitelbild, mål 7

Uppsalas invånare har möjlighet till ett aktivt liv. Invånare med funktionsnedsättning ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet. Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun. Alla har rätten att bestämma över sitt liv och styra sin vardag. Stöd, vård och omsorg har god kvalitet och utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Moderna hjälpmedel och digital teknik ska användas för att öka självständigheten och därmed upplevelsen av trygghet, frihet och tillgänglighet för invånare med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Individens egna resurser tas till vara. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att utjämna klyftorna. Grupper som har störst behov beaktas särskilt och skyddet för utsatta barn stärks.

Äldreomsorgen ska kännas trygg för Uppsalas äldre och deras anhöriga. Det ska finnas valfrihet för äldre att välja utförare av omsorg, samtidigt som kvaliteten alltid ska värnas. Kvaliteten inom äldreomsorgen ska stå i fokus, både i egen och i upphandlad verksamhet. Tillgänglighetsskapande åtgärder i kommunens bostadsområden minskar behovet av särskilda boendeformer.

Uppdrag 

  • Pröva möjligheten till samordning för hjälp med och stöd i myndighetskontakter i syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. (OMN, UBN, SCN och PBN)
  • I syfte att skapa fler träffpunkter och möjlighet till anpassad friskvård utreda villkor samt finansiering för möjliga partnerskap med det civila samhället och näringslivet. (KS, ÄLN, SCN, OSN och IFN)
  • Öka möjligheten till inflytande och egenmakt så att stöd och insatser bättre motsvarar behoven. (ÄLN, OSN, SCN och ÖFN)
  • Inleda arbete med Region Uppsala för införande av ett lokalt Seniorkort. (KS och ÄLN)
  • Se över möjligheten att utöka förenklad biståndsbedömning inom vissa verksamheter för äldre. (ÄLN)
  • Motverka det digitala utanförskapet hos äldre genom stödinsatser och inled arbetet med att wi-fi blir norm på vård- och omsorgsboenden. (KS och ÄLN)
  • Verka för en gemensam digital journal i samverkan med Region Uppsala. (ÄLN och OMN)
  • Förbättra äldres livskvalitet genom att säkerställa en god måltidsmiljö, när måltider ingår i omsorgen, samt stärka brukarnas inflytande över måltidsituationen. (ÄLN)
  • Utred seniorluncher på skolor och privata restauranger. (ÄLN)
  • Kostnaden för att sänka färdtjänstavgifterna till samma nivå som kollektivtrafiken ska utredas. (GSN)
Indikatorer  Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
Totalt Kvinnor Män      
7.1. Medborgarnas uppfattning om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i kommunen (2017) 48 50 46 50 Öka  Oförändrad
7.2. Ej återaktualiserade ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (2017)            
  7.2a. Barn 0–12 år 73 75 70 73 Öka  Oförändrad
  7.2b. Ungdomar 13–20 år 77 74 79 78 Öka Osäker prognos
  7.2c. Vuxna med missbruksproblem 78 74 79 76 Öka Osäker prognos
7.3. Brukare inom daglig verksamhet som trivs på sin dagliga verksamhet, andel (2017) 78 78 79 85 Öka -
7.3. Brukare som är nöjda med sin äldreomsorg, andel (2017)    

     
  7.3a. Särskilt boende 81 81 80 83 Öka Oförändrad
  7.3b. Hemtjänst 86 86 87 88 Öka Oförändrad
7.4. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde (2017)
20

20

20

15

Minska

Oförändrad
7.5. Kvalitetsaspekter, andel av maxpoäng (2017)  



 



  7.5a. LSS grupp- och serviceboende 72 - - 75 Öka Osäker prognos
  7.5b. Särskilt boende äldreomsorg 76 - - 69 Öka Oförändrad
7.6. Invånare 16–84 år med normalvikt, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2018) 54 59 50 48 Öka  Fallande
7.7. Alkohol-Narkotika-Tobak            
  7.7a. Invånare 16–84 år med riskabla alkoholvanor kommun, andel (%) (2016) 19 14 24 16 Minska Oförändrad
  7.7b. Gymnasieungdomar som aldrig druckit alkohol (2017) 27 26 29 26 Öka Stigande
  7.7c. Gymnasieungdomar som aldrig använt narkotika (2017) 86 87 86 87 Öka Stigande
  7.7d. Gymnasieungdomar som aldrig har rökt (2017) 53 51 55 52 Öka Stigande
Källor 

7.1. Källa: Kolada (U30400). ). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

7.2. Källa: Kolada (U33461, U33400, U35409). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: R9-kommunerna. Uppdateras en gång per år.

7.3. Källa: Kolada (U23471, U21468). Andel som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras en gång per år (oktober).

7.4. Källa: Kolada (U21401). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna (förutom Norrköping som inte lämnat uppgift). För Uppsala saknas tidsserie. Uppdateras en gång per år.

7.5. Källa: Kolada (U28423, U23432). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna (förutom Norrköping som inte lämnat uppgift och Örebro som inte lämnat uppgift för särskilt boende). Uppdateras en gång per år (januari).

7.6. Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Med normalvikt avses BMI 18,5-24,9. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

7.7a. Källa: Kolada (U01404). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras vartannat år (november).

7.7b-d. Källa: Liv och hälsa ung, gymnasieskolan åk 2. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

Styrdokument
  • Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning (KF 2016)
  • Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län (KF 2013)
  • Äldrepolitiskt program (KF 2009)

Mål 8. Uppsalas invånare, organisationer och näringsliv ska vara delaktiga i att utforma samhället

Kapitelbild, mål 8

Kommunens verksamhet har mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och rättvisa som utgångspunkt. Uppsala kommun ska vara en föregångskommun där ett aktivt demokratiarbete leder till invånare som förstår hur de kan påverka och hur beslut fattas. Uppsalas invånare är delaktiga och har inflytande. Uppsalas invånare har åsikter och förslag om kommunens utveckling och är en resurs som ska tas till vara. Tekniska lösningar och strategiska kommunikationsval används för en innovativ, lyhörd och inkluderande medborgardialog. En aktiv dialog ska föras med fackförbund, företag, föreningsliv och civilsamhället. Kommunen verkar för ett ökat och mer jämlikt valdeltagande och stärker underrepresenterade gruppers förutsättningar till deltagande och inflytande. Särskild hänsyn ska tas till barns- och ungdomars perspektiv. Ett starkt civilsamhälle skapar mötesplatser där människor har möjlighet att aktivt delta i samhällslivet. Ett starkt partnerskap mellan flera aktörer bidrar till samhällsutvecklingen.

Uppdrag

  • Öka valdeltagande under 2019 i kommande EU-parlamentsval i områden och för grupper med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande. (KS och VLN)
  • Utveckla och samordna kommunens synpunktshantering och felanmälan i form av en väg in för medborgare. (KS)
  • Utöka e-tjänster och digitala lösningar för synpunkter, klagomål och frågor, med medborgaren i fokus. (KS)
  • Förenkla administration och ansökning av föreningsstöd. (KS)
  • Genomföra trygghetsvandringar och medborgardialoger om trygghet för att tillsammans med invånare identifiera möjliga åtgärder för att öka tryggheten. (KS och GSN)
  • Fortsatta medborgardialoger för att tillsammans med invånare göra Uppsala till en äldrevänlig kommun. (ÄLN)
  • Inkludera unga i beslutsprocesser i frågor som rör dem, där samarbetet med elevkårer kan stå som förebild även för andra politikområden. (KS och UBN)
  • Ta fram en informationshanteringsplan som utifrån verksamheternas processer stödjer en effektiv, rättsäker och digital informationshantering.
  • Utveckla arbetet med brukarrevisioner och andra former av brukarmedverkan vid verksamheternas kvalitetsarbete. (OSN och SCN)
  • Rättighetsbaserat arbetssätt vidareutvecklas utifrån erfarenheter av pilotprojekt 2018. (KS)
Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
Totalt  Kvinnor Män      
8.1. Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) (2014) 85  -  - 82 Öka Stigande 
  8.1a. Förstagångsväljare 83 - - 77 Öka Stigande
  8.1b. Skillnad mellan distrikt med högsta och lägsta deltagande, procentenheter 36 - - 35 Minska -
8.2. Ledarmöter som lämnat kommunfullmäktige under mandatperioden, antal (april 2017)  20  15  Minska -
8.3. Medborgarnas uppfattning om möjligheter till insyn och inflytande (Nöjd-Inflytande-Index) (2017) 43  45  42  41  Öka   Oförändrad
8.4. Ungdomars uppfattning om att påverka kommunen (2017)  









  8.4a. Vill vara med och påverka 29 31 27 28 Öka Oförändrad
  8.4b. Tycker att de har möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer 16 13 19 17 Öka Osäker prognos
8.5. Invånare 16–84 år med lågt socialt deltagande, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2016) 15 13  18  19  Minska  Oförändrad
8.6. Kommunens samarbete med föreningslivet (april 2018)  







 
  8.6a. Föreningar som anslutit sig till Lokal överenskommelse med föreningslivet, antal 115 - - 111 Öka Stigande
  8.6b. Idéburet-offentliga partnerskap, antal 5 - - 5 Öka Stigande
Källor 

8.1. Källa: Kolada (N05401). Nuvärde avser valet 2014. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras vart fjärde år.

8.1b. Källa: SKL. Nuvärde avser valet 2014. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras vart fjärde år.

8.1b. Källa: SKL, se även Kolada (N05833-N05831). Uppsala har 166 valdistrikt. Nuvärde avser valet 2014. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras vart fjärde år.

8.2. Källa: Valmyndigheten. Nuvärde avser april 2018. Jämförvärde saknas. Uppdateras varje tertial.

8.3. Källa: Kolada (U00408). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

8.4. Källa: Liv och hälsa ung, gymnasieskolans åk 2. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

8.5. Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Med socialt deltagande menas deltagande i sportevenemang, studiecirkel, konstutställning, fest, m.m. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

8.6a-b. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser april 2018. Jämförvärde: december 2017. Uppdateras varje tertial.

Styrdokument
  • Policy för kommunikation (KF 2017)
  • Riktlinje för medborgadialog (KS 2017)
  • Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018-2023 (KF 2018)
  • Policy och strategisk plan för IT-utveckling och digitalisering (KF 2015)

Mål 9. Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala

Kapitelbild, mål 9

Kommunen kännetecknas av god service, tillgänglighet och effektivitet i alla kontakter med invånare, företag, organisationer och besökare. Verksamhetens kvalitet utvecklas kontinuerligt utifrån innovationer, omvärldsbevakning och ständiga förbättringar. Invånares, brukares och medarbetares erfarenheter och kompetens ska tas till vara i utveckling av verksamheten. 

Kommunen ska som attraktiv arbetsgivare utveckla ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt. Uppsala ska vara en föregångskommun vad gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Kommunen har ledare som fungerar som kulturbärare i förbättring, förändring och medskapande. Kommunen har medarbetare med rätt kompetens att möta invånare, företag, organisationer och besökare. Ett aktivt arbete för ett jämställt och hållbart arbetsliv där god social och organisatorisk arbetsmiljö kombineras med bra villkor och utvecklingsmöjligheter lägger grunden till förmågan att både attrahera och behålla medarbetare. I Uppsala gäller lika lön för lika arbete och alla medarbetare har rätt till heltid. I arbetet med kommunens upphandlingar ska de fackliga organisationerna och näringslivsorganisationer involveras för att värna schyssta arbetsvillkor och sund konkurrens.

Uppdrag 

  • Stärka den strategiska och operativa kompetensförsörjningen för kommunen som arbetsgivare med fokus på bristyrken. (KS och AMN)
  • Förbättra kompetensförsörjningen inom fritidshemmen genom fortbildning och utvecklingsmöjligheter för medarbetare (UBN och AMN)
  • I högre utsträckning erbjuda vikarier inom kommunens verksamhet utbildning och validering för att kunna få fast tjänst. (KS)
  • Införa obligatorisk språkundervisning i svenska språket för anställda med behov av det inom vård och omsorg. (OSN, ÄLN och AMN)
  • Förbättra företagens villkor i Uppsala med möjlighet till enklare kontakter, ökad ömsesidig förståelse och snabbare handläggning. (KS, GSN och PBN)
  • Intensifiera arbetet med att åtgärda strukturella skillnader på grund av kön.
  • Fortsätta satsningen på lärarlönerna samtidigt som möjligheten för utvecklingsmöjligheter stärks. Skolledarnas löneläge ska ses över. (UBN och AMN)
  • Ta fram åtgärdsprogram för att främja fysisk aktivitet, frisknärvaro och ökade hälsotal bland anställda i Uppsala kommun samt ökad nyttjandegrad av friskvårdsbidraget. (KS)
  • Identifiera riskgrupper för psykosocialsjukfrånvaro och utifrån det stärka arbetet med hälsofrämjande arbetssätt och hållbar arbetsmiljö för att minska sjukfrånvaro och upplevd negativ stress. (KS, ÄLN, OSN och UBN)
  • Ta fram en plan på hur kommunens utköpskostnader ska minska. (KS)
Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
Totalt Kvinnor Män      
9.1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunens verksamheter (Nöjd Medborgar-Index) (2017) 60 61 60 58 Öka Osäker prognos
  9.1a. Boende i centralort 60     54 (60)

Minska skillnad

Skillnad ökar över tid 
  9.1b. Boende i annan tätort 65 - - 59 (61)
  9.1c. Boende utanför tätort 55     52 (57)
9.2. Medborgarnas uppfattning om kommunens bemötande och tillgänglighet (2017) 55  57  54   56  Öka Oförändrad
  9.2a. Boende i centralort 56     53 (55)

Minska skillnad 

Skillnad ökar över tid 
  9.2b. Boende i annan tätort 62 - - 53 (52)
  9.2c. Boende utanför tätort 49     48 (52)
9.3. Företagarnas uppfattning av kommunens service (2017) 68   72  Öka  Stigande
9.4. Hållbart medarbetarengagemang (HME), totalindex (2017) 77  78   74 79  Öka   -
9.5. Index över attraktiva arbetsvillkor (2017) 104  98  Öka  Oförändrad 
9.6. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, procent (2017) 6,9  7,8  4,5  6,8 Minska   Stigande  
9.7. Medarbetare som har många frånvarotillfällen under de senaste 12 månaderna (6 eller fler), andel (2016) 10  11   10 Minska   Fallande 
9.8 Lönegap median kvinnor-median män anställda av kommunen, kr (2018) 125   - 120  Stigande 
9.9. Könsfördelning hos kommunanställda (april 2018)  74  26   74  50% Skillnad minskar över tid
  9.9a. Könsfördelning hos samtliga chefer - 66 34 66
Andel kvinnor ska minst vara i nivå med könsfördelningen totalt 

Skillnad minskar över tid 
  9.9b. Könsfördelning hos chefer som leder chefer - 61 39 63
  9.9c. Könsfördelning hos chefer som leder medarbetare - 67 33 66
9.10 Heltidsanställda månadsavlönade, andel (2017) 85  85   87 82  Öka   Stigande
Källor 

9.1. Källa: Kolada (U00401). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

9.1a-c. Källa: SCB:s Medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016 (Uppsala 2015 inom parentes). Uppdateras en gång per år (januari).

9.2. Källa: Kolada (U00400). Se 9.1 för detaljer.

9.2a-c. Källa: SCB:s Medborgarundersökning. Se 9.1a-c för detaljer.

9.3. Källa: Kolada (U07451). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (maj).

9.4. Källa: Kolada (U00200). Nuvärde avser 2017. Uppsala har ännu inte genomfört undersökningen tillräckligt ofta för att det ska gå att se en trend. Jämförvärde: genomsnitt deltagande R9-kommuner (Eskilstuna, Gävle, Södertälje, Uppsala, Västerås). Uppdateras en gång per år.

9.5. Källa: Skandinaviska nyckeltalsinstitutet. Nuvärde avser 2017. Maximal nivå är 180. Jämförvärde: median av deltagande kommuner. Uppdateras en gång per år (april).

9.6. Källa: Kolada (N00090). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (mars).

9.7. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser sep 2015-augusti 2016. Jämförvärde saknas. Könsuppdelad statistik kommer att finnas längre fram. Uppdateras varje tertial.

9.8. Källa: Kolada (N00951). Nuvärde avser 2016. Lönegapet avser skillnad i medianmånadslön mellan kvinnor och män. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (maj).

9.9. Källa: Egen uppföljning (Heroma/Hypergene). Nuvärde avser april 2018. Jämförvärde: genomsnitt för andel kvinnor 2015-2017. Uppdateras en gång per år.

9.10. Källa: Kolada (N00206). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (april).

Styrdokument
  • Reglemente för styrelser och nämnder (KF 2017)
  • Delegationsordning (KF 2018)
  • Kvalitetspolicy (KF 2018)
  • Riktlinjer för premiering och priser i Uppsala kommun (KS 2016)
  • Riktlinjer för styrdokument (2015)
  • Arbetsgivarpolicy för medarbetarskap, ledarskap samt arbetsmiljö och samverkan (KF 2012)
  • Arbetsgivarstadga (KF 2014)
  • Riktlinjer för fördelning av ansvaret för arbetsmiljöuppgifter i Uppsala Kommun (KS 2015)
  • Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö (KF 2015)
  • Riktlinjer för skadeförebyggande arbete (KS 2016)
  • Riktlinjer för intern rörlighet, övertalighet samt bemanning i Uppsala kommun (KS 2015)
  • Uppsala kommuns regler för tjänstledighet för vård av barn (KS 2017)
  • Riktlinjer för bisyssla i Uppsala kommun (KS 2014)
  • Policy och riktlinjer mot mutor (KF 2014)

Så här styrs Uppsala kommun

Uppsala kommuns organisation och styrning syftar till att stärka den kommunala demokratin utifrån kommunfullmäktiges prioriteringar, erbjuda medborgarna kvalitet i välfärden, hållbar landsbygds- och stadsutveckling samt ordning och reda i den kommunala ekonomin. All verksamhet ska bedrivas utifrån ett tydligt medborgarperspektiv. Kommunen ska uppfattas som tydlig och logisk för invånare och andra som har med kommunen att göra. Uppsala kommun arbetar efter devisen "Ett Uppsala - en kommun". Det innebär bland annat att nämnder och kommunala bolag arbetar för att gemensamt ta tillvara kompetens och erfarenheter genom dialog och gemensam beredning och på så sätt erbjuda bästa möjliga service och tjänster utefter de förutsättningar som ges.

Kommunfullmäktige 

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar samt val av revisorer. Kommunfullmäktige beslutar också om årsredovisning och ansvarsfrihet.

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter. I detta ligger bland annat att följa och utveckla arbetet med ekonomi- och verksamhetsstyrning och utfärda regler, riktlinjer och rutinbeskrivningar för verksamhets- och ekonomihantering. Kommunstyrelsen ansvarar särskilt för att leda processen för Mål och budget med tillhörande affärs- och verksamhetsplaner, månadsuppföljning, delårs- och årsredovisning. Kommunstyrelsen har även till uppgift att föra en fortlöpande dialog med nämnder och styrelser för att säkerställa att verksamheten drivs i enlighet med fullmäktiges prioriteringar.

Nämnder 

Nämnderna beslutar i frågor som rör den löpande förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem. Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs.

Alla nämnder ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och riktlinjer och att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

För räddningstjänsten och överförmyndarverksamheten har Uppsala gemensamma nämnder med andra kommuner. Uppsala är värdkommun för de gemensamma nämnderna. Utöver vad som gäller för andra nämnder ska de var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med det avtal om gemensam nämnd som ingåtts mellan kommunerna samt de mål och uppdrag som beslutats om vid ägarsamråd. Andra kommungemensamma mål och uppdrag som de ingående kommunerna har ska nämnderna ta hänsyn till där så är möjligt utifrån grunduppdraget.

Bolagsstyrelser 

De kommunala bolagsstyrelserna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med
fullmäktiges styrdokument, och regleras via beslutad bolagsordning och ägardirektiv. Uppsala Stadshus AB är moderbolaget i Stadshuskoncernen. Uppsala Stadshus AB leder och samordnar verksamheten i bolagskoncernen samt avgör frågor som är gemensamma för koncernen och som inte är av större principiell beskaffenhet. Moderbolaget ska säkerställa att största möjliga samordning sker mellan bolagen och i kommunkoncernen och följer aktivt bolagskoncernens utveckling.

Privata utförare

Delar av den kommunalt finansierade verksamheten tillhandahålls av privata utförare,
exempelvis företag, stiftelser och ideella organisationer. Kommunen är huvudman och
ansvarig för att följa upp och kontrollera den kommunala verksamheten oberoende vem som tillhandahåller den. De privata utförarna ska bedriva sin verksamhet i enlighet med avtal som reglerar kvalitet, volym och pris samt former för uppföljning och utvärdering. I enlighet med kommunallagen beslutar kommunfullmäktige varje mandatperiod om ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I Uppsala kommun omfattar programmet både kommunens egenregi och privata utförare av kommunal verksamhet. Se mer under kapitel Program för kommunalt finansierad verksamhet.

Fristående skolor är verksamheter med egna huvudmän och omfattas inte av begreppet privata utförare. Skolinspektionen beslutar om tillstånd och har tillsynsansvar för fristående skolor medan kommunerna beslutar om godkännande och har tillsyn över fristående förskolor och fristående fritidshem som inte anordnas av en fristående skola. För att försäkra att allmänheten har insyn i fristående skolor ska kommunen, jämte Skolinspektionens tillsyn, ha insyn i de fristående skolornas verksamhet. Kommunen ska lämna bidrag till de fristående skolorna per elev och ersättningen ska som lägst motsvara självkostnaden för den kommunala utbildningsverksamheten.

Mål och budget 

Kommunallagen anger att kommuner och landsting varje år ska upprätta en budget för nästa kalenderår med plan för de därefter två efterföljande åren. I Uppsala fastställer kommunfullmäktige Mål och budget i november, som sedan gäller för tre år och revideras årligen. Det är det övergripande och överordnade styrdokumentet för kommunens nämnder och styrelser. Mål och budget sätter fokus på det väsentliga och med träffsäkra mål, budgetar och prognoser säkerställs politisk genomslagskraft i enlighet med fullmäktiges prioriteringar. Med Mål och budget ges allmänheten möjlighet till insyn för att värdera och jämföra kvaliteten samt att bedöma om resurserna används på ett kostnadseffektivt och långsiktigt ansvarsfullt sätt.

Kommunstyrelsen leder arbetet med Mål och budget och genom att besluta om planeringsdirektiv i december startas processen. Under våren bereds ärendet. Arbetet innefattar bland annat en analysfas och det så kallade strategiska seminariet där förstroendevalda i majoritetsställning redogör för sina politiska prioriteringar samt de utmaningar som kommunen med dess nämnder och styrelser har att hantera inom de kommande 5 till 10 åren. Genom gemensam beredning säkerställs samsyn inom kommunen om prioriterade frågeställningar samt förutsättningar för verksamhetens genomförande.

Ägarsamråd genomförs med företrädare för medlemskommunerna avseende de gemensamma nämnderna.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål strävar mot att inom de ekonomiska ramarna skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. Inriktningsmålen ska vara långsiktiga och gälla för minst en mandatperiod. Inför varje nytt budgetår omprövar kommunfullmäktige inriktningsmålen.

Övriga kommunala styrdokument som planer, program, policyer och liknande är underordnade kommunfullmäktiges inriktningsmål. Framtagandet av program och kommunövergripande planer leds och samordnas av kommunstyrelsen.

Styrmodell

 Styrmodell

Varje nämnd och styrelse ansvarar för att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål och ska omsätta dem i praktisk handling. Det görs genom att varje nämnd och styrelse bryter ner inriktningsmålen till egna mål och strategier (nämnd- och bolagsmål). Nämnd- och bolagsmål formuleras i verksamhets- och affärsplanerna.

I december fastställer nämnder och styrelser sina verksamhets- och affärsplaner. I planen ska det tydligt framgå hur nämnd- och bolagsmålen ska uppnås, åtgärder för genomförande samt hur dessa ska följas upp. Särskild vikt ska läggas vid att beskriva hur samverkan ska bedrivas för att uppnå målen. Verksamhets- och affärsplaner ska inkludera en risk- och väsentlighetsanalys med tillhörande internkontrollplan. Nämndernas och styrelsernas verksamhets- och affärsplaner gäller för tre år och revideras årligen.

Uppföljning 

Kommunfullmäktiges inriktningsmål mäts genom indikatorer. Indikatorerna mäter trender, resultat och önskade effekter eller tillstånd i samhället. De är centrala i styrning och uppföljning och ska som utgångspunkt kunna jämföras över tid med andra organisationer och kommuner. De ger underlag för medvetna och underbyggda beslut och erbjuder förutsättningar, stöd och incitament för utveckling. Kommunfullmäktige fastställer även nyckeltal (bilaga 11) som kompletterar indikatorerna för att löpande följa upp och analysera utvecklingen inom kommunkoncernens grunduppdrag enligt reglemente eller ägardirektiv. Nämnder och bolagsstyrelser ska följa upp och analysera vad som åstadkommits i förhållande till kommunfullmäktiges inriktningsmål och övriga mål fastställda av nämnden eller bolagsstyrelsen samt kommunövergripande planer och program. Uppföljningarna ska göras med utgångspunkt i viktiga händelser, resultat och utvecklingsområden. Tyngdpunkten i redovisningen ska ligga på analyser, slutsatser och kommentarer som förklarar det egna resultatet och i perspektivet vad detta betyder för Uppsala kommun i sin helhet. Nämnderna och bolagsstyrelserna ska för egen del komplettera kommunfullmäktiges indikatorer och nyckeltal i den utsträckning det behövs för att säkerställa en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Detta görs genom att nämnder och bolagsstyrelser redovisar bilagor med nyckeltal i sina verksamhetsplaner och affärsplaner på samma sätt som kommunfullmäktige gör i Mål och budget. Gemensamma nämnder ska följa upp och analysera vad som åstadkommits enligt de mål som överenskommets med alla de ingående kommunerna och övriga mål fastställda av nämnden på hela verksamhetsområdet (alla kommuner) och där så är möjligt och relevant ha en kommunuppdelad uppföljning och analys.

Kommunstyrelsen leder och ansvarar för uppföljning, analys och utvärdering av den samlade verksamheten. Kommunstyrelsen följer månatligen upp nämnders och bolagsstyrelsers ekonomiska resultat och utvalda indikatorer och nyckeltal. Nämnderna och bolagsstyrelserna rapporterar resultat kopplat till inriktningsmål och uppdrag till kommunfullmäktige tre gånger om året som sammanställs i tre publikationer.

  • Delårsrapport mål per 30 april och ekonomi per 31 mars
  • Delårsbokslut mål och ekonomi 31 augusti
  • Årsredovisning

Kommunstyrelsen ska lämna över årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.

Jämte kommunstyrelsens uppföljning ansvarar nämnder och bolagsstyrelser för att löpande följa upp och analysera utvecklingen inom sina respektive verksamhetsområden enligt plan för uppföljning och internkontroll. Den som är ansvarig för att följa upp kommunövergripande program ska använda och vid behov komplettera nyckeltalen. De ska skyndsamt rapportera väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges styrdokument samt vidta korrigerande åtgärder.

Omvärld och förutsättningar

Världen ändras hela tiden. Förändringar av invånarnas värderingar och av befolkningens sammansättning, teknikutvecklingen, globaliseringen och klimatpåverkan är fem globala trender som påverkar världen, Sverige och även Uppsala kommun.

Kunskapen om omvärlden är väsentlig för att Uppsala kommun ska kunna driva utveckling i riktning mot fastställda mål. Att ständigt fundera på hur omvärlden påverkar och att identifiera vad invånare värderar är grunden för att kunna utvecklas på rätt sätt.

Uppsala kommuns omvärldsbevakning tar sin utgångspunkt i de fem globala trenderna som i sin tur är uppdelade i ett antal regionala trender med bäring på Uppsalas förutsättningar att utvecklas till en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun med upp emot 320 000 invånare år 2050.

De nio trenderna och deras koppling till de fem trendfamiljerna

De nio trenderna och deras koppling till de fem trendfamiljerna.

Värderingsförändringar

Ökad polarisering

Ojämlikheten i levnadsvillkor ökar mellan individer och bostadsområden. Det påverkar det sociala kittet som håller ihop samhället och banar väg för populistiska strömningar och spänningar mellan befolkningsgrupper. Uppsala är överlag en ekonomiskt välmående kommun, med hög tillväxt, låg arbetslöshet och god hälsa i befolkningen, men det finns inbördes skillnader även inom Uppsala.

I likhet med andra större kommuner i Sverige finns skillnader i hälsa, utbildning, arbete och upplåtelseformer mellan olika bostadsområden i kommunen. En stor inflyttning till storstadsregionerna, historiskt höga och under lång tid ökande bostadspriser bidrar till att driva på denna utveckling.

 Karaktärsdrag för olika områden i Uppsala kommun.

Karaktärsdrag för olika områden i Uppsala kommun. Källa: Den sociala kompassen – nio nyanser av Uppsala (2018).

I Uppsala finns det områden med förhållandevis höga ohälsotal, hög arbetslöshet och hög andel invånare som får ekonomiskt bistånd av kommunen. I dessa områden bor många människor som är antingen är födda i ett land utanför EU/EFTA eller som är äldre. I jämförelse med andra bostadsområden kan detta innebära större utmaningar vad gäller delaktighet, tillit och trygghet som påverkar både invånarna i områdena och samhället i stort.

I kontrast finns områden där ohälsotalen är relativt sett låga och anknytningen till arbetsmarknaden eller eftergymnasiala studier är hög. Inkomstnivåerna varierar mellan kommunens bostadsområden. Stadens centrala delar har en yngre åldersprofil och därmed lägre inkomstnivåer. Vissa områden präglas av en hög andel studenter, barnfamiljer eller äldre medan landsbygden kännetecknas av en lägre utbildningsnivå och relativt få invånare födda utanför EU/EFTA.

Ökad jämställdhet 

Olikheter i livsvillkor mellan män och kvinnor har minskat över tid, men det finns fortfarande skillnader baserat på kön. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och inkomst, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt samma rätt och möjlighet till hälsa och kroppslig integritet.

#metoo har synliggjort maktstrukturer, övergrepp och en tystnadskultur som fortfarande präglar stora delar av samhället. Arbetsgivaransvaret för jämställdhet och normkritiska förhållningssätt har kommit allt mer i fokus, diskrimineringslagstiftningen har skärpts och en ny jämställdhetsmyndighet inrättas under 2018.

I Uppsala finns det påtagliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller såväl hälsa, utbildningsnivå, inkomstnivå och hur vanligt det är med kvinnor i ledande befattningar.

Kvinnors nivå som andel av mäns nivå för utvalda variabler.

Kvinnors nivå som andel av mäns nivå för utvalda variabler, Uppsala kommun. Källa: SCB.

Kvinnor och flickor presterar bättre skolresultat och är överrepresenterade inom den högre utbildningen. I Uppsala tjänar kvinnor cirka 78 procent av männens lön. En förklaring är att kvinnor i högre utsträckning än män deltidsarbetar. Uppräknas kvinnors löner till heltid har kvinnor ändå bara 87 procent av männens lön. Den största anledningen till kvarvarande löneskillnader är att kvinnor och män finns i olika yrken och att mansdominerade yrken tenderar att betalas högre än kvinnodominerade yrken. Ohälsotalet hos kvinnor är högre än hos män.

Ökad mångfald

Samhället kännetecknas allt mer av en ökad variation i identitet, bakgrund, värderingar och preferenser. Den ökade rörligheten och utbytet med omvärlden för med sig nya intryck och är en viktig drivkraft för mångfald. Ökad mångfald går hand i hand med en ökad individualism och ökad materiell välfärd. När de grundläggande behoven av hälsa, mat, och trygghet är avklarade kommer självförverkligande allt mer in i bilden. En högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven.

Uppsalas befolkning har under de senaste 20 åren blivit alltmer heterogen. Det ställer krav på hur kommunen utformar sin service. Olika personers behov behöver vara vägledande när verksamheter agerar, prioriterar och bygger för framtiden.

Teknikutveckling

Ökad digitalisering 

Digitaliseringen och utvecklingen av ny teknik är idag en förändringskraft inom alla  samhällssektorer. Utvecklingen bidrar till nya sätt att leva, både i arbetet och på fritiden. Människors vardagssysslor och sociala umgänge sker alltmer med hjälp av den digitala tekniken. Den blir viktigare för produktionsprocesser, handel, trafik och logistik. Den skapar nya marknads- och mötesplatser och ger en ökad frihet att vara verksam och interagera oberoende av tid och rum.

Med en ökad användning av digitala lösningar i alla delar av samhället ökar också förväntningarna på kommunens tjänster. Många kommunala verksamhetsområden och processer har potential att effektiviseras och utvecklas med stöd av ny teknik. Med stöd av ny teknik kan formerna för insyn och delaktighet i kommunens beslutsprocesser också utvecklas och medborgarinflytandet stärka. Samtidigt finns risken för en digital klyfta om inte alternativ finns för de kommuninvånare som inte kan eller aktivt väljer att inte ta del av ny teknik.

Digitalisering och automatisering innebär att gamla affärsmöjligheter och arbeten försvinner  samtidigt som nya tillkommer. Även arbetsuppgifter inom välfärdsområdet förändras. Det finns flera exempel på hur införandet av ny teknik och nya lösningar bidragit till effektivisering av offentlig verksamhet. Trots att tekniken finns tillgänglig går införandet inte lika snabbt. Det kräver bland annat investeringar och beredskap bland medarbetare att förändra sitt arbete.

Förändrade kompetens- och utbildningsbehov

Arbetsmarknaden i Uppsala kommun växer och det leder till en ökad konkurrens om arbetskraften. Under 2015-2016 uppgick tillväxten till nästan 3 000 arbetstillfällen. Inte bara akademikeryrken växer, utan i hög grad även yrken i behov av mer praktisk kompetens och med lägre inträdeströsklar, vilket skapar möjligheter för individer med kortare utbildning. 

Samtidigt pågår ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden. I Uppsala län förväntas drygt 30 000 personer att gå i pension under perioden 2013-2025. Rekryteringsbehovet är således stort, men har hittills matchats av en stark befolkningsökning. Många branscher har likväl drabbats av betydande rekryteringssvårigheter och personalbrist.

Det lokala näringslivet i Uppsala uppger kompetensbrist som ett stort tillväxthinder. Hela den offentliga sektorn står också inför stora rekryteringsbehov och det har blivit svårare att hitta personer att anställa. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att befolkningsförändringarna med fler äldre och unga medför att antalet anställda i välfärdstjänsterna behöver öka med omkring 200 000 personer i Sverige fram till 2026. Antalet personer i arbetsför ålder ökar inte alls i samma utsträckning. Rekryteringssvårigheter har också lett fram till nya lösningar. Exempelvis satsar kommuner på innovativa och digitala lösningar för att höja kvaliteten utan att öka antalet anställda.

Demografisk förändring

Befolkningsutveckling

Under de kommande årtiondena kommer betydligt fler människor än idag att leva och vara  verksamma i Uppsala. Ökningen beror dels på att det föds många nya invånare och dels på inflyttning från övriga Sverige och världen. Enligt kommunens preliminära befolkningsprognos från april 2018 beräknas befolkningen öka i genomsnitt med drygt 1,5 procent årligen under perioden 2018–2021. Fortsätter kommunen att växa enligt prognosen kan invånarantalet komma att öka till cirka 260 000 år 2030 och upp till 320 000 år 2050.

Sammansättningen av Uppsalas befolkning kommer också att förändras jämfört de senaste  åren. Barn och ungdomar i skolålder och personer i åldern 80 till 89 år förväntas att öka betydligt under 2017–2021. Den största demografiska förändringen finns inom åldersgruppen 16–18 år. Efter en minskning med 20 procent det senaste årtiondet kommer denna åldersgrupp att öka i genomsnitt med 4,0 procent årligen de närmaste fem åren. Även antal barn i grundskoleåldern (6–15 år) börjar tillta och beräknas öka med 2,7 procent årligen under 2017-2021. De senaste fem åren ökade antalet barn i grundskoleåldern med 3,4 procent årligen. Barn i åldern 1–5 år beräknas öka med 1,2 procent årligen under samma period.

Demografiska förändringar i relation till 2017.

Demografiska förändringar i relation till 2017, befolkningsprognos maj 2018.

Antalet invånare 65–79 år beräknas öka med 2,0 procent årligen under perioden 2017–2021. Åldersgruppen 80–89 år beräknas däremot öka i en högre takt (3,3 procent). Efter 2021 kommer gruppen 80-89 år att börja öka i en ännu snabbare takt; drygt 6,0 procent mellan 20201 och 2030. Åldersgruppen 90 år och äldre ökar med enbart 1,0 procent årligen under perioden 2017-2021, dock med 2,5 procent årligen mellan 2021–2025. På medellång sikt kommer därför åldersgrupperna 80–89 år och 90 år och äldre vara de demografiska grupper som ökar mest.

Ett ökat antal barn och ungdomar i skolan samt fler personer i åldrarna 80-89 år medför stora anpassningsbehov inom välfärdsverksamheterna. Det senaste decenniet har de demografiska förändringarna i kommunerna svarat för ett ökat resursbehov med i genomsnittet 0,5 procent. I Uppsala väntas dock de demografiskt betingade resursbehoven att öka med 2,6 procent årligen i fasta priser under perioden 2017–2021.

Ökande antal barn, ungdomar och äldre innebär en ökad försörjningskvot. Den demografiska försörjningskvoten visar hur många yngre och äldre finns för varje 100 personer i åldern 20–64 år, åldern där flest förvärvsarbetar. År 2017 hade Uppsala en demografisk försörjningskvot på drygt 64 jämfört med rikets 75. Den lägre försörjningskvoten beror på att Uppsala har en större andel yngre vuxna eftersom staden är hemvist för två universitet. År 2030 förväntas försörjningskvoten i Uppsala öka till 71. Förändringen beror främst på att andelen 65 år och äldre ökar i förhållande till andelen invånare i förvärvsarbetande ålder.

Åldersfördelning och försörjningskvot i Uppsala kommun.

Åldersfördelning och försörjningskvot i Uppsala kommun. Försörjningskvoten visar hur stor gruppen som ska försörjas (0-19 år och 65+ år) är i förhållande till de som ska försörja (20-64 år). Källa: Kommunprognos 2018.

Förändringar i åldersstrukturen inverkar också på konsumtions- och boendemönster och ställer nya krav på samhällets organisation och fördelning av resurser. 1940-talisterna är en stor grupp som närmar sig de åldrar där fler behöver hjälp med allt mer. Förväntningarna är höga, men blir allt svårare att möta i takt med att försörjningskvoten stiger.

Arbetsdeltagande i befolkningen 65-74 år, Uppsala kommun.

Arbetsdeltagande i befolkningen 65-74 år, Uppsala kommun. Källa: SCB.

På arbetsmarknaden pågår ett generationsskifte. De sista personerna av de stora, inflytelserika 1940-talistkullarna lämnar arbetslivet för att gå i pension. För många arbetsgivare innebär det en förlust av medarbetare med lång erfarenhet och bred kompetens. Pensionsavgångarna innebär samtidigt en möjlighet att komma tillrätta med strukturella obalanser på arbetsmarknaden och kan göra det lättare för till exempel ungdomar och utrikes födda att få arbete. En ökad förvärvsfrekvens i åldrarna 65-74 år kan förväntas lindra effekterna av en åldrande befolkning och bidra till att stärka kommunens ekonomi. Möjligheterna är särskilt gynnsamma i en tjänstebetonad ekonomi som Uppsalas, med många arbeten som snarast bidrar till att hålla äldre aktiva än att slita ut dem. Men det förutsätter att arbetsgivare ser gruppen som den resurs den är och tar tillvara de äldres kompetens och erfarenheter.

För att klara sitt välfärdsuppdrag i en tid med ett starkt demografiskt tryck i kombination med en svag ökning i det reala skatteunderlaget måste kommunen fortsätta att skapa resursutrymme genom starkare resultat och fortsatta effektiviseringsåtgärder. De senaste åren har Uppsala kommun genomfört effektiviseringsåtgärder för att sänka kostnaderna. Effektiviseringsåtgärderna har riktats främst till de verksamheter där kostnaderna varit högre än fordrat av bland annat demografin, som gymnasieskola, barn- och ungdomsvård och äldreomsorg. Effektiviseringsåtgärderna behöver dock fortsätta för att möta det demografiska trycket.

För att identifiera verksamheter med effektiviseringspotential behöver kommunen fortsätta att jämföra sig med kommuner med liknande strukturella förutsättningar, men även med kommuner som visar kostnadseffektivitet i kombination med god kvalitet. De enskilda verksamheterna behöver även jämföra sig med andra verksamheter i den egna kommunen som har vidtagit effektivitetsåtgärder och visat goda resultat.

Ökat fokus på livsmiljö och boende 

Det är många som vill bo i större stadsregioner för att dra nytta av deras möjligheter till utbildning och arbete samt mångfald inom livsstilar, shopping, kultur och nöjen. Befolkningen i städerna ökar idag främst genom födelseöverskott och invandring. Att unga vuxna under en lång period sökt sig till de större stadsregionerna koncentrerar den demografiska utvecklingskraften till dessa.

Befolkningsökningen förutsätter att det finns tillräckligt med bostäder. Den höga byggtakten har lett till att det är lätt för personer med resurser att få tag på en bostad i Uppsala. Däremot finns det resurssvaga grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, eftersom det egna kapitalet är litet, priserna är höga och utbudet av hyresrätter med tillräckligt låg hyra är begränsat. Tillgången till bostadsmarknaden har också minskat på grund av ombildningen av äldre hyresrätter till bostadsrätter och av ökade krav på amortering och egenfinansiering vid köp av bostad.

Befolkningsökningen medför även stora investeringsbehov för kommunen i exempelvis vatten, avlopp, vägar, skolor och idrottshallar. Investeringskostnaderna förväntas även fortsättningsvis att ligga på en hög nivå. Samtidigt ökar driftkostnaderna, eftersom det behövs mer personal för att hantera den växande befolkningens behov och förväntningar.

Globalisering

Ökad internationalisering och global rörlighet 

Uppsala kommun har flera globala kopplingar hos invånarna, företagen, den högre utbildningen och forskningen. Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Akademiska sjukhuset, innovationsstödssystemet och en rad kunskapsintensiva branscher påverkar den internationella positioneringen av kommunen. Uppsala är dessutom en del av StockholmMälarregionen med en av Europas snabbaste växande arbetsmarknader och med närhet till resten av världen genom Arlanda flygplats.

För det lokala näringslivet i Uppsala har den ökade globala rörligheten inneburit nya exportoch affärsmöjligheter, samtidigt som företagen också utsätts för en ökad konkurrens från utlandet. Inom Uppsala kommuns kunskapsintensiva branscher – life science, tech/ICT, cleantech och avancerade material – är graden av internationalisering stor. Flera av de nya företagen inom dessa branscher är avknoppningar från universiteten och agerar på den globala marknaden från dag ett.

Samtidigt finns det möjligheter att öka exportbenägenheten inom det lokala näringslivet i  stort. Drygt 14 procent av småföretagen i Uppsala län är verksamma på en internationell marknad, vilket är något lägre än rikssnittet (nästan 16 procent).

Att företagen blir allt mer globalt rörliga kan innebära möjligheter exempelvis i form av nya företagsetableringar och utländska investeringar. Men det kan också innebära utmaningar. Den dominerande industrin i Uppsala, life science, kännetecknas till exempel av en hög grad internationellt ägande. Det ökar risken för att de anställda ska påverkas av omstruktureringar i globala koncerner. Sådana omstruktureringar påverkar också de många kommuninvånare som jobbar i företag som är beroende av life science-industrin inom alltifrån IT, bygg, transport, handel och olika typer av företagstjänster.

Den ökade internationaliseringen är inte heller linjär utan utmanas återkommande av geopolitisk oro, protektionism och främlingsfientlighet. Det har på senare tid sett flera motreaktioner till globaliseringen till exempel att Storbritannien är på väg ut ur EU och att handelshinderhar införts i såväl EU som USA.

Miljö- och klimatförändring

Ökad medvetenhet om miljö- och klimatförändringar

I FN:s globala utvecklingsmål Agenda 2030 samt klimatavtalet från Paris, som båda fastställdes år 2015, sätts högt ställda klimat- och miljömål. På motsvarande sätt har miljömålsberedningens slutbetänkande medfört nya, högre klimatmål på nationell nivå.

Förmågan att nå högt ställda miljömål utmanas dock av våra nuvarande affärsmodeller och levnadsvanor. För att möta klimatförändringarna och minska de klimatpåverkande utsläppen behöver länder, företag och individer förändra beteenden och vanor när det exempelvis gäller transporter, mat, produktions- och konsumtionsmönster samt återvinning. Idag finns det till exempel en tendens att de goda effekterna av effektivare transporter delvis motverkas av ett ökat resande och fler godstransporter över allt längre avstånd. På motsvarande vis riskerar en mer resurssnål produktion att motverkas av en växande konsumtion, korta produktlivscykler
och ett omfattande svinn.

Inom Uppsala kommuns gränser minskar utsläppen av växthusgaser per invånare. Utsläppen per invånare i kommunen ligger under rikets, men utsläppsnivåerna behöver minska betydligt för att kunna uppnå de politiska ambitioner som finns i kommunen.

 Utsläpp av växthusgaser i det geografiska området Uppsala kommun.

Utsläpp av växthusgaser i det geografiska området Uppsala kommun (tusen ton koldioxidekvivalenter). Olika källor som kombineras av Uppsala kommun.

Att produktionen i dagens globaliserade ekonomi allt oftare sker utanför såväl kommunens som Sveriges gränser gör dock att utsläppen på en global nivå tenderar att förbli oförminskade eller till och med öka vid samma konsumtionsnivå. Med hänsyn till utsläppen av växthusgaser till följd av produktionen av importerade varor uppgår utsläppen till betydligt mer än om enbart inomkommunala utsläpp avses.

I dagens produktionsprocesser kvarstår ett beroende av ändliga råvaror och av utsläpp av exempelvis näringsämnen, kemikalier och mikroplaster. Teknikutveckling är ett sätt att begränsa, hantera och bygga upp motståndskraft mot effekterna av miljö- och klimatpåverkan. Nya sätt att producera varor och tjänster samt ett förändrat konsumtionsmönster kan på sikt minska belastningen på ekosystemen. Trenden går mot ett tydligare producentansvar parallellt med en omställning till hållbara livscykler av produkter och tjänster utifrån kundefterfrågan. Efterfrågan på förnyelsebara, ekologiska eller miljöanpassade alternativ växer bland konsumenterna. Initiativ kopplade till en cirkulär ekonomi sätts allt mer i fokus. Tjänster baserade på delningsekonomi bedöms öka för att använda resurser mer effektivt.

Ekonomiska förutsättningar

Högkonjunktur på topp 2019 

Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKL räknar med att BNP växer med närmare 3,0 procent under 2018. Tillväxten i omvärlden kommer troligen förstärkas 2019 vilket gynnar svensk export, samtidigt som den inhemska efterfrågan försvagas. Sammantaget innebär det att svensk BNP växer något långsammare 2019 då högkonjunkturen väntas nå sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar avta.

Starkare efterfrågan från omvärlden 

Under konjunkturåterhämtningen efter den finansiella krisen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten då tillväxten i omvärlden varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen fart och svensk export växer snabbare. Samtidigt mattas tillväxten i inhemsk efterfrågan delvis för att investeringarna inte väntas öka lika mycket som de senaste åren. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare.

Trots ett alltmer pressat arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är liten. Därmed är det inhemska inflationstrycket svagt. KPIF-inflationen som 2017 uppgick till 2,0 procent väntas bli något lägre 2018 och 2019 för att därefter successivt öka till 2,0 procent 2021. SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med 2,9 procent 2018, 2,1 procent 2019 och 1,4 procent 2020.

Uppsala kommuns ekonomi

Betydligt svagare skatteunderlagstillväxt framöver 

De senaste årens långa konjunkturuppgång innebar en stark real skatteunderlagstillväxt. Sedan 2010 har skatteunderlagstillväxten i genomsnitt uppgått till närmare 2 procent per år.Det är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för den närmast föregående konjunkturcykeln och har varit möjligt tack vare en förvånansvärt lång period av sysselsättningsökning.

  2016 2017 2018 2019 2020 2021
Faktiskt skatteunderlag 5,0 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7
Regelförändringar -0,1 0,0 -0,6 0,0 0,0 0,0
Underliggande skatteunderlag 5,1   4,5  4,4 3,1 3,1 3,7
Prisutveckling 2,4 3,1 3,0 2,6 3,1 3,0
Realt skatteunderlag 2,6 1,3 1,4 0,5 0,0 0,6
Skatteunderlagets utveckling, procentuell förändring Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomirapporten maj 2018.

Högkonjunktur förväntas dock komma till sitt slut och antalet arbetade timmar beräknas stagnera 2019. Därefter förväntas ekonomin att finna sig i konjunkturell balans och antalet arbetade timmar att plana ut, vilket medför en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Detta sammanfaller emellertid med kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den demografiska utvecklingen för med sig.

Det reala skatteunderlagets är beroende av antalet arbetade timmar och när arbetade timmar stagnerar eller minskar blir utvecklingen av skatteunderlaget nästan lika svag. Perioden 2019–2021 utvecklas skatteunderlaget allt svagare (diagram 1). Rensat för effekter av pris- och löneökningar faller ökningstakten från 2,6 procent 2016 till 0,6 procent mot slutet av perioden.

I övergångsbudgeten för 2019 lanserades nya reformer och gamla reformer uteblev vilket påverkar kommunens intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning. Ett förhöjt grundavdrag för personer som fyller 65 år vid 2019 års ingång påverkar skatteunderlaget negativt med 0,5 procent. För detta förväntas dock kommunen att kompenseras med ett generellt statsbidrag. I budgetpropositionen 2018 hade lanserats nya välfärdsmiljarder till kommunerna på 3,5 miljarder kronor från 2019 och ytterligare 3,5 miljarder kronor från 2020. Dessa välfärdsmiljarder uteblir vilket innebär att Uppsala går miste om generella statsbidrag om cirka 77 miljoner kronor 2019 och cirka 155 miljoner kronor från 2020.

Långsamt stigande priser och löner 

I framtagandet av resursbehoven i Mål och budget 2019–2021 har SKL:s PKV från april 2018 använts.

  2017 2018 2019 2020 2021
Personalkostnad* 3,6 3,1 2,9 3,5 3,5
Övrig förbrukning ** 2,9 2,1 2,3 2,6 2,7
Prisindex kommunal verksamhet  3,4% 2,8% 2,7% 3,2% 3,2%
SKL:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV).
* Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter.
** 50 % lönekostnadsförändring och 50% KPIF-KS, konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt.

Prisindex räkans utifrån prisförändringen på arbetskraft innevarande år SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter samt beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. Bedömningen för kommande år bygger på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos dock justerad för den statliga lönesatsningen och beslutade förändringen för arbetsgivaravgifterna.

Den kontinuerliga förbättringen av kvaliteten på arbetsinsatserna, bland annat till följd av en högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner, betraktas som en volymökning och inte som en prisförändring och därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen.

Priset för övrig förbrukning utgörs av sammanvägning av SKL:s prognos för KPIF-KS, det vill säga konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.

Asylinvandringen och kommunens ekonomi 

I samband med den stora flyktinginvandringen hösten 2015 och våren 2016 har Uppsala tagit emot ett ökat antal ensamkommande barn och nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunerna får ersättning från staten i två år för att finansiera mottagandet för till exempel förskola, skola, vuxenutbildning och socialtjänst. Kommunen finansierar därefter fortsatt behov av stöd för att främja ett solidariskt mottagande och en effektiv etablering. Kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd kommer att öka då många nyanlända inte kan försörja sig på egen hand under och efter den statliga etableringsperioden som Arbetsförmedlingen ansvarar för. Uppsalas höga bostadskostnader påverkar möjligheten för individen att själva finansiera sitt boende och få ett självständigt liv. En snabb etablering av nyanlända påverkar kommunens kostnader och möjligheten för individen att bidra till välfärden.

För att öka skatteintäkter och för att sänka kostnader på längre sikt behöver kommunen således lyckas med etablering av de nyanlända. En framgångsrik skolgång och goda resultat i språkundervisning, samt sociala insatser i bostadsområde med svagare socioekonomiska förutsättningar, är viktiga framgångsfaktorer för en lyckad etablering. Utan en lyckad etablering kommer integrationen att försvåras och kommunens ekonomiska åtagande att öka.

Uppsalas ekonomiska ramar 2019–2021

Den ekonomiska ramen för 2019–2021 bygger på beslutad ram för verksamhetsåret 2018 enligt Mål och budget 2018–2020. De ettåriga satsningarna samt riktade effektiviseringskrav har räknats bort. Uppräkning görs utifrån demografiska förändringarna och med SKL:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV) för respektive år. För 2019 svarar demografiuppräkningen för 2,9 procent och löne- och prisuppräkningen för 2,7 procent av basen. Basen har även justerats ned med ett generellt effektiviseringskrav om 3,1 procent i genomsnitt för 2019 för samtliga nämnder med undantag av utbildningsnämnden, kommunstyrelsen, räddningsnämnden och överförmyndarnämnden. Effektiviseringskravet på utbildningsnämnden uppgår till 1,9 procent medan räddningsnämnden och överförmyndarnämnden inte får något effektiviseringskrav då deras budgetar beslutas i de gemensamma nämnderna. Detta innebär ett sammantaget effektiviseringskrav om 2,5 %. För åren 2020 och 2021 uppgår det generella effektiviseringskravet till 2,5 procent. Detta gäller samtliga nämnder med undantag av kommunstyrelsen och de gemensamma nämnderna. Ramen till kommunstyrelsen får inte något effektiviseringskrav och inte heller demografiuppräkning.

För att kunna möta framtidens utmaningar, inte minst de demografiska, behövs en ekonomisk hållbarhet. Den ekonomiska planeringen för planperioden har därför fokus på ekonomisk styrning i syfte att stärka Uppsala kommuns finansiella ställning både på lång och kort sikt.  Detta har åstadkommits dels genom en omfördelning av resurser i enlighet med behovsförändringen, dels genom en anpassning av kostnaderna till Uppsalas strukturella förutsättningar.

I figuren nedan presenteras de ekonomiska ramarna för verksamhetsåret 2019. Jämfört med 2018 har ramen utökats med 546 miljoner kronor, motsvarande 4,8 procent av ramen 2018. Infrastruktur, kultur och fritidsverksamhet samt arbetsmarknadsinsatser har fått de största procentuella ökningarna. Ramen omfattar ett flertal infrastruktursatsningar bland annat nya anläggningar, planeringsresurser till Uppsalapaketet, samt resurser till ett flertal stadsutvecklingsprojekt som hållbara transporter. För handlingsplan Gottsunda/Valsätra samt trygghetsskapande åtgärder avsätts 8 miljoner kronor för 2019. Under 2019 ska en analys och översyn göras över nämndernas behov av budgetmedel för åren därefter samt vilka intäkter, bland annat i form av riktade statsbidrag, som kan utgöra finansiering. Inom kulturområdet tilldelas resurser till kultursatsningar för barn och unga, föreningsstöd samt fler platser i kulturskolan. Inom fritidsverksamheten görs satsningarna främst i ny- och ombyggnad av idrottsanläggningar.

Figur 2. Fördelning av den ekonomiska ramen för 2019.

Figur 2. Fördelning av den ekonomiska ramen för 2019.

Den samlade ramen till de pedagogiska verksamheterna utökas med 254 miljoner kronor motsvarande 5,0 procent, varav 3,8 procentenheter avser en effekt av ökade antal barn och elever. Utöver resurser för ökade hyror tilldelas de pedagogiska verksamheterna resurser bland annat för kvalitetssäkring av verksamheten i förskola, grundskola och gymnasieskola, kompetensutveckling i förskolan, ökad kvalitet i fritidshem samt lärarassistenter och elevvård i grundskolan.

Ramen till verksamheterna inom vård och omsorg har utökats med knappt 100 miljoner kronor, motsvarande 2,3 procent. Det satsas resurser för att utöka antalet LSS-boende. Äldreomsorgen får medel kopplade till projektet implementering av trygghetskameror och innovation samt medel till äldrevänlig stad. En jobbsatsning görs på arbetsmarknadsåtgärdsområdet från och med 2019.

God ekonomisk hushållning 

Enligt kapitel 8 paragraf 1 i kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det lämnas åt varje kommun och landsting att själva definiera innebörden av god ekonomisk hushållning eftersom de lokala förhållandena är olika. Samtidigt ställer lagstiftaren krav på att planen för verksamheten ska innehålla ändamål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det ska även fastställas finansiella mål. Lagen ställer också krav på att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts.

I praktiken innebär lagen att kommunens skatteintäkter och övriga intäkter ska finansiera den löpande verksamheten och årets investeringar. Detta innebär att kommunen inte ska använda sin förmögenhet för att finansiera den löpande verksamheten och inte heller finansiera driften med lån. Vidare kräver lagen att resultatet ska ligga på en nivå som konsoliderar den kommunala ekonomin.

Resultatet i kommunal verksamhet syftar till att säkerställa att verksamheten kan bedrivas även på lång sikt och att upprätthålla betalningsberedskap både på kort och på lång sikt. Ett överskott i verksamheten skapar därutöver utrymme för kvalitetsförbättringar och ger möjlighet till självfinansiering av investeringar. En förstärkning av betalningsberedskap innebär också att kommunen kan finansiera de stora pensionsåtagandena samt bemöta eventuella risker i intäkter och kostnader till följd av förändringar i omvärlden. De kommunala verksamheterna ska sträva mot att ligga på samma nettokostnadsnivå som motsvarande kommuner.

Finansiella mål

Uppsala kommuns finansiella mål styr mot stärkt balansräkning och hållbar ekonomisk tillväxt. Inför 2018 ändrades de finansiella målen. Det årliga resultatet ska vara minst två procent av kommunens skatter och kommunalekonomisk utjämning. För att nå ett resultat på minst två procent är nettokostnadsutvecklingen viktig att följa. Under flera år har Uppsala kommun arbetat med att anpassa nettokostnadsnivån till referenskostnaden, nettokostnad som betingas av de strukturella behoven. Arbetet har gett resultat. Uppsalas samlade nettokostnad för år 2017 var 4,0 procent lägre än referenskostnaden. Mot bakgrund av att behoven utifrån den demografiska utvecklingen förväntas överstiga framtida utveckling av skatteunderlaget är det angeläget att fortsätta ha fokus på nettokostnadsutvecklingen. Nettokostnadsutvecklingen följs därför som en indikator för kommunens samlade ekonomi.

Soliditet är ett mått på en organisations långsiktiga betalningsförmåga och desto högre soliditet desto högre självfinansiering av investeringar. Soliditet är ett mått som kreditgivare tittar på och som påverkar möjligheten att erhålla förmånliga lånevillkor. Målet under planperioden var att öka soliditeten, från 12 procent i bokslutet 2016 till 15 procent. Effekterna av arbetet med genomlysning och ändrad redovisning av exploateringsverksamheten innebar emellertid att soliditeten i bokslutet för 2017 påverkades positivt och målet med en soliditet på 15 procent uppnåddes. Rensat för redovisningstekniska transaktioner är utgångsläget emellertid samma som när de finansiella målen sattes inför  2018. Utifrån detta är ambitionsnivån att fortsätta stärka soliditeten. Målet är att under planeringsperioden 2019–2021 nå en soliditet (inklusive pensionsåtagande) för kommunkoncernen inom ett intervall om 15–17 procent.

Det är också viktigt att ha kontroll på låneskuldens nivå och utveckling. Med en hög
låneskuld utsätter sig kommunen för en högre risk om räntorna ökar. En ökad låneskuld medför också att kapitalkostnaderna ökar och tar en allt större del av det ekonomiska utrymmet. För planeringsperioden och även den tidsperiod som följer efter år 2021 finns det behov av stora och angelägna investeringar för att nå Uppsalas långsiktiga mål om tillväxt, fler bostäder och fler arbetstillfällen. Dessa investeringar behöver komma till stånd utan att de driver höga kapitalkostnader och undantränger finansieringen av annan kommunal verksamhet. För det krävs ytterligare samordning och effektivare investeringsprocess kombinerat med innovativa lösningar för att minimera investeringsbehoven. Ett utmanande mål är att kommunkoncernens låneskuld per invånare under planeringsperioden inte ska öka mer än fem procent årligen.

Finansiella mätetal

1. Ekonomiskt resultat, kommun

  • Minst två procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning.

2. Soliditet, kommunkoncern, inklusive pensionsåtagande

  • Soliditeten ska under perioden stärkas, inom ett intervall om 15–17 procent.

3. Låneskuld per invånare

  • Skuldutvecklingen ska begränsas och inte öka mer än fem procent

årligen.

Investeringar

Ett hållbart och växande Uppsala med fler arbetstillfällen förutsätter en fungerande bostadsmarknad och en utveckling av infrastrukturen. För att möta utvecklingen och den snabba tillväxten samtidigt som en ekonomi i balans bibehålls krävs en långsiktig strategi för kommunens kommande investeringar. Investeringar möjliggör för Uppsala att växa, men är också nödvändiga för att upprätthålla befintlig infrastruktur.

I september 2017 stod det klart att södra Uppsala är ett av nio områden i landet som ska ingå i regeringens satsning på nya hållbara stadsdelar och städer. Det så kallade Uppsalapaketet är en investering i mångmiljardklassen, en investering i infrastruktur och bostäder i samarbete med staten, Uppsala kommun och Region Uppsala. I Uppsalapaketet ingår bland annat en utbyggnad till fyra järnvägsspår till Uppsala, en ny tågstation vid Bergsbrunna, en ny kollektivtrafiklänk över Fyrisån, spårvägstrafik och 33 000 nya bostäder i de södra stadsdelarna. Investeringen i Uppsalapaketet kommer pågå under lång tid och är en stor och likviditetsmässigt framtung investering. Den statliga ersättningen kommer erhållas först längre fram i tiden. Den initiala investering som behöver ske under den kommande planeringsperioden är i första hand hänförbar till markförvärv. Den kommer påverka kommunkoncernens balansräkning och de finansiella nyckeltalen. Vid drifttagande ska infrastrukturanläggningen skrivas av under 25 år och kommer under den perioden få betydande effekter på kommunens resultat, utöver räntekostnaderna.

Det är av största vikt att kommunen arbetar strategiskt med den planerade expansionen för att växa ansvarsfullt, klara finansieringen av investeringarna och kunna bära kapitalkostnaderna som följer av investeringarna. I det strategiska arbetet ingår att se vilka investeringar som kommunen ska genomföra och vilka investeringar som andra aktörer på marknaden kan genomföra.

Självfinansieringsgraden för investeringarna måste öka. Samfinansieringslösningar måste göras. Möjliga tillgångar och investeringar måste identifieras, i syfte att kunna avyttras för att höja självfinansieringsgraden, begränsa upplåningen och skapa utrymme för nyinvesteringar.

Det finns investeringsmedel för initiala markförvärv kopplat till Uppsalapaketet i investeringsramen. Osäkerhet föreligger dock kring när förvärven kommer att ske varför det i budgetram finns begränsat med budgetmedel avsatta för eventuella kostnader som följer av ett sådant förvärv. När ett förvärv sker får det göras en bedömning om kostnader för budgetåret ryms inom given ram, inom budgeterad resultatnivå eller kan finansieras med statsbidrag i form av till exempel byggbonus.

Investeringsutrymme och planerade investeringar

Den ökande investeringsvolymen tar allt större utrymme av kommunens driftbudget. Utöver avskrivningar och högre räntekostnader ökar också driftkostnaderna för till exempel underhåll, el, värme, vatten och personal. Kommunen finansierar investeringarna genom positiva resultat eller genom extern upplåning. Finansiering kan också ske genom positiva kassaflöden från exploateringsverksamheten.

Kommunen ska se till att växa på ett ansvarsfullt sätt. För att Uppsala kommunkoncern ska fortsätta att ha en ekonomi i balans behöver flera av de finansiella nyckeltalen stärkas. Under den senaste tioårsperioden har flera av nyckeltalen visat på en negativ trend. Soliditeten, inklusive pensionsåtaganden, i kommunkoncernen har sjunkit från 29 procent år 2007 till 12 procent år 2016. 2017 stärktes soliditeten till 15 procent mycket tack vare genomlysningen av exploateringsverksamheten och redovisningstekniska transaktioner i årsbokslutet. Den underliggande trenden kvarstår emellertid. Låneskulden har under samma period ökat från drygt 34 400 kronor per invånare till cirka 70 500 kronor per invånare.

Utvecklingen ska brytas genom fortsatt starka resultatnivåer i kommunkoncernen samtidigt som finansiering av investeringar i högre utsträckning behöver ske utan att lån tas upp. Det kan ske genom ett positivt kassaflöde från avyttringar. Soliditeten bör fortsätta stärkas med målet att över tid öka från 15 procent till 17 procent. Nyckeltalen i tabellen nedan redovisar effekten på kommunens finansiella mål utifrån resultatnivå och budgeterade investeringsramar.

  Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021
Resultat i förhållande till skatter och KEU(%) 0,6% 3,6% 5,2% 1,8% 2,0% 2,9% 4,0%
Soliditet, inklusive pensionsåtagande (%) 12% 12% 15% 15%  16% 16% 16% 
Låneskuld per invånare (tkr/invånare) 59,9 66,0 70,5 73,9 81,5 89,8 96,8
Tabell 4. Finansiella nyckeltal 2015-2021.

Investeringar behöver finansieras och den driftkostnad de genererar behöver täckas över användningstiden, oavsett om investeringarna avser ersättning av befintlig infrastruktur eller förnyelse och utveckling. Driftkostnaden för investeringarna faller på olika kollektiv. Kollektiven består av olika användare (hyresgäster, parkeringsanvändare, vatten/avfall- och renhållningskunder) respektive av skattebetalarna. För de investeringar som medför kostnader som faller på användarkollektiven kan kostnadskonsekvensen motiveras i de fall dessa kan bära kostnaderna inom hyres- och avgiftsnivåerna. Inom dessa områden finns även möjlighet att genom försäljning av tillgångar eller rättigheter lösa del av det finansieringsbehov som investeringarna genererar.

Utrymmet för den driftkostnad som generereras av investeringar som ska bäras av skattekollektivet, ska täckas av de ökade skatteintäkterna, inklusive kommunalekonomisk utjämning, som följer av en ökad befolkning. Om detta ska vara möjligt får investeringarna inte medföra att snittkostnaden för till exempel en förskoleplats, en elev i skola eller en timme i en sporthall blir högre än dagens kostnad, med tillägg för inflation. Investeringsprojekten måste bedrivas effektivt och samfinansieringslösningar sökas, för att minimera kostnaderna.

Genom att styra exploateringsverksamheten mot områden där marken ägs av kommunkoncernen kan överskott från markförsäljning generas och bidra till finansiering, inte bara av vägnät och parker inom exploateringsområdet utan även av andra kommunala åtagande i området såsom förskolor, skolor och idrottsanläggningar. Om bostadsbyggandet som motiveras av befolkningsprognosen till cirka hälften sker på mark som tillhör kommunkoncernen kan det årliga finansiella bidraget fån exploateringsverksamheten uppgå till i genomsnitt ungefär 175 miljoner kronor fram till 2030. Det skulle innebära en delfinansiering med cirka 30 procent av behovet av utbyggnaden av skolor och förskolor. Om i stället två tredjedelar av bostadsbyggandet sker på egen mark ökar möjligheten till delfinansiering till uppåt 40 procent.

I tabellen nedan redovisas fördelningen av investeringar i Uppsala kommunkoncern 2019–2021.

Part (mnkr) 2019 2020 2021
Uppsalahem 952 1 005 957
Uppsala Kommuns Fastighets 92 75 36
Uppsala Kommuns Industrihus 293 284 219 
Uppsala Parkering 109 118 397
Uppsala Vatten och Avfall 480 580 500
Uppsala Bostadsförmedling 1 1 1
Fyrishov 35 115 135
Uppsala Kommun Skolfastigheter 1 142 1 652 1 407
Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter 310 374 132
Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter 490 325 325
Uppsala Stadsteater 4 4 4
Uppsala Konsert och Kongress 8 8 7
Destination Uppsala  0 0 0
Uppsala kommun - nämndverksamhet  636 873 781
Uppsala kommun - strategisk markförvarv 150 150 150
Uppsala kommun - Uppsalapaketet markförvärv 400 400 189
Uppsala kommun - Uppsalapaketet infrastruktur 70 95 95
Summa 5 172 6 058 5 334

De stora pågående projekten inom exploateringsverksamheten såsom utbyggnaden av
Rosendal och Östra salabacke, bedrivs till stor del på mark som ägs av kommunen vilket ger möjlighet till positiva kassaflöden under perioden. Utifrån rådande förutsättningar ska kommunen, bland annat investera inom följande områden:

  • Påbörja minst ett nytt projekt per år för att bygga nya hyreslägenheter
  • Renovera och förnya delar av befintligt bestånd av hyreslägenheter
  • Säkerställa vatten och avfallsförsörjningen till en växande stad
  • Bygga och renovera lokaler för pedagogisk verksamhet
  • Bygga parkeringshus inom Rosendal och Kungsängen
  • Fortsätta bygga nya arenan Studenternas samt sporthallar i nya områden
  • Påbörja ombyggnationen av ett nytt Fyrishov
  • Börja bygga en ny anläggning för issporter
  • Fortsätta om- och tillbyggnaden av ett nytt Stadshus för kommunens verksamheter
  • Inleda arbetet för att förverkliga Uppsalapaketet
  • Vidareutveckla ett hållbart resande bland annat genom fortsatta satsningar på gatu- och cykelvägar och förbindelser i staden samt säkerställd tillgänglighet till och inom nya områden

I bilaga 10 framgår investeringsramen för respektive år per nämnd och bolag. I figur 3 visas inom vilka verksamhetsområden investeringarna kommer att ske.

Nämndernas planerade investeringar per verksamhetsområde 2019.

Figur 3. Nämndernas planerade investeringar per verksamhetsområde 2019.

Investeringsplanering på lång sikt

Översiktsplanen är grunden för kommunens långsiktiga investeringsplan och sträcker sig fram till år 2050. Översiktsplanen beskriver principer och prioriteringar samt behov och ambitioner för en långsiktiga stads- och landsbygdsutveckling. Översiktsplanen ger beredskap för en tillväxt till minst 340 000 invånare år 2050. Kommunens befolkningsprognos ligger nu på 315 000 innevånare år 2050. Det innebär att staden kommer att växa med cirka 45 000–55 000 bostäder och med 50 000–60 000 arbetstillfällen.

Uppsalas tillväxt kommer kräva en fortsatt hög investeringsnivå under många år framåt. Det ska investeras i nya bostäder, arbetsplatser, skolor och social infrastruktur, likväl som i gångoch cykelvägar, parkeringsgarage samt kollektivtrafik. För att möta tillväxten behöver investeringsmedel avsättas för strategiska markförvärv för byggande, rekreation och bytesmark utifrån inriktningen i översiktsplanen.

Investeringar i grönstrukturen ska göras i takt med utveckling av ny bebyggelse. Avfallshantering, vatten- och avloppssystem samt system för värme, kyla och elektricitet måste byggas ut och även kompletterats med mindre, lokala system och lokala kretslopp. Några lämpliga större markområden kan användas för solenergiförsörjning.

För att säkerställa stabila finansiella nyckeltal är investeringsbehovet identifierat och nedbruten på objektsnivå fram till och med år 2029 (kommande elva åren), år för år och för kommunkoncernens olika verksamheter och bolag.

Nämnder

Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål - från globalt till lokalt

En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det innebär att social välfärd, ekonomisk tillväxt och ekologisk balans eftersträvas för både dagens och morgondagens invånare. Ett hållbart samhälle behåller och attraherar såväl talanger som investeringar.

Kommunens roll i ett regionalt sammanhang handlar om att stärka kontakter med omkringliggande kommuner och Region Uppsala och att hitta smarta och effektiva lösningar för gemensamma uppgifter. FN:s 17 globala hållbarhetsmål och Agenda 2030 samt EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 lägger fast kursen för Uppsalas arbete för att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. Genom den regionala utvecklingsstrategin har målen i Europa 2020- strategin omsatts till regional nivå i Uppsala län. Genom internationellt erfarenhetsutbyte ska Uppsala fånga upp nya idéer kring storstäders utveckling och tillsammans med andra europeiska städer påverka agendan i EU.

FN:s agenda för hållbar utveckling balanserar de tre dimensionerna, den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. I Sverige inleddes arbetet med agenda 2030 i januari 2016. Målen i agenda 2030 är integrerade i kommunfullmäktiges nio inriktningsmål som beskriver inriktning och uppdrag för den kommunala verksamheten.

Hållbar samhällsbyggnad 

Kommunens översiktsplan anger den långsiktiga inriktningen för den fysiska utvecklingen i kommunen. Målet är ett robust samhälle och en god livsmiljö. Uppsala ska vara fysiskt och socialt sammanhållet. Uppsala ska växa i stråk, orter och vid knutpunkter, med närhet till såväl daglig service som en stor regional arbetsmarknad. Det skapar förutsättningar för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik, hushållning av mark samt nyttjande av befintlig infrastruktur. Kommunen planerar för bostäder och infrastruktur som inkluderar alla som ska leva, verka och besöka Uppsala. Det innebär höga krav på tillgänglighet både i bostäder och i den offentliga miljön.

Uppsala är en tillväxtmotor i Sverige där nya jobb skapas och dit allt fler väljer att flytta. Med genomförandet av fyrspår och spårväg används Uppsalaregionens fulla potential med ännu fler arbetstillfällen, bostäder och förbättrad pendling. Avtalet med staten och Region Uppsala om Uppsalapaketet innebär 33 000 nya bostäder i södra Uppsala, spårväg, fler spår på ostkustbanan, järnvägsstation vid Bergsbrunna med mera. Bebyggelseutvecklingen ska dra nytta av och stödja transportinfrastrukturen. Det innebär att stadsutveckling och byggande inom staden, de närmsta decennierna, i hög grad behöver fokuseras till lägen utmed den tänkta spårvägen och inom upptagningsområdet för den nya järnvägsstationen. Det innebär att bostadsprojekt i andra delar av staden endast bör tillkomma i begränsad omfattning och då främst om de stödjer översiktsplanens utpekade noder. I stadens västra delar är kapaciteten i VA-systemet en begränsande faktor vilket innebär att få nya bostäder, utöver vad som ryms inom pågående detaljplaneläggning, kan tillkomma utan att kapaciteten höjs.

Villkoren för att leva, verka och bo i olika bygder och små tätorter skiljer sig från förhållandena i staden, men också sinsemellan. Långa avstånd och ett bilberoende behöver balanseras med förbättrade förutsättningar för användning av kollektivtrafik.

En aktiv markpolitik ska ge förutsättningar för kommunens utveckling. Innehavet av exploateringsbar mark ska motsvara 15 års stadsutveckling. Markinnehavet ska ge förutsättningar för Uppsalapaket som stärker kommunen som en attraktiv plats i StockholmUppsalaregionen för både boende och näringslivets investeringar. Markinnehavet ska också säkra en långsiktig buffert för markbyten och andra ändamål som rekreation, biologisk mångfald och hänsyn till vattenresurser.

I Uppsala ska stad och land utvecklas tillsammans. Tillgång till mötesplatser, affärer, skolor, arbetsplatser och kommunikationer ska vara god på Uppsalas landsbygder. Att främja den lokala utvecklingen av bland annat näringslivet, ökad bredbandstäckning och upprätthållande av service skapar förutsättningar för att Uppsala kan vara en av landets bästa landsbygdskommuner. Utmärkande för landsbygdsutveckling är det ideella engagemang som är starkt på landsbygderna och i de mindre tätorterna. Tillsammans med privata, offentliga och ideella aktörer skapas en levande landsbygd som nyttjar lokala tillgångar och en växande regional arbetsmarknad. Detta sker bland annat tillsammans med föreningen Upplandsbygd - lokalt ledd utveckling.

Bostadsbyggande för alla  

På senare år har bostadsbristen i Uppsala minskat. Men många, särskilt unga och låginkomsttagare, har fortfarande svårt att hitta en bostad. Ungas etablering på bostadsmarknaden underlättas genom fler ungdoms- och studentbostäder samt andra boendelösningar så som kompiskontrakt. Genom innovation och nya lösningar vid byggande och förnyelse av bostäder skapas förutsättningar som bidrar till lägre boendekostnader. Uppsala ska växa på socialt hållbart sätt med blandade upplåtelseformer som motverkar bostadssegregation. Utbudet av bostäder för äldre ska öka genom fler seniorbostäder med gemensamhetslokaler och moderna servicehus. Även det ökande behovet av LSS-bostäder ska tillgodoses. Kommunens bostadsociala ansvar ska utvecklas med mer flexibla och kostnadseffektiva lösningar genom att etablera och utveckla en fungerande boendekedja för sociala bostäder på kort och lång sikt.

Intressenter för ett breddat utbud av bostäder och olika boendekoncept välkomnas för att möta efterfrågan på bostäder. Andelen hyresrätter ska öka för att skapa en mer flexibel bostadsmarknad och möjliggöra för fler att skaffa ett eget boende. Politiska prioriteringar ska baseras på ekonomiska, ekologiska och sociala förutsättningar och kvalitetskrav i en fortsatt utvecklad stadsutvecklingsprocess.

Målsättningen är att det ska byggas 2000–3000 nya bostäder per år. För att säkerställa denna ambitionsnivå bör minst hälften av de byggda bostäderna finnas i projekt som inkluderar kommunal mark eller mark som ägs av kommunala fastighetsbolag. Överskott från försäljning av kommunal mark kan bidra till finansiering av nödvändiga följdinvesteringar av bostadsbyggandet så som nya förskolor och skolor. Uppsala kommun ska vidare ha beredskap för 2000 nya arbetsplatser per år, varav hälften i kunskapsintensiva näringar. De kommunala verksamheterna ska ha tillgång till ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Långsiktigt hållbara lokalförsörjningsplaner ska finnas för all kommunal verksamhet och ta hänsyn till behoven på kort och lång sikt. Gemensamma lokallösningar mellan olika verksamheter sak utvecklas med strävan att minska lokalkostnaden per invånare.

Aktivt klimat- och miljöarbete

Uppsala påverkar och påverkas av den lokala och globala miljösituationen. Kommunen har i dag en miljöpåverkan som är flera gånger större än vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv. Miljö och klimatomställningen är därför brådskande. Uppsala ska fortsätta vara världsledande i klimatomställningen och i miljöarbetet. Kommunens arbete utgår från vad som är viktigast ur ett globalt perspektiv och vad som är prioriterat lokalt. Utsläppen av växthusgaser måste fortsätta att minska under detta decennium för att till 2040 helt upphöra. Miljö- och klimatdriven verksamhets- och affärsutveckling genomförs via breda samarbeten, bland annat inom Uppsala klimatprotokoll.

Kommunens miljöarbete har två perspektiv som samspelar: kommunorganisationen och kommunen som geografiskt område. De kommunala verksamheternas egen miljöpåverkan måste minska samtidigt som kommunen verkar för lägre påverkan bland Uppsalas alla invånare och företag. Förutom trafiken finns en rad viktiga andra frågor när det gäller utsläppsminskningar inom Uppsalas geografiska område: förnybar energi, byggnation i trä och andra hållbara material, minskad plastförbränning samt ett moderniserat fjärrvärmenät är några exempel. Kommunorganisationen har stor potential för energieffektivisering men måste hitta organisatoriska sätt att realisera den. Kommunens energi ska komma från förnybara källor. Omställning till solenergi ska göras för de av kommunens verksamheter och lokaler där det är möjligt.

Dricksvatten är det viktigaste livsmedlet och säkringen av nuvarande och framtida dricksvattentäkter är överordnat i stort sett all annan planering. För Uppsalas del handlar det främst om att säkra Uppsala- och Vattholmaåsens funktion som naturligt dricksvattenfilter.

Luftföroreningar finns över hela världen och orsakar betydande negativa effekter på människors hälsa och miljön. Vägtrafiken är den dominerande källan till utsläpp av kväveoxider partikelutsläpp (PM10) i Uppsala kommun. Luft- och livskvaliteten ska förbättras i stadskärnan med hänsyn till verksamheter och boende i city och deras behov.

Kommunens ska underlätta för invånarna och andra att leva och verka miljömedvetet. För att nå samhällets miljömål måste kommunen ta ett ledarskap och bjuda in invånarna och organisationer att medverka och se möjligheterna. När staden växer ska hänsyn tas till det förändrade klimatet och kommunen ska bygga hälsosamt och resurssnålt. Arter och viktiga miljöer ska bevaras. Uppsala ska göras fritt från gifter, bland annat genom en förbättrad marktillsyn i enlighet med de nationella miljömålen. Jakten på icke förnybar plast ska fortsätta samtidigt som återvinning och fastighetsnära hämtning av avfall förbättras.

Det lokala arbetet mot det nationella målet om ett fossilbränslefritt samhälle för transporter och arbetsmaskiner till 2030 innebär en omställning av kommunorganisationens fordonspark, utveckling av hållbara transportlösningar samt en ökad samverkan med berörda aktörer. Kommunen fortsätter bland annat att bygga ut infrastruktur för gång, cykel, kollektivtrafik, bilpooler, ladd-stolpar och biogas.

Tryggt och socialt hållbart samhälle

Alla ska erbjudas en livsmiljö där de kan växa, utvecklas och må bra oavsett individuella förutsättningar. Social hållbarhet syftar till att utjämna skillnader i Uppsalabornas levnadsvillkor, motverka segregation och fattigdom samt erbjuda välfärd av hög kvalitet.

Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet. Barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i beslut som berör dem. Kommunen ska arbeta för barns rättigheter såsom de är formulerade i Barnkonventionen. Fokus i arbetet ska utgå från barnkonventionens fyra huvudprinciper som handlar om alla barns lika värde och rättigheter (artikel 2), att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vi alla åtgärder som rör barnet (artikel 3), varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) samt barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne (artikel 12).

Kommunen ska motverka orättvis fördelning av makt och resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter och ska ges lika villkor och möjligheter att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Det görs genom att vara en drivande aktör i jämställdhetsarbetet och främja jämställdhet såväl inom organisationen som i samhället i stort. Kommunens resurser ska fördelas jämställt. För att säkerställa att kommunens resurser fördelas rättvist och likvärdigt genomförs analyser för jämställdhetsbudgetering och åtgärder tas fram i syfte att minska ojämställdhet. Könskonsekvensbeskrivningar genomförs inför kommande investeringar. Kommunen behöver säkerställa att kommunala insatser ser till individers behov och rättigheter genom ett utvecklat uppföljningssystem som fångar skillnader mellan alla kön.

Uppsala Kommun vill säkra att alla, inklusive äldre HBTQ-personer, ska känna sig välkomna och inkluderade till kommunens verksamheter och känna sig trygga med att bli professionellt bemötta genom att verksamheter diplomeras enligt kommunens HBTQ-utbildning.

Uppsalas invånare har generellt sett ett bra välmående jämfört med andra kommuner men det finns skillnader i hälsa kopplat till inkomst och bostadsområde/-ort. Ojämlikheten mellan Uppsalaborna behöver därför minska. Kunskap om förekomst av ojämlikhet i hälsa och dess påverkansfaktorer ska ligga till grund för beslut om insatser.

Främjande och förebyggande insatser tillsammans med framåtsyftande sociala investeringar kan bryta individers ekonomiska och sociala marginalisering samtidigt som samhällets framtida kostnader minskas. Nya insatser och innovativa lösningar behöver utvecklas i samarbete med sociala företag som arbetar för att skapa möjligheter till arbete och rehabilitering för personer som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden.

Tryggt samhälle 

Uppsala kommun ska upplevas vara en trygg plats att verka och leva i. Tryggheten i hela Uppsala ska öka och Uppsala ska inte ha någon särskild utsatt stadsdel. Människors upplevda trygghet och säkerhet handlar ytterst om den enskildes tillit, sociala förankring och delaktighet. Insatser för att bekämpa kriminalitet kombineras med förebyggande åtgärder som ger resultat. Uppsala kommun, med skolan och socialtjänsten, ska fortsatt jobba i nära samarbete med polisen för ökad trygghet. Insatser för att förebygga att individer involveras i våldsbejakande extremism stärks ytterligare.

Kommunens förebyggande arbete ska minimera risken för skada på människors hälsa, miljö och egendom. Genom ett välutvecklat kris- och beredskapsarbete ska även kommunens förmåga att bidra till totalförsvaret höjas. I regeringens nationella säkerhetsstrategi identifieras flera olika hot, av vilka de militära hoten mot vår nationella integritet bedöms vara större idag än tidigare. Kommunens förmåga att verka under höjd beredskap behöver därför utvecklas.

Ett starkt civilsamhälle skapar mötesplatser där människor har möjlighet att aktivt delta i samhällslivet. Ett ideellt engagemang ger förutsättningar för en bättre folkhälsa, bidrar till ett bredare kulturliv samt ökar delaktigheten och känslan av att finnas i ett socialt sammanhang. Överenskommelsen mellan föreningslivet och Uppsala kommun (ÖK) lägger grunden för ett starkt civilsamhälle.

Snabb och jämställd integration

Uppsala är en kommun som är öppen mot omvärlden och som vill ta ansvar för en bra integration. Uppsala har bättre förutsättningar än många andra kommuner med två universitet i världsklass och låg arbetslöshet i en expansiv arbetsmarknadsregion. Genom att ta tillvara den kompetens som kommer till kommunen via de nyanlända och erbjuda arbetstillfällen för alla utvecklas ett inkluderande och demokratiskt samhälle där alla människor kan nå sin fulla potential. Kommunen ska stärka samhällsorienteringen och jämställdheten bland nyanlända i Uppsala. Hedersförtryck, intolerans och extremism ska bekämpas.

I Uppsala ska alla bidra. Det betyder att alla som kan jobba ska jobba. Etableringstiden ska minskas steg för steg. Att tidigt lära sig svenska och ta steget in på arbetsmarknaden är vägen till en snabbare och bättre integration i det svenska samhället. Med tydliga krav på språkinlärning och arbete ska integrationen i Uppsala gå snabbare och bli bättre. För att öka genomslagskraften i kommunens insatser för ökad integration och inkludering behöver information finnas i den form och på de språk som målgruppen behöver.

Samarbetet med näringslivet och föreningslivet i Uppsala ska stärkas för att förbättra integrationen och snabba på nyanländas inträde på arbetsmarknaden.

Ekonomisk hållbarhet och ett aktivt näringsliv

Ekonomisk hållbarhet skapas genom ett starkt näringsliv som bidrar till att arbetsmarknaden växer i samma takt som befolkningstillväxten och som ger en stärkt lokal ekonomi. Det är en av förutsättningarna för välfärd och behövs för att säkra människors jobb, försörjning och sociala trygghet. Den förväntade befolkningstillväxten i Uppsala kräver en expansiv arbetsmarknad. Genom en aktiv näringslivspolitik ska fler jobb skapas, cirka 2 000 nya arbetstillfällen per år krävs för att uppnå balans mellan dag- och nattbefolkning. Runt hälften av dessa nya jobb behöver komma från de kunskapsintensiva branscherna. De kunskapsintensiva branscherna driver tillväxten av kommunens arbetsmarknad och är därmed en förutsättning för utveckling av bygg-, service- och tjänstenäringar.

Universiteten spelar en avgörande roll för såväl kompetensförsörjning som innovation. Genom att stärka samarbetet med näringslivet, universiteten, Akademiska sjukhuset och andra forskningsintensiva miljöer kan kommunens identifierade fokusbranscher life-science/hälsa, informations- och kommunikationsteknologi (ICT) samt miljö och energiteknik (Cleantech) utvecklas. I Uppsala finns stor innovativ kraft, inom till exempel forskning och utveckling av ny grön teknik. Uppsala och Sverige ska sättas på världskartan, med moderna lösningar, gröna jobb och exportmöjligheter av grön teknik.

Uppsala kommun tar vara på innovationskraften bland kommunens entreprenörer och underlättar för innovationer och startupföretag, samt utgör testbädd för ny teknik och smarta tjänster. Kommunens anseende som affärspartner ska öka. Företagare ska bemötas av effektivitet och bra service med enklare kontakter, ökad ömsesidig förståelse och snabbare handläggning.

Uppsala har en stark ställning som evenemangs- och mötesstad. En varumärkesplattform är ett viktigt verktyg i arbetet med att stärka Uppsalas attraktionskraft för att locka boende, besökare, kompetens, investeringar och nya företagsetableringar till Uppsala. Genom att samtliga aktörer i Uppsala utgår från en varumärkesplattform förstärks det gemensamma varumärket Uppsala. Utvecklingspotentialen som finns inom besöksnäringen ska omhändertas och utvecklas

Hållbar upphandling

All upphandling inom Uppsala kommunkoncern ska betraktas som ett strategiskt verktyg för att utveckla en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun. I arbetet med upphandlingar ska de fackliga organisationerna och näringslivsorganisationer involveras för att värna schyssta arbetsvillkor och sund konkurrens.

Uppsala kommuns diplomering som en Fair Trade City innebär att kommunen förstärker ambitionen och engagemanget tillsammans med övriga aktörer för rättvis handel och etisk konsumtion. Andelen ekologisk mat i kommunens upphandlade verksamheter ska öka under mandatperioden och motsvara andelen i kommunens egna verksamheter. 

Ekonomistyrning

Genom att ha ordning och reda i den kommunala ekonomin skapas förutsättningar för en stad som vill växa och attrahera både invånare, företag och medarbetare. Den kommunala ekonomin ska utgå från en realistisk budget samt hållbara finansieringslösningar med balanserade investeringsnivåer. Var generation ska bekosta sin egen välfärd. Det innebär att verksamhetens nettokostnader inte ökar i snabbare takt än skatteintäkter och generella statsbidrag. Därigenom följs till del principen att varje generation ska bekosta sin egen välfärd. Regelbunden och transparent uppföljning där externa jämförelser används för att analysera utvecklingen ger stöd åt en aktiv ekonomistyrning.

God ekonomisk hushållning kräver en ansvarsfull resursanvändning, ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens verksamhet. Ansvarsfull resursanvändning innebär bland annat att kontinuerligt ta tillvara möjligheterna till både effektiviseringar och omprioriteringar. Ekonomisk hållbarhet förutsätter också ett framtidsperspektiv, som skapar utrymme för investeringar, som på längre sikt ger besparingar bland annat i form av lägre sociala kostnader. En utmaning är att lyckas balansera investeringar och kostnader för kommunal infrastruktur med exploateringsintäkter och skatteintäkter. En ansvarsfull resursanvändning innebär även att sälja av fossila värdepapper för att bidra till klimatomställningen.

Demokratiskt samhälle med delaktiga medborgare

Att delta i det som händer i samhället är en rättighet och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Uppsala kommun ska vara en föregångskommun med delaktiga invånare samt medarbetare som förstår hur de påverkar och hur beslut fattas. Föreningslivet har en viktig roll för att stärka folkbildning och delaktighet och är en viktig samverkanspartner för kommunen i enlighet med överenskommelsen med föreningslivet.

Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Uppsala kommun och att hitta rätt information. Möjligheterna för dialog ska öka. Medborgardialogerna ska utvecklas utifrån invånarnas behov och i enlighet med SKL:s delaktighettrappa. Kommunen ska kommunicera på rätt sätt med rätt målgrupp genom nya tekniska lösningar och strategiska kommunikationsval. På landsbygden involveras invånarna i beslut om hur kommunens resurser ska användas genom projekt med medborgarbudget.

Den kommunala servicen ska utvecklas så att den passar de som verksamheten riktar sig till.Uppföljning och analys ska användas för att lära. Kommunens verksamheter ska utvecklas tillsammans med invånare, intressenter och medarbetare. Kommunen ska vara öppen för idéer, kritik och frågor, samt använda synpunkterna för att utveckla verksamheten. Förutsättningarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter är dock inte jämlikt fördelade. Kommunen ska utveckla arbetet med att öka alla samhällsgruppers deltagande. 

Förtroendevalda i Uppsala kommun ska ha goda förutsättningar att genomföra sitt förtroendeuppdrag vilket innebär ett gott administrativt stöd samt underbyggda och kvalitetssäkrade beslutsunderlag. Invånarens möjlighet till insyn i Uppsala kommuns verksamheter säkras genom hög transparens och rättssäkerhet i såväl de demokratiska processerna samt den kommunala verksamheten. Såväl invånare som förtroendevalda ska enkelt och säkert ha tillgång till kommunens information.

Som lokal valmyndighet ansvarar kommunen för genomförandet av valet till Europaparlamentet i Uppsala under våren 2019. Det innebär bland annat att samordna och tillgänglighetsanpassa vallokaler, utse röstmottagare, arrangera förtidsröstning och svara för den preliminära räkningen av rösterna på valkvällen.

IT och digitalisering

IT-utveckling och digitalisering är en förändringsmotor i kommunens utveckling och en möjliggörare för effektiva informationsflöden och ökad öppenhet. Genom en samlad ITorganisation, en gemensam plan för IT-utveckling och ett samlat grepp om leverantörer och kostnader möjliggörs det nödvändiga förändringsarbetet. Sammantaget handlar det om hur Uppsala kommun ska gå från ord till handling och använda den potential som finns. Förändringstrycket inom området är stort. Medborgaren ställer allt högre krav på att snabbt och enkelt få tillgång till information och kunna ta del av kommunens tjänster. Samtidigt ställs nya krav från lagstiftning kring insyn, delaktighet och rättssäkerhet. Kommunen behöver utveckla digitala tjänster som är enklare och bättre för mottagaren av kommunens samhällsservice och använda de ökande möjligheterna att delta i utveckling av gemensamma nationella tjänster. Arbetet med att skapa en effektiv och modern informationsförvaltning kommer att prioriteras under perioden.

Attraktiv arbetsgivare

Att vara en attraktiv arbetsgivare är en av grundförutsättningarna för att kunna erbjuda  invånare välfärdstjänster och service av god kvalitet. Uppsalaregionen är en tillväxtregion med god tillgång på arbetskraft inom många områden. Det finns också ett intresse för yrken med hög grad av samhällsnytta. Det ger ett gynnsamt kompetensförsörjningsläge för Uppsala kommun. Men med fler äldre och yngre invånare, fortsatt tillväxt och ökad rörlighet bland befolkningen förändras servicebehovet. Redan i dag är vissa kompetenser svåra att rekrytera, bland annat inom skola, teknik samt vård och omsorg.

Kommunen satsar medvetet på att profilera sig som attraktiv arbetsgivare. Arbetet består bland annat i att söka upp morgondagens arbetskraft och vara aktiv i mötet med olika målgrupper både digitalt och i andra typer av mötesforum. För att attrahera morgondagens medarbetare behöver kommunen också öppna upp fler vägar in till många yrkesområden. Praktik, verksamhetsförlagd utbildning och traineeplatser ska användas för att marknadsföra kommunen på kort och lång sikt. Studenters jobb- och karriärmöjligheter i Uppsala kommun stärks genom samverkan med universiteten inom ramen för studentmedarbetaranställning, samt öppna för fler möjligheter för studentmedarbetare inom Uppsala kommuns verksamheter. Kommunen ska utmärka sig vad gäller jämställda löner, arbetsvillkor och möjligheter för alla att delta på arbetsmarknaden. Heltid är ett nödvändigt ställningstagande för en kommun som vill främja jämställdheten i samhället, då kvinnor står för merparten av ofrivilligt deltidsarbetet. Krafttag tas mot uppdelade arbetsdagar och vikarier ska i högre grad erbjudas validering och utbildning för att kunna få fast anställning.

Uppsala kommun ska vara professionell med en hög och jämn kvalitet i kompetensförsörjningen. Uppsala kommun ska säkra kompetenförsörjningen genom att genomföra åtgärder för att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare i en hållbar arbetsmiljö. För att klara kompetensförsörjningsutmaningen behöver rätt kompetens behållas, utvecklas och användas smartare, vilket kräver ett strukturerat arbete med god framförhållning i kompetensplaneringen. Kompetensförsörjning behöver bygga på god kompetens och förmåga att analysera och omsätta kunskap om den värld vi är satta att verka i. Det förutsätter en ökad förmåga att hämta hem och ta tillvara på trender och strömningar i digitalisering och internationalisering som bidrar till att servicebehov och förväntningar på kommunen förändras.

Nuvarande och kommande medarbetare ska möta en arbetsgivare som tar väl tillvara på den mångfald som samhället erbjuder. Kommunen ska vara inkluderande, normkritisk och erbjuder en rättvis, jämställd arbetsplats. Ett aktivt, förebyggande arbete för ett hållbart arbetsliv där god social och organisatorisk arbetsmiljö kombineras med attraktiva villkor och goda utvecklingsmöjligheter lägger grunden till förmågan att behålla rätt kompetenser över tid. Frisknärvaron i kommunen ska öka.

Att rekrytera och behålla goda chefer och ledare är avgörande för att kommunen ska var en attraktiv arbetsgivare. Cheferna har en nyckelposition i det löpande arbetet med att ställa om verksamhet, kompetens och organisation i förhållande till förändrade servicebehov.

Kommunstyrelsen

Ansvar- och verksamhetsområde

Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar arbetet med kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige och samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. Kommunstyrelsen har även uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet, inklusive de gemensamma nämndernas och de kommunala bolagens verksamhet. Kommunstyrelsen bereder ärenden inför kommunfullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs.

Kommunstyrelsen leder planering och utveckling, följer upp och analyserar inom strategiskt viktiga politiska områden som exempelvis de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekologisk och ekonomisk inkluderande det näringslivspolitiska arbetet. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för kommunens ekonomi, IT, arbetsgivarfrågor, mark och exploatering, landsbygdsfrågor, samt kris och beredskap. Som kommunens arkivmyndighet har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens arkivfrågor.

Uppsala kommun ska ge de som bor, verkar och besöker Uppsala välfärdstjänster och service av god kvalitet och för att klara av att tillgodose dessa behov är det nödvändigt att ständigt utveckla arbetssätt, organisation och medarbetare. För att utveckla en modern och effektiv förvaltning har Uppsala kommun en centraliserad stabsorganisation som leder och stödjer nämnder och bolag.

Budget 
Kommunstyrelsen - kommunledningskontoret (KS-KLK)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter 1 525,7 1 435,9 1 500,0 1 500,0 1 500,0
Statsbidrag 8 532,5 11 998,2 13 945,0 13 945,0 13 945,0
Övriga intäkter externt 61 030,0 58 272,6 60 240,0 61 355,0 62 386,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
417 334,8

418 955,8

425 700,0

438 296,0

449 102,0
Summa intänkter 488 423,1 490 662,5 501 385,0 515 096,0 526 933,0
Verksamhetens kostnader exkl. egen nämnd -711 109,4 -770 264,8 -852 169,1 -874 179,5 -896 216,9
Avskrivningar -16 938,4 -22 262,6 -20 124,3 -15 582,4 -11 998,5
Summa kostnader -728 047,8 -792 527,4 -872 293,4 -889 761,9 -908 215,4
Finansiella intäkter 27,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader -766,3 -832,5 -266,6 -121,1 -60,6
Summa nettokostnader* -240 363,9 -302 697,4 -371 175,0 -374 787,0 -381 343,0

Politisk verksamhet (1)

61 666,8

63 529,2

65 359,0

66 934,0

69 083,0
Infrastruktur, skydd m.m (2) 88 211,2 112 198,9 136 049,0 131 725,0 130 370,0
Kultur, övrigt (31) 7 794,7 6 972,2 7 118,0 7 346,0 7 582,0
Fritid, övrigt (32) 1 133,5 1 166,5 1 552,0 2 530,0 2 719,0
Barn- och ungdomsvård (573) 10 000,0 4 300,0 0,0 0,0 0,0
Kommunledning och gemensam verksamhet (8)
108 165,3

114 530,6

161 097,0

166 252,0

171 589,0
Summa kommunbidrag 276 971,5 302 697,4 371 175,0 374 787,0 381 343,0
Resultat  36 607,6 0,0 0,0 0,0 0,0
*Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter.  
Kommunstyrelssen - stadsbyggnadsförvaltningen (KLK - SBF)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter exl. egen nämnd -2,9 0,0 0,0 0,0 0,0
Statsbidrag -69,3 0,0 500,0 500,0 500,0
Övriga intäkter externt 871 673,3 247 519,2 254 922,0 257 471,2 260 045,9
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt) 1 041 199,0 1 059 713,8 1 158 206,5 1 186 370,6 1 210 098,0
Summa intäkter 1 912 800,2 1 307 233,0 1 413 628,4 1 444 341,8 1 470 643,9
Verksamhetens kostnader exkl. egen nämnnd -1 516 827,7 -1 308 450,7 -1 450 567,4 -1 471 295,8 -1 494 160,9
Avskrivningar -415 328,4 -41 540,0 -41 952,0 -43 387,0 -45 000,0
Summa kostnader -1 932 156,2 -1 349 990,7 -1 492 519,4 -1 514 682,8 -1 539 160,9
Finansiella intäkter 9 653,0 0,0 4 000,0 4 000,0 4 000,0
Finansiella kostnader -37 485,8 -34 401,4 -28 367,0 -28 632,0 -29 904,0
Summa nettokostnader* -47 188,8 -77 159,1 -103 258,0 -94 973,0 -94 421,0

Infrastruktur, skydd m.m. (2)
57 625,1 55 999,0 87 625,0 83 870,0 83 994,0
Fritid, övrigt (32) 0,0 0,0 7 200,0 1 000,0 0,0
Affärsverksamhet (7) 17 110,0 18 068,1 0,0 0,0 0,0
Kommunledning och gemensam verksamhet (8) 3 976,8 3 092,0 8 433,0 10 103,0 10 427,0
Summa kommunbidrag 78 711,9 77 159,1 103 258,0 94 973,0 94 421,0
Resultat 31 523,1 0,0 0,0 0,0 0,0
*Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter

Valnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kommunallagen, lagen om kommunala folkomröstningar samt för opinionsundersökningar eller liknande förfaranden. Det innebär att Uppsala valnämnd är lokal valmyndighet och bland annat utser röstmottagare, beslutar om vallokaler, arrangerar förtidsröstning och svarar för den preliminära räkningen av rösterna på valkvällen.

Budget
Valnämnden (VLN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter  0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Statsbidrag 0,0 3 168,5 3 168,5 0,0 0,0 
Övriga intänkter externt 0,0  0,0  0,0  0,0  0,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt) 0,0  0,0  0,0 0,0  0,0 
Summa intäkter  0,0 3 168,5  3 168,5 0,0  0,0 
Verksamhetens kostnader exkl. egen nämnd -163,5 -8 361,9  -9 066,5   -927,0 -957,0 
Avskrivningar  0,0 0,0  0,0  0,0  0,0 
Summa kostnader -163,5  -8 361,9  -9 066,5  -927,0  -957,0 
Finansiella intäkter 0,0  0,0  0,0  0,0  0,0 
Finansiella kostnader 0,0  0,0  0,0  0,0  0,0 
Summa nettokostnader* -163,5 -5 193,4 -5 898,0 -927,0 957,0

Politisk verksamhet (1)
192,6  5 193,4  5 898,0  927,0  957,0 
Summa kommunbidrag 192,6 5 193,4   5 898,0  927,0  957,0
Resultat 29,1   0,0 0,0  0,0  0,0 
*Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter

Samhällsbyggnad

Uppsala är en av Sveriges mest attraktiva städer med hög utvecklingstakt med snabb befolkningsökning och med en expanderande arbetsmarknad. Den höga utvecklingstakten ger rika möjligheter till förbättringar, men ställer också stora krav på en ansvarsfull och tydligt prioriterad utveckling som leder till socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara lösningar.

Stads- och landsbygdsutvecklingen ska säkerställa likvärdig tillgång till boende, kommunikationer, samhällsservice och offentliga platser. Arkitekturen i Uppsala ska kännetecknas av hög kvalitet och väl genomtänkt förhållningssätt. Den byggda miljön ska utformas utifrån väldefinierade arkitektoniska visionerna. Byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan. Öppna och inkluderande offentliga rum ska vara tillgängliga, säkra och trygga. Mångfunktionell markanvändning ska eftersträvas.

Stads- och landsbygdsutvecklingen ska planeras med minsta möjliga påverkan på miljö och klimat och ska ske utifrån kommunens miljö- och hållbarhetsprogram. Uppsala ska präglas av attraktiva natur- och kulturmiljöer. Natur- och kulturreservat samt parker fyller viktiga funktioner för såväl människor som biologisk mångfald.

Mer plats och utveckling av goda verksamhetsmiljöer behövs för ett breddat näringsliv och 2000 nya jobb per år, varav hälften i kunskapsintensiva branscher. Bostadsbyggandet behöver även fortsättningsvis ligga på höga nivåer med cirka 2 000-3 000 nya bostäder per år. De nya bostädernas fördelning över boendekostnadsnivåer, upplåtelseformer, storlekar, bostadstyper och lägen behöver anpassas så att det samlade utbudet av befintliga och nya bostäder svarar mot de behov som finns och den efterfrågan som riktas mot Uppsala. Därtill behövs ny bebyggelse för olika typer av anläggningar för nödvändiga samhällsfunktioner, liksom arbetsplatser för att svara upp mot 70 000 nya jobb.

Samhällsbyggandet ska ske med bevarad och helst ökad kvalitet i stads- och tätortsmiljöerna. Utifrån Uppsalaprinciperna i översiktsplanen ska befintliga bostadsområden renoveras och förtätas varsamt och med respekt för boende och befintliga miljöer. Uppsalaprincipen "skapa närhet" innebär att aktiviteter, funktioner och andra värden ska koncentreras till platser som många människor kan nå. Det kan handla om butiker, skolor, service, parker eller arbetsplatser. En koncentration av värden leder också till fler möten mellan människor, vilket bäddar för trygghet och delaktighet. Det ger även ett större underlag för verksamheter. En hög koncentration av bebyggelse på vissa platser betyder att vi också får möjlighet att utveckla motsatsen – platser som präglas av färre hus, grönska och lugn och ro.

Vid ny- och ombyggnation ska hög energieffektivitet och klimatsmarta material alltid eftersträvas. Genom innovation och nya lösningar vid byggande och förnyelse av bostäder skapas förutsättningar som bidrar till lägre boendekostnader. De sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av olika alternativ ska alltid analyseras och vägleda beslut. Vid större infrastruktursatsningar eller reinvesteringar, som exempelvis kräver uppgrävning av gator, ska samordning och möjlighet till samförläggning av ledningar eftersträvas så att exempelvis rör för bredbandsfiber kan läggas ned när annan ledningsinfrastruktur åtgärdas. 

God kollektivtrafik kan öppna för nya lägen för bostadsbyggande och verksamhetsetableringar. Uppsalapaketet med ökad kapacitet på ostkustbanan, ny tågstation i Bergsbrunna och spårväg på "Ultunalänken", innebär tillsammans med utveckling av spårväg i "Kunskapsspåret" radikalt förbättrade möjligheter till stadsutveckling i södra Uppsala. Ett villkor för spårväg är att regeringen bifaller kommunens ansökan om medfinansiering med hälften av anläggningskostnaderna genom, regeringens stadsmiljöavtal. Medfinansiering kommer också att tas ut via exploateringsavtal och på annat sätt från fastighetsägare som får en värdehöjning genom en spårvägsetablering. Kommunen och Region Uppsala har kommit överens om hur ansvaret i övrigt för en spårvägssatsning ska fördelas.

Kunskapsstråket/Ultunalänken går från resecentrum i två grenar mot Ultuna respektive Gottsunda och möter där Ultunalänken som går vidare över Fyrisån till en ny järnvägsstation vid Bergsbrunna. Systemet kommer därmed att ge en välbehövlig avlastning av resecentrum. 

Planeringen av nya bostadsområden i staden och på landsbygden ska alltid ta hänsyn till behovet av inkludering och social infrastruktur. En minskad lokalkostnad per barn och elev för exempelvis pedagogiska lokaler kan uppnås genom bättre planering. På samma sätt ska behovet av infrastruktur för jämlik och jämställd tillgång till kultur- och fritidsverksamhet alltid ingå redan i planeringens tidigaste skede.

Möjligheten att på ett enkelt, tryggt och hållbart sätt förflytta sig ska ha hög prioritet i all stads- och landsbygdsutveckling. I arbetet med hållbar mobilitet prioriteras gång, cykling och kollektivtrafik samt ökat samnyttjande/delning av fordon och transporttjänster. Uppsala ska vara Sveriges bästa cykelstad ur ett säkerhets- och trygghets-, framkomlighets-, bekvämlighets- och cykelkulturperspektiv. Gatunätet för gående ska få högre standard och göras mer sammanhängande för att förbättra tillgängligheten och attraktiviteten. Stadens mobilitet behöver i ökande grad dela ytor med andra funktioner, för att få effektiv användning av det offentliga rummet och bädda för ett rikt stadsliv. Multifunktionalitet ställer krav på utformningen av allmänna miljöer, men också på driften.

Betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska vägas in vid beslut och uttaget av naturresurser ska minimeras, genom bland annat investeringar i förnybar energi. Ökade ansträngningar ska göras för att skydda värdefull natur, säkerställa ekosystem och gynnsam bevarandestatus för hotade arter samt för att bevara, utveckla och stärka ekologiska samband i landskapet. EU:s ramdirektiv för vatten innebär att god status ska uppnås för ytoch grundvatten, någonting som är särskilt viktigt i Uppsalaåsen. Nytt kunskapsunderlag och nya riktlinjer vägleder nu arbetet med att hålla nere negativ påverkan på grundvattenresursen i åsen.

Genom ett systematiskt förbättringsarbete och innovativt tänkande kan kommunens samhällsbyggnadsprocess prestera mer och bättre med mindre resurser. Den samordnade nämnd-, bolags- och förvaltningsöverskridande samhällsbyggnadsprocess som nu utvecklats, med tydliga politiska prioriteringsgrunder banar väg för beslut om rätt projekt i rätt ordning. Viktiga delar i prioriteringsgrunderna är kvalitet, genomförbarhet, systempåverkan och förmågan hos exploateringsprojekt att medfinansiera följdinvesteringar. Uppsala kommun står inför stora finansieringsåtaganden i olika former av infrastruktur under det närmaste decenniet, vilket inskärper kraven på en god tågordning i samhällsbyggandet, för att undvika kostsamma överinvesteringar.

Uppsala kommun ska vara en trygg och säker kommun att bo och vistas i. Kommunens kapacitet att undsätta den drabbade och lindra skador till följd av olyckor ska vara god och likvärdig i hela kommunen. Krisberedskapen ska vara god för att kunna hantera olika sorters samhällsstörningar och en sammanhänganade planering av det civila försvaret ska återupptas. Räddningstjänsten har en stor regional samverkan med landstinget, polisen och andra kommuner. Räddningsnämnden samverkar med flera kommuner i regionen om en gemensam räddningscentral och med landstinget om sjukvårdslarm. Fortsatt utveckling av räddningstjänsten ska ske genom ökat nationellt och regionalt samarbete. En annan vital del i utvecklingen av räddningstjänsten är möjligheten att rekrytera medarbetare i beredskapstjänst. Att stärka den enskildes förmåga att undvika och hantera olyckor tillsammans med tillsynsverksamheten är avgörande för att skapa trygghet. Vid planering av bostäder och vägar är det viktigt att ta hänsyn till framkomligheten för räddningstjänst och andra blåljusmyndigheter

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Gatu- och samhällsmiljönämnden ansvarar för planering, byggande, drift och underhåll av gator, torg, parker, parkering, hamn, gång- och cykelvägar samt kommunala trafikanläggningar. Nämnden ansvarar även för kommunens naturreservat, övriga friluftsområden, friluftsbad och anlagda vattenområden. Inom nämndens område finns även ansvaret för färdtjänst, riksfärdtjänst och trafikfrågor.

Budget
Gatu- och samhällsmiljönämnd (GSN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter 15 509,3 13 617,0 31 000,0 40 000,0 49 000,0
Statsbidrag 4 536,1 2 953,0 9 000,0 9 500,0 10 000,0
Övriga intäkter externt 88 768,1 178 069,8 105 500,0 110 000,0 115 000,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
41 597,1

24 520,6

8 700,0

9 000,0

9 300,0
Summa intäkter  150 410,6 219 160,4 154 200,0 168 500,0 183 300,0
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-425 426,3

-538 635,6

-463 537,0

-476 931,0

-485 469,0
Avskrivningar -95 960,7 -103 659,0 -128 000,0 -138 000,0 -148 000,0
Summa kostnader -521 387,0
-642 294,6 -591 537,0 -614 931,0 -633 469,0
Finansiella intäkter 39,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader -29 598,5 -32 819,7 -32 140,0 -36 016,0 -39 917,0
Summa nettokostnader* -400 535,8 -455 954,0 -469 477,0 -482 447,0 -490 086,0

Politisk verksamhet (1)

1 297,0

1 302,9

1 296,0

1 304,0

1 312,0
Infrastruktur, skydd m.m. (2) 379 512,0 395 995,6 408 680,0 420 436,0 427 000,0
Fritid, övrigt (32) 7 910,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Färdtjänst/riksfärdtjänst (56) 56 190,0 58 211,7 59 052,0 60 252,0 61 314,0
Affärsverksamhet (7) 431,0 443,8 449,0 455,0 460,0
Summa kommunbidrag 445 340,0 455 953,9 469 477,0 482 447,0 490 086,0
Resultat 44 804,2 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter

Plan- och byggnadsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter enligt plan- och bygglagen, inklusive de lagar och andra föreskrifter som hör till denna lag, med undantag för översiktsplanering. Andra lagar och föreskrifter är exempelvis lagen om byggfelsförsäkring och energideklaration för byggnader. Plan- och byggnadsnämnden planerar för, och ger förslag till, inrättande av områdesskydd såsom natur- och kulturreservat. Nämnden har också ansvar för uppgifter enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Budget
Plan- och byggnadsnämnden (PBN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter 76 683,5 82 486,0 76 500,0 78 030,0 79  590,6
Statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga intäkter externt -1 837,0 1 900,0 1 300,0 1 300,0 1 300,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
8 981,6

5 232,7

3 900,0

3 900,0

3 900,0
Summa intäkter  83 828,1 89 618,7 81 700,0 83 230,0 84 790,6
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd -141 042,7 -162 393,9 -154 859,0 -158 044,0 -161 178,6
Avskrivningar -685,3 -578,0 -700,0 -700,0 -700,0
Summa kostnader -141 728,0 -162 971,9 -155 559,0 -158 744,0 -161 878,6
Finansiella intäkter 19,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader -18,8 -18,0 -26,0 -26,0 -26,0
Summa nettokostnader* -57 899,7 -73 371,2 -73 885,0 -75 540,0 -77 114,0

Politisk verksamhet (1)

1 583,0

1 589,8

1 582,0

1 592,0

1 602,0
Infrastruktur, skydd m.m. (2) 32 880,6 35 338,2 36 088,0 36 821,0 37 470,0
Ordinärt boende, äldre (521) 21 878,7 22 229,7 22 077,0 22 712,0 23 401,0
Ordinärt boende, personers med funktionsnedsättning
14 041,2

14 213,4

14 138,0

14 415,0

14 641,0
Summa kommunbidrag 70 383,5 73 371,2 73 885,0 75 540,0  77 114,0
Resultat 12 483,8 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Nämnden svarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, alkohollagen, lotterilagen, tobakslagen och lagen, lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt om handel med vissa receptfria läkemedel samt för den kommunala lantmäterimyndigheten

Budget
Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter 41 931,4 42 618,0 43 470,4 43 905,1 44 344,1
Statsbidrag 79,2 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga intäkter externt -2 168,3 672,0 600,0 600,0 600,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt) 4 664,7 2 057,8 2 099,0 2 140,9 2 183,8
Summa intäkter 44 507,0 45 347,8 46 169,3 46 646,0 47 127,9
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd -65 804,4 -68 354,5 -69 990,3 -70 936,0 -71 833,9
Avskrivningar -205,1 0,0 -48,0 -48,0 -48,0
Summa kostnader -66 009,5 -68 354,5 -70 038,3 -70 984,0 -71 881,9
Finansiella intäkter 3,7 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader -10,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa nettokostnader* -21 508,8 -23 006,7 -23 869,0 -24 338,0 -24 754,0

Politisk verksamhet (1)

1 158,0

1 162,8

1 158,0

1 165,0

1 172,0
Infrastruktur, skydd m.m. (2) 21 076,2 21 766,8 22 633,0 23 093,0 23 500,0
Fritid, övrigt (32) 87,4 77,2 78,0 80,0 82,0
Summa kommunbidrag 22 321,6 23 006,8 23 869,0 24 338,0 24 754,0
Resultat  812,8 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter

Räddningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner, där Uppsala kommun är värdkommun. Räddningsnämnden styrs av alla tre kommuner främst genom ett avtal mellan kommunerna, ett reglemente och ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa styrdokument är antagna av alla tre kommuners kommunfullmäktige. De avsnitt i Mål och budget som berör räddningsnämnden är framtagna i samråd med Tierp och Östhammars kommuner.

Räddningsnämnden ansvarar för att bedriva en effektiv räddningstjänstverksamhet i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Kommunstyrelserna i alla tre kommuner har en uppsyningsplikt över den gemensamma nämnden. Fullmäktige i alla tre kommuner har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordförande, vice ordförande och anställda i den gemensamma nämnden är skyldiga att lämna upplysningar vid alla tre kommuners fullmäktigesammanträden. Ledamöter i alla tre kommuners kommunfullmäktige får ställa interpellationer eller frågor till nämndens ordförande. Nämnden ska också granskas av revisorer från alla tre kommuner. Hela rättsfiguren kan karaktäriseras som en hybrid, invävd i alla tre kommuner med en stark karaktär av egenregiverksamhet. Nämndens verksamhet omfattar olycksförebyggande verksamhet, tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll, räddningsinsatser och olycksutredning enligt lagen om skydd mot olyckor. Nämndens verksamhet omfattar också tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Nämnden ska stödja andra nämnder i alla tre kommuner inom sitt kompetensområde. 

Nämnden har åtta inriktningsmål som finns i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner.

  • Utveckla samarbeten med andra samhällsaktörer för att minska antalet och effekterna av bränder och andra olyckor.
  • Stärka förmågan till krisberedskap
  • Återuppta planering för civilt försvar och räddningstjänst under höjd beredskap
  • Stärka skyddet mot bränder och olyckor på landsbygd och glesbygd genom lokala aktörer
  • Verka för att riskhänsyn tas i samhällsplaneringen
  • Stärka den enskildes förmåga till riskmedvetet beteende och kunskap att handla vid bränder och olyckor genom information, rådgivning och utbildning
  • Bryta olycksförlopp i ett så tidigt skede som möjligt genom att tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser ska förbättras
  • Utveckla förmågan att förebygga och hantera bränder och olyckor

Nämnden ska också i möjligaste mån inom sitt ansvarsområde medverka till de kommunövergripande målen från Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner.

Budget

Nämndens budget utgår från en årlig uppräkning av kommunbidragen med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Indexet är framtaget av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Efter uppräkning kan nämndens budget sänkas eller höjas beroende på exempelvis rationaliseringskrav, uppdrag och förändrade lokalhyreskostnader.

Nedan redovisas Uppsala kommuns del av den gemensamma nämndens totala budget. För räddningsnämndens totala budget uppdelat per kommun se bilaga 5.

Räddningsnämnden (RÄN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter 7 387,3 7 980,3 8 220,0 8 460,0 8 720,0
Statsbidrag 267,7 86,0 80,0 80,0 80,0
Övriga intäkter externt 51 268,6 53 839,5 57 895,0 62 152,0 64 551,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt) 1 425,6 557,5 800,0 800,0 800,0
Summa intäkter 60 349,2 62 463,3 66 995,0 71 492,0 74 151,0
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd -191 173,4 -198 862,1 -214 153,5 -231 478,0 -239 709,7
Avskrivningar -12 839,4 -12 900,0 -12 500,0 -12 500,0 -12 500,0
Summa kostnader -204 012,8 -211 762,1 -226 653,5 -243 978,0 -252 209,7
Finansiella intäkter 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader -1 209,7 -1 250,0 -1 200,0 -1 200,0 -1 200,0
Summa nettokostnader* -144 870,9 -150 548,8 -160 858,5 -173 686,0 -179 258,7

Politisk verksamhet (1)
1 117,0 1 151,1 1 182,2 1 220,0 1 259,2
 Infrastruktur, skydd m.m. (2)  143 858,1 149 397,7 159 676,3 172 465,9 177 999,5
Summa kommunbidrag 144 975,1 150 548,8 160 858,5 173 686,0 179 258,7
Resultat  104,3 0,0 0,0 0,0, 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter

Namngivningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Namngivningsnämnden har till uppgift att besluta om namn på kvarter, gator, bostadsområden, vägar, broar och allmänna platser.

Budget
Namngivningsnämnden (NGN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga intäkter externt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
0,0

0,0

0,0

0,0

0,0
Summa intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-1 288,9

-1 578,5

-1 595,0

-1 621,0

-1 644,0
Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa kostnader -1 288,9 -1 578,5 -1 595,0 -1 621,0 -1 644,0
Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa nettokostnader* -1 288,9 -1 578,5 -1 595,0 -1 621,0 -1 644,0

Politisk verksamhet (1)

442,0

444,1

442,0

445,0

448,0
 Infrastruktur, skydd m.m. (2)  1 095,2 1 134,4 1 153,0 1 176,0 1 196,0
Summa kommunbidrag 1 537,2 1 578,5 1 595,0 1 621,0 1 644,0
Resultat  248,3 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter

Utbildning och arbete, samt kultur, idrott och fritid

En lyckad skolgång är grunden for människors möjlighet till egen försörjning och att utvecklas som självständiga individer. En lyckad skolgång är också grunden for Uppsalas tillväxt och konkurrenskraft. Förskolan och skolan stärker elevernas förmåga att använda sina kunskaper som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Arbetet för att minska skillnaderna i kunskapsresultat för en jämlik skola är viktigt.

Alla barn och elever ska, oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck och funktionsnedsättning, ges förutsättning för en bra skolgång. Miljön i förskolor och skolor ska vara trygg och ge studiero. Grunden för det livslånga lärandet läggs i tidig ålder. Varje barn och elev ska ges stöd och utmaningar för att nå sin fulla potential och lämna gymnasieskolan med de kunskaper som krävs för fortsatta studier eller för arbete. Detta arbete påbörjas redan i förskolan. Det innebär att alla medarbetare i Uppsalas förskolor och skolor har ett gemensamt ansvar för framgången i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan.

Barn- och elevantalet i förskolor och skolor fortsätter att öka. I Uppsala ska man kunna  vara trygg med att det finns en bra skola nära där man bor. Arbetet med att motverka skolsegregation ska intensifieras. Det medför ett behov av att under de närmaste åren utöka antalet platser i förskola med 2000 platser och i grundskola med 4000 platser. Ett väl fungerande samarbete mellan förvaltningar och bolag behövs för att förskolor och skolor ska komma på plats i rätt tid, med rätt dimensionering och till en rimlig kostnad.

Elever och föräldrar ska fritt kunna välja skola. Uppsala fortsätter utveckla modellen för skolval för att kunna tillgodose önskemål i så hög utsträckning som möjligt. Kommunala skolor och fristående skolor ska behandlas likvärdigt.

Kunskapsresultaten har utvecklats positivt mellan 2016 och 2017, men fortsatt arbete behövs, särskilt för att öka andelen elever som blir behöriga till gymnasiet efter årskurs 9. Många ungdomar kommer till Uppsala i senare tonåren och ska på en kortare tid nå kunskapsmålen, vilket är en utmaning. För att klara av kunskapsmålen är det viktigt att barn och elever mår bra. Elevhälsan förstärks för att den psykiska hälsan ska öka.

För att höja kunskapsresultaten behöver lärarna få fokusera på sitt kärnuppdrag och avlastas med uppgifter som inte kräver en lärarlegitimation. Satsningen på lärarassistenter ska fortsätta och kompletteras med en pilotstudie av effekten av andra alternativ för att minska lärares arbetsbörda och öka elevernas måluppfyllelse. Skolan ska styras med tillit till professionerna.

Att jobba för en god kompetensförsörjning är en viktig strategi för att möta utmaningarna i ett växande Uppsala. Det breda utbudet av yrkesutbildningar för både unga och vuxna behövs för att säkra kompetensförsörjningen inom bristyrken. Med utbildningar skräddarsydda efter arbetsmarknadens behov, upphandlingar med sociala krav och sommarjobb som ger arbetslivserfarenhet ska fler invånare bli anställningsbara och komma i arbete.

Vuxenutbildningen ska ge förutsättningar för ett livslångt lärande, god livskvalitet och minskade kunskapsklyftor. Det ska finnas möjligheter till omskolning för att tillgodose arbetslivets och samhällets krav på ökad kompetens.

Antal elever inom vuxenutbildningen har ökat kraftigt de senaste åren genom bland annat ett ökat antal nyanlända. Nyanlända ger kommunen större möjlighet att säkra kompetensförsörjningen när allt färre i yrkesverksam ålder ska försörja allt fler äldre. Samverkan inom kommunen samt mellan kommunen och samhällets olika aktörer är centralt för att gynna individens etablering. En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildning och annat stöd är att invånarna har en trygg boendesituation. Bostadsmarknadens utveckling har därmed en väsentlig påverkan på möjligheterna till att fler bidrar och kan ta del av den gemensamma välfärden.

Trots låg arbetslöshet i Uppsala så har vissa grupper svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Uppsala kommun ska i ökad utsträckning agera för en inkluderande arbetsmarknad. Det krävs samarbete mellan olika förvaltnings- och politikområden på nationell, regional och lokal nivå för att arbetslösheten ska minska. Samverkan med Arbetsförmedlingen och arbetsgivare är centralt för att fler arbetslösa ska få fäste på arbetsmarknaden. Viktigt är att kommunen agerar som förebild för en inkluderande arbetsmarknad. Sociala företag är en betydelsefull aktör för att personer som varit utan arbete länge ska få en ingång till arbetslivet.

Genom ett helhetsperspektiv för den fria tiden inom kultur, idrott och fritid ges alla invånare möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid i livets alla skeden. En aktiv och meningsfull fritid är en välfärdsfråga och utgör en starkt bidragande faktor för folkhälsa och livskvalitet. Oavsett ekonomiska, sociala, kunskapsmässiga och fysiska förutsättningar, liksom ålder, kön, könsidentitet/könsuttryck, sexuell läggning och kulturell bakgrund, har invånarna rätt till en meningsfull fritid.

Kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet stärker demokratin och möjliggör möten, kunskap, upplevelser och integration. Kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet är tillgänglig för alla och bidrar till människors livskvalitet och gör kommunen attraktiv för både boende och besökare. Ett starkt och fritt kulturliv är en förutsättning för ett variationsrikt och levande kulturutbud och ligger till grund för evenemang och festivaler som i sin tur bidrar till kommunens utveckling. Uppsalas unika tillgångar inom områden som rör mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och fred tas tillvara. Folkbildning och föreningsliv står för betydande insatser inom kultur- och fritidsutbudet med bra samspel och dialog mellan kommunen och det civila samhället. Aktivt kulturmiljöarbete och offentlig gestaltning bidrar också till kommunens attraktivitet liksom ett tillgängligt konstmuseum i ändamålsenliga lokaler med utvecklad verksamhet som svarar mot efterfrågan.

Infrastrukturen för kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet har inte följt befolkningsutvecklingen i stad och på landsbygd vilket lett till brister. Behoven av lokaler och anläggningar för idrott, bibliotek, fritidsklubbar, fritidsgårdar och kulturskola har ökat under senare år. Genom främjande perspektiv och tidiga insatser skapas förutsättningar för socialt hållbar samhällsutveckling. Därför finns frågor som rör kultur, idrott och fritid med i ett tidigt skede av samhällsplaneringen och både stadens och landsbygdens förutsättningar och behov uppmärksammas. Kommunens invånare ska leva med god tillgång till grönska och friluftsliv, kultur och idrott. Samverkan och effektiv lokalanvändning är ledord i utvecklingsarbetet.

Tillgång till kultur och fritidsverksamhet för barn och unga är ett prioriterat område, genom att till exempel erbjuda barn till arbetssökande plats på fritidshem. Genom att utveckla en natur- och kulturgaranti i samverkan inom och mellan kommunen, förenings- och näringslivet stärks barns och ungas tillgång till kultur.

Uppsala ska utvecklas som idrottskommun. Avseende arenor för idrott och evenemang pågår  byggnation, men fortfarande finns inom några områden en återstående brist. Uppsala kommun tillsammans med Riksidrottsförbundet och Upplands idrottsförbund arbeta för ett jämlikt och jämställt föreningsliv där alla ska kunna delta i idrotts- och föreningslivet. Formerna och villkoren för kommunens stöd och bidrag till föreningsliv och en aktiv fritid ska utformas utifrån ett tydligt samhälls- och folkhälsoperspektiv. Stödformerna och utvecklingen av de fysiska förutsättningarna i form av allmänna ytor och platser liksom anläggningar ska bidra till att skapa bättre balans i resursfördelningen mellan flickor/pojkar och kvinnor/män, mellan idrotts- och andra fritidsaktiviteter, mellan förenings- och egenorganiserade aktiviteter och mellan förutsättningarna på landsbygden och i staden.

Utbildningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Utbildningsnämnden har ett samlat ansvar för all pedagogisk verksamhet från förskola till och med gymnasieskola. Nämnden har därmed ansvar för att alla barn och ungdomar boende i kommunen har tillgång till förskola och skola i kommunens egna verksamheter eller i fristående förskola/skola, samt för fördelningen av resurser både till egen verksamhet och fristående enheter. Som huvudman har nämnden vidare ansvar för kvalitet och ekonomi i förskolor och skolor som drivs i kommunens regi

Budget 
Utbildningsnämnden (UBN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp) Utfall 2017 Beslutad 2018 Mål och budget 2019 Mål och budget 2020 Mål och budget 2021
Taxor och avgifter  193 306,4 192 378,8 195 500,0 199 000,0 202 500,0
Statsbidrag 425 350,5 352 272,3 331 140,0 333 190,0 335 290,0
Övriga intäkter externt 238 642,2 226 711,8 217 690,0 219 330,0 220 980,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
10 657,7

6 141,8

5 810,0

3 380,0

3 380,0
Summa intäkter 867 956,8 777 504,7 750 140,0 754 900,0 762 150,0
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-5 379 283,9

-5 674 197,1

-5 877 683,0

-6 028 915,0

-6 154 807,0
Avskrivningar -16 171,5 -15 513,4 -28 160,0 -35 840,0 -55 150,0
Summa kostnader -5 395 455,3 -5 689 710,5 -5 905 843,0 -6 064 755,0 -6 209 957,0
Finansiella intäkter 23,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader -1 148,8 -1 156,1 -1 315,0 -2 030,0 -3 400,0
Summa nettokostnader* -4 528 624,2 -4 913 361,9 -5 157 018,0 -5 311 885,0 -5 451 207,0

Politisk verksamhet (1)

2 984,0

3 024,6

3 048,0

3 067,0

3 086,0
Förskola (411) 1 324 753,0 1 388 579,6 1 441 991,0 1 472 861,0 1 492 815,0
Öppen förskola (412) 15 342,9 16 047,8 16 382,0 16 760,0 17 009,0
Pedagogisk omsorg 1-5 år (413) 64 453,1 67 413,0 68 815,0 70 406,0 71 450,0
Fritidshem m.m. (421, 422, 425) 223 429,6 233 394,8 246 179,0 252 106,0 256 597,0
Förskoleklass (431) 163 983,7 167 393,8 170 882,0 175 519,0 184 870,0
Grundskola (432) 1 980 316,0 2 091 302,7 2 223 327,0 2 288 975,0 2 355 715,0
Grundsärskola (433) 87 646,2 95 875,5 104 726,0 107 696,0 110 714,0
Gymnasieskola (434) 716 593,7 795 802,9 828 406,0 868 646,0 901 020,0
Gymnasiesärskola (435) 53 735,2 54 527,2 53 262,0 55 849,0 57 931,0
Summa kommunbidrag 4 633 237,3 4 913 361,9 5 157 018,0 5 311 885,0 5 451 207,0
Resultat 104 613,1 0,0 0,0 0,0 0,0
*Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter 

Arbetsmarknadsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Arbetsmarknadsnämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsfrämjande och kompetenshöjande arbetsmarknadsinsatser samt feriearbete. Ansvaret omfattar ekonomiskt bistånd, ansvar för kommunens mottagande av nyanlända, stöd till föreningar bildade på etnisk grund samt utvecklingsmedel för ökad inkludering. Nämnden ansvarar även för konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning.

Budget 
Arbetsmarknadsnämnd (AMN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp)  Utfall 2017  Beslutad 2018  Mål och budget 2019  Mål och budget 2020  Mål och budget 2021 
Taxor och avgifter 151,9 125,0 150,0 155,0 160,0
Statsbidrag 212 152,8 385 443,1 380 000,0 360 000,0 350 000,0
Övriga intäkter externt 25 880,6 25 976,1 25 500,0 26 300,0 26 500,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
9 859,3

8 037,5

5 000,0

4 000,0

4 000,0
Summa intäkter 248 044,6 419 581,7 410 650,0 390 455,0 380 660,0
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-881 969,5

-1 115 503,6

-1 128 586,0

-1 119 649,0

-1 118 095,0
Avskrivningar -995,3 -1 143,2 -1 400,0 -1 600,0 -1 700,0
Summa kostnader 882 964,8 -1 116 646,8 -1 129 986,0 -1 121 249,0  -1 119 795,0
Finansiella intäkter 5,8 2,4 3,0 4,0 4,0 
Finansiella kostnader -87,7 -41,8 -95,0 -100,0 -105,0 
Summa nettokostnader* -635 002,0 -697 104,5 -719 428,0 -730 890,0 -739 236,0
 
Politisk verksamhet (1) 

1 806,0

1 814,0

1 805,0

1 816,0

1 827,0
Infrastruktur, skydd m.m (2)   5 179,9 5 965,9 6 666,0 7 302,0 7 430,0
Kultur, övrigt (31) 1 837,0 1 902,7 1 932,0 1 969,0 2 001,0 
Grundläggande vuxenutbildning (441) 12 128,3 18 115,7 24 209,0 24 580,0 24  861,0
Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning
72 632,2

68 274,2

72 659,0

73 770,0

74 612,0 
Särskild utbildning för vuxna (450)  0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 
Svenska för invandrare (460)  54 347,3 77 750,9 68 900,0 69 954,0 70 753,0 
Ekonomiskt bistånd (574)  328 426,2 340 312,0 393 617,0 399 641,0 404 202,0 
Flyktingmottagande (61)  35 381,9 53 528,1 7 885,0 7 934,0 7 984,0
Arbetsmarknadsåtgärder (62)  125 017,4 129 440,9 141 755,0 143 924,0 145 566,0
Summa kommunbidrag 636 756,2 697 104,5 719 428,0 730 890,0 739 236,0
Resultat  1 754,2 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter.     

Kulturnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Kulturnämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet. Nämnden fördelar stipendier, bidrag och annat stöd till kulturliv, kulturevenemang, folkbildning, nationella minoriteter och ansvarar för folkbiblioteksverksamhet, kommunens museer och kulturscener, konstnärliga gestaltningsprojekt, konstinköp och konstsamlingar. Nämnden stödjer ungdomars egna initiativ och ansvarar för fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, övrig fritidsverksamhet för barn och unga samt kultur- och musikskola. Kulturmiljö- och kulturarvsfrågor samt stöd till bygdegårdar ingår också i nämndens ansvarsområde.

Budget 
Kulturnämnden (KTN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp)  Utfall 2017  Beslutad 2018  Mål och budget 2019  Mål och budget 2020  Mål och budget 2021 
Taxor och avgifter 12 785,3 12 809,2 13 065,4 13 274,4 13 486,8
Statsbidrag 15 643,4 22 295,1 20 295,1 18 295,1 16 295,1
Övriga intäkter externt 11 375,7 10 416,0 10 416,0 10 416,0 10 416,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
8 379,5

4 130,1

1 130,1

1 130,1

1 130,1
Summa intäkter 48 184,0 49 650,4 44 906,6 43 115,7 41 328,1
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-350 928,6

-371 121,0

-382 481,5

-382 938,1

-386 330,5
Avskrivningar -3 227,4 -3 762,5 -6 508,0 -9 430,2 -11 882,1
Summa kostnader -354 156,0 -374 883,5 -388 989,4 -392 368,3 -398 212,6
Finansiella intäkter 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader -271,2 -303,4 -580,2 -784,4 -785,5
Summa nettokostnader* -306 240,9 -325 536,5 -344 663,0 -350 037,0 -357 670,0
 
Politisk verksamhet (1) 

1 559,0

1 565,8

1 558,0

1 568,0

1 578,0
Infrastruktur, skydd m.m (2)   0,0 1 500,0 1 526,0 1 557,0 1 585,0
Kultur, övrigt (31) 75 830,5 87 451,7 87 252,0 88 703,0 90 125,0
Bibliotek (313) 85 071,8 92 285,0 93 724,0 94 914,0 96 587,0
Musikskola/kulturskola (314) 40 359,0 40 394,6 44 205,0 47 858,0 49 198,0
Fritid, övrigt (32)  31 856,0 24 905,7 44 285,0 43 951,0 44 735,0
Fritidsgårdar (323) 51 635,5 54 940,5 41 141,0 40 178,0 41 997,0
Öppen fritidsverksamhet (424) 20 864,7 20 980,2 30 972,0 31 308,0 31 865,0
Grundskola (432) 0,0 1 513,0 0,0 0,0 0,0
Summa kommunbidrag 307 176,4 325 536,5 344 663,0 350 037,0 357 670,0
Resultat  935,5 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter.     

Idrott- och fritidsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Idrotts- och fritidsnämnden ansvarar för planering och utveckling av barn- och ungdomsidrott liksom bredd- och elitidrott samt fritidsverksamhet. Nämnden löser sitt uppdrag huvudsakligen genom inhyrning och uthyrning av anläggningar samt genom att ha en långsiktig planering för lokalförsörjning avseende idrotts- och fritidsanläggningar. Samverkan sker med föreningar och andra aktörer inom nämndens ansvarsområde som en del i arbetet med att forma och upprätthålla riktlinjer och mål för föreningsstöd inom nämndens ansvarsområde.

Budget 
Idrotts- och fritidsnämnden (IFN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp)  Utfall 2017  Beslutad 2018  Mål och budget 2019  Mål och budget 2020  Mål och budget 2021 
Taxor och avgifter  50,4 0,0  0,0 0,0  0,0 
Statsbidrag 0,0  0,0  0,0  0,0  0,0 
Övriga intäkter externt 17 355,3  26 030,2  25 557,4  26 323,7  27 112,7 
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
28 986,3 

32 206,6 

31 961,7 

32 600,2 

33 252,0 
Summa intäkter 46 392,0  58 236,8  57 519,1  58 923,9  60 364,7 
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-250 055,0 

-301 505,8 

-337 187,1 

-372 061,9 

-401 365,7 
Avskrivningar -4 104,7 -5 329,9  -7 377,0  -9 338,0 -11 541,0
Summa kostnader -254 159,7 -306 835,7 -344 564,1 -381 399,9 -412 906,7
Finansiella intäkter 1,9  0,0  0,0  0,0  0,0 
Finansiella kostnader -504,4   -662,4 -722,0 -863,0  -1 054,0
Summa nettokostnader* -208 270,2  -249 261,3  -287 767,0 -323 339,0 -353 596,0
 
Politisk verksamhet (1) 

995,0 

999,9 

994,0 

1 000,0 

1 006,0 
Fritid, övrigt (32)  214 935,9 248 261,4  286 773,0  322 339,0 352 590,0
Summa kommunbidrag 215 930,9 249 261,2 287 767,0 323 339,0 353 596,0
Resultat  7 660,7  0,0  0,0  0,0  0,0 
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter.     

Vård och omsorg

Uppsalabor med funktionsnedsättning och deras anhöriga ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet. Individens egenmakt, delaktighet och rätt att välja har stärkts men utvecklingen ska fortsätta. Insatser i rätt omfattning och av god kvalitet är viktigt för att verksamheten ska vara socialt och ekonomiskt hållbar. Vården och omsorgen ska jämlikt möta invånarnas behov. Åldersstrukturen i Uppsala kommun förändras de kommande åren. Antalet barn och ungdomar i skolåldern förväntas öka, men det är gruppen äldre personer som står för den största befolkningsökningen efter 2021. Samhällsutveckling och förändrad demografi ställer krav på förändrade och nya insatser. Fler människor överlever sjukdomar och trauman tack vare den medicinska utvecklingen. Det innebär att fler lever med funktionsnedsättning efter behandlad sjukdom och behöver stöd och service för att klara sin vardag.

För att kunna tillgodose medborgarnas behov på sikt krävs ett långsiktigt förebyggande arbete. Därigenom kan också behovet av mer omfattande vård- och omsorgsinsatser minska. De ekonomiska förutsättningarna är en stor utmaning för samtliga nämnder inom vård- och omsorgsområdet.

Regeringen har beslutat om en översyn av socialtjänstlagen som ska vara klar i december 2018. Socialtjänstens verksamhet ska kunna anpassas efter förändringar i omvärlden och samverkan mellan aktörer är nödvändigt för att samhällets resurser ska användas på bästa sätt samtidigt som en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är önskvärd. Den enskilde ska erbjudas en socialtjänst som utgår från individens behov där insatserna bygger på bästa tillgängliga kunskap. Utredaren har också fått i direktiv att undersöka möjligheten för kommuner att tillgängliggöra insatser samtidigt som en jämlik, likvärdig och rättssäker socialtjänst säkerställs. Syftet är att undersöka möjligheter att förenkla biståndsbedömningen och därmed minska administrationen.

Målsättningen är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter (Vision e-hälsa). Som ett led i detta arbetar nämnderna inom vård och omsorg aktivt med digitalisering, nya tekniska lösningar och innovationer. Redan idag testas välfärdsteknik i form av sensorer och nya kommunikationshjälpmedel inom omsorgen i Uppsala. Personens och det sociala nätverkets resurser ska tas till vara och möjligheten till att få stöd på hemmaplan ska stödjas och utvecklas. Att värna individens självständighet och i högre grad erbjuda flexibla insatslösningar i närmiljön innebär både ökad kvalitet i tjänsterna och en positiv ekonomisk effekt. Genom att satsa på moderna hjälpmedel som fungerar för både vardagen och fritiden kan självständigheten för invånare med funktionsnedsättning förbättras. Digital teknik ska användas för att öka självständighet, trygghet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och för att motverka det digitala utanförskapet ges äldre möjlighet att lära sig ny digital teknik En möjlighet att möta behoven är ökad samverkan inom kommunen och med externa parter.

Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt. Politiska beslut på EU och nationell nivå kan komma att påverka migrationen och Uppsala kommuns mottagande av asylsökande och nyanlända. För att kunna säkra ett bra mottagande krävs samordnade insatser internt inom kommunen och externt med andra berörda aktörer, inte minst civilsamhället. Ett nytt ersättningssystem träder i kraft den 1 juli 2017, vilket innebär sänkta ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn. Förändrade förutsättningar innebär ett nytt mottagande av ensamkommande barn. Det krävs nya boendelösningar och nya strukturer som ger förutsättningar för självständighet och ett ökat eget ansvar. Mottagandet behöver förbättrade stödstrukturer för att hantera psykisk ohälsa och ett tyngre missbruk bland ensamkommande barn och unga. Det är viktigt att arbeta långsiktigt för att möta de nya förutsättningarna med hög kvalitet. Regeringen har föreslagit att ensamkommande ungdomar som studerar på gymnasiet ska få möjlighet till uppehållstillstånd.

En god psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet: Skolprestation, fritid, familje- och kompisrelationer såväl som för den fysiska hälsan. Många äldre lider idag av psykisk ohälsa. Denna psykiska ohälsa kan ibland misstas för andra sjukdomstillstånd och personen får därför inte rätt hjälp för att kunna må bättre. Orsakerna till den ökande psykiska ohälsan hos unga är komplexa och kräver nya lösningar. Alla aktörer behöver arbeta tillsammans för att utveckla insatser som främjar psykisk hälsa och innebär ett bra stöd till barn- och unga. Elevhälsan ska byggas ut och omfatta fler yrkesgrupper. För att möta utmaningen med psykisk ohälsa i alla åldrar behövs strategiska förebyggande och tidiga insatser i samverkan mellan kommunens förvaltningar. Arbetet med att minska barngrupperna i förskolan, bygga ut föräldrautbildningar och satsa på familjecentraler en del av att förebygga psykisk ohälsa. En nära samverkan mellan kommun och region är också en förutsättning för att invånarna ska få tillgång till jämlik och kvalificerad vård och omsorg. Det gäller även en ökande andel multisjuka äldre. Uppsala kommun ska fortsätta satsningen på närvårdsutveckling tillsammans med regionen.

Den nya lagen om trygg och effektiv utskrivning från slutenvård kommer att gälla från 2018 och för socialpsykiatrin från och med 2019, vilket innebär att tiden för när det kommunala betalningsansvaret inträder förkortas till tre kalenderdagar. I samband med detta har primärvården fått en mer central roll vid utskrivning. Lagändringen har krävt en närmare dialog och samverkan med regionen. Parallellt har kommunen utvecklat och stärkt de egna resurserna för att erbjuda en trygg hemgång direkt till hemmet. En fortsatt översyn av den kommunala hälso- och sjukvården ska genomföras.

En lagändring som innebär stärkt barnrättsperspektiv för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare föreslås träda i kraft 1 juli 2019. Det innebär att skyddat boende blir en ny placeringsform som kräver myndighetsbeslut. Skyddade boenden blir också tillståndspliktiga med ökade kvalitetskrav. Bland annat ska barnets rätt till skolgång och hälso- och sjukvård säkerställas. En annan lagändring är att FN:s konvention om barns rättigheter föreslås inkorporeras i svensk lagstiftning. Den nya lagen kommer att innebära att de mänskliga rättigheter som rör barn samlas i en lag vilket ska bidra till en helhetssyn. Med barnkonventionen som lag kan barn i större utsträckning förväntas involveras i beslut som rör barnet självt. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Kommunen behöver nya arbetssätt och fördjupad kunskap för att den praktiskt ska kunna tillämpas.

Riksdagen har fastställt ett nytt nationellt funktionshinderpolitiskt mål. En statlig utredning pågår för att förtydliga och konkretisera målet. Översynen av insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade och assistans enligt socialförsäkringsbalken kommer att presenteras hösten 2018. Regeringens ambition är att finna en lösning gällande personlig assistans som både ger en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och värnar lagstiftningen som fyller en viktig funktion för att skapa delaktighet i samhällslivet. Uppsala kommun har tillsammans med region Uppsala det yttersta ansvaret för att kommuninvånarnas hjälpbehov
tillgodoses.

Personer med funktionsnedsättning, institutionsplacerade barn och HBTQ-personer har generellt sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Grupperna är heterogena och behoven ser olika ut. I Uppsala kommun ges därför möjligheter till olika typer av insatser för att främja en god hälsa och förebygga ohälsa. Bland annat ges insatser av friskvård inom ramen för olika verksamheter.

Inom drygt tio år förväntas personer över 80 år vara nästan dubbelt så många som idag. Det innebär att den kommunala äldreomsorgen, tillsammans med övriga berörda aktörer, behöver möta det ökande antalet individer utifrån ett brett äldreperspektiv. Inom medborgardialogen med Äldrevänlig stad, vilket involverade var 20:e medborgare 60 år och äldre, framkom att utvecklingsinsatser framförallt är motiverade inom följande fem områden. De ska minska upplevd diskriminering på grund av ålder och skillnader i upplevd livskvalitet mellan äldre boende i staden respektive landsbygden. De ska även förbättra förhållanden på bostadsmarknaden, i utemiljön och kollektivtrafiken ur ett äldreperspektiv. Kommunen kan ta ansvar för åtgärder inom flera områden. Vissa av dem behöver ett betydligt bredare partnerskap och engagemang från samhället. Inte minst är det viktigt att stödja civilsamhället till ett ökat utbud av aktiviteter för bättre folkhälsa bland äldre. 2019 tas en handlingsplan fram för att vägleda det fortsatta arbetet med Äldrevänlig kommun.

Det behövs fler olika boendelösningar och nya boendeformer som motsvarar behoven för alla grupper inom vård och omsorgsområdet. Nya insatser i form av boendestöd för personer med kognitiv funktionsnedsättning planeras att införas. Flera personer kan bo i det ordinarie bostadsbeståndet om de får stöd och på så sätt frigörs lägenheter i bostad med särskild service för andra. Genom att blanda verksamheter för äldre och yngre målgrupper främjas att generationer möts och ofrivillig ensamhet motverkas. För äldre personer behöver perspektiven vidgas till att gälla hela boendekedjan. Det vill säga allt från tillgänglighet i ordinarie bostäder, mellanboendeformer, t ex seniorbostäder till utformning och omfattning av vård- och omsorgsboenden. Utbyggnaden av LSS-bostäder, av särskilda boendeformer liksom utbyggnad av äldrebostäder inom den ordinarie bostadsmarknaden, kommer framöver att ledas av en strategisk bostadsförsörjningsplan för vård och omsorg.

Äldreomsorgen ska kännas trygg för Uppsalas äldre och deras anhöriga. Det ska finnas valfrihet för äldre att välja utförare av omsorg, samtidigt som kvaliteten alltid ska värnas. Kvaliteten inom äldreomsorgen ska stå i fokus, både i egen och upphandlad verksamhet och i upphandlingar. Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska förbättras.

En stor utmaning är att säkerställa rätt kompetens på rätt plats nu och framåt. Det gäller såväl medarbetare som uppdragstagare i form av god man, förvaltare, familjehem och kontaktperson. I en rapport från Riksrevisionen som lämnades i december 2017, påpekas att det behövs en översyn av dagens lagstiftning gällande gode män och förvaltare för att kunna möta de behov som finns i samhället.

För att rekrytera och behålla medarbetare och chefer är det viktigt att säkra en hållbar arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter. En del kompetenser är svåra att rekrytera och behålla. Öppenhet för innovation och förnyelse kan vara en central betydelse för attraktivitet som arbetsgivare. Det finns också potentiella medarbetare som står långt från arbetsmarknaden som med rätt förutsättningar kan bidra. En betydande resurs finns bland nyanlända om de ges språkstöd och utbildning. Slutligen har vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete förstärkts genom nya föreskrifter.

Äldrenämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Äldrenämnden ansvarar för service, vård och omsorg i ordinärt eller särskilt boende till personer 65 år och äldre, i de fall personerna har behov av sådana insatser på grund av nedsatt fysisk funktionsförmåga. Nämnden arbetar främst utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för öppna insatser och förebyggande verksamhet för personer 65 år och äldre.

Budget 
Äldrenämnden (ÄLN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp)  Utfall 2017  Beslutad 2018  Mål och budget 2019  Mål och budget 2020  Mål och budget 2021 
Taxor och avgifter 120 977,7 126 368,0 134 462,5 139 154,7 144 434,7
Statsbidrag 122 555,7 103 480,4 75 902,6 77 420,6 78 969,0
Övriga intäkter externt 38 466,9 30 778,0  31 393,6 32 021,4 32 661,9
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
86 003,9

53 108,4

181 613,2

185 866,2

190 220,5
Summa intäkter 368 004,2 313 734,8 423 371,8 434 463,0 446 286,1
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-2 125 163,4

-2 102 067,0

-2 247 340,3

-2 306 132,2

-2 377 072,8
Avskrivningar -3 736,3 -4 584,0 -4 737,9 -4 735,9 -4 887,4
Summa kostnader -2 128 899,8 -2 106 650,9 -2 252 078,2 -2 310 868,1 -2 381 960,2
Finansiella intäkter 10,1 2,0 2,5 2,6 2,7
Finansiella kostnader -280,4 -299,0 -638,1 -658,5 -679,6
Summa nettokostnader* -1 761 165,9 -1 793 213,1 -1 829 342,0 -1 877 061,0 -1 936 351,0
 
Politisk verksamhet (1) 

1 348,0

1 369,1

1 362,0

1 371,0

1 380,0
Öppen verksamhet, äldre (51) 54 248,5 58 679,5 65 312,0 63 898,0 65 721,0
Ordinärt boende, äldre (521) 700 157,8 740 230,0 780 371,0 798 435,0 823 626,0
Särskilt boende, äldre (522) 938 094,5 992 934,6 982 297,0 1 013 357,0 1 045 624,0
Summa kommunbidrag 1 693 848,8 1 793 213,1 1 829 342,0 1 877 061,0 1 936 351,0
Resultat  -67 317,1 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter.     

Omsorgsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg, service och viss sysselsättning inom socialpsykiatri och verksamheter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) oavsett ålder. Vidare ansvarar nämnden för service, vård och omsorg enligt socialtjänstlagen i ordinärt och särskilt boende för personer upp till 65 år som har behov av sådana insatser på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Nämnden ansvarar även för uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Budget 
Omsorgsnämnden (OSN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp)  Utfall 2017  Beslutad 2018  Mål och budget 2019  Mål och budget 2020  Mål och budget 2021 
Taxor och avgifter 15 091,8 15 222,6 15 626,0 16 040,1 16 465,2
Statsbidrag 188 221,5 184 751,7 187 447,5 190 203,2 193 009,8
Övriga intäkter externt 26 480,2 23 511,8 24 134,9 24 774,4 25 431,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
39 730,5

38 345,5

39 361,7

40 404,7

41 475,5
Summa intäkter 269 524,0 261 831,6 266 570,1 271 422,4 276 381,3
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-1 794 244,4

-1 838 815,2 
 
-1 876 598,1

-1 911 587,4

-1 942 267,3
Avskrivningar -647,2 -695,1 0,0 0,0 0,0
Summa kostnader -1 794 891,6 -1 839 510,3 -1 876 598,1 -1 911 587,4 -1 942 267,3
Finansiella intäkter 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella kostnader -47,2 -81,2 0,0 0,0 0,0
Summa nettokostnader* -1 525 409,4 -1 577 759,9 -1 610 028,0 -1 640 165,0 -1 665 886,0
 
Politisk verksamhet (1) 

1 571,0

1 578,4

1 570,0

1 579,0

1 589,0
Ordinärt boende, äldre (521) 30 928,0 32 229,2 18 152,0 18 688,0 19 262,0
Särskilt boende, äldre (522) 90 387,0 94 570,6 70 666,0 72 889,0 75 204,0
Öppen verksamhet, personer med funktionsnedsättning
28 831,0

29 873,7

31 522,0

32 004,0

32 370,0
Ordinärt boende, personer med funktionsnedsättning 
194 895,0

203 951,2

181 883,0

184 720,0

186 883,0
Särskilt boende, personer med funktionsnedsättning
162 068,0

167 944,5

149 887,0

152 304,0

154 168,0
Insatser enligt LSS, assistansersättninge enligt SFB
1 011 173,1

1 047 612,4

1 156 348,0

1 177 981,0 

1 196 410,0
Summa kommunbidrag 1 519 853,1  1 577 759,9 1 610 028,0 1 640 165,0 1 665 886,0
Resultat  -5 556,3 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter.     

Socialnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg i alla åldrar (inte ekonomiskt bistånd). Det inkluderar stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar, samt stöd till personer med missbruks- eller annan beroendeproblematik. Nämnden ansvarar också för bostadssociala frågor, mottagande av ensamkommande barn, EU-migranter, familjerättsliga frågor, samordning av arbetet för att motverka våld i nära relation och insatser för den nationella minoriteten romer. Socialnämnden ansvarar även för förebyggande ANDT-arbete.

Budget 
Socialnämnden (SCN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp)  Utfall 2017  Beslutad 2018  Mål och budget 2019  Mål och budget 2020  Mål och budget 2021 
Taxor och avgifter 2 735,3 3 887,2 3 900,0 4 000,0 4 100,0
Statsbidrag 290 549,2 190 828,3 115 417,2 97 602,4 79 802,1
Övriga intäkter externt 19 003,9 26 213,1 26 870,0 27 540,0 28 230,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt)
5 817,8

4 157,4

4 200,0

4 350,0

4 450,0
Summa intäkter 318 106,1 225 086,1 150 387,2 133 492,4 116 582,1
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd
-963 297,9

-911 077,0

-870 927,2

-861 848,4

-860 224,1
Avskrivningar -1 695,8  -1 698,7 -2 100,0 -2 700,0 -2 800,0
Summa kostnader -964 993,7 -912 775,6 -873 027,2 -864 548,4 -863 024,1
Finansiella intäkter 1,8 0,9 1,0 1,0 1,0
Finansiella kostnader -101,0 -70,4 -100,0 -120,0 -125,0
Summa nettokostnader* -646 986,8  -687 759,1 -722 739,0 -731 175,0 -746 566,0
 
Politisk verksamhet (1) 

4 678,0

4 747,3

4 723,0

4 752,0

4 782,0
Missbrukarvård och övrig vård för vuxna (571-572)
162 568,9

176 612,1

183 930,0

182 379,0

184 460,0
Barn- och ungdomsvård (573) 440 550,7 476 900,4 499 227,0 513 687,0 526 531,0
Familjerätt och familjerådgivning (58) 11 757,0 17 819,7 18 238,0 18 664,0 19 027,0
Flyktingmottagande (61) 8 554,0 11 679,7 16 621,0 11 693,0 11 766,0
Summa kommunbidrag 628 108,6 687 759,1 722 739,0 731 175,0 746 566,0
Resultat  -18 878,3 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter.     

Överförmyndarnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde 

Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för samtliga kommuner i Uppsala län. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun.

Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn.

Budget

Nedan redovisas Uppsala kommuns del av den gemensamma nämndens totala budget. För överförmyndarnämndens totala budget uppdelat per kommun se bilaga 6.

Överförmyndarnämnden (ÖFN)
Belopp i Tkr kronor (vänt belopp)  Utfall 2017  Beslutad 2018  Mål och budget 2019  Mål och budget 2020  Mål och budget 2021 
Taxor och avgifter 1,1  0,0 0,0 0,0 0,0
Statsbidrag 37 696,5 2 281,5 216,2 225,3 232,7
Övriga intäkter externt 13 092,8 18 076,8 15 756,0 14 544,0 14 140,0
Övriga intäkter kommuninternt (ej nämndinternt) 3 774,3 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa intäkter 54 564,8 20 358,3 15 972,2 14 769,3 14 372,7
Verksamhetens kostnader exl. egen nämnd -73 551,8 -44 737,0 -39 324,5 -36 337,0 -35 615,3
Avskrivningar -83,4 -99,3 101,8 104,3 106,9
Summa kostnader -73 635,2 -44 836,3 -39 222,7 -36 232,7 -35 508,4
Finansiella intäkter 0,6 0,0 1,0 1,0 1,0
Finansiella kostnader -4,4 -5,9 6,0 6,2 6,4
Summa nettokostnader* -19 074,2 -24 483,9 -23 243,5 -21 456,2 -21 128,3
 
Politisk verksamhet (1) 

17 437,2

15 647,9

14 434,1

15 090,4 

11 461,8
Flyktingmottagande (61) 0,0 8 836,0 8 809,5 6 365,9 9 666,5
Summa kommunbidrag 17 437,2 24 483,9 23 243,5 21 456,2 21 128,3
Resultat  -1 637,0 0,0 0,0 0,0 0,0
*) Nämnders nettokostnader omfattar även finansiella kostnader och intäkter.     

Program för kommunalt finansierad verksamhet

Från programmet för kommunalt finansierad verksamhet framgår att i samband med verksamhetsplaneringen ska nämnderna årligen beskriva och tydliggöra relationen med egenregi och privata utförare inom ansvarsområdet. Avsikter kring den framtida inriktningen av verksamheten ska framgå, exempelvis planer på större upphandlingar och förändringar inom utbud eller inriktning av insatser. Nämnderna ska också visa hur uppföljningen av verksamheten ska ske och hur nämnden ska tillgodose insyn i den verksamhet som lämnats över till privata utförare.

Arbetsmarknadsnämnden

Inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde är det i vuxenutbildningen som nämnden finansierar privata utförare för att utföra betydande delar av verksamheten. Inom vuxenutbildningen kan utbildning bedrivas genom entreprenad. I Uppsala finns idag tre upphandlade utbildningsanordnare; Hermods, Kompetensutvecklingsinstitutet samt Lernia. Inom egen regi bedrivs utbildningarna på Vuxenutbildningen Linné samt på gymnasieskolorna Ekeby och Jälla.

Det finns en strategisk planering att extern och egen verksamhet ska komplettera varandra när det gäller utbud och studieformer (distans, flexstudier-halvdistans, lärande på plats) i Uppsala. I dagsläget finns cirka 75 procent av eleverna hos de externa utförarna, men planen är att öka andelen elever inom egen regi. En omfattande marknadsföring genomförs under 2018 för att åskådliggöra det totala utbudet i Uppsala samt presentera egenregin på ett tydligare sätt än tidigare.

Förvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar både egen och extern verksamhet. Elevenkäter genomförs inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, Lärvux samt inom utbildning i svenska för invandrare. Resultaten från enkäterna återkopplas och redovisas även för nämnden. Uppföljning av avtal och uppdrag genomförs årligen med varje utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Det handlar t ex om frågor kring studieresultat och lärarbehörighet. Varje år har samtliga utbildningsanordnare ett uppdrag att skriva en kvalitetsrapport som beskriver hur de inom olika områden arbetar för att öka elevernas måluppfyllelse. Kvalitetsrapporterna bedöms och poängsätts och en återkoppling till samtliga anordnare sker. En central del av kvalitetsarbetet är den löpande tillsyn som förvaltningens rektor bedriver gentemot externt upphandlad vuxenutbildning. Det handlar både om besök hos anordnare och om de regelbundna möten som anordnarna kallas till för att behandla aktuella frågor.

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Det är viktigt att det genomförs en bra analys av fördelingen mellan egenregi och externa utförare. Även om det sker förändringar i fördelningarna mellan egenregi och entreprenad erhåller gatu- och samhällsmiljönämnden en egen volym och kapacitet genom egendrift för att vara en attraktiv arbetsgivare. Fördelning av egenregi och extern entreprenad inom nämnden under 2017/2018:

  • Allmän anläggning: 10 till 15 procent av hela utbyggnadsvolymen för anläggning av allmän plats fördelas på egenregi, 85 till 90 procent till extern entreprenad.
  • Vinterväghållning: 80 procent fördelas på entreprenad och 20 procent egenregi. Dessa 20 procent omfattar medarbetarkostnader, plogar, ledning styrning jourcentral, specialutrustning som GSN tillhandahåller åt entreprenörer.
  • Gräsklippning i park: 60 procent fördelas på entreprenad och 40 procent på egenregi. Egenregi ansvarar för Centrum och nordvästra distriktet. Vid nästa upphandling planeras den nuvarande fördelningen minska från 40 procent till 20 procent av egenregiför gräsklippning i park. GSN belyser dock vikten av att behålla en liten kapacitet med grundläggande kompetens så att möjligheten till gräsklipparbete alltid finns tillgängligt, exempelvis vid sikthinder eller risk för brand.
  • Parkdrift: Egenregi ansvarar i dagsläget för 4 av 5 parkdistrikt. Detta bör reduceras till 2 av 5 distrikt i egenregi var av Centrum skulle utgöra ett av de två. Distriktet Centrum motsvarar näst intill hälften av parkdriften. 40 procent fördelat till egenregi är minimum.
  • Gatuunderhåll: 80 procent fördelas på entreprenad och 20 procent egen regi. Exempelvis avser fördelningen till egenregi att inkludera restaurering av vägslitage och kantstenarbete.
  • Gatubelysning: 95 procent fördelas på entreprenad och 5 procent omfattar beställning och styrning internt inom GSN.
  • Projektledning för allmän plats fördelas 50 procent på entreprenad och 50 procent egenregi.

Idrotts- och fritidsnämnden

Verksamhetsdriften inom idrott och fritid består idag av 23 personer som ansvarar för skötseln av Gränby IS-hall, friidrottsarenan, Österängens IP, Diöshallen och Studenternas IP.Utöver detta så ansvarar driften för skötsel av fotbollsplaner i kommunen.

Någon konkurrensutsättning genomförs idag inte inom området idrott och fritid.

Anledningen till att driften inom idrott och fritid inte har konkurrensutsatts är att driften har ett större ansvar än markskötsel. Vaktmästarna på anläggningarna har en viktig funktion vid mötet med barn- och unga. En nyckelfunktion mellan nämnden och föreningslivet.

Att konkurrensutsätta driften kan innebära negativa konsekvenser för verksamheten. Utöver detta finns det även en risk för försämrad kvalitet i våra anläggningar.

Förvaltningen ser däremot på frågan att konkurrensutsätta städ på anläggningarna. Städkostnaden uppgår till 10 mkr och utförs av kommunens gemensamma service.

Kommunstyrelsen

Inom kommunstyrelsens budget görs de flesta inköp av tjänster från externa utförare inom ITverksamheten. Kommunens IT-system utgörs till cirka 60 procent (cirka 60 miljoner kronor) av system med installation och drift i egen regi och övriga 40 procent (40 miljoner kronor) utgörs av externa tjänsteleveranser eller molntjänster, totalt cirka 100 miljoner kronor per år.

Konsultinköp (externa utförare) görs för att stötta kommunens verksamhet, värdet av dessa är cirka 23 miljoner kronor per år. Därtill köps datakommunikationsnätverket mellan de olika lokaler kommunen nyttjar som tjänst i extern regi för ett värde om cirka 18 miljoner kronor per år. Ytterligare IT som levereras av externa utförare är telefoni för cirka 26 miljoner kronor per år och utskriftstjänster (skrivare som tjänst) för cirka 15 miljoner kronor per år.

Med en total IT-budget på cirka 325 miljoner kronor utgörs alltså cirka 122 miljoner kronor av externt utförande (cirka 37,5 procent).

Den rådande trenden för IT globalt är att andelen externa tjänsteleveranser ökar (molntjänster), vilket även avspeglas hos kommunen. Dock sker detta i små steg och inga planerade förändringar kommer att ändra ovan förhållanden mellan internt och externt utförande nämnvärt under planperioden.

Den egna regin på driftenheten riktas mot de egenägda fastigheterna (KS). Vid arbetsanhopningar anlitas externa utförare. 

Den egna regin på projektenheten utgör utredningar och projektbeställningar för egna fastigheter. Vid arbetsanhopningar anlitas externa utförare.

Strategisk planering avser att fördela verksamheten mellan externa utförare cirka 8 miljoner kronor för främst konsulter inom teknik och arkitektur samt cirka 12 miljoner kronor på egenregi.

Kulturnämnden 

Kulturnämnden har ingen konkurrensutsatt verksamhet men däremot föreningsdriven verksamhet till ett budgeterat belopp om 10,1 mnkr under 2018. Köp av huvudverksamhet under 2018 sker till 96 procent inom egen regi. Intentionerna för perioden 2019-2021 är att fortsätta bedriva verksamheten i egen regi och en liten del som föreningsdriven.

Omsorgsnämnden 

Nämnden avser att upphandla delar av sin verksamhet både enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem. Den enskilde kan välja utförare av daglig verksamhet, ledsagarservice och hemvård. Utgångspunkten för upphandlingarna är god kvalitet för den enskilde och en långsiktigt hållbar ekonomi för nämnden. Nämnden har i verksamhetsplan för 2018 beslutat att minst 50 procent av nämndens verksamhet inom särskilda boendeformer ska bedrivas i kommunal regi. Upphandlingarna möjliggör en flora av aktörer inom omsorgsnämndens ansvarsområde.

Nämnden köpte extern verksamhet för 47 procent av sin omslutning i mars 2017 oc för 41 procent av sin omslutning i mars 2018. Anledningen till minskningen är att nämnden har startat fyra nya bostäder med särskild service enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) med sammanlagt 30 lägenheter sedan mars 2017 och köper mer intern verksamhet från äldrenämnden än tidigare eftersom fler av deras boenden har tagits över i kommunal regi. Dessutom har omsorgsnämnden tagit tillbaka två bostäder med särskild service enligt socialtjänstlagen (SoL) i kommunal regi som tidigare har varit upphandlade.

Som bakgrund kan nämnas att i september 2015 var 65,8 procent upphandlat i konkurrens av nämndens totala omslutning. Köp av extern verksamhet och verksamhet upphandlad i konkurrens är inte helt jämförbart. I den sista siffran ingår omslutningen för hela daglig verksamhet, ledsagarservice, hemvård och personlig assistans eftersom det inom dess områden är den enskilde som väljer utförare och verksamheten på så sätt är konkurrensutsatt.

Inom valfrihetssystemen för daglig verksamhet finns elva privata utförare. Sammanlagt drygt 900 personer har daglig verksamhet och av dem hade 79 procent valt kommunal regi och 21 procent privat regi under 2017. Andelen deltagare inom daglig verksamhet som har valt privat regi har ökat i långsam takt sedan valfrihetssystemet infördes 2008. Inom ledsagarservice har cirka 85 procent av dem som beviljats insatsen valt egen regi och 15 procent privat regi och inom hemvården har cirka 60 procent valt egen regi och 40 procent privat regi. Inom personlig assistans har cirka 40-45 procent valt kommunal regi och 55 - 60 procent valt en privat utförare.

När det gäller särskilda boendeformer så drevs i mars 2018, 51 procent av enheterna i kommunal regi ej inräknat hem för vård eller boende (HVB) eftersom det är kortare placeringar. Av LSS-boendena var 36 enheter upphandlade på entreprenad och drevs i privat regi och 17 gruppboenden var upphandlade på ramavtal där kommunen har samtliga lägenheter. För bostad med särskild service enligt SoL så drevs 16 enheter i kommunal regi och två enheter var upphandlade på entreprenad. Omsorgsnämnden har också gjort en ramupphandling av bostad med särskild service och HVB enligt SoL där 3 olika företag har avtal om bostad med särskild service och tio företag om HVB. Omsorgsnämnden har 85 personer som är placerade enligt detta ramavtal. Nämnden har utöver dessa två bostäder för särskild service enligt LSS 9:8 och tio verksamheter för korttidsvistelse och korttidstillsyn som drivs i kommunal regi. Fyra verksamheter för korttidsvistelse och korttidstillsyn är upphandlade. Tre gruppboenden som för närvarande drivs i kommunal regi samt 16 bostäder som redan är upphandlade har fått tilldelningsbeslut i mars 2018 och ytterligare fyra gruppboenden är för tillfället utannonserade.

Antal enheter i särskilda boendeformer i kommunal regi och privat regi i mars 2018
  LSS-boenden Bostad med särskild service SoL
Kommunal regi  47  16
Entreprenad-upphandlat 36 
Ramavtal 17 
Totalt  101  21 
Andel kommunal regi 47%  76% 

De verksamheter som drivs helt i kommunal regi är boendestöd, stöd i assistansliknande form samt alla träffpunkter utom Club Lindormen som drivs av RSMH. Några arbetsträningsverksamheter som IPS Arbetscoacher och projektet Supported Education är också i kommunal regi. Verksamhet med personliga ombud är upphandlad och likaså estetisk verksamhet med möjlighet till arbetsträning för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Nämnden har två sociala företag Capella och Snidar som tillhandahåller sysselsättning för personer som befinner sig relativt långt från arbetsmarknaden. Nämnden har ett idéburet offentligt partnerskap med föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna gällande en upplevelseträdgård. Nämnden utreder för närvarande möjligheten att göra upphandling enligt lagen om offentlig upphandling med reserverade kontrakt som ett verktyg för att utveckla sysselsättningsfrämjande åtgärder. Verksamhet med personliga ombud är upphandlad och likaså estetisk verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Nämnden har avtal med cirka130 företag samt lämnar bidrag och samverkar med cirka 40 föreningar. Utöver ovanstående tillkommer företag för personlig assistans där den enskilde har avtal med det företag som utför assistansen.

Räddningsnämnden 

Nämnden har för planperioden upphandlat externa leverantörer för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll enligt 3 kap 4 § lag (2003:773) om skydd mot olyckor. Avtalen gäller till och med 2020-11-30 med möjlighet att förlänga med maximalt 36 månader.

Socialnämnden 

Socialnämnden har insatser inom vård och omsorgsområdet inom både extern och intern regi. Fördelningen de senaste tre åren har sett ut enligt följande:

Kommunalt finansierad verksamhet*

Kommunalt finansierad verksamhet.

*Exklusive ensamkommande barn.

Fördelningen mellan egen regi och privata utförare har under 2016 och 2017 legat på 54 respektive 46 %. 2017 uppgick köp av privata utförare till 206 miljoner kronor. Beloppen exkluderar köp av verksamhet gällande ensamkommande barn och unga som är finansierade av statliga medel.

De största områden inom vilka nämnden gör köp av vård och omsorg är hem för vård eller boende (HVB), familjehemsvård, institutionsvård för unga och för vuxna missbrukare och öppenvårdsinsatser.

Nämnden har pågående ramavtal inom de stora inköpsområdena. Avtalet gällande HVB för barn och unga löper i november 2018 men med en option om förlängning ytterligare två år. Avtalet gällande konsulentstödd familjehemsvård löper till november 2019 med option för två års förlängning. Nämndens avtal gällande HVB för vuxna missbrukare löper till och med mars 2020 och avtalet för stödboende för vuxna med missbruk löper till och med februari 2020. Ramavtalet gällande familjepedagogiska insatser i hemmet löper till och med februari 2019.

Nämnden har för närvarande inga planer på att genomföra några större upphandlingar under planperioden. För ramavtal som löper ut under perioden kan ny upphandling genomföras. Förvaltningen gör löpande uppföljningar av leverantörer inom ramavtal, uppföljningarna redovisas kontinuerligt för socialnämnden och följs upp av densamma.

Äldrenämnden 

Hemvården
Inom hemvården dominerar kommunens egenregiverksamhet som leverantör med närmare två tredjedelar (64 %) av brukarna som kunder. Därutöver finns två större aktörer (Förenade Care, Attendo), vilka tillsammans har ca 30 % av brukarna. Ett tiotal småföretag har resterande kundkrets omfattande cirka sex procent av brukarna.

 Olika leverantörers procentandel av brukarna inom hemvården i mars 2018.

Olika leverantörers procentandel av brukarna inom hemvården i mars 2018.

Hemvården är i upphandlingsavseende organiserat utifrån LOV (lagen om valfrihetssystem), vilket innebär att utförare auktoriseras och att brukarna erbjuds möjlighet att välja mellan olika utförare. Trots ett antal år med LOV kvarstår ungefär samma marknadsmix som vid införandet. Fördelningen följer mönstret från föregående upphandlingsform, där de större privata aktörerna var upphandlade utifrån LOU (lagen om offentlig upphandling). Den relativt begränsad kundrörligheten kan samtidigt tolkas som en begränsad omfattning av verklig leverantörskonkurrens inom hemvården.

Valfrihetssystemet inom hemvården utifrån LOV är reglerat med ett förbehåll avseende en uppsägningstid om 18-24 månader. Det innebär att LOV är en avtalad upphandlingsform för hemvård gällande minst fram till år 2019. Återkommande arbete pågår kring anpassningar och utveckling av förfrågningsunderlaget inom LOV för hemvården.

Övrig verksamhet: kommunövergripande funktioner och träffpunkter
Nämndens övriga verksamhet drivs närmast uteslutande av kommunens egenregi. Undantaget är en dagverksamhet för personer med demenssjukdom som drivs av en stiftelse. Driftansvaret har därmed i huvudsak överlåtits genom direkta uppdrag till egenregin.

Särskilt boende – vård- och omsorgsboende
Inom det särskilda boendet finns en mer balanserad mångfald av olika leverantörer. Den kommunala egenregin har drygt hälften av platserna (53,8 %). Därutöver finns fyra större aktörer med variationer mellan cirka 7 % till 10 % av platserna vardera.

Olika leverantörers procentandel av brukarna inom det särskilda boendet i mars 2018.Olika leverantörers procentandel av brukarna inom det särskilda boendet i mars 2018.

Även ifråga om upphandlingsformer finns en större mångfald. Driftuppdrag har upphandlats utifrån såväl LOU som LOV, samt getts som uppdrag till egenregin efter nämndbeslut. Utifrån proportioner är en dryg fjärdedel (26 %) av platsbeståndet för närvarande upphandlat utifrån LOV, medan en femtedel upphandlats utifrån LOU. Det kan tilläggas att merparten av egenregins särskilda boenden tidigare upphandlats i konkurrens med andra leverantörer. Oberoende av de olika upphandlingsformer finns det lika möjligheter för enskilda att välja vilket vård- och omsorgsboende de önskar flytta till. Valmöjligheten förloras inte heller om enskilda tackar nej till erbjuden plats.

Förekomsten av olika upphandlingsformer inom det särskilda boendet medför en mer komplex hantering sett utifrån ett förvaltningsadministrativt perspektiv. Villkor och ansvar för beställare respektive utförare varierar, liksom löptiderna för de avtal som tecknas (mer om detta längre fram). Inom LOV upphandlas vård och omsorg per enskilda platser, medan avtal tecknas för hela verksamheter och totala volymer inom LOU. Lite förenklat uttryckt finns en större andel rörliga kostnader inom LOV (beroende på beläggning), medan fasta kostnader dominerar inom LOU. I kombination med ett valfrihetssystem för enskilda kan finnas en risk att kommunen står med kostnader för platser som inte nyttjas inom LOU-upphandlade boenden. I praktiken har dock beläggningsgraden hitintills varit hög oavsett upphandlingsform.

Ifråga om LOV-upphandlade boenden finns avtal som löper fram till år 2022. Ifråga om LOU-upphandlade boenden har avtalstiderna spridning från slutdatum år 2019 till år 2022. När det gäller uppdrag som getts till egenregin löper avtalen ut år 2020 och 2022, om optioner utnyttjas. 

Enligt kommunstyrelsens beslut under hösten 2016 kring ny förvaltningsorganisation för Uppsala kommun, är det upp till varje nämnd att avgöra om en verksamhet som tidigare upphandlats utifrån LOU på nytt ska upphandlas, alternativt överlåtas som uppdrag till egenregin. Sammantaget innebär det att äldrenämnden avgör om upphandling fortsatt ska vara aktuell, från fall till fall, i samband med att avtalet löper ut. När det gäller upphandling utifrån LOU har nämnden under 2017 utarbetat en ny modell för upphandling utifrån LOU inom särskilda boenden. En ny utvärderingsmodell kopplad till så kallad kvalitetsupphandling tillämpas.

När det gäller tillkommande behov av särskilt boende gäller LOV även fortsatt som central upphandlingsform. I mycket begränsad omfattning tillkommer boendeplatser inom egenregi, i samband med behov av ombyggnation eller nybyggnation av ersättningsplatser.

Avtalstider i vård- och omsorgsboendet
Ifråga om LOV-upphandlade boenden finns avtal som löper fram till år 2022. Under innevarande avtalsperiod är uppsägningstiden 12 månader för avtal inom LOV. Ifråga om LOU-upphandlade boenden har avtalstiderna en spridning från slutdatum under år 2019 till år 2021. Den vanligaste avtalskonstruktionen omfattar 3 år + en option om ytterligare 3 år. När det gäller uppdrag som getts till egenregin har dessa en liknande konstruktion och avtalen med längst löptid löper ut år 2022.

För de närmaste fyra åren, 2019-2022, aktualiseras frågan om förnyad upphandling utifrån LOU, då kontrakt löper ut, för totalt en dryg femtedel (21 %) av beståndet av vård- och omsorgsboendet. För boenden som upphandlats utifrån LOU aktualiseras årligen de volymer och platsantal som anges i tabell 1. Uppgifterna förutsätter att optioner om förlängning nyttjats, vilket också vanligtvis är fallet. En mer specificerad redovisning av vilka vård- och omsorgsbonden samt tidpunkter som är aktuella redovisas i tabellerna nedan.

 År  Andel i procent av totalt antal platser i hela beståndet 2018 Antal platser för upphandling (LOU)
2019  4 %  65
2020 0 % 
2021 10 %  183 
2022 4 %  70 
Andel av det totala beståndet samt platsantal som kan bli föremål för upphandling utifrån LOU då avtal löper ut och option utnyttjats under perioden 2019-2022.
 Boende  Platser  Adress  Ny upphandling aktuell
Glimmervägen  50  Glimmervägen 3 17 oktober 2019
Tavastehus 15  Tavastehusgatan 5  17 oktober 2019
Tunåsen 47  Hallstensgatan 20  31 mars 2021 
Balder  54  Stenbrohultsvägen 93  5 oktober 2021 
Höganäs 50  Ferlinsgatan 31A  5 oktober 2021 
Vigmund 31  Gåvstavägen 19  1 november 2021 
Vård- och omsorgsboenden där förnyad upphandling alternativt uppdrag till egenregi aktualiseras under perioden 2019-2022.

Utbildningnämnden 

Vid årets början 2018 var i genomsnitt 24 procent av kommunens barn och elever inskrivna i fristående verksamheter. Andelen är något högre i förskola och något lägre i grundskola.

Ägardirektiv, resultatkrav och investeringsnivåer för Uppsala Stadshus AB och dotterbolagen i Stadshuskoncernen

De helägda bolagen är inordnade i en aktiebolagsrättslig koncern. Moderbolaget i bolagskoncernen är Uppsala Stadshus AB.

Kommunfullmäktiges beslut om ägarstyrning av de helägda bolagen finns utförligare beskriven i ägarpolicyn för de helägda bolagen. Samtliga helägda dotterbolag i Stadshuskoncernen omfattas av kapitaltäckningsgarantin vilket innebär att moderbolaget garanterar att det egna kapitalet i respektive dotterbolag alltid uppgår till minst bolagets aktiekapital.

Styrelserna i de kommunala bolagen ansvarar för att den operativa verksamheten i respektive bolag bedrivs i enlighet med bolagets ändamål och fullmäktiges ägardirektiv samt övriga krav som beslutas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse.

Kommunstyrelsen, genom styrelsen för Uppsala Stadshus AB, genomför dialoger med samtliga bolagsstyrelser runt de frågor som är väsentliga för kommande måloch budgetperiod.

Ägardirektiven antas på respektive bolagsstämma i kommunens ägda bolag. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa ägardirektiven.

Kommunstyrelsens roll som förträdare för ägaren (kommunfullmäktige) innebär bland annat att löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, bolagens strategier och mål, hur dessa överensstämmer med kommunens övriga verksamhet samt hur bolagsverksamheten sköts av bolagsstyrelse och bolagsledningen.

Ägardirektivens syfte är att möjliggöra en aktiv styrning av bolagen samt underlätta för kommunen att följa verksamheten.

Den formella styrningen i bolagsordning och ägardirektiv är inte tillräckligt för ett aktivt ägarskap. Som komplement till formella styrdokument ska bolagsstyrning ske genom kontinuerligt samråd och dialog mellan bolagens styrelser och kommunsstyrelsen.

Vad gäller av kommunen delägda bolag ska, med beaktande av 10 kap 4 § kommunallagen, så långt som möjligt kommunens inflytande som delägare säkerställas genom aktieägaravtal.

Utdelning från bolagen ska behandlas som en del i arbetet med årsbokslutet och årsredovisningen. Vid utdelning ska särskild lagstiftning beaktas, exempelvis Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsföretag.

I avsnittet nedan behandlas kommunfullmäktiges direktiv till bolagen avseende inriktning av verksamheten, ekonomiskt resultat och avkastning.

Ägardirektiv för samtliga bolag

Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal styrdokument. Dessa omfattar och ska tillämpas av samtliga nämnder och bolag.

Dotterbolagen ska verkställa kommunfullmäktiges och moderbolagets beslut som är av ägarkaraktär.

Bolagen ska se till både bolagskoncernens och kommunens bästa i såväl verksamhetsbeslut såsom strategiska beslut. Bolagen ska verka för värdeskapande samarbeten inom bolags- och kommunkoncernen.

Respektive bolag ska genom affärsplanen synligöra dess bidrag till uppfyllelse av fullmäktiges inriktningsmål, uppdrag och prioriteringar uttryckta i styrdokument samt generella och bolagsspecifika ägardirektiv (se kapitel Mål och uppdrag för nämnder och styrelser). Samråd och dialog mellan bolag och ägare ska ske inför styrelsens fastställande av affärsplan.

Bolagen ska hos Uppsala Stadshus AB söka igångsättningstillstånd för investeringar över 50 miljoner kronor.

Bolagen ska arbeta med klimatdriven affärsutveckling och energieffektiviseringar.

Bolagen ska stödja systematisk tillämpning av ny energiteknik, energisnåla  uppvärmningslösningar, klimatneutrala transporter samt materialval med hög miljöprestanda.

Bolagen ska bidra till en hållbar utveckling genom grön finansiering där så är tillämpligt.

Bolagen ska sträva mot att ha godkänd miljöcertifiering.

Dotterbolagen ska följa fastställda redovisningsprinciper för koncernen. Särskilda värderingsfrågor ska lösas i samråd med Uppsala Stadshus AB.

Dotterbolagen ska anmäla följande till Uppsala Stadshus AB:

  1. årligt fastställande av affärsplaner med strategiska mål för de närmaste tre åren,
  2. fastställande av budget och prognos för verksamheten,
  3. pågående och planerade investeringar,
  4. ställande av säkerheter,
  5. bildande/avveckling av bolag,
  6. köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant,
  7. köp eller försäljning av fast egendom,
  8. månadsrapportering samt
  9. årsbokslut och delårsbokslut.

Investeringar eller annat strategiskt beslut som påverkar annat kommunalt bolag eller nämnd inom Uppsala kommun ska anmälas till eller godkännas av Uppsala Stadshus AB. Frågor av principiell beskaffenhet ska godkännas av kommunfullmäktige. Rekrytering och förhandling av anställningsvillkor för verkställande direktören i dotterbolagen ska ske i enlighet med process fastställd av styrelsen för Uppsala Stadshus AB.

Uppsala Stadshus AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun äga och förvalta aktier i bolag verksamma inom Uppsala kommuns kompetensområde. Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Moderbolaget ska verkställa kommunfullmäktiges beslut som är av ägarkaraktär och följa upp att dotterbolagen arbetar utifrån de av kommunfullmäktige uppsatta ägardirektiven. Uppsala Stadshus AB svarar för aktiv ägarstyrning och strategisk planering inom bolagskoncernen.

Moderbolaget ska svara för samordningen av bolagskoncernen samt avgöra frågor som är gemensamma för bolagen. Moderbolaget ska säkerställa att största möjliga samordning sker mellan bolagen och inom kommunkoncernen. Moderbolaget ska svara för löpande ekonomisk kontroll och uppföljning av bolagskoncernen samt för utveckling av effektivare styrning.

Moderbolaget ska samordna och nyttja möjligheter till resultatutjämning inom Stadshuskoncernen, bland annat koncernbidragsmöjligheter. Moderbolaget ska även samordna och planera likviditetsflödet inom Stadshuskoncernen. I det ingår bland annat hantering av att lämna och erhålla aktieägartillskott. I planeringen av koncernens likviditetsflöde ska både krav och möjligheter i särskild lagstiftning beaktas, exempelvis Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsföretag.

Moderbolaget ska vara en central funktion som möjliggör och skapar förutsättningar för dotterbolagen att fokusera på sina kärnverksamheter. I syfte att uppnå detta ska moderbolaget bland annat ansvara för:

  • Ägardirektiven och uppföljningen av dessa
  • Löpande dialog med dotterbolagen
  • Initiera samarbete i samordnings-/utvecklingsgrupper inom t.ex. ekonomi-, fastighets-, värderings-, investerings- och miljöfrågor och underlätta/driva projektinriktat arbete
  • I samverkan med dotterbolagen sätta upp förslag på resultatkrav samt följa upp och avrapporterar dessa.
  • Löpande bevakning och uppföljning av investeringar och avyttringar.

Till följd av kommunfullmäktiges beslut om utökade investeringsramar för projekten nya studenternas och om- och tillbyggnad av stadshuset ges Uppsala Stadshus AB möjlighet att utöka investeringsramen för Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB med 30 miljoner kronor och Uppsala kommun Förvaltningsfastigheter AB med 80 miljoner kronor. Medlen avser oförutsedda ej budgeterade kostnader i projekten och får tas i anspråk efter Uppsala Stadshus AB:s godkännande.

Uppsala Stadshus AB ska hantera ansökningar om igångsättningstillstånd för investeringar över 50 miljoner kronor. Uppsala Stadshus AB har rätt att inom bolagskoncernen omdisponera den av kommunfullmäktige beslutade investeringsramen för respektive år.

AB Uppsala Kommuns Industrihus

Bolaget ska inom Uppsala kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta samt bedriva handel med fast egendom avsedda för hantverk, småindustri och offentliga förvaltningar samt att bedriva därmed förenlig utredningsverksamhet.

Bolaget ska, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-3 §§ kommunallagen (2017:725), bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder i syfte att tillgodose små företags behov av lokaler i Uppsala kommun under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

AB Uppsala Kommuns Industrihus ska vara ett strategiskt instrument för tillväxt och utveckling av näringslivet i kommunen. Det näringspolitiska uppdraget ska leda till en attraktiv kommun byggd på ett mångfacetterat och diversifierat näringsliv.

Bolaget ska på ett effektivt sätt erbjuda ändamålsenliga lokaler inom kommunen till konkurrenskraftiga priser.

Bolaget ska pröva särskilda lokaler för inkubatorverksamhet.

Bolaget ska arbeta strategiskt för att säkerställa en god omsättningshastighet på sina
fastigheter och genom uppföljning, löpande för ägaren, redovisa sin omsättningsstrategi.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* 17 16 16 
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) 10% 10%  13% 
Investeringar 293 284 219 

Destination Uppsala AB

Bolaget ska genom varumärkesprofilering av Uppsala, samt marknadsföring,  affärsutveckling och försäljning inom områdena affärsturism, evenemang och privatturism vara ett strategiskt verktyg för tillväxt, ökade intäkter och sysselsättning inom besöksnäringen i Uppsala kommun.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Bolaget ska arbeta i enlighet med den fastställda Strategi för besöksnäringen. (KF 2014-11- 24)

Bolaget ska utveckla och marknadsföra den del av varumärket Uppsala som rör besöksnäringen. Detta ska ske i nära samarbete med näringslivet och andra externa aktörer utifrån den av kommunstyrelsen beslutade varumärkespositionen. (KS 2016-04-06)

Bolaget ska värva och utvecklar evenemang, möten och besöksrelaterade etableringar i  Uppsala. Arbetet sker i nära samarbetet med angränsade kommuner, organisationer, näringslivet och universiteten i syfte att stärka Uppsalas position inom besöksnäringen.

Bolaget ska koordinera samverkan mellan de arenor som kommunen helt eller delvis  finansierar samt projektleder evenemang på uppdrag av Uppsala kommun eller externa aktörer.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* 0 0
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) N/A N/A  N/A 
Investeringar 0 0

Fyrishov AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun tillhandahålla en arena för folkhälsa, idrott och bad samt därmed förenlig verksamhet. Arenan ska som besöksattraktion och mötesplats stärka den positiva bilden av Uppsala som bostadsort, turistmål och som en attraktiv stad för lokalisering av företag.

Bolaget ska ansvara för driften av verksamheten.

Bolaget ska förvalta samtliga fastigheter inom Fyrishovsanläggningen.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Fyrishov AB ska bidra till en ökad folkhälsa genom att erbjuda en arena för fritid, idrott, bad, och rekreation som är välkomnande för alla.

Arenan och badet, som besöksattraktion, ska stärka den positiva bilden av Uppsala som bostadsort, besöksmål och som en attraktiv stad för lokalisering av företag.

Bolaget ska ansvara för driften av verksamheten i Fyrishovsanläggningen och efter uppdrag Gottsundabadet i Uppsala kommun.

Bolaget ska samverka med andra aktörer inom besöksnäringen, och särskilt inom Uppsala Stadshuskoncernen, för att stärka Uppsala som besöksmål och uppnå samordningsvinster.

Bolaget ska tillhandahålla en plats för aktiviteter för förbättrad folkhälsa, särskilt bland äldre, samt för skolidrott till Uppsalas skolor.

Bolaget ska verka för ökad simkunnighet i Uppsala, bland annat genom att tillhandahålla en plats för simundervisning till Uppsalas skolor.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* -10 -12 -13 
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%)  neg neg neg 
Investeringar 35  115  135 

Uppsalahemkoncernen

Bolaget ska inom Uppsala kommun:

  1. direkt eller indirekt förvärva, äga, förvalta, förädla och sälja fastigheter och tomträtter,
  2. bygga bostäder och därtill hörande kollektiva anordningar samt även lokaler, i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, som används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten, samt
  3. i övrigt bedriva härmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-3 §§ kommunallagen (2017:725), bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer och i allmännyttigt syfte genom att främja bostadsförsörjningen i Uppsala kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Uppsalahem AB ska, som allmännyttigt bostadsbolag bidra till att stärka kommunens
utveckling genom att med hög kompetens äga, förvalta och bygga bostäder, främst
hyresfastigheter i Uppsala.

Uppsalahem AB ska erbjuda kunderna boende för olika faser i livet. Med utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för bostadsförsörjning, ska Uppsalahem bidra till att nya lägenheter tillkommer i kommunen.

Utifrån allmännyttans grunder och affärsmässiga principer ska Uppsalahem söka uppnå en hög nyproduktionsnivå av hyreslägenheter genom att kommande treårsperiod ha minst tre nystartade projekt.

Uppsalahem ska vara en aktiv part i Uppsalas stadsutveckling och därmed samverka med övriga bolag och nämnder i arbetet med att utveckla nya och renovera befintliga stadsdelar.

Uppsalahem ska öka byggande av flerfamiljshus på landsbygden.

I arbetet med hållbar stadsutveckling ska Uppsalahem särskilt fokusera på energibesparingar i hållbara renoveringsmodeller utifrån socialt, ekologiskt såväl som ekonomiskt perspektiv samt att minska boendesegregationen och social oro.

Uppsalahem ska verka för ett brett utbud av kommersiell och samhällelig service i de områden där Uppsalahem verkar.

Uppsalahem ska erbjuda mellan sju och femton procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand och till personer som omfattas av bosättningslagen. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter AB Uppsalahem hyr ut per år).

Uppsalahem ska använda bostadsförmedlingen för förmedling av befintliga och tillkommande lediga hyresbostäder enligt särskilt avtal i likhet med andra aktörer.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* 365,9 357,8  359,3 
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) 26% 24% 24%
Investeringar 952 1 005 957

Uppsala bostadsförmedling AB

Föremålet för bolagets verksamhet är att förmedla hyreslägenheter inom uppsalaregionen och även bedriva annan därmed sammanhängande verksamhet.

Bolaget ska, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-3 §§ kommunallagen (2017:725), bedriva verksamheten enligt självkostnadsprinciper i syfte att främja bostadsförsörjning.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Uppsala bostadsförmedling AB ska vara kommunens verktyg för att säkerställa en effektiv hyresrättsmarknad i Uppsalaregionen.

Bostadsförmedlingen ska ha god kunskap om och marknadsför bostadsmarknaden i
Uppsalaregionen.

Bostadsförmedlingen ska verka för att underlätta inträde på bostadsmarknaden med fokus på grupper som har det särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarkanden.

Bostadsförmedlingen ska bära sina egna kostnader och finansieras genom avgiftsbelagd kö samt vid behov avgift för förmedling.

Bostadsförmedlingen ska ha möjlighet att erbjuda efterfrågade tjänster mot ersättning.

Bolaget ska spela en viktig roll inom det bostadssociala området.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* -2 -1 
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) neg neg 0%
Investeringar 1 1 1

Uppsala Kommuns Fastighets AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun projektera, bygga och förvalta centrumanläggningar och bostäder. Verksamhetens vinst ska användas för dessa syften.

Bolaget ska, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-3 §§ kommunallagen (2017:725), bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder i syfte att tillgodose små företags behov av lokaler i Uppsala kommun under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Uppsala kommuns Fastighets AB är kommunens redskap för att bygga, äga och utveckla samt förvalta lokaler och centrumanläggningar och andra lokaler för handel. Bolaget kan även äga bostäder i anslutning till centrumanläggning.

Bolaget ska vara en motor i utvecklingen av lokala stadsdels- och tätortscentrum och stärkt social sammanhållning i kommunen.

Bolaget ska erbjuda, om kommunen begär det, upp till fem procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter Uppsala Kommuns Fastighets AB hyr ut per år).

Bolaget ska använda bostadsförmedlingen för förmedling av befintliga och tillkommande lediga hyresbostäder enligt särskilt avtal i likhet med andra aktörer.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* 0 7,8 16
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) 0% 7% 14%
Investeringar 92 75 36

Uppsala kommun Förvaltningsfastigheter AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för de olika verksamheter som kommunen bedriver, samt därmed jämförlig verksamhet. Bolaget ska förvärva, avyttra, äga, i egen regi bebygga och förvalta fast egendom och tomträtt för uthyrning av lokaler huvudsakligen till de specialverksamheter som Uppsala kommun bedriver, med undantag för skol- och förskoleverksamhet samt fritids-, sport-, evenemangsoch rekreationsverksamhet.

Bolaget ska därvid bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomrätter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver. Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Bolaget ska särskilt fokusera på att hitta rätt och lämplig förvaltningsform för var och en av de olikartade specialfastigheter som ingår i beståndet.

Utifrån tidigare beslut att utveckla stadshuset ska Förvaltningsfastigheter AB genomföra byggprojektet Stadshus 2020.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* -6 -6 17
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) neg neg 18%
Investeringar 310 374 132

Uppsala kommun Skolfastigheter AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för skol- och barnomsorgsverksamhet samt därmed jämförlig verksamhet. Bolaget ska förvärva, avyttra, äga, i egen regi bebygga och förvalta fast egendom och tomträtt för uthyrning av lokaler huvudsakligen till skol- och förskoleverksamhet. Därvid kan bolaget bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomrätter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Bolaget ska tillsammans med kommunstyrelsen och utbildningsnämnden arbeta fram samverkansmodeller för kostnads- och energieffektiva och ändamålsenliga lokallösningar. 

Bolaget ska ha en ledande roll i planeringen och genomföra utbyggnaden av pedagogiska fastigheter för ett växande Uppsala och ta särskilt ansvar för att erbjuda lokaler av god kvalitet och konkurrenskraftiga hyror.

Bolaget ska utgå från det generella lokalprogrammet för funktions- och kvalitetskrav för kommunala verksamhetslokaler.

Bolaget ska arbeta för att skapa hälsosamma utbildningslokaler, bland annat i enlighet med beslutet om giftfria förskolor.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* 153 169 192
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) 25% 26% 27%
Investeringar 1 142  1 652 1 407

Uppsala kommun Sport-och rekreationsfastigheter AB

Bolaget ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och mark för de fritids-, sport-, evenemangs- och rekreationsverksamheter och anläggningar som bedrivs inom Uppsala kommun, samt därmed jämförlig verksamhet.

Bolaget ska förvärva, avyttra, äga, utveckla, i egen regi bebygga och förvalta fastigheter och tomträtt för uthyrning av lokaler och mark huvudsakligen för fritids-, sport-, evenemangs- och rekreationsverksamhet. Bolaget kan därvid bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomträtter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Bolaget ska tillsammans med idrotts- och fritidsnämnden och gatu- och samhällsmiljönämnden planera för en flerfunktionell användning av lokaler, mark och anläggningar.

Bolaget ska fokusera på att genom underhåll och erforderliga investeringar förbättra standarden på fastighetsbeståndet.

Bolaget ska verka för att erbjuda bra och kostnadseffektiva lokaler och anläggningar.

Bolaget ska, vid uppförande eller tillbyggnation av anläggning, eftersträva att fritids-, sport-, evenemangs-och rekreationsanläggningar kan kombineras med kommersiella-/verksamhetslokaler och/eller bostäder genom lämplig fastighetsbildning.

Bolaget ska verka för att ytterligare förbättra tillgängligheten.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* 1,8 18,6 26,8
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) 2% 13% 16%
Investeringar 490  325 325

Uppsala Konsert & Kongress AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun ansvara för verksamheten i Uppsala kommuns konsertoch kongresshus och att bedriva därmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Uppsala Konsert & Kongress AB ska tillhandahålla en mötesplats för musik och övrig kultur för alla målgrupper.

Bolaget ska aktivt bidra till utveckling av besöksnäringen i Uppsala och stärka bilden av Uppsala som en attraktiv stad att besöka och bo i.

Bolaget ska föra dialog och samverka med kulturnämnden, andra kulturinstitutioner och besöksmål för att stärka kulturlivet, uppnå samordningsvinster samt bidra till Uppsalas kulturella utveckling.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* -33 -32 -31
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) neg neg neg
Investeringar 8 8 7

Uppsala Parkerings AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun förvärva, uppföra, hyra, förvalta och avyttra i syfte att tillhandahålla parkeringsanläggningar och i övrigt därmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Uppsala Parkering AB ska i samarbete med gatu- och samhällsmiljönämnden pröva strategi avseende parkeringslösningar med syfte att säkerställa en framtida hållbar finansiering.

Bolaget ska aktivt bidra till att målen i Parkeringspolicy för Uppsala kommun uppnås.

Bolaget ska arbeta för en ökad digitalisering av verksamheten, exempelvis digitala parkeringslednings- och betalsystem.

Bolaget ska verka för ett mobilitetsperspektiv på resande genom att tillhandahålla parkering för bil- och cykelpool.

Bolaget ska säkerställa att, i syfte att tillgodose parkeringsbehovet i centrala Uppsala, senast 2021 skapa 600 nya parkeringsplatser i ett eller flera parkeringsgarage och/eller vid kollektivtrafikförsörjda pendlarparkeringar. Utbyggnaden ska mötas av borttagna
parkeringsplatser på markplan.

Bolaget ska, vid uppförande av anläggning, eftersträva att parkeringsanläggningar kan kombineras med kommersiella-/verksamhetslokaler och/eller bostäder genom lämplig fastighetsbildning.

Bolaget ska i de egna parkeringsanläggningarna arbeta med differentierade avgifter och andra marknadsincitament i syfte att hålla hög beläggningsgrad i garagen.

Bolaget ska i samverkan med övriga aktörer i kommunen arbeta för utökade möjligheter för
laddning av elbilar.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* 33 35 36
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) 34% 35% 32% 
Investeringar 109 118 397

Uppsala stadsteater AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun med egen ensemble och på annat sätt bedriva konstnärlig teaterverksamhet och därmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Uppsala stadsteater AB ska, främst genom produktion av scenkonst med egen ensemble, aktivt bidra till en utveckling av kulturlivet i Uppsala.

Bolaget ska aktivt bidra till utveckling av besöksnäringen i Uppsala och stärka bilden av Uppsala som en attraktiv stad att besöka och bo i.

Uppsala stadsteater AB ska presentera egna produktioner och samarbeten, samt tillhandahålla en arena för gästspel och andra aktiviteter.

Bolaget ska föra dialog och samverka med kulturnämnden, andra kulturinstitutioner och besöksmål för att stärka kulturlivet, uppnå samordningsvinster samt bidra till Uppsalas kulturella utveckling.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* -74 -75 -76
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) neg neg neg
Investeringar 4 4 4

Uppsala Vatten och Avfall AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun uppföra, förvärva, äga, förvalta samt utveckla fast och lös egendom i form av anläggningar och utrustning för tekniska nyttigheter och tjänster avseende vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering, produktion av biogas samt därtill hörande verksamheter.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen (2017:725). Ovan angivna kommunalrättsliga principer ska dock inte beaktas i den mån de inte är förenliga med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.

Bolaget är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen inom av Uppsala kommun fastställt verksamhetsområde.

Bolaget svarar för de delar av avfallshanteringen som enligt 15 kap i miljöbalken åvilar kommunen.

Bolagsspecifika ägardirektiv 

Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Uppsala kommun (ABVA) och föreskrifter om taxa för brukande av den allmänna anläggningen samt förslag till verksamhetsområde. Bolaget får besluta om avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i taxeföreskrifterna.

Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till renhållningsordning och avfallsplan samt förslag till taxa för hushållsavfallstjänster.

Bolaget ska ha planeringsansvar för att utveckla och tillämpa principerna som bidrar till en långsiktigt hållbar dagvattenhantering inom kommunen, att ta recipienthänsyn och att planera för alternativa avrinningsvägar är viktiga faktorer i detta. Ansvaret ska inkludera planering för hantering av markvatten i fysisk planering. Bolaget ska vara kommunens kompetensresurs avseende dagvatten.

Uppsala vatten ska utveckla strategier för att kunna ställa miljökrav på upphandlade tjänster och därigenom åtstadkomma en klimatomställning av fordonsflottan. Bolaget bidrar till cirkulär ekonomi i kommunen och har ett strategiskt utvecklingsansvar för biogas, samt verkar för att ytterligare tankställen för biogas etableras.

Bolaget ska vara kommunens kompetensresurs avseende förvaltning av yt- och grundvattenresurser och har inom kommunen ansvar för Riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning. Kompetenser nyttjas även för innovation och utveckling inom miljöteknikområdet.

Bolaget ska aktivt medverka i samhällsplaneringen och delta i Mälarens Vattenvårdsförbundsprojekt "Mälarenen sjö för miljoner".

Bolaget ska äga, driva och utveckla kommunens anläggningar för biogasverksamhet och Hovgårdens avfallsanläggning.

Belopp i miljoner kronor 2019 2020 2021
Resultat före finansnetto* 19 16 12
Resultat före finansnetto/Nettoomsättning (%) 16% 13% 10%
Investeringar 480 580 500
*resultatkravet avser den konkurrensutsatta verksamheter och exklusive avfallsskatt

Bilagor

Bilaga 1. Resultaträkning – budget 2019 samt plan för 2020-21

Bilaga 1. Resultaträkning – budget 2019 samt plan för 2020–21 (PDF, 110 KB)

Bilaga 2. Finansförvaltningens budget 2019 samt plan 2020-21

Bilaga 2. Finansförvaltningens budget 2019 samt plan 2020-21 (PDF, 103 KB)

Bilaga 3. Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde

Bilaga 3. Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde (PDF, 104 KB)

Bilaga 4a. Specifikation – kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2018

Bilaga 4a. Specifikation – kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2018 (PDF, 100 KB)

Bilaga 4b. Specifikation – kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2019

Bilaga 4b. Specifikation – kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2019 (PDF, 100 KB)

Bilaga 4c. Specifikation – kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2020

Bilaga 4c. Specifikation – kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2020 (PDF, 99 KB)

Bilaga 4d. Specifikation – kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2021

Bilaga 4d. Specifikation – kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2021 (PDF, 99 KB)

Bilaga 5. Räddningsnämndens budget.

Bilaga 5. Räddningsnämndens budget (PDF, 113 KB)

Bilaga 6. Överförmyndarnämndens budget

Bilaga 6. Överförmyndarnämndens budget (PDF, 110 KB)

Bilaga 7. Specifikation - pedagogisk verksamhet

Bilaga 7. Specifikation – pedagogisk verksamhet (PDF, 103 KB)

Bilaga 8. Specifikation – Vård- och omsorgsverksamhet

Bilaga 8. Specifikation – Vård- och omsorgsverksamhet (PDF, 120 KB)

Bilaga 9. Ekonomiskt beräkningsunderlag 2019–21

Bilaga 9. Ekonomiskt beräkningsunderlag 2019–21 (PDF, 148 KB)

Bilaga 10. Investeringar

Bilaga 10. Investeringar (PDF, 164 KB)

Bilaga 11. Kommunfullmäktiges indikatorer och nyckeltal

Bilaga 11. Kommunfullmäktiges indikatorer och nyckeltal (PDF, 506 KB)

Bilaga 12. Uppföljningsplan 2019

Bilaga 12. Uppföljningsplan 2019 (PDF, 98 KB)

Bilaga 13. Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen

Bilaga 13. Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 165 KB)

Bilaga 14. Taxor och avgifter

Bilaga 14. Taxor och avgifter (PDF, 2 MB)