Mål och budget 2017-2019

med plan för 2018–2019

Antagen av kommunfullmäktige 7–8 november 2016

Politisk plattform

Uppsalas förutsättningar är goda. Arbetslösheten är låg och framtidstron stark. Här ska människor ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina egna förutsättningar och behov. Uppsala ska vara ett föredöme när det gäller skyddet av de mänskliga rättigheterna. Barns bästa ska vara utgångspunkten i all kommunal verksamhet.

Samtidigt är den ekonomiska situationen en utmaning som måste mötas med tydliga åtgärder. Ett osäkert globalt läge sammanfaller med stora investeringsbehov på hemmaplan. Kommunens kostnader har varit för höga under flera mandatperioder och verksamheten måste granskas utgiftspost för utgiftspost. Prioriteringarna som behöver göras är svåra men målet är självklart: Varje skattekrona ska användas på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar välfärd, bostadsbyggandet, klimatomställningen och ett jämställt samhälle.

När Uppsala växer måste vi skapa de bästa möjliga förutsättningarna för fler jobb och företag. Vårt mål är att Uppsala ska kunna få 70 000 nya jobb till 2050. Fler lokaler och mer mark ska göras tillgänglig för företag. Ett näringslivsprotokoll inrättas – för att kommunens näringslivsklimat ska förbättras och fler jobb sättas i fokus.

Nya jobb och ökat bostadsbyggande hänger ihop. Bostadsbyggandet tar fart genom en bred uppslutning bakom en modern bostadspolitik. En mer aktiv markpolitik, påskyndad planläggningsprocess och fler byggaktörer i kommunen är avgörande faktorer för att vi nu ska öka takten ytterligare i bostadsbyggandet.

3 000 nya bostäder om året ska till i stadsdelar och kransorter. Vi bygger inte bara bostäder utan vi bygger ett samhälle för människor att leva, bo och utvecklas i. Hyresrätterna ska bli fler. Det behövs insatser för unga vuxna i stadsdelarna, flerbostadshus i kransorterna och nya träffpunkter för äldre. Samtidigt som vi har bostadsbyggandet i fokus ska Uppsala vara en grön stad. Levande stadsdelar är nödvändiga för att skapa trivsel och social hållbarhet.

Skolans huvuduppgift är kunskap. Varje enskilt barn ska bli sett utifrån sina behov och förutsättningar, och utmanas i sitt lärande. Vi satsar på tidiga insatser och ger lågstadiet förstärkningar. Lärarlönesatsningen fortsätter för att göra yrket mer attraktivt. Mer medel tillförs för mindre barngrupper i förskolan. Fokus ska ligga på kärnverksamheten. Genom en starkare skola bryter vi segregationen och kompenserar för skillnader i uppväxtvillkor.

Genom ett kvalitativt förebyggande arbete skapar vi både en bättre framtid för barnet och ett tryggare samhälle för alla. Barns bästa ska alltid komma först. Barnperspektivet ska därför genomsyra alla kommunala beslut.

Jämställdhetsarbetet ska stärkas ytterligare. Strukturella löneskillnader ska åtgärdas och bemötandet i kommunens verksamheter ska vara jämställt. Arbetet mot våld i nära relationer utvecklas och förstärks. I samarbete med fackförbunden stärker vi arbetsvillkoren för medarbetare, inte minst för socialsekreterare och lärare.

Uppsala ska ligga i framkant i klimatomställningen. När kommunen växer och håller ihop är förutsättningarna som bäst att nå målen: fossilfritt Uppsala 2030 och klimatpositivt Uppsala 2050. I staden är gång, cykling och kollektivtrafik prioriterat. För att det ska vara lätt att vara klimatsmart även på landsbygden ska förutsättningarna för fossilfria bilar förbättras. Ett miljömålsråd inrättas och ambitionerna för energieffektivisering höjs. Vi gör också en stor satsning på ekologisk och närodlad mat. Detta gynnar miljön och Uppsalas lantbrukare samt stärker matglädjen hos eleverna.

För att må bra behöver vi också en meningsfull fritid. Satsningarna på utbyggnad av idrottsanläggningar är de största på decennier. Kulturen och idrotten ska bli mer jämlik, jämställd och tillgänglig. Resurserna ska fördelas mer rättvist.

Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun. Ett konkret utvecklingsarbete ska leda till att alla ska kunna leva ett gott liv med bibehållen hälsa och oberoende. Kommunens insatser ska utgå från individens behov av vård och hälsofrämjande insatser, där kultur och en meningsfull fritid är avgörande.

Jobb, välfärd och klimat är nyckelfrågor när Uppsala växer. Vår gemensamma välfärd ska stärkas och alla medborgare ska få lika möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. För oss går stadens och landsbygdens utveckling hand i hand. Därför fortsätter vi arbetet med att bli en hållbar kommun, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Uppsala växer smart och hållbart. I Uppsala vill fler bo och leva. I Uppsala vill fler verka och investera. Livsglädje och mångfald präglar vår kommun.

Mål och uppdrag för nämnder och styrelser

Uppsala kommun arbetar med mål- och resultatstyrning. Det betyder att politiker styr utifrån de mål de sätter upp och de resultat som kommunens verksamheter ska uppnå. Genom att planera, följa upp och jämföra våra resultat med andra kommuner identifierar vi framgångar och utvecklingsområden för ökad kvalitet på service och tjänster till invånare och företag.

Kommunfullmäktiges nio inriktningsmål styr den kommunala verksamheten och strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. De sätter fokus på ett gott liv i ett hållbart samhälle och en modern kommun.

Varje inriktningsmål förstärks med tidsbegränsade uppdrag, som kan vara för alla eller nämnd- och styrelsespecifika. Om inte annat anges gäller uppdragen samtliga nämnder och styrelser. För gemensamma nämnder gäller de uppdrag som överenskommits om vid ägarsamråd med de ingående kommunerna. För att följa kommunkoncernens utveckling mot målbilden kopplas kommunövergripande indikatorer till varje inriktningsmål. 

Nio inriktningsmål

Med nio inriktningsmål styr vi verksamheten och strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela verksamheten. 

Mål 1. Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi

Mål 1

Hållbar ekonomisk utveckling är en av förutsättningarna för välfärd och behövs för att säkra människors jobb, försörjning och social trygghet. När fler Uppsalabor kommer i arbete, förbättras också förutsättningarna för att trygga välfärden för invånarna. En hållbar ekonomi innebär att kostnaderna inte överstiger intäkterna och att kostnaderna inte överförs på kommande generationer. Samtidigt måste det finnas utrymme för både kvalitetsförbättringar och nödvändiga investeringar i den växande kommunen. Uppsala är en kommun där företag ges förutsättningar att starta och växa. Kommunens upphandling ska bidra till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Uppsala divesterar och bidrar till klimatomställningen genom att fasa ut fossila värdepapper. Kommunens resurser ska fördelas jämställt. Kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter och ska ges lika villkor och möjligheter att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling.

Uppdrag 

  • Aktivt och strategiskt söka extern finansiering.
  • Genomföra analyser för jämställdhetsbudgetering inom minst ett nytt utvecklingsområde årligen, samt att utifrån analys ta fram åtgärder i syfte att minska ojämställdhet.
  • Genomföra jämställdhetsanalyser i samband med kommande investeringar.
  • Ta fram en långsiktig investeringsplan.
  • Genomföra en översyn och ta fram åtgärder för att sänka kostnaderna inom barn- och ungdomsområdet. (SCN och OSN)
  • Samordna användning och marknadsföring av lokaler, mark och anläggningar.

Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
1. Ekonomiskt resultat, kommun
a. Procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning
b. Δ Skatt och kommunalekonomisk utjämning ≥ Δ Nettokostnad egentlig verksamhet.

a) -0,5%

b) 3,35%≥1,4%

a) 2,0%

b) ≥0

Osäker prognos
2. Soliditet, kommunkoncern
a. Minst i nivå med genomsnittet för liknande kommuner
b. Målsättning i nivå med bästa kvartilen för liknande kommuner


29


32

a) 32

b) 39


Något fallande
3. Soliditet kommunkoncern, inklusive pensionsåtaganden
a. Minst i nivå med genomsnittet för liknande kommuner
12 17 17 Något fallande


Styrdokument 

  • Attestregemente (KF 2016)
  • Borgensprinciper (KF 2014)
  • Bolagsordningar (KF 2014)
  • Finanspolicy (KF 2016)
  • Försäkringspolicy (KF 2014)
  • Policy och riktlinjer för representation (KF 2014)
  • Placeringsreglemente för förvaltade donationsstiftelser (KF 2016)
  • Ägarpolicy för de kommunala bolagen (KF 2005)
  • Riktlinjer för tillgänglighetsmedel (KS 2015)
  • Riktlinje för nämnders och bolagsstyrelsers verksamhetsplanering och uppföljning samt interna kontroll (2016)
  • Reglemente för intern kontroll inom Uppsala kommun och dess helägda bolag (2000)
  • Riktlinje för riskhantering (KS 2016)
  • Program för kommunalt finansierad verksamhet (KF 2016)

Mål 2. Uppsala ska vara attraktivt att leva, verka och vistas i

Mål 2

Uppsala är nyskapande och utmanande. Uppsala har en stark ställning som evenemangs- och mötesstad. Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation där kulturell infrastruktur och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Idrott, fritid och kultur utgör en starkt bidragande faktor för folkhälsa och livskvalitet. Samarbeten med Uppsalas universitet gör Uppsala till en stark kunskapsstad. Företag väljer Uppsala som ett attraktivt alternativ för nyetableringar och företagande. Grön affärsutveckling främjas.

Uppdrag

  • Underlätta för innovationer i den egna verksamheten och utgöra testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer.
  • Ta fram en plan för infrastruktur för kultur-, idrott- och fritidsverksamhet i Södra staden. (KTN och IFN)
  • Implementera varumärkesplattformen för platsvarumärket Uppsala.
  • Ta fram en gemensam strategi för utveckling av kulturmiljöarbetet. (KS, KTN, GSN och PBN)
  • Fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för jämlik, jämställd och tillgänglig kultur, idrott och fritid. (KTN, IFN, Sportfastigheter, Fyrishov, UKK och Stadsteatern)
  • Utveckla kulturcentrum i Gränbyområdet som försörjer de nordöstra stadsdelarna. (KTN)
  • Förbereda kommunens åtagande avseende världsarvsansökan inom the Rise of systematic biology för Linnés vetenskapliga gärning, exempelvis genom att inrätta naturreservatet Årike Fyris.
  • Uppmärksamma och samordna Stadsodlingsåret samt Linnéjubileet ur ett barnperspektiv i biblioteks- och fritidsverksamheter. (GSN, KTN och KS)
  • Utveckla hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. (KTN, KS och USAB)
  • Utveckla arbetet med synsätt gällande nedskräpning och förstörelse och i samverkan med andra aktörer verka för att upprätthålla en trygg, vacker och säker kommun.
  • Genomföra en översyn av behoven av samlings- och kulturlokaler i befintliga och nya områden. (KTN, KS, PBN och de kommunala fastighetsbolagen)

Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män      
1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd Region-Index) 65 65 65 62 Öka Oförändrad
2. Här är bäst att bo. Tidningen fokus rankning av 290 kommuner 2 - - - Topp 3 Mätning saknas
3. Medborgarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter i kommunen 67 68 66 69 Öka Oförändrad
4. Antal företag, skillnad mot föregående år 469 - - 318 Öka Osäker prognos
5. Företagarnas sammanfattade omdöme av företagsklimatet i kommunen, andel positiva svar. 32 - - 38 Öka Osäker prognos 
6. Möten godkända av ICCA, minst 50 delegater och en natts övernattning, m.m. Plats 3 av svenska städer - - - Behålla tredjeplats i Sverige Oförändrad
7. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 invånare 869 - - 1 134 Minska Något fallande


Styrdokument

  • Platsvarumärkesplattform för platsvarumärket Uppsala (KS 2016)
  • Strategi för besöksnäringen (KF 2014)
  • Kulturpolitiskt program (KF 2005)
  • Idrotts- och fritidspolitiska programmet (KF 2015)
  • Renhållningsordning (KF 2014)
  • Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022
  • Riktlinjer för sponsring (KS 2012)
  • Policy för internationellt arbete (KF 2014)
  • Policy och riktlinjer för parkering i Uppsala kommun (KF 2014)
  • Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst 2013-2015 (KF 2013)
  • Säkerhetspolicy (KF 2012)
  • Innerstadsstrategi (2016)
  • Krisledningsplan (KS 2015)

Mål 3. Uppsalas stad och landsbygd ska växa smart och hållbart

Mål 3

När Uppsala växer skapas nya möjligheter för ekonomisk tillväxt samtidigt som sociala klyftor minskar och ekosystem ska bevaras och stärkas. Den hållbara stads- och landsbygdsutvecklingen säkerställer likvärdig tillgång till boende, kommunikationer, samhällsservice och offentliga platser. Uppsala kommun ska vara en av landets bästa landsbygdkommuner. Ett starkt områdesarbete förebygger och förhindrar social oro. Uppsala ska vara i framkant i miljö- och klimatomställningen samt förbättra beredskapen för ett förändrat klimat. Det ställer krav på kraftfulla insatser inom bl.a. transporter, byggande, energi och livsmedel. Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad. Det egna markinnehavet ska säkra en långsiktig stads- och landsbygdsutveckling som tar hänsyn till rekreation, biologisk mångfald och vattenresurser. Vid eventuell exploatering av värdefull natur och åkermark bör det kompenseras genom exempelvis naturvårdsinsatser i andra områden. Uppsalas vatten, naturområden och parker håller hög kvalitet och finns nära invånarna.

Uppdrag

  • Fortsätt utveckla den samordnade planeringsprocessen för hållbar stads- och landsbygdsutveckling.
  • Utveckla strategin för markförvärvning. (KS, PBN och bolag)
  • Stärk arbetet med stadsutveckling för att förebygga och förhindra social oro.
  • Ta fram en lokalförsörjningsplan för räddningstjänsten. (KS och RÄN)
  • Öka återvinningen och en säker återanvändning.
  • Öka andelen förnybar energi och fördubbla förbättringstakten vad gäller energieffektivitet.
  • Vid upphandling av den särskilda kollektivtrafiken ska krav ställas på att fordonen använder de fossilfria drivmedel som bäst uppfyller gällande hållbarhetskriterier och som bygger på närproducerade energiresurser. (KS och GSN)
  • Samordna den särskilda kollektivtrafiken. (OSN, UBN och GSN)
  • Ta fram en strategisk plan för att växla till närodlade råvaror och ekologisk mat i kommunens verksamhet. (KTN, ÄLN, OSN, SCN, UBN och KS)
  • Utred för- och nackdelar med att låta andra aktörer investera, bygga och drifta lokaler. (KS, UBN, KTN, IFN, Sport- och rekreationsfastigheter, Uppsalahem, IHUS, UKFAB och Skolfastigheter)
  • Samordna vinterväghållningen med fokus på stadens ytterområden och kransorter. (GSN, Skolfastigheter, Parkeringsbolaget, Sport- och rekreationsbolaget, IHUS och Uppsalahem)
  • Utveckla och samordna drift och underhåll av skolgårdar. (GSN, UBN och Skolfastigheter)
  • Utveckla arbetet för att nå klimatmålen för fossilfritt 2030 och klimatpositivt 2050.
  • Ta fram program för klimatanpassning. (KS)
  • Påskynda utbyggnaden av bredband på landsbygden genom förbättrad samordning. (KS)

Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män      
1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på a. Centralort
b. Annan tätort
c. Utanför tätort)


a. 67
b. 60
c. 63


-


-


-


Minska skillnad


Mätning saknas
2. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunens verksamheter
a. Centralort
b. Annan tätort
c. Utanför tätort)


a. 60
b. 61
c. 57


-


-


-


Minska skillnad


Mätning saknas
3. Medborgarnas bedömning av kommunens gång- och cykelvägar

3a. Boende i centralort
3b. Boende i annan tätort
3c. Boende utanför tätort
59


a.60
b.58
c.56
59


-
59


-
55


-
Öka


Minska skillnad
Något stigande
4. Medborgarnas uppfattning om kommunikationer

4a. Boende i centralort
4b. Boende i annan tätort
4c. Boende utanför tätort
69


a. 71
b. 69
c. 69
69


69


68


-
Öka


Minska skillnad
Oförändrad


5. Cykel som andel av färdmedel för resor som börjar och slutar i Uppsala kommun 35 34 36 - Öka Något stigande
6. Medborgarnas uppfattning om tillgången på parker, grönområden och natur 7,4 7,5 7,4 7,8 Öka Oförändrad
7. Kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt 61 61 60 62 Öka Något stigande
8. Andel av det motoriserade resandet som invånare i Uppsala kommun gör med kollektivtrafik 36 39 33 26 Öka Något stigande
9. Andel använd förnybar energi – egna personbilar/lätta lastbilar (kommunorganisatoriskt) 32 - - - 2020: 100 Något stigande
10. Utsläpp av växthusgaser per invånare [ton CO2ekv] (kommungeografiskt) 6,4 - - - 2020: 4,6 Något fallande
11. Energianvändning per yta (kWh/m2) (kommunorganisatoriskt) 162 - - - Minska Något fallande
12. Solenergi – installerad effekt (MW) (kommunorganisatoriskt) 0,36 - - - Öka Något stigande
13. Andel ekologiskt producerade livsmedel (egen regi) 28 - - 72 2023: 100 Något stigande

 
Styrdokument

  • Översiktplan för Uppsala kommun (2016)
  • Landsbygdsprogrammet (KF 2016)
  • Ekologiskt ramverk för planer och program (KF 2014)
  • Energiplan (KF 2001)
  • Handlingsinriktning för fossilbränslefri kollektivtrafik 2020 (KF 2010)
  • Miljö- och klimatprogram (KF 2014)
  • Bredbandsprogram (KS 2013)
  • Mål och riktlinjer för Uppsalas parker (KS 2013)
  • Cykelpolicy (KF 2013)
  • Trafikplan (2006)
  • Åtgärdsprogram för luft 2014-2021 (KF 2014)
  • Policy för hållbar utveckling (KF 2008)
  • Dagvattenprogram (KF 2014)
  • Naturvårdsprogram (KF 2006)
  • Vattenprogram (KF 2015)

Mål 4. Uppsala ska vara jämlikt, med goda levnadsvillkor för invånarna

Mål 4

Välfärd och god folkhälsa ska bygga ett hållbart Uppsala. Att investera i flickors och pojkars utveckling är en av de viktigaste vägarna till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa och utbildning. Utifrån ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt ska klyftorna mellan människor och områden minska. God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Uppsala är en öppen, jämställd och solidarisk kommun som berikas av mångfald. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet. Idrott och fritidsverksamhet samt föreningslivet stärker demokratin och möjliggör möten, kunskap, upplevelser och integration.

Uppdrag

  • Implementera handlingsplan för WHO:s äldrevänlig stad.
  • Ta fram ett ramverk för styrdokument inom social hållbarhet i syfte att skapa en gemensam struktur och samstämmighet för de olika programmen och planerna inom området. (KS)
  • Stärka det förebyggande arbetet genom sociala investeringar.
  • Fortsätta utvecklingen av främjande, förbyggande och tidiga insatser för barn och unga. (KS, SCN, OSN, AMN, UBN, KTN och IFN)
  • Utveckla barn- och ungas möjligheter att utöva och uppleva kultur i skolan och under den fria tiden. Bland annat genom kulturell allemansrätt/kulturgaranti. (KTN och UBN)
  • Utifrån framtagen ECCAR-handlingsplan stärka kommunens engagemang mot rasism och diskriminering. (KS)
  • Samverka med Region gällande ett utvecklat föräldrastöd, tobaksfri skoltid och ökad fysisk aktivitet på jämlika villkor. (KS)
  • Stödja det tobakspreventiva arbetet inom skolan genom att utföra tillsyn av skolgårdar och handlare. (MHN)
  • Utveckla trafiksäkerhetsarbetet kring förskolor och skolor. (UBN och GSN)

Indikatorer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män      
1. Ohälsotal bland Uppsalas invånare 16-64 år.

1a. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med lägst ohälsotal
1b. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med högst ohälsotal
23


a.8

b.37
27


-
19


-
27


-
Minska


Minska skillnad
Något stigande

Skillnad minskar
2. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 76 74 79 73 Öka Oförändrat
3. Andel ungdomar som uppger att de mår bra eller mycket bra (gymnasieskolans åk 2) 73 62 82 73 Öka Något fallande
4. Skillnad mellan områden avseende andel arbetslösa

4a. genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med lägst
arbetslöshet
4b. genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med högst arbetslöshet



a. 1,3


b. 8,7



-



-



-



Minska skillnad



Skillnad minskar

 
Styrdokument

  • Policy för hållbar utveckling (KF 2008)
  • CEMR övergripande handlingsplan för Uppsala kommun (KS 2016?)
  • Minoritetspolicy (KF 2011)
  • Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet (KS 2015)
  • Handlingsplan mot våldsbejakande extremism (KF 2016)
  • Handlingsplan mot våld i nära relationer (KF 2016)

Mål 5. Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete

Mål 5

Uppsala kommun möjliggör för ett ökat utbud av bostäder och arbetstillfällen som möter den förväntade befolkningsökningen. För att kunna dra nytta av möjligheterna när vi blir fler och förbättra den goda livsmiljön ska kommunen skapa förutsättningar för att det byggs 3000 nya bostäder och skapas 2000 nya arbetsplatser årligen. Uppsala har en god blandning av verksamhetsmiljöer och en flexibel bostadsmarknad med mångfald i utbudet, i täta och blandade miljöer. Den nya bostadsförmedlingen stärker kommunens attraktionskraft och underlättar för de bostadssökande. En ökad andel hyresrätter möjliggör för fler att skaffa eget boende. En väl fungerande arbetsmarknad bidrar till den attraktiva och trygga staden. I samverkan med bland andra universiteten utvecklas de kunskapsintensiva branscherna, vilket ger förutsättningar för utveckling av bygg-, service- och tjänstenäringar. Nya insatser och innovativa lösningar utvecklas för personer som står långt från arbetsmarknaden. Att ställa sociala krav i upphandling är ett sätt för kommunen att öka sysselsättningsgrad och social integration. Förutsättningar skapas för att fler personer med funktionsnedsättning ges möjlighet till arbete och sysselsättning.

Uppdrag

  • Utred förutsättningar för ökat byggande av flerfamiljshus i kransorter. (KS och USAB)
  • Kommunen introducerar ett näringslivsprotokoll i syfte att tillsammans med näringslivets olika aktörer skapa förutsättningar för 70 000 nya jobb till 2050. (KS)
  • Bidra till ökad tillgång på mark och lokaler i olika prisklasser och lägen för företag som behöver växa eller önskar etablera sig i Uppsala. (PBN och KS)
  • Genom ökad samordning förkorta den tid det tar för nyanlända att få egen försörjning. (AMN)
  • Väsentligt minska andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar. (UBN, AMN, SCN och OSN)
  • Utifrån strukturella hinder, behov av stöd och samordning samt strategiska utvecklingsområden utveckla stödet till sociala företag. (AMN, SCN, OSN, KTN och KS)
  • Fler ungdomar ska erbjudas feriearbete för att få erfarenheter, kontakter och nätverk inför kommande yrkesliv. (AMN)
  • Utveckla metod för att ställa sociala krav i upphandling. (KS)

Indikationer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män      
1. Antal färdigställda bostäder per 1000 invånare (genomsnitt senaste tre åren) 5,4 - - 3,6 Öka Osäker prognos
2. Andel hyresrätter i bostadsbeståndet 36 - - 47 Öka Oförändrad
3. Genomsnittlig väntetid till särskilt boende för 65- år, medelvärde 91 96 82 72 Minska Mätning saknas
4. Sysselsatta på dagarbetsmarknaden 16- år per 1000 invånare 479 486 472 489 Öka Oförändrad
5. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel 4,2 - - 6,0 Minska Oförändrad
6. Andel skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år som förvärvsarbetar eller studerar (CSN-berättigad utbildning) 75 Saknas Saknas 65 Öka Mätning saknas

 
Styrdokument

  • Näringslivsprogram (KF 2016)
  • Riktlinjer för bostadsförsörjning (KS 2015)
  • Bostadspolitisk strategi (KF 2010)
  • Upphandlingspolicy (KF 2014)
  • Handlingsplan för mottagande av nyanlända och asylsökande (KS 2016)

Mål 6. Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning och utmanas i sitt lärande

Mål 6

En utbildning av god kvalitet ger ökad kunskap för alla och är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen och lärandet ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet. Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och nå gymnasieexamen. Elever ges förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning genom att deras utveckling och lärande stimuleras i en trygg miljö. Oavsett ålder ges förutsättningar för ständig utveckling, minskade kunskapsklyftor och goda utbildningsresultat. All utbildning ska främja och utveckla värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till hållbar utveckling. En skola som kompenserar för olika förutsättningar och bakgrund, som bostadsområde och sociala förhållanden, är en förutsättning för ett jämlikt samhälle.

Uppdrag

  • Fortsätta arbetet med att minska barngrupperna i förskolan. (UBN)
  • Fortsätt satsningen på tidiga insatser i grundskolans lägre årskurser. (UBN)
  • Ta fram kriterier för en räkna-skriva-läsa- garanti och metod för uppföljning i grundskolans lägre årskurser. (UBN)
  • Se till att legitimerade förskollärare och lärare inom förskola, grund och gymnasieskolan samt utbildade fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare får en fortsatt positiv löneutveckling.(UBN)
  • Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla. (KS, UBN och Skolfastigheter)
  • Utveckla en individanpassad vuxenutbildning. (AMN)
  • Fortsätta utvecklingen av kulturskolan. (KTN)
  • Ta fram förslag på utveckling av Naturskolan. (KS och UBN)
  • Implementera biblioteksplan för att stärka barns egna språk. (UBN och KTN)

Indikationer Nuvärd Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män      
1. Medelvärdet för andel positiva svar på samtliga frågor i föräldraenkäten 86 86 85 - Öka Något stigande
2. Andel grundskoleelever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 81 83 78 75 Öka Oförändrad
3. Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9, 17 ämnen 236 247 226 222 Öka Mätning saknas
4. Andel elever med minst B i samtliga ämnen årskurs 9 1,8 2,9 0,9 - Öka Något stigande
5. Andel gymnasieelever med examen inom tre år 65 70 60 65 Öka Mätning saknas
6. Andel skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år

6a. som förvärvsarbetar
6b. som studerar (CSN-berättigad utbildning)



59
16



Saknas
Saknas



Saknas
Saknas



51
14



Öka
Öka


Mätning saknas
Mätning saknas
 
7. Andel elever med minst E i samtliga kurser (avgångselever gymnasieskolan) 62,3 68 56,7 - Öka  
8. Andel elever som inte klarat E i samtliga kurser (avgångselever gymnasieskolan) 35,6     - Minska  
9. Grundläggande kurser vuxenutbildning, andel godkända 83 83 81 - Öka Något stigande
10. Gymnasiala teoretiska kurser vuxenutbildning, andel godkända 81 83 79 - Öka Osäker prognos
11. Yrkesutbildningar vuxenutbildning, andel godkända 93 94 90 - Öka Något fallande

 
Styrdokument

  • Barn- och ungdomspolitiskt program (KF 2009)
  • Biblioteksplan (KS 2016)

Mål 7. I Uppsala ska invånare leva ett oberoende liv och få stöd, vård och omsorg utifrån sina behov

Mål 7

Uppsalas invånare har möjlighet till ett aktivt liv. Stöd, vård och omsorg har god kvalitet och utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Individens egna resurser tas till vara. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att utjämna klyftorna. Grupper som har störst behov beaktas särskilt och skyddet för utsatta barn stärks. Äldre har möjlighet att leva ett gott liv, i trygghet och oberoende. Tillgänglighetsskapande åtgärder i kommunens bostadsområden minskar behovet av särskilda boendeformer.

Uppdrag

  • Utred villkor samt finansiering för, möjliga partnerskap och tillgänglighet till anpassad friskvård. (ÄLN, OSN och IFN)
  • Öka möjligheten till inflytande och egenmakt så att stöd och insatser bättre motsvarar behoven. (ÄLN, OSN, SCN och ÖFN)
  • Vidareutveckla samverkan och de befintliga resurser som finns för personer med komplexa behov utifrån social problematik och funktionsnedsättning för att nå bättre effekt. (OSN, AMN och SCN)
  • Utveckla fler aktiviteter till unga vuxna i kommunens stadsdelar. (SCN och KTN)
  • Utveckla det förbyggande arbetet för psykisk hälsa. (OSN, SCN, ÄLN)
  • Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. (ÄLN, OSN, SCN)
  • Utveckla samverkan med landstinget kring hemlösa personer. (SCN)
  • Utveckla de särskilda boendeformerna. (KS, AMN, OSN, SCN och ÄLN)
  • Kartlägg behovet av vård- och omsorgsboende för personer i bostad med särskild service enligt SoL och LSS. (OSN)
  • Utveckla metoder för att säkra en jämställd biståndsbedömning. (SCN, AMN, OSN och ÄLN)
  • Utvärdera och vid behov revidera program för individ- och familjeomsorgen. (SCN)

Indikationer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män      
1. Medborgarnas uppfattning om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i kommunen 48 51 45 49 Öka Oförändrad
2. Andel ej återaktualiserade ett år efter avslutad utredning eller insats

a. barn 0-12 år
b. ungdomar 13-20 år
c. vuxna med missbruksproblem



73
77
80



-
-
81



-
-
80



74
78
75



Öka



Osäker prognos
3. Andel brukare inom LSS som besvarat SKL:s enkät som känner sig trygg med personalen - - - - Öka Mätning saknas
4. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med

a. sitt särskilda boende
b. sin hemtjänst



78
86



79
86



74
87



82
88



Öka



Oförändrad
5. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 19 19 19 15 Minska Mätning saknas
6. Kvalitetsaspekter, andel av maxpoäng

a. LSS grupp- och serviceboende
b. särskilt boende äldreomsorg


78
75


-


-


79
70


Öka


Mätning saknas

 
Styrdokument

  • Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning (KF 2016)
  • Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län (KF 2013)
  • Äldrepolitiskt program (KF 2009)
  • Program för individ- och familjeomsorgen (KF 2004)
  • Drogpolitiskt program (KS 2013)

Mål 8. Uppsalas invånare och organisationer ska vara delaktiga i att utforma samhället

Mål 8

Kommunens verksamhet har mänskliga rättigheter, demokrati och rättvisa som utgångspunkt. Uppsala kommun ska vara en föregångskommun där ett aktivt demokratiarbete leder till invånare som förstår hur de kan påverka och hur beslut fattas. Uppsalas invånare är delaktiga och har inflytande. Tekniska lösningar och strategiska kommunikationsval används för en innovativ, lyhörd och inkluderande medborgardialog. Kommunen verkar för ett ökat och mer jämlikt valdeltagande och stärker underrepresenterade gruppers förutsättningar till deltagande och inflytande. Särskild hänsyn ska tas till barns- och ungdomars perspektiv. Ett starkt civilsamhälle skapar mötesplatser där människor har möjlighet att aktivt delta i samhällslivet. Ett starkt partnerskap mellan flera aktörer bidrar till samhällsutvecklingen.

Uppdrag

  • Öka valdeltagande i områden med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande. (KS och VLN)
  • Utveckla och samordna kommunens synpunktshantering och felanmälan. (KS)
  • Utveckla effektiva och innovativa former för medborgar- och brukardialog. (KS)
  • Tillämpa modellen för medborgardialog och demokratiutveckling, i enlighet med SKL:s delaktighetstrappa, inom fler områden. (KS)
  • Öka samverkan mellan kommunen och föreningslivet genom Lokal överenskommelse med föreningslivet – LÖK.

Indikationer Nuvärde Jämförvärde Målsättning Trend
  Totalt Kvinnor Män      
1. Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) 85,2 - - 82,4 Öka Oförändrad
2. Medborgarnas uppfattning om möjligheter till insyn och inflytande (Nöjd-Inflytande-Index) 40 40 40 41 Öka Osäker prognos
3. Andel ungdomar som uppger att de har möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen (gymnasieskolans åk 2) 17 13 20 16 Öka Något stigande
4. Antal föreningar som anslutit sig till Lokal överenskommelse med föreningslivet (LÖK) 86 - - - Öka Något stigande
5. Antal idéburet offentligt partnerskap (IOP) 1 - - - Öka Mätning saknas

 
Styrdokument

  • Kommunikationspolicy (KF 2004)
  • Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun (KF 2013)
  • Policy och strategisk plan för IT-utveckling och digitalisering (KF 2015)

Mål 9. Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala

Mål 9

Kommunen har medarbetare med rätt kompetens att möta kommunens invånare, företag, organisationer och besökare. Ett aktivt arbete för ett jämställt och hållbart arbetsliv där god social och organisatorisk arbetsmiljö kombineras med bra villkor och utvecklingsmöjligheter lägger grunden till förmågan att både attrahera och behålla medarbetare. Kommunen ska som attraktiv arbetsgivare utveckla ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt.

Kommunen kännetecknas av god service, tillgänglighet och effektivitet. Verksamhetens kvalitet utvecklas kontinuerligt utifrån innovationer, omvärldsbevakning och ständiga förbättringar. Brukare och medarbetares erfarenheter och kompetens ska tas till vara i utveckling av verksamheten. 

Uppdrag

  • Fortsätta genomförandet av heltidsreformen.
  • Genomföra åtgärder för att inom vård och omsorg behålla och rekrytera kompetenta medarbetare i en hållbar arbetsmiljö. (OSN, SCN och ÄLN)
  • Delade turer ska motverkas. (ÄLN och OSN)
  • Åtgärda strukturella löneskillnader på grund av kön.
  • Intensifiera arbetet med att skapa attraktiva villkor för nuvarande och kommande bristyrken.
  • Utveckla former för upphandling av tjänster och entreprenader för att säkra kollektivavtalsenliga villkor, samt utveckla och genomföra "Vita jobb"-modellen. (KS)
  • I ökad utsträckning erbjuda personer med funktionsnedsättning arbete.

 

Indikationer


Nuvärde Jämförvärde


Målsättning


Trend


Totalt Kvinnor Män
1. Medborgarnas uppfattning om kommunens bemötande och tillgänglighet 54 53 54 56 Öka Oförändrad
2. Företagarnas uppfattning av kommunens service 66 - - 68 Öka Osäker prognos
3. Hållbart medarbetarengagemang (HME), totalindex - - - 78 Öka Mätning saknas
4. Index över attraktiva arbetsvillkor 106 - - 115 Öka Mätning saknas
5. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, procent 6,2 7,0 4,2 6,8 Minska Något stigande
6. Andel medarbetare som har många frånvarotillfällen under de senaste 12 månaderna (6 eller fler) 9,1 - - - Minska Något stigande
7. Andel avslutade arbetsskador och tillbud i förhållande till antal anmälda 37 - - - Öka Mätning saknas
8. Lönegap median kvinnor-median män anställda av kommunen, kr -293 - - 12 0 Minskar


Styrdokument

  • Arbetsgivarpolicy för medarbetarskap, ledarskap samt arbetsmiljö och samverkan (KF 2012)
  • Arbetsmarknadspolitiskt program (KF 2010)
  • Arbetsgivarstadga (KF 2014)
  • Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö (KF 2015)
  • Kvalitetspolicy (KF 2001)
  • Reglemente för styrelser och nämnder (KF 2014)
  • Riktlinjer för styrdokument (2015)
  • Riktlinjer för bisyssla i Uppsala kommun (KS 2014)
  • Policy och riktlinjer mot mutor (KF 2014)
  • Delegationsordning 2016

Så här styrs Uppsala kommun

Uppsala kommuns organisation och styrning syftar till att stärka den kommunala demokratin utifrån kommunfullmäktiges prioriteringar, erbjuda medborgarna kvalitet i välfärden, hållbar landsbygds- och stadsutveckling samt ordning och reda i den kommunala ekonomin. All verksamhet ska bedrivas utifrån ett tydligt medborgarperspektiv. Kommunen ska uppfattas som tydlig och logisk för invånaren. Uppsala kommun arbetar med detta förhållningssätt under devisen "Ett Uppsala - en kommun".

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar samt val av revisorer. Kommunfullmäktige beslutar också om årsredovisning och ansvarsfrihet.

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter. I detta ligger bland annat att följa och utveckla arbetet med ekonomi- och verksamhetsstyrning och utfärda regler, riktlinjer och rutinbeskrivningar för verksamhets- och ekonomihantering. Kommunstyrelsen ansvarar särskilt för att leda processen för Mål och budget med tillhörande affärs- och verksamhetsplaner, månadsuppföljning, delårs- och årsredovisning. Kommunstyrelsen har även till uppgift att föra en fortlöpande dialog med nämnder och styrelser för att säkerställa att verksamheten drivs i enlighet med fullmäktiges prioriteringar.

Nämnder

Nämnderna beslutar i frågor som rör den löpande förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem. Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. De gemensamma nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med det avtal om gemensam nämnd kommunerna ingått, det reglemente som de ingående kommunerna beslutat om och de mål och uppdrag som beslutas om vid ägarsamråd. Andra kommungemensamma mål och uppdrag som de ingående kommunerna har ska de gemenamma nämnderna ta hänsyn till där så är möjligt utifrån grunduppdraget.

Alla nämnder ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och riktlinjer och att interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Nämndernas olika roller

I Uppsala kommun har vissa nämnder en så kallad systemledarroll, samtidigt som de har ett verksamhetsansvar för den kommunala egenregin. Systemledarrollen innebär att ansvara för att kommunen lever upp till sitt välfärdsåtagande oberoende av om verksamheten utförs av kommun eller av privata utförare genom att ställa krav, bereda ekonomiska förutsättningar och följa upp och utvärdera verksamheten.

Den kommunala egenregin ska erbjuda kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet samt stödja nämnderna i systemledarrollen. Många nämnder har också ett omfattande myndighetsansvar gentemot enskild. Uppsala är värdkommun för två kommungemensamma nämnder; överförmyndarnämnd och räddningsnämnd. I samråd med medverkande kommuner har Uppsala som värdkommun att fastställa Mål och budget för de gemensamma nämnderna.

Bolag

De kommunala bolagen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges styrdokument, och regleras via beslutad bolagsordning och ägardirektiv. Uppsala Stadshus AB är moderbolaget i Stadshuskoncernen. Uppsala Stadshus AB leder och samordnar verksamheten i bolagskoncernen samt avgör frågor som är gemensamma för koncernen och som inte är av större principiell beskaffenhet. Moderbolaget ska säkerställa att största möjliga samordning sker mellan bolagen och i kommunkoncernen och följer aktivt bolagskoncernens utveckling.

Privata utförare

Delar av den kommunalt finansierade verksamheten tillhandahålls av privata utförare, exempelvis företag, stiftelser och ideella organisationer. Kommunen är huvudman och ansvarig för att följa upp och kontrollera den kommunala verksamheten oberoende vem som tillhandahåller den. De privata utförarna ska bedriva sin verksamhet i enlighet med avtal som reglerar kvalitet, volym och pris samt former för uppföljning och utvärdering. I enlighet med kommunallagen beslutar kommunfullmäktige varje mandatperiod om ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I Uppsala kommun omfattar programmet både kommunens egenregi och privata utförare av kommunal verksamhet.

Fristående skolor är verksamheter med egna huvudmän och omfattas inte av begreppet privata utförare. Skolinspektionen beslutar om tillstånd och har tillsynsansvar för fristående skolor medan kommunerna beslutar om godkännande och har tillsyn över fristående förskolor och fristående fritidshem som inte anordnas av en fristående skola. För att försäkra att allmänheten har insyn i fristående skolor ska kommunen, jämte Skolinspektionens tillsyn, ha insyn i de fristående skolornas verksamhet. Kommunen ska lämna bidrag till de fristående skolorna per elev och ersättningen ska som lägst motsvara självkostnaden för den kommunala utbildningsverksamheten.

Mål och budget

Kommunallagen anger att kommuner och landsting varje år ska upprätta en budget för nästa kalenderår med plan för de därefter två efterföljande åren. I Uppsala fastställer kommunfullmäktige Mål och budget i november, som sedan gäller för tre år och revideras årligen. Det är det övergripande och överordnade styrdokumentet för kommunens nämnder och styrelser. Mål och budget sätter fokus på det väsentliga och med träffsäkra mål, budgetar och prognoser säkerställs politisk genomslagskraft i enlighet med fullmäktiges prioriteringar. Med Mål och budget ges allmänheten möjlighet till insyn för att värdera och jämföra kvaliteten samt att bedöma om resurserna används på ett kostnadseffektivt och långsiktigt ansvarsfullt sätt.

Kommunstyrelsen leder arbetet med Mål och budget och genom att besluta om planeringsdirektiv i december startas processen. Under våren bereds ärendet. Arbetet innefattar bland annat en analysfas och det så kallade strategiska seminariet där förstroendevalda i majoritetsställning redogör för sina politiska prioriteringar samt de utmaningar som kommunen med dess nämnder och styrelser har att hantera inom de kommande 5 till 10 åren. Genom gemensam beredning säkerställs samsyn inom kommunen om prioriterade frågeställningar samt förutsättningar för verksamhetens genomförande. Ägarsamråd genomförs med företrädare för medlemskommunerna avseende de gemensamma nämnderna.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål strävar mot att inom de ekonomiska ramarna skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. Inriktningsmålen ska vara långsiktiga och gälla för minst en mandatperiod. Inför varje nytt budgetår omprövar kommunfullmäktige inriktningsmålen.

Övriga kommunala styrdokument som planer, program, policyer och liknande är underordnade kommunfullmäktiges inriktningsmål. Framtagandet av program och kommunövergripande planer leds och samordnas av kommunstyrelsen.

styrkedja

Varje nämnd och styrelse ansvarar för att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål och ska omsätta dem i praktisk handling. Det görs genom att varje nämnd och styrelse bryter ner inriktningsmålen till egna mål och strategier (nämnd- och bolagsmål). Nämnd- och bolagsmål formuleras i verksamhets- och affärsplanerna.

I december fastställer nämnder och styrelser sina verksamhets- och affärsplaner. I planen ska det tydligt framgå hur nämnd- och bolagsmålen ska uppnås, åtgärder för genomförande samt hur dessa ska följas upp. Särskild vikt ska läggas vid att beskriva hur samverkan ska bedrivas för att uppnå målen. Verksamhets- och affärsplaner ska inkludera en risk- och väsentlighetsanalys med tillhörande internkontrollplan. Nämndernas och styrelsernas verksamhets- och affärsplaner gäller för tre år och revideras årligen.

Uppföljning

Kommunfullmäktiges inriktningsmål mäts genom indikatorer. Indikatorerna mäter trender, resultat och önskade effekter eller tillstånd i samhället. De är centrala i styrning och uppföljning och ska som utgångspunkt kunna jämföras över tid med andra organisationer och kommuner. De ger underlag för medvetna och underbyggda beslut och erbjuder förutsättningar, stöd och incitament för utveckling. Kommunfullmäktige fastställer även nyckeltal (bilaga 12) som kompletterar indikatorerna för att löpande följa upp och analysera utvecklingen inom kommunkoncernens grunduppdrag enligt reglemente eller ägardirektiv. Nämnder och styrelser ska följa upp och analysera vad som åstadkommits i förhållande till kommunfullmäktiges inriktningsmål och övriga mål fastställda av nämnden eller bolagsstyrelsen samt kommunövergripande planer och program. Uppföljningarna ska göras med utgångspunkt i viktiga händelser, resultat och utvecklingsområden. Tyngdpunkten i redovisningen ska ligga på analyser, slutsatser och kommentarer som förklarar det egna resultatet och i perspektivet vad detta betyder för Uppsala kommun i sin helhet. Nämnderna och styrelserna får för egen del komplettera kommunfullmäktiges indikatorer och nyckeltal i den utsträckning det behövs för att säkerställa en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Gemensamma nämnder ska följa upp och analysera vad som åstadkommits enligt de mål som överenskommets med alla de ingående kommunerna och övriga mål fastställda av nämnden på hela verksamhetsområdet (alla kommuner) och där så är möjligt och relevant ha en kommunuppdelad uppföljning och analys.

Kommunstyrelsen leder och ansvarar för uppföljning, analys och utvärdering av den samlade verksamheten. Kommunstyrelsen följer månatligen upp nämnders och styrelsers ekonomiska resultat och utvalda indikatorer och nyckeltal. Nämnderna och styrelserna rapporterar resultat kopplat till inriktningsmål och uppdrag till kommunfullmäktige tre gånger om året som sammanställs i tre publikationer.

  • Delårsrapport mål och ekonomi 30 april
  • Delårsbokslut mål och ekonomi 31 augusti
  • Årsredovisning

Kommunstyrelsen ska lämna över årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.

Jämte kommunstyrelsens uppföljning ansvarar nämnder och styrelser för att löpande följa upp och analysera utvecklingen inom sina respektive verksamhetsområden enligt plan för uppföljning och internkontroll. De ska skyndsamt rapportera väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges styrdokument samt vidta korrigerande åtgärder.

Omvärld och förutsättningar

Uppsala är del av en omvärld som förändras snabbt. I mångt och mycket avgörs Uppsalas framtid av hur världen i stort kommer att utvecklas under kommande decennier. Det är en utveckling som kan beskrivas som osäker och som ger upphov till ett antal globala samhällsutmaningar. Utmaningarna är utgångspunkt för FN:s hållbarhetsmål i agenda 2030, EU:s strategier och den nationella politiken. Alla människor, företag, kommuner och stater påverkas av dessa samhällsutmaningar och har ett ansvar att hantera dem. Det globala hänger ihop med det lokala.

Vårt samhälle påverkas av ett antal globala utmaningar som har att göra med urbanisering, nya ekonomiska och geopolitiska tyngdpunkter samt höjd levnadsstandard globalt sett. Mark, vatten och den ekologiska infrastrukturen behöver användas på ett uthålligt sätt. I det sammanhanget kommer landsbygden att spela en allt viktigare roll, bland annat för råvaru- och energiproduktion och för nya sätt att bruka mark och vatten.

Den svenska ekonomin fortsätter att återhämta sig och utvecklas betydligt starkare än ekonomin i de flesta andra länder. Ekonomin befinner sig i högkonjunktur och antalet arbetade timmar förväntas öka med drygt två procent under 2016. I tabell 1 presenteras nyckeltal för den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med 2,9 procent 2016 och med 2,5 procent 2017. Den fortsatt starka utvecklingen drivs av inhemsk efterfrågan: en kraftigt ökad offentlig konsumtion och snabbt växande investeringar, i synnerhet bostadsbyggande.

Utvecklingen är emellertid sämre än beräknat i SKL:s prognos från april 2016 då förväntningarna på den offentliga konsumtionen har sänkts till följd av en nedskrivning av antalet asylsökande under 2016. Migrationsverket har dragit ner på prognosen för antalet asylsökande till 34 500, vilket är en påtaglig sänkning från den tidigare prognosen på 100 000.

En försvagad krona tillsammans med en ökad tillväxt i omvärlden förväntas gynna utvecklingen framöver. Arbetslösheten förväntas sjunka till omkring sex procent under perioden 2017-2019. Åren 2018-2019 återgår ekonomin till konjunkturell balans varför BNP och sysselsättningen utvecklas svagare än tidigare år. Detta följs av tilltagande löne- och prisökningar som tillsammans med den sjunkande sysselsättningen resulterar i en svag utveckling i det reala skatteunderlaget.

 Procentuell förändring 2015 2016 2017 2018 2019
BNP* 3,8 2,9 2,5 1,6 1,6
Sysselsättning, timmar* 1,0 2,2 1,2, 0,2 0,2
Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,7 6,3 6 6,1
Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7
Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,1 1,6 3,1 2,7
Konsumentpris, KPI 0,0 0,8 1,6 3,1 2,7
Realt skatteunderlag 2,2 2,1 1,6 0,9 0,5
*Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: SKL, augusti 2016.
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin
         

Befolkningsutveckling

Under de kommande årtiondena kommer betydligt fler människor än idag att leva och vara verksamma i Uppsala. Ökningen beror dels på att det föds många nya invånare. Dels på inflyttning från övriga Sverige och världen. Enligt kommunens befolkningsprognos från mars 2016 beräknas befolkningen öka med 1,5 procent årligen under perioden 2017-2019. Fortsätter kommunens tillväxttakt kan invånarantalet komma att öka till cirka 260 000 år 2030 och 310 000 år 2050.

Sammansättningen av Uppsalas befolkning kommer att förändras jämfört med de senaste årens utveckling. Barn och ungdomar i skolålder samt personer i åldern 80 till 89 år förväntas att öka betydligt under perioden 2017-19. Den största demografiska förändringen finns inom åldersgruppen 16-18 år. Efter en minskning med totalt 20 procent det senaste årtiondet kommer denna åldersgrupp att öka i genomsnitt med 4,2 procent under perioden 2017-2019.

Det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn svarar för en betydande del av ökningen. Även ökningen av antalet barn i grundskoleåldern börjar tillta. Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas öka med 2,8 procent årligen under 2017-2019. Barn i åldern 1-5 år håller däremot en stabil ökningstakt på 1,4 procent under samma period.

Befolkningstillväxt

Figur 1. Demografiska förändringar i relation till 2015.

Antalet invånare 65-79 år beräknas öka med 2,5 procent årligen under perioden 2017-2019. Åldersgruppen 80-89 år beräknas däremot öka i en högre takt (3,3 procent). Efter 2020 kommer gruppen 80-89 år att börja öka i en ännu snabbare takt; drygt sju procent mellan 2020 och 2025 och fem procent under efterföljande fem år. På längre sikt kommer därför åldersgruppen 80-89 år vara den åldersgrupp som ökar mest. Åldersgruppen 90 år och äldre ökar med knappt två procent årligen under perioden 2017-2019 men håller samma takt som befolkningen i stort mellan 2020-2025 (1,5 procent). Åldersgruppen kommer sedan att öka med en årlig takt av 4,6 procent mellan 2025 och 2030.

Ett ökat antal barn och ungdomar i skolan samt fler personer i åldrarna 80-89 år medför stora anpassningsbehov inom välfärdsverksamheterna. Det senaste decenniet har de demografiska förändringarna i kommunerna svarat för ett ökat resursbehov i genomsnitt om 0,5 procent. De demografiskt betingade resursbehoven förväntas dock öka till 1,9 procent 2016 och till 2,5 procent i snitt under 2017-2019.

Bostadsbyggandet ligger på en hög nivå, men möter inte efterfrågan. Den nuvarande utbyggnadstakten ligger på 1 031 färdigställda bostäder per år, sett till perioden 2004-2014. Om invånarantalet i Uppsala ökar med ytterligare 50 000 till 2030 krävs sannolikt omkring 30 000 nya bostäder (2 000 per år).

Uppsala är stabilt – ett konjunkturokänsligt näringsliv

Omvärldsförändringar ändrar snabbt och kraftfullt Sveriges och Uppsalas möjlighet för framtida konkurrenskraft. Det som särpräglar Uppsala jämfört med genomsnittskommunen i Sverige är att näringslivet är relativt konjunkturokänsligt. En stor skattefinansierad offentlig sektor i Uppsala med statliga verk, regionsjukhus och universitet skapar stabilitet. Med ett relativt konjunkturokänsligt näringsliv och närhet till en snabbväxande arbetsmarknad i Stockholm har Uppsala bättre förutsättningar än de flesta kommuner och regioner att klara kommande års utmaningar.

Även den dominerande industrin i Uppsala, Life Science, kännetecknas av en globalt konjunkturokänslig marknad, med stabil och hög tillväxt. De största life science-bolagen i Uppsala är inne i en kraftig expansionsfas av sin produktion och uppemot 500 nya industrijobb förväntas skapas den närmaste tioårsperioden. Ett i hög grad internationellt ägande, för Uppsalas del framför allt från USA, Tyskland, Schweiz och Indien, ökar kommunens riskexponering för industriella omstruktureringar i globala koncerner. Sådana industriella omstruktureringar av verksamhet i globala koncerner påverkar också de många invånare som jobbar i företag som är beroende av life science-industrin som kund, inom alltifrån IT, bygg, transport, handel och olika typer av företagstjänster.

Uppsala har ett bra utgångsläge i en expansiv arbetsmarknadsregion

Arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala växer snabbare än riket och står för en allt större del av rikets befolkning, sysselsättning och inkomst. Denna utveckling har förstärkts efter finanskrisen, då regionen stått för hälften av Sveriges tillväxt 2008-2014. Regionen har drygt 26 procent av landets befolkning idag, men trenden är stigande och pekar mot 28 procent år 2030 samt 30 procent år 2050.

Uppsala har en kunskapsintensiv arbetsmarknad, som till övervägande del bärs upp av offentligt finansierad verksamhet inom utbildning, forskning, sjukvård och myndighets-funktioner. Dessa har stått för merparten av de 3 300 nya kunskapsintensiva jobben under perioden 2008-2013. Det privata näringslivet i Uppsala är inte lika entydigt kunskapsintensivt.

Fortsatt hög tillväxt 2017 men avmattning framöver

I sin senaste prognos från augusti 2016 reviderade SKL ned sin bedömning av skatteunderlagstillväxten för perioden 2016-2019 jämfört med sin tidigare prognos från april 2016. Nedrevideringen beror dels på en svagare utveckling i skatteunderlaget för 2015 än förväntat och dels på färre asylsökande än tidigare beräknat. I tabell 2 visas olika prognoser för skatteunderlagets utveckling i riket.

Procentuell förändring

  2014 2015 2016 2017 2018 2019 2017-2019 2014-2019
SKL, aug 3,2 4,8 4,8 4,6 4,1 4,1 13,4 28,4
ESV, jun 3,2 5,6 5,5 4,6 4,1 3,9 13,1 30,0
SKL, apr 3,2 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 14,4 30,1
Reg, apr 3,2 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 15,0 31,7
Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Tabell 2. Skatteunderlagsprognoser

 År 2014 ökade skatteunderlaget långsammare än det historiska genomsnittet då höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år höll skatteunderlaget tillbaka. Utvecklingen fick dock en extra skjuts 2015 av att avdragsrätten för pensionssparande trappades ned. Tillväxten förklaras främst av en stark sysselsättningsutveckling och stigande löneökningar. Den höga ökningstakten i skatteunderlaget väntas bestå åren 2016-2017 innan den avtar mot slutet av prognosperioden.

Efter 2017 går ekonomin i konjunkturell balans och skatteunderlagstillväxt börjar försvagas till följd av en svagare utveckling i sysselsättningen. Skatteunderlagstillväxten åren 2018 och 2019 på drygt fyra procent beror på en större ökning i lönerna än tidigare beräknat till följd av högkonjunkturen. Därtill ger indexeringen av inkomstanknutna pensioner större ökning av pensionsinkomsterna. Under dessa år växer skatteunderlaget svagt i reala termer delvis till följd av höga prisökningar.

Skatteunderlaget i Uppsala ökar i snabbare takt än i övriga riket. Det preliminära taxeringsutfallet för inkomståret 2015 visar en skatteunderlagstillväxt i Uppsala på 5,2 procent, jämfört med 4,6 procent i genomsnitt för riket. Framöver förväntas dock tillväxten i skatteunderlaget att vara i linje med riket då befolkningen i riket förväntas öka i samma takt som i Uppsala.

Mottagandet av nyanlända och asylsökande och kommunens ekonomi

Staten bekostar inledningsvis största delen av mottagandet av nyanlända och asylsökande i kommunerna. Dels får kommunen en schablonersättning för varje nyanländ och dels får nyanlända som deltar i etableringsinsatser som samordnas av Arbetsförmedlingen statlig etableringsersättning. Om den nyanlände inte kan försörja sig på etableringsersättningen eller inte har egen försörjning när etableringsersättningen upphör påverkar det kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Uppsalas höga bostadskostnadsnivå påverkar exempelvis de nyanländas möjlighet att själva bekosta sitt boende. För att kommunen inte ska öka sina kostnader på sikt är därför en bra och snabb etablering för nyanlända personer av största vikt.

Sedan hösten 2015 har antalet asylsökande personer i Sverige ökat markant och Uppsala kommer att ta emot många personer de närmaste åren. Detta medför behov av ny kompetens och personella resurser i kommunen exempelvis fler medarbetare inom socialtjänsten för mottagandet av ensamkommande barn samt en utökning av antalet platser inom barnomsorg och skola. Det är svårt att i förväg bedöma om dessa ökade kostnader på längre sikt motsvaras av ett större skatteunderlag som nya invånare innebär.

Stigande priser och löner

I tabell 3 visas utvecklingen i prisindex för kommunal verksamhet (PKV). I framtagandet av resursbehoven i Mål och budget 2017–2019 har SKL:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV) från april 2016 använts. För åren 2017–2019 räknar SKL med större prisökningar än åren innan till följd av att ekonomin förväntas befinna sig i högkonjunktur. För 2016 och 2017 påverkar även lärarlönesatsningen PKV med 0,3 procentenheter per år. Beräkningen av övrig förbrukning bygger på konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt (KPIF–KS) som bedöms öka till 1,6 procent 2017 och ligga kring 2,0 procent under åren 2018–2019.

  2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Arbetskraftskostnader* 2,7 2,7 3,1 3,5 3,7 3,6 3,9
Övrig förbrukning 1,1 1,4 1,6 2,0 2,3 2,7 2,7
Prisförändring 2,2% 2,3% 2,6% 3,0% 3,2% 3,3% 3,5%
*Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering.
Tabell 3. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV)

Arbetslösheten fortsätter att minska framöver till följd av den fortsatt ökande sysselsättningen. SKL förväntar sig en löneökningstakt på totalt 3,4 procent under 2017, och ytterligare ökningar framöver. Löneökningarna påverkar skatteintäkterna positivt men motsvaras dock av ökade utgifter för kommunen i form av ökande lönekostnader.

Beräkningen av arbetskraftskostnaderna tar inte hänsyn till effekten av en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Denna kvalitetsökning betraktas som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen.

De demografiska behoven, pris- och löneökningarna samt ökad ambition är de tre främsta faktorerna som styr kostnaderna för den kommunala verksamheten. På kortare sikt kan kommunen inte påverka de demografiska behoven och pris- och lönekostnaderna. De kommunala välfärdstjänsterna är personalintensiva vilket innebär att lönerna utgör det största kostnadsslaget, ungefär 45 procent av kommunens kostnader.

De ekonomiska ramarna 2017-2019

Den ekonomiska ramen för 2017-2019 bygger på beslutad ram för verksamhetsåret 2016 enligt Mål och budget 2016-2018 efter att de ettåriga satsningarna har räknats bort. Uppräkning görs utifrån demografiska förändringarna och med SKL:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV) för respektive år. För 2017 svarar volymuppräkningen för drygt 2,9 procent och prisuppräkningen för 3,2 procent av den totala ramen. Den ekonomiska ramen har justerats ned med ett generellt effektiviseringskrav på en procent för 2017, 1,1 procent för 2018 och 2,65 procent för 2019. Ramarna rymmer även ett antal ettåriga satsningar.

För att kunna möta framtidens utmaningar, inte minst de demografiska, behövs en ekonomisk hållbarhet. Den ekonomiska planeringen för planperioden har därför fokus på ekonomisk styrning i syfte att stärka Uppsala kommuns finansiella ställning både på lång och kort sikt. Detta har åstadkommits dels genom en omfördelning av resurser i enlighet med behovsförändringen, dels genom en anpassning av kostnaderna till Uppsalas strukturella förutsättningar.

fordelning-ekonomi

Figur 2. Fördelning av den ekonomiska ramen för 2017

I figur 2 presenteras de ekonomiska ramarna för verksamhetsåret 2017. Jämfört med ramarna för 2016 finns den största förstärkningar inom de pedagogiska verksamheterna, skolverksamhet 6-15 år och gymnasieskola. Ramförstärkningen i dessa verksamheter är en konsekvens av både den demografiska förändringen och det ökande antalet nyanlända ensamkommande barn.

Finansiella mål

Enligt kapitel 8 paragraf 1 i kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det lämnas åt varje kommun och landsting att själva definiera innebörden av god ekonomisk hushållning eftersom de lokala förhållandena är olika. Samtidigt ställer lagstiftaren krav på att planen för verksamheten ska innehålla ändamål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det ska även fastställas finansiella mål. Lagen ställen också krav på att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts.

I praktiken innebär lagen att kommunens skatteintäkter och övriga intäkter ska finansiera den löpande verksamheten och årets investeringar. Detta innebär att kommunen inte ska använda sin förmögenhet för att finansiera den löpande verksamheten och inte heller finansiera driften med lån. Vidare kräver lagen att resultatet ska ligga på en nivå som konsoliderar den kommunala ekonomin.

Resultatet i kommunal verksamhet syftar till att säkerställa att verksamheten kan bedrivas även på lång sikt och att upprätthålla betalningsberedskap både på kort och på lång sikt. Ett överskott i verksamheten skapar dessutom utrymme för kvalitetsförbättringar och ger möjlighet till självfinansiering av investeringar. En förstärkning av betalningsberedskap innebär också att kommunen kan finansiera de stora pensionsåtagandena samt bemöta eventuella risker i intäkter och kostnader till följd av förändringar i omvärlden.

De kommunala verksamheterna ska sträva mot att ligga på samma nettokostnadsnivå som motsvarande kommuner.

Finansiella mätetal

1. Ekonomiskt resultat, kommun

  • Två procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning.
  • Förändingen av skatter och kommunalekonomisk utjämning ska vara större än förändingen av nettokostnadsutvecklingen.

2. Soliditet 1, kommunkoncern

  • Min. Genomsnitt liknande kommuner.
  • Mål. Kvartil 1 liknande kommuner.

3. Soliditet 2, kommunkoncern, inklusive pensionsåtaganden

  • Min. Genomsnitt liknande kommuner.

Investeringar

Ett hållbart Uppsala med fler arbetstillfällen förutsätter en fungerande bostadsmarknad och en utveckling av infrastrukturen. Detta kräver en långsiktig strategi för kommunens investeringar som ett led i arbetet med en hållbar ekonomi. Investeringar möjliggör för Uppsala att växa men är också nödvändiga för att upprätthålla befintlig infrastruktur. Investeringarna för 2017-2019 omfattar både förnyelse eller ersättning av befintlig infrastruktur och att skapa kapacitet för att möta de behov en växande kommun genererar.

Kommunen arbetar strategiskt med att på ett ansvarsfullt sätt växa och på lång sikt klara finansiering av investeringar. Självfinansieringsgraden för investeringarna måste öka. Varje enskild investering prövas före det att den får starta och för investeringar över 50 miljoner kronor krävs ett igångsättningsbeslut från bolagsstyrelse eller kommunstyrelsen. Prövningen ska visa på om det går att skjuta på investeringar i tid eller helt avstå där till exempel lönsamhet saknas. Parallellt med detta måste tillgångar för möjlig avyttring identifieras för att lösa finansiering utan att kommunen blir beroende av en ökad upplåning.

Investeringsutrymme och planerade investeringar

Under den senaste dryga tioårsperioden har flera av de finansiella nyckeltalen visat på en negativ trend för Uppsalas ekonomi. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden (soliditet 2) i kommunkoncernen har sjunkit från 20 procent år 2002 till 11 procent 2015 medan skulderna under samma tidsperiod ökat från 31 600 till 75 000 kronor per invånare. Denna utveckling måste brytas genom att resultatnivån i kommunkoncernen stärks samtidigt som finansiering av investeringar i högre utsträckningen sker utan att lån tas upp.

I tabellen nedan redovisas de nyckeltal som ligger till grund för planerad investeringsram. Av tabellen framgår att kombinationen av nuvarande resultatnivåer och de investeringsnivåer som föreslås ger nyckeltal som ligger över de gränsvärden som redovisat som acceptabla nivåer.

  2014 2015 2016 2017 2018 2019
Soliditet 1 (%) 31 29 28 27 25 24
Soliditet 2, inklusive pensionsåtaganden (%) 12 11 12 13 12 12
Skuldnivå (tkr/invånare) 71 75 81 91 103 114
Kapitalkostnadsnivå (%) 8 8 9 10 10 11
Skuldsättningsgrad ((KS+LS)/EK) 2,1 2,2 2,5 2,7 2,9 3,1
Tabell 4. Finansiella nyckeltal 2014-2019.            

För att få nyckeltal som över tid är i paritet med likvärdiga kommuner måste den långsiktiga ambitionsnivån för tillväxt och investeringar prövas i kombination med dels väsentligt stärkta resultat dels andra finansieringslösningar än upplåning. En resultatförstärkning höjer soliditet och ger en lägre skuldsättning då större del av investeringarna kan finansieras från det egna kassaflödet.

Oberoende om investeringarna avser ersättning av befintlig infrastruktur eller förnyelse och utveckling behöver investeringar både finansieras och den kostnad de genererar täckas över användningstiden. Driftkostnaden för investeringarna faller på olika kollektiv. Kollektiven kan indelas i hyresgäster, parkeringsanvändare, vatten/avfall- och renhållningskunder samt skattebetalare. För de investeringar som ger kostnader som faller på hyresgäster, parkeringsanvändare respektive vatten/avfall- och renhållningskunder kan kostnadskonsekvensen motiveras då dessa kollektiv kan bära kostnaderna inom etablerade hyres- och avgiftsnivåer. Inom dessa områden finns även möjlighet att genom försäljning av tillgångar eller rättigheter lösa del av det finansieringsbehov som investeringarna genererar.

Utrymmet för investeringar som ska bäras av skattekollektivet ges främst av de ökade skatteintäkter som följer med en ökad befolkning. För investeringar som riktas till skattekollektivet får inte snittkostnaden för till exempel en förskoleplats, elev i skola eller timme i en sporthall bli högre än dagens kostnad med tillägg för inflationen. Idag har kommunen en högre kostnadsökning än den som inflationen kompenserar för. Det medför att dessa investeringar tar i anspråk utrymme för annan verksamhet, befintlig eller tillkommande.

Genom att styra exploateringsverksamheten mot områden där marken ägs av kommunkoncernen kan överskott genereras i storleksordningen fem till sju miljarder. Sådana exploateringar täcker inte bara vägnät och parker inom exploateringsområdet utan bidrar även till finansiering av andra kommunala åtagande i området såsom förskolor, skolor och idrottsanläggningar.

Utifrån rådande förutsättningar ska kommunen, ibland förenat med vissa villkor, bland annat investera inom följande områden:

  • Byggande av hyreslägenheter i storleksordningen 450 till 500 per år.
  • VA-försörjning inom en förtätad stad.
  • Lösa parkeringsfrågan inom Rosendal och Ulleråker där parkeringsköp bidrar till finansiering.
  • Säkerställa tillgänglighet till Rosendals- och Ulleråkersområdena från nuvarande väg- samt gatu- och cykelnät.
  • Fortsätta satsningen på gatu- och cykelvägar.
  • Genomföra den strategiska lokalförsörjningsplanen för pedagogiska lokaler.
  • Slutföra de projekt som ingår i omdaning av Studenternas men avvakta med lösning för bandyn.
  • Genomföra den effektivisering inom IT som anges i Strategisk plan för IT-utveckling.
  • Bygga Stadshus 2020, förutsatt att det ger lägre kostnad per arbetsplats än i nuvarande kontor.
  • Fortsätta utbyggnad för småindustri om finansiering kan ske genom försäljning.

I tabellen nedan redovisas fördelningen av investeringar i Uppsala kommunkoncern 2017. 

Part (miljoner kronor)   2017 2018 2019 
Bolag vilkas investeringar helt bekostas av användarna
Uppsalahem, koncern  949 949  949 
Uppsala Kommuns Fastighets, koncern  59 50  10 
Uppsala Kommuns Industrihus, koncern  174 211  300 
Uppsala Parkering  250 330  275 
Uppsala Vatten och Avfall  480 440  490 
Uppsala bostadsförmedling AB  0
Bolag som ska bekostas av skattemedel
Uppsala Kommun Skolfastigheter  922 782  608 
Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter  140 325  320 
Uppsala Kommun Sport-och Rekreationsfastigheter  201 240  209 
Fyrishov  45 135  115 
Uppsala stadsteater  4
Uppsala Konsert & Kongress  4
Uppsala kommun 532 625 725
Summa  3 760 4 096  4 006 
Tabell 5. Investeringsbudget, Uppsala kommunkoncern 2017-19.      

Kommunens nämnder har planerade investeringar på 532 miljoner för 2017. I figur 3 visas inom vilka verksamhetsområden investeringarna kommer att ske.

Nämndernas planerade investeringar


Figur 3. Nämndernas planerade investeringar per verksamhetsområde 2017.

Nämnder

Kommunstyrelsen

Ansvar- och verksamhetsområde

Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar arbetet med kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige och samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. Kommunstyrelsen har även uppsiktplikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen bereder ärenden inför kommunfull¬mäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs.

Kommunstyrelsen leder planering och utveckling, följer upp och analyserar inom strategiskt viktiga politiska områden som exempelvis social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för kommunens ekonomi, IT, arbetsgivarfrågor, mark och exploatering samt kris- och beredskap. Som kommunens arkivmyndighet har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens arkivfrågor.

Hållbar utveckling

I en värld som förändras både vad gäller demografi och klimat växer regioner starkare än länder. En hållbar regional utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det innebär att social välfärd, ekonomisk tillväxt och ekologisk balans eftersträvas för både dagens och morgondagens invånare, vilket attraherar såväl talanger som investeringar.

Uppsala har en roll i ett regionalt sammanhang som handlar om att stärka kontakter med omkringliggande kommuner och landstinget om gemensamma uppgifter och att hitta smarta och effektiva lösningar. En regionkommun bildas som tar över det regionala utvecklings-ansvaret från och med 2017. EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 lägger fast kursen för unionens gemensamma arbete för att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. Genom den regionala utvecklingsstrategin har målen i Europa 2020-strategin omsatts till regional nivå i Uppsala län. Genom internationellt erfarenhetsutbyte ska Uppsala fånga upp nya idéer kring storstäders utveckling och tillsammans med andra europeiska städer påverka agendan i EU.

FN:s agenda för hållbar utveckling balanserar de tre dimensionerna, den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. I Sverige inleddes arbetet med agenda 2030 i januari 2016. Målen i agenda 2030 är integrerade i kommunfullmäktiges nio inriktningsmål som beskriver inriktning och uppdrag för den kommunala verksamheten.

En hållbar utveckling tar hänsyn till dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. För att de tre dimensionerna ömsesidigt ska kunna stödja varandra krävs att all upphandling betraktas som ett strategiskt verktyg för att utveckla en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun. Uppsala kommuns diplomering som en Fair Trade City innebär att kommunen förstärker ambitionen och engagemanget tillsammans med övriga aktörer för rättvis handel och etisk konsumtion. Social hållbarhet syftar till att utjämna skillnader i Uppsalabornas levnadsvillkor, motverka segregation och fattigdom samt erbjuda välfärd av hög kvalitet.

Kommunens översiktsplan anger den långsiktiga inriktningen och fungerar som styrning för den fysiska utvecklingen och en god livsmiljö. Staden ska växa inåt samt i stråk, orter och vid knutpunkter, vilket skapar förutsättningar för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik, hushållning av mark samt nyttjande av befintlig infrastruktur. Därför planerar kommunen för bostäder och infrastruktur som inkluderar alla som ska leva, arbeta och besöka Uppsala. Det innebär höga krav på tillgänglighet både i bostäder och i den offentliga miljön. Målsättningen är att det byggs 3000 nya bostäder per år. Villkoren för att leva, verka och bo i olika bygder och små tätorter skiljer sig från förhållandena i staden, men också sinsemellan. Långa avstånd och ett bilberoende behöver balanseras med förbättrade förutsättningar för användning av kollektivtrafik.

Goda utvecklingsmöjligheter för landsbygdsnäringar, ökad bredbandstäckning och upprätthållande av service är förutsättningar för att vara en av landets bästa landsbygdskommuner. Utmärkande för landsbygdsutveckling är det ideella engagemang som är starkt på landsbygderna och i de mindre tätorterna. Tillsammans med privata, offentliga och ideella aktörer skapas en levande landsbygd som nyttjar lokala tillgångar. Detta sker bland annat tillsammans med föreningen Upplandsbygd - lokalt ledd utveckling.

En aktiv markpolitik ska ge möjlighet till bland annat bostäder med blandade upplåtelseformer och verksamheter som vill utvecklas och etablera sig i Uppsala. Andelen hyresrätter ska öka för att skapa en mer flexibel bostadsmarknad och möjliggöra för fler att skaffa ett eget boende. Innehavet av exploateringsbar mark ska motsvara fem års stadsutveckling. Markinnehavet ska säkra en långsiktig buffert för markbyten och andra ändamål som rekreation, biologisk mångfald och hänsyn till vattenresurser. Politiska prioriteringar ska baseras på ekonomiska förutsättningar och kvalitetskrav i en fortsatt utvecklad stadsutvecklingsprocess.

De kommunala verksamheterna ska ha tillgång till ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Långsiktigt hållbara lokalförsörjningsplaner för den totala lokalytan ska finnas för all kommunal verksamhet och ta hänsyn till behoven på kort och lång sikt. Med fokus på kommunkoncernnyttan ska utveckling ske av gränsöverskridande lokallösningar mellan olika verksamheter med strävan att minska lokalkostnaden per invånare.

För att möta utmaningen med en ökande befolkning tar kommunstyrelsen ett helhetsansvar för integrationsarbetet i kommunen. Detta görs genom att samordna nämndernas ansvarsområden och samverkan med det civila samhället för att säkra såväl ett individuellt som strukturellt perspektiv. Genom att ta tillvara den kompetens som kommer till kommunen via de nyanlända, erbjuda arbetstillfällen för alla och tillvarata kunskaper och erfarenheter som stödjer utvecklingen av ett hållbart samhälle utvecklar vi ett inkluderande och demokratiskt samhälle där alla människor kan nå sin fulla potential.

Kommunens bostadsociala ansvar ska utvecklas med mer flexibla och kostnadseffektiva lösningar genom att etablera och utveckla en fungerande boendekedja för sociala bostäder på kort och lång sikt. För att möta behovet av sociala bostäder för nyanlända är målsättningen att öka antalet bostäder med 500 stycken per år under planperioden.

Uppsala kommun ska upplevas vara en trygg plats att verka och leva i. I kommunens omvärldsanalyser läggs därför särskild vikt vid att identifiera hot och risker. Detta utgör sedan grunden för ett risk- och skadeförebyggande arbete som sker genom bred samverkan med flera aktörer. Kommunens förebyggande arbete ska minimera risken för skada på människors hälsa, miljö och egendom. Genom ett välutvecklat kris- och beredskapsarbete ska kommunens förmåga att stärka civilförsvaret höjas. Även insatser för att förebygga att individer involveras i våldsbejakande extremism utvecklas ytterligare.

Ekonomisk hållbarhet

Hållbar ekonomisk utveckling är en av förutsättningarna för välfärd och behövs för att säkra människors jobb, försörjning och social trygghet. Den förväntade befolkningstillväxten i Uppsala kräver en expansiv arbetsmarknad. Fler jobb ska skapas, cirka 2 000 nya arbetstillfällen per år krävs för att uppnå balans mellan dag- och nattbefolkning. Runt hälften av dessa nya jobb behöver komma från de kunskapsintensiva branscherna. De kunskapsintensiva branscherna driver tillväxten av kommunens arbetsmarknad och är därmed en förutsättning för utveckling av bygg-, service- och tjänstenäringar.

Universiteten spelar en avgörande roll för såväl kompetensförsörjning som innovation. Genom att stärka samarbetet med näringslivet, universiteten, Akademiska sjukhuset och andra forskningsintensiva miljöer kan kommunens identifierade fokusbranscher life-science/hälsa, informations- och kommunikationsteknologi (ICT) samt miljö och energiteknik (Cleantech) utvecklas. Förutsättningarna för olika typer av innovationsprojekt skapas genom att öppna upp kommunens verksamhet.

Uppsala har även en stark ställning som evenemangs- och mötesstad. En varumärkesplattform är ett viktigt verktyg i arbetet med att stärka Uppsalas attraktionskraft för att locka boende, besökare, kompetens, investeringar och nya företagsetableringar till Uppsala. Genom att samtliga aktörer i Uppsala utgår från en varumärkesplattform förstärks det gemensamma varumärket Uppsala.

Ekologisk hållbarhet

Uppsala påverkar och påverkas av den lokala och globala miljösituationen. Kommunen har i dag en miljöpåverkan som är flera gånger större än vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv. Miljö och klimatomställningen är därför brådskande. Kommunala mål och åtgärder måste utgå både från vad som är viktigast ur ett globalt perspektiv och vad som är prioriterat lokalt. Utsläppen av växthusgaser måste minska under detta decennium för att på sikt upphöra. När staden växer ska vårt förändrade klimat beaktas så att vi bygger hälsosamt och resurssnålt. Arter och viktiga miljöer bevaras.

Dricksvatten är det viktigaste livsmedlet och säkringen av nuvarande och framtida dricksvattentäkter måste vara överordnat i stort sett all annan planering. För Uppsalas del handlar det främst om att säkra Uppsalaåsens funktion som naturligt dricksvattenfilter.

Luftföroreningar finns över hela världen och orsakar betydande negativa effekter på människors hälsa och miljön. Vägtrafiken är den dominerande källan till utsläpp av kväveoxider partikelutsläpp (PM10) i Uppsala kommun.

Det lokala arbetet mot det nationella målet om ett fossilbränslefritt samhälle för transporter och arbetsmaskiner till 2030 innebär en omställning av kommunorganisationens fordonspark, utveckling av hållbara transportlösningar samt en ökad samverkan med berörda aktörer. Moderna parkeringslösningar och ökade satsningar på cykling och kollektivtrafik är exempel på viktiga åtgärder.

Kommunens miljöarbete har två perspektiv som samspelar: kommunorganisationen och kommunen som geografiskt område. De kommunala verksamheternas egen miljöpåverkan måste minska samtidigt som kommunen verkar för lägre påverkan bland Uppsalas alla invånare och företag. Förutom trafiken finns en rad viktiga andra frågor när det gäller utsläppsminskningar inom Uppsalas geografiska område: förnybar energi, byggnation i trä och andra hållbara material, minskad plastförbränning samt ett moderniserat fjärrvärmenät är några exempel. Kommunorganisationen har stor potential för energieffektivisering men måste hitta organisatoriska sätt att realisera den. Omställning till solenergi ska göras för de av kommunens verksamheter och lokaler där det är möjligt.

Social hållbarhet

Alla ska erbjudas en livsmiljö där de kan växa, utvecklas och må bra oavsett individuella förutsättningar. Viktiga grundpelare för social hållbarhet är demokrati, delaktighet, trygghet, tillgänglighet, jämlikhet, jämställdhet samt respekt för mångfald och mänskliga rättigheter. Människors upplevda trygghet och säkerhet handlar ytterst om den enskildes tillit, sociala förankring och delaktighet.

Att delta i det som händer i samhället är en rättighet och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Förutsättningarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter är dock inte jämlikt fördelade. För att ändra på detta behöver kommunen arbeta för att öka möjligheterna till delaktighet för olika grupper i samhället till exempel genom metoder för att barn och unga ska få komma till tals i frågor som berör dem och för att personer med funktionsnedsättning aktivt ska kunna delta i samhällsdebatten. Kommunen ska utveckla metoder för att öka alla samhällsgruppers deltagande, vilken kan medföra ett ökat valdeltagande i grupper med lågt valdeltagande.

Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet. Barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Kommunen ska ta hänsyn till barns rättigheter såsom de formulerats i Barnkonventionen och ha beredskap inför kommande lagstiftningsförändring då Barnkonventionen blir lag.

Kommunen ska motverka den orättvisa fördelningen av makt och resurser mellan män och kvinnor. Det görs genom att vara en drivande aktör i jämställdhetsarbetet och främja jämställdhet såväl inom organisationen som i samhället i stort. Ett integrerat jämställdhetsperspektiv i budgetprocessen motverkar den orättvisa fördelningen av resurser mellan könen. Kommunen behöver säkerställa att kommunala insatser ser till individers behov och rättigheter.

Jämställdhetsbudgetering definieras som en integrering av genusperspektiv i alla nivåer i budgetprocessen. Syftet är att säkerställa att kommunal verksamhet når både män och kvinnor i enlighet med deras behov. Huvudmomentet i jämställdhetsbudgetering är omfördelning av resurser för att uppnå jämställhet och motverka den orättvisa samhälleliga fördelningen av resurser mellan könen. Jämställdhetsbudgetering ska tillämpas när nämnder och bolag gör sina prioriteringar. Processen kräver att nämnderna ur ett genusperspektiv utvärderar effekterna av resursfördelningen i sin budget. Nämnderna ska även bedöma i vilken mån dessa effekter stämmer överens med de jämställdhetspolitiska målen. Utvärderingsarbetet ska leda till att verksamhetsområden med ojämställd resursfördelning ska förändra utformningen eller omfördela resurser.

För att säkerställa att tempo och kvalitet i genomförandet når upp till de högt ställda målen sker en systematiskt stegvis implementering under perioden. Till exempel ges utbildningsinsatser, och verktyg och modeller för jämställdhetsbudgetering och analys tas fram. Den befintliga könsuppdelade statistiken ska sammanställas och om mer könsuppdelad statistik behöver tas fram ska en plan för detta upprättas. Inhämtningen av könsuppdelad statistik ska ta hänsyn till personer som inte identifierar sig enligt tvåkönsnormen, i de situationer det är möjligt ska självidentifiering vara den vägledande principen. Ett flertal verksamheter har HBTQ-certifierats. För att fler verksamheter ska öka sin HBTQ-kompetens tas även andra utbildningsvägar fram.

Ett ideellt engagemang ger förutsättningar för en bättre folkhälsa, bidrar till ett bredare kulturliv samt ökar delaktigheten och känslan av att finnas i ett socialt sammanhang. Ett starkt civilsamhälle skapar mötesplatser där människor har möjlighet att aktivt delta i samhällslivet. Samarbetet med näringslivet och ideell sektor utvecklas.

Uppsalas invånare har generellt sett ett bra välmående jämfört med andra kommuner men det finns skillnader i hälsa kopplat till inkomst och bostadsområde/-ort. Kunskap om bakomliggande faktorer till ojämlikhet i hälsa behöver öka och ska ligga till grund för beslut om insatser. Samverkan med regionen behöver utvecklas och fördjupas.

Ojämlikheten mellan Uppsalaborna vad gäller bland annat hälsa, inkomst och utbildningsnivå behöver minska. De kommunala insatserna ska utgå från detta. Förebyggande insatser är en av åtgärderna för att undvika social utsatthet, segregation och arbetslöshet. Förebyggande insatser och sociala investeringar kan bryta individers ekonomiska och sociala marginalisering samtidigt som samhällets framtida kostnader minskas och den kommunala ekonomiska hushållningen förbättras. Ett socialt investeringsperspektiv riktar fokus mot bakomliggande orsaker som påverkar människors sociala förutsättningar i livet. Nya insatser och innovativa lösningar behöver utvecklas i samarbete med sociala företag som arbetar för att skapa möjligheter till arbete och rehabilitering för personer som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden.

En modern kommun

Kommunstyrelsens kontor, kommunledningskontoret, har som uppdrag att utveckla en modern och effektiv förvaltning. Kontoret kännetecknas av en centraliserad stabsorganisation som leder och stödjer nämnderna och bolagen i allt från långsiktiga strategier till daglig produktion. Staberna ansvarar för verksamheten inom områdena ekonomi, HR, IT, juridik, kansli, kommunikation, kvalitet och upphandling. Stabsorganisationen kompletteras med tre strategiska avdelningar som speglar hållbarhetsdimensionerna.

IT och digitalisering

IT-utveckling och digitalisering är en förändringsmotor i kommunens utveckling och en möjliggörare för effektiva informationsflöden och ökad öppenhet. Genom en samlad IT-organisation, en gemensam plan för IT-utveckling och ett samlat grepp om leverantörer och kostnader möjliggörs det nödvändiga förändringsarbetet.

IT-utveckling och digitalisering handlar om hur Uppsala kommun ska gå från ord till handling och använda den potential som finns. Policyn och den strategiska planen skapar tillsammans tydliga styrnings- och uppföljningsforum för IT-utveckling och digitalisering med spårbarhet från den politiska viljan till genomförande på tjänstemannanivå.

Ekonomistyrning

Hållbar ekonomisk utveckling är nödvändig för att trygga välfärden, trygga jobben och säkra livskvaliteten. Genom att ha ordning och reda i den kommunala ekonomin skapas förutsättningar för en stad som vill växa och attrahera både invånare, företag och medarbetare. Den kommunala ekonomin ska utgå från en realistisk budget samt hållbara finansieringslösningar med balanserade investeringsnivåer. Som en del av ökad budgetsdisciplin och mot bakgrund av tidigare års budgetavvikelser har åtgärder vidtagits för att tydligare följa avvikelser mot budget och i förekommande fall tidigare vidta åtgärder. Det är regelbunden och transparent uppföljning där externa jämförelser används som stöd för att värdera resultat samt för att analysera avvikelser ger stöd för hållbar ekonomi. Ekonomisk hållbarhet förutsätter också ett framtidsperspektiv, som möjliggör investeringar, som på längre sikt ger besparingar i form av lägre sociala kostnader.

En utmaning för god ekonomisk hushållning i en tillväxtsituation är att balansera investeringar och kostnader för kommunal infrastruktur med exploaterings- och skatteintäkter. Ansvarsfull resursanvändning är en grundläggande förutsättning för framtida utveckling och ska genomsyra kommunens verksamheter. I detta ingår också att se över möjligheterna till effektiviseringar på administrativ nivå. Balanserad ekonomisk tillväxt ökar skattekraften och bidrar därigenom till hållbar finansiering av välfärden.

Chefer och medarbetare

Uppsalaregionen är en tillväxtregion med god tillgång på arbetskraft. Det finns också ett fortsatt intresse för yrken med hög grad av samhällsnytta. Det ger ett gynnsamt kompetensförsörjningsläge för Uppsala kommun. Men med fler äldre och yngre invånare, fortsatt tillväxt och ökad rörlighet bland befolkningen förändras servicebehovet. Redan i dag är vissa kompetenser svåra att rekrytera, bland annat inom skola, teknik samt vård och omsorg. Därför behöver kommunen profilera sig som attraktiv arbetsgivare. Kommunen som arbetsgivare är inkluderande och normkritisk.

För att attrahera morgondagens medarbetare behöver kommunen öppna upp fler vägar in till många yrkesområden. Praktik, verksamhetsförlagd utbildning och traineeplatser ska användas för att marknadsföra kommunen på kort och lång sikt. Ett medvetet jämställdhets- och mångfaldsarbete krävs för att nå, attrahera och rekrytera rätt kompetens. Kommunen ska utmärka sig vad gäller jämställda löner, arbetsvillkor och möjligheter för alla att delta på arbetsmarknaden. Heltid är ett nödvändigt ställningstagande för en kommun som vill främja jämställdheten i samhället, då kvinnor står för merparten av ofrivilligt deltidsarbetet.

För att klara kompetensförsörjningsutmaningen behöver rätt kompetens också behållas, utvecklas och användas smartare. Ett aktivt, förebyggande arbete för ett hållbart arbetsliv där god social och organisatorisk arbetsmiljö kombineras med attraktiva villkor och goda utvecklingsmöjligheter lägger grunden till förmågan att behålla rätt kompetenser över tid.

Att rekrytera och behålla goda chefer och ledare är avgörande för att kommunen ska var en attraktiv arbetsgivare. Cheferna har en nyckelposition i det löpande arbetet med att ställa om verksamhet, kompetens och organisation i förhållande till förändrade servicebehov.

Kommunikation och medborgardialog

Kommunikationsflödet i samhället är stort. Uppsala kommun ska vara en föregångskommun med delaktiga invånare samt medarbetare som förstår hur de påverkar och hur beslut fattas. En god kommunikation och bra dialog är nödvändiga förutsättningar för att lyckas med detta. Kommunen ska utveckla medborgardialogerna på ett sätt som är anpassat efter invånarnas behov. Arbetet för att kommunicera på rätt sätt med rätt målgrupp ska fortsätta med nya tekniska lösningar och strategiska kommunikationsval. Ambitionen är att det ska vara enkelt att komma i kontakt med Uppsala kommun, enkelt att hitta rätt information och öka möjligheterna för dialog.

Den kommunala servicen ska utvecklas utifrån invånarens behov. Därför utvecklar kommunen metoder och modeller för att fånga behov och föra in dessa i verksamhets-planeringen. För att stärka invånarens insyn i verksamheten ska uppföljning av densamma förbättras och synliggöras. Det innebär att kommunen är öppen för idéer, kritik och frågor, samt använder synpunkterna på ett konstruktivt sätt. En öppen dialog med Uppsalas invånare är en förutsättning för att kommunens förtroendevalda ska kunna fatta väl underbyggda och förankrade beslut.

Offentlighet och demokrati

Förtroendevalda i Uppsala kommun ska ha goda förutsättningar att genomföra sitt förtroendeuppdrag vilket innebär ett gott administrativt stöd samt underbyggda och kvalitetssäkrade beslutsunderlag. Invånarens möjlighet till insyn i Uppsala kommuns verksamheter säkras genom hög transparens och rättssäkerhet i såväl de demokratiska processerna samt den kommunala verksamheten. Såväl invånare som förtroendevalda ska enkelt och säkert ha tillgång till kommunens information i ändamålsenliga digitala plattformar.

Informationsförvaltningen hanterar ett kort- och långsiktigt perspektiv på ett modernt sätt genom ökad digital tillgänglighet till information. Detta gäller såväl nuvarande som äldre information. 

Budget

Kommunstyrelsen 7500

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Taxor och avgifter 0,4 1,9 2,0 2,0 2,0
Övriga intäkter 2 060,8 1 800,3 1 795,3 1 833,4 1 868,6
Summa intäkter 2 061,2 1 802,3 1 797,3 1 835,4 1 870,7
Verksamhetskostnader -2 272,7 -2 049,8 -1 991,0 -2 029,7 -2 062,7
Avskrivningar -73,8 -46,3 -53,4 -54,0 -54,5
Summa kostnader -2 346,5 -2 096,1 -2 044,4 -2 083,7 -2 117,1
Verksamhetens nettokostnader -285,3 -293,8 -247,1 -248,3 -246,5
Kommunbidrag politisk verksamhet 60,3 61,5 61,7 63,0 63,5
Kommunbidrag infrastruktur, stadsbyggnad m.m. 111,0  153,7 137,7 145,6 144,6
Kommunbidrag kultur och fritid 8,6 9,9 8,9 9,2 9,4
Kommunbidrag individ- och familjeomsorg 0,0 15,0 10,0 2,0 0,0
Kommunbidrag arbetsmarknad     0,0 0,0 0,0
Kommunbidrag affärsverksamhet     0,0 0,0 0,0
Kommunbidrag gemensam verksamhet 197,3 106,6 68,1 69,5 70,1
Summa kommunbidrag 377,2 346,8 286,3 289,4 287,5
Resultat före finansiella intäkter och kostnader 91,9 53,0 39,2 41,1 41,0
Finansiella intäkter och kostnader -55,3 -53,0 -39,2 -41,1 -41,1
Resultat 36,5 0,0  0,0  0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag 9,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     146 146 191

Stadsbyggnad

Uppsala är en av Sveriges mest attraktiva städer med stark tillväxt i form av kraftig befolkningsökning och en expansiv arbetsmarknad. Prognosen om 280 000 - 340 000 invånare år 2050 ställer stora krav på en ansvarsfull och tydligt prioriterad utveckling som leder till socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara lösningar.

Stads- och landsbygdsutvecklingen ska säkerställa likvärdig tillgång till boende, kommunikationer, samhällsservice och offentliga platser. Uppsalas stadsbild ska präglas av en god och variationsrik arkitektur och attraktiva natur- och kulturmiljöer. Naturreservat och parker fyller viktiga funktioner för såväl människor som biologisk mångfald. Öppna och inkluderande offentliga rum ska vara tillgängliga, säkra och trygga. Mångfunktionell markanvändning ska eftersträvas.

Ett ökat bostadsbyggande är viktigt för Uppsalas fortsatta utveckling och minst 3 000 nya bostäder ska byggas varje år. Utvecklingen ska ske med bevarad och helst ökad kvalitet i stads- och boendemiljöerna. Befintliga bostadsområden ska förtätas och renoveras varsamt och med respekt för boende och befintliga miljöer. Vid ny- och ombyggnation ska hög energieffektivitet och klimatsmarta material alltid eftersträvas. De sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av olika alternativ ska alltid analyseras och tas hänsyn till vid beslut. Vid större infrastruktursatsningar, som bland annat kräver uppgrävning av gator, ska även annan infrastruktur samordnas, till exempel bredbandssatsningar. God kollektivtrafik kan också öppna för nya lägen för bostadsbyggande, där regeringens stadsmiljöavtal kan medfinansiera kommunala satsningar. Kunskapsstråket – kapacitetsstark kollektivtrafik mellan centrum och Ulleråker – är prioriterat och har redan blivit beviljat stadsmiljöavtal. Vid både nybyggnation och renoveringar ska klimatsmarta och energieffektiva lösningar prioriteras. Uttaget av naturresurser ska minimeras, även genom investeringar i förnybar energi.

Planeringen av nya bostadsområden i staden och på landsbygden ska alltid ta hänsyn till behovet av pedagogiska lokaler. En minskad lokalkostnad per barn och elev kan uppnås genom bättre planering. På samma sätt ska behovet av infrastruktur för jämlik och jämställd tillgång till kultur- och fritidsverksamhet alltid ingå redan i planeringens tidigaste skede. Möjligheten att på ett enkelt, tryggt och hållbart sätt förflytta sig ska ha hög prioritet i all stads- och landsbygdsutveckling. Uppsala ska vara Sveriges bästa cykelstad ur ett säkerhet och trygghets-, framkomlighets-, bekvämlighets- och cykelkulturperspektiv. Väl planerad kollektivtrafik kan också öppna för bostadsbyggande i nya lägen. Hållbar mobilitet innebär att gång, cykling och kollektivtrafik prioriteras. Stadens ytor måste bli mer multifunktionella. Detta kan exempelvis handla om att transporter och fysisk aktivitet ska kunna samexistera. Multifunktionalitet ställer krav på utformningen av allmänna miljöer, men också på driften.

Betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska alltid vägas in vid beslut då detta är relevant. Ökade ansträngningar ska göras för att skydda värdefull skog, säkerställa ekosystem och gynnsam bevarandestatus för hotade arter samt för att bevara och utveckla ekologiska samband i landskapet. EU:s ramdirektiv för vatten innebär att god status ska uppnås för yt- och grundvatten, någonting som är särskilt viktigt i Uppsalaåsen.

Genom ett systematiskt förbättringsarbete och innovativt tänkande ska en effektiv stadsbyggnadsprocess prestera mer och bättre med mindre resurser. En samordnad nämnd-, bolags- och förvaltningsöverskridande stadsbyggnadsprocess, ska med tydliga politiska prioriteringsgrunder leda till beslut om rätt projekt i rätt ordning. En viktig del i prioriteringsgrunderna är tillgängliga ekonomiska och personella resurser.

Räddningstjänsten har en stor regional samverkan med landstinget, polisen och andra kommuner. Räddningsnämnden samverkar med flera kommuner i regionen om en gemensam räddningscentral och med landstinget om sjukvårdslarm. Fortsatt utveckling av räddnings-tjänsten ska ske genom ökat nationellt och regionalt samarbete. En annan vital del i utvecklingen av räddningstjänsten är möjligheten att rekrytera medarbetare i beredskapstjänst. Att stärka den enskildes förmåga att undvika och hantera olyckor tillsammans med tillsynsverksamheten är avgörande för att skapa trygghet. Kommunens kapacitet att undsätta den drabbade och lindra skador till följd av olyckor ska vara god och likvärdig i hela kommunen.

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Gatu- och samhällsmiljönämnden ansvarar för planering, byggande, drift och underhåll av gator, torg, parker, parkering, hamn, gång- och cykelvägar samt kommunala trafikanläggningar. Nämnden ansvarar även för kommunens naturreservat, övriga friluftsområden, friluftsbad och anlagda vattenområden. Inom nämndens område finns även ansvaret för färdtjänst, riksfärdtjänst och trafikfrågor.

Budget

Gatu- och samhällsmiljönämnden 4500

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Taxor och avgifter 16,2 14,1 15,6 16 16
Övriga intäkter 104,5 75,3 76,7 76,9 77
Summa intäkter 120,7 89,4 92,3 92,9 93
Verksamhetskostnader -385,7 -372,4 -396,8 -411,8 -418,7
Avskrivningar -98,2 -104,5 -111,3 -123,5 -127,5
Summa kostnader -483,9 -476,9 -508,146 -535,283 -546,181
Nettokostnader -363,2 -387,5 -415,846 -442,383 -453,181
Kommunbidrag politisk verksamhet 1,1 1,1 1,3 1,3 1,3
Kommunbidrag Infrastruktur, stadsbyggnad m.m. 349,5 359,1 381,5 409,6 419,9
Kommunbidrag kultur och fritid 7,4 7,7 8,0 8,3 8,4
Kommunbidrag färdtjänst/riksfärdtjänst 58,7 60,7 56,2 58,2 59,4
Kommunbidrag affärsverksamhet 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4
Summa kommunbidrag 417,1 429 447,4 477,9 489,5
Resultat före finansiella intäkter och kostnader 53,9 41,5 31,5 35,5 36,4
Finansiella intäkter och kostnader -42,4 -41,6 -31,5 -35,5 -36,4
Resultat 11,5 -0,1 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag 2,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     280 255 337

Plan- och byggnadsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter enligt plan- och bygglagen, inklusive de lagar och andra föreskrifter som hör till denna lag, med undantag för översiktsplanering. Andra lagar och föreskrifter är exempelvis lagen om byggfelsförsäkring och energideklaration för byggnader. Plan- och byggnadsnämnden planerar för, och ger förslag till, inrättande av områdesskydd såsom natur- och kulturreservat. Nämnden har också ansvar för uppgifter enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Budget

Plan- och byggnadsnämnden 5100

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Taxor och avgifter 56,5 62,9 62,3 61,4 62,6
Övriga intäkter 4,8 3,7 3,3 3 3
Summa intäkter 61,3 66,6 65,6 64,4 65,6
Verksamhetskostnader -76,8 -96,2 -130,8 -132,3 -135,2
Avskrivningar -0,4 -0,4 -0,5 -0,5 -0,5
Summa kostnader -77,2 -96,6 -131,3 -132,8 -135,7
Nettokostnader -15,9 -30 -65,7 -68,4 -70,1
Kommunbidrag politisk verksamhet 0,9 0,9 1,6 1,6 1,6
Kommunbidrag infrastruktur, stadsbyggnad m m 27,1 29,1 28,4 29,5 30,1
Kommunbidrag vård och omsorg, bostadsanpassning 0 0 35,7 37,3 38,4
Summa kommunbidrag 28,0 30,0 65,7 68,3 70,1
Resultat före finansiella intäkter och kostnader 12,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella intäkter och kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat 12,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag 43,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     2 2 2

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Nämnden svarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, alkohollagen, lotterilagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt för den kommunala lantmäterimyndigheten.

Budget

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5300

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Taxor och avgifter 37,3 42,3 43,1 44,0 44,9
Övriga intäkter 0 0 0 0 0
Summa intäkter 37,3 42,3 43,1 44,0 44,9
Verksamhetskostnader -58,4 -61,1 -62,4 -63,9 -65,1
Avskrivningar -0,3 -0,3 -0,1 -0,1 -0,2
Summa kostnader -58,7 -61,4 -62,5 -64,0 -65,3
Nettokostnader -21,4 -19,1 -19,3 -20,0 -20,4
Kommunbidrag politisk verksamhet 18,5 19,1 1,2 1,2 1,2
Kommunbidrag infrastruktur, stadsbyggnad m.m. 0 0 18,1 18,7 19,1
Kommunbidrag fritid övrigt     0,1 0,1 0,1
Summa kommunbidrag 18,5 19,1 19,3 20,0 20,4
Resultat före finansiella intäkter och kostnader -2,9 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella intäkter och kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat -2,9 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag -15,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     0,5 0,5 0,5

Räddningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner, där Uppsala kommun är värdkommun. Räddningsnämnden styrs av alla tre kommuner främst genom ett avtal mellan kommunerna, ett reglemente och ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa styrdokument är antagna av alla tre kommuners kommunfullmäktige. De avsnitt i Mål och budget som berör räddningsnämnden är framtagna i samråd med Tierp och Östhammars kommuner.

Räddningsnämnden ansvarar för att bedriva en effektiv räddningstjänstverksamhet i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Kommunstyrelserna i alla tre kommuner har en uppsyningsplikt över den gemensamma nämnden. Fullmäktige i alla tre kommuner har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordförande, vice ordförande och anställda i den gemensamma nämnden är skyldiga att lämna upplysningar vid alla tre kommuners fullmäktigesammanträden. Ledamöter i alla tre kommuners kommunfullmäktige får ställa interpellationer eller frågor till nämndens ordförande. Nämnden ska också granskas av revisorer från alla tre kommuner. Hela rättsfiguren kan karaktäriseras som en hybrid, invävd i alla tre kommuner med en stark karaktär av egenregiverksamhet. 

Nämndens verksamhet omfattar olycksförebyggande verksamhet, tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll, räddningsinsatser och olycksutredning enligt lagen om skydd mot olyckor. Nämndens verksamhet omfattar också tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Nämnden ska stödja andra nämnder i alla tre kommuner inom sitt kompetensområde.

Nämnden har åtta inriktningsmål som finns i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner.

  • Utveckla samarbeten med andra samhällsaktörer för att minska antalet och effekterna av bränder och andra olyckor.
  • Stärka förmågan till krisberedskap
  • Återuppta planering för civilförsvar och räddningstjänst under höjd beredskap
  • Stärka skyddet mot bränder och olyckor på landsbygd och glesbygd genom lokala
  • aktörer
  • Verka för att riskhänsyn tas i samhällsplaneringen
  • Stärka den enskildes förmåga till riskmedvetet beteende och kunskap att handla vid bränder och olyckor genom information, rådgivning och utbildning
  • Bryta olycksförlopp i ett så tidigt skede som möjligt genom att tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser ska förbättras
  • Utveckla förmågan att förebygga och hantera bränder och olyckor

Nämnden ska också i möjligaste mån inom sitt ansvarsområde medverka till de kommun-övergripande målen från Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner.

Budget

Nämndens budget utgår från en årlig uppräkning av kommunbidragen med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Indexet är framtaget av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Efter uppräkning kan nämndens budget sänkas eller höjas beroende på exempelvis rationaliseringskrav, uppdrag och förändrade lokalhyreskostnader.
För budget se bilaga 6.

Namngivningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Namngivningsnämnden har till uppgift att besluta om namn på kvarter, gator, bostads-områden, vägar, broar och allmänna platser.

Budget

För budget se bilaga 3.

Utbildning och arbete, samt kultur, idrott och fritid

Grunden för det livslånga lärandet läggs i tidig ålder. Barn och unga ska ges det stöd och de utmaningar de behöver i förskolan och skolan. Varje barn och elev ska ges rätt förutsättningar för att nå sin fulla potential och lämna gymnasieskolan med den examen som krävs för fortsatta studier eller för arbete. Arbetet för en examen i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan påbörjas redan i förskolan. Det innebär att alla medarbetare i Uppsalas förskolor och skolor har ett gemensamt ansvar för framgången i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan.

Elevantalet ökar kraftigt, främst i grundskolan. Det medför ett behov av att under de närmaste åren utöka antalet platser i förskola med 700 platser och i grundskola med 5 000 platser. Att jobba för en god kompetensförsörjning är en viktig strategi för att möta utmaningarna i ett växande Uppsala. En fungerande, högkvalitativ och jämlik förskola och skola som förmår förbereda den unga generationen för ett rikt och framgångsrikt liv med goda möjligheter i samhället är en grundpelare inom utbildningsområdet. En god utbildning har betydelse socialt och politiskt eftersom utbildning ofta innebär ett ökat samhällsengagemang och deltagande i demokratiska processer vilket gynnar hela samhället. Barn och unga har olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning beroende på social bakgrund. Geografisk och socioekonomisk segregering har ökat skillnaderna i barns skolresultat, enligt en rapport från Skolverket. Alla elever ska, oavsett klass, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck och funktionsnedsättning, ges förutsättning för en bra skolgång.

En av skolans utmaningar är att utjämna dessa skillnader. I Uppsala är den individanpassade vuxenutbildningen ett medel för ständig utveckling. Den kan ge möjlighet att bryta trenden för de som hamnat vid sidan av det livslånga lärandet men även möjligheter att säkra kompetensförsörjning inom bristyrken på sikt. Trots goda förutsättningar i Uppsala har vissa ungdomar, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är många personer som har ekonomiskt bistånd under långa perioder. Stöd till barnfamiljer med ekonomiskt bistånd prioriteras då ekonomisk utsatthet kan påverka barns skolresultat, hälsa och trygghet och möjligheten att utvecklas och styra över sitt eget liv.

Det krävs ytterligare samarbete mellan olika förvaltnings- och politikområden på nationell, regional och lokal nivå samt med Arbetsförmedlingen och arbetsgivare för att arbetslösheten ska minska. Strukturella hinder, behov av stöd och samordning identifieras för att ge sociala företag bättre förutsättningar att skapa fler arbetstillfällen för personer som varit utan arbete länge.

I Sverige och Uppsala har det sedan hösten 2015 skett en stor ökning gällande antalet nyanlända. Ökningen beräknas fortsätta de närmaste åren. De nyanlända ger möjlighet att säkra kompetensförsörjningen i kommunen när allt färre i yrkesverksam ålder ska försörja allt fler äldre. Samverkan mellan samhällets olika aktörer behöver utvecklas för att påskynda individens väg genom utbildning och till arbete. Många ungdomar kommer till Uppsala i senare skolålder och ska på en kortare tid nå kunskapsmålen. En annan utmaning inom all utbildning är bristen på lärare. En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildning och annat stöd är också att de nyanlända har bostad. Bostadsbyggandet har således en väsentlig påverkan på möjligheterna till att fler bidrar och kan ta del av den gemensamma välfärden.

Kultur- och fritidsverksamhet stärker demokratin och möjliggör möten, kunskap, upplevelser och integration. Kultur- och fritidsverksamhet är tillgänglig för alla och bidrar till människors livskvalitet och gör kommunen attraktiv för både boende och besökare. Aktivt kulturmiljöarbete och offentlig gestaltning bidrar också till kommunens attraktivitet. Ett starkt och fritt kulturliv är en förutsättning för ett variationsrikt och levande kulturutbud och ligger till grund för evenemang och festivaler som i sin tur bidrar till kommunens utveckling. Uppsalas unika tillgångar inom områden som rör mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och fred tas tillvara.

Infrastrukturen för kultur- och fritidsverksamhet har inte följt befolkningsutvecklingen i stad och på landsbygd vilket lett till brister. Behoven av fritidsklubbar har ökat kraftigt under senare år. Genom främjande perspektiv och tidiga insatser skapas förutsättningar för socialt hållbar samhällsutveckling. Därför finns frågor som rör kultur och fritid med i ett tidigt skede av samhällsplaneringen och både stadens och landsbygdens förutsättningar och behov uppmärksammas. Folkbildning och föreningsliv står för betydande insatser inom kultur- och fritidsutbudet med bra samspel och dialog mellan kommunen och det civila samhället.

Idrotts- och fritidspolitiken i Uppsala tar ett helhetsperspektiv på invånarnas fria tid. Det handlar om alla invånares möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid i livets alla skeden. En aktiv och meningsfull fritid är en välfärdsfråga och utgör en starkt bidragande faktor för folkhälsa och livskvalitet. Formerna och villkoren för kommunens stöd och bidrag till en aktiv fritid ska utformas utifrån ett tydligt samhälls- och folkhälsoperspektiv. Stödformerna och utvecklingen av de fysiska förutsättningarna i form av allmänna ytor och platser liksom anläggningar ska bidra till att skapa bättre balans i resurs¬fördelningen mellan flickor/pojkar och kvinnor/män, mellan idrotts- och andra fritidsakti¬viteter, mellan förenings- och egenorganiserade aktiviteter och mellan förutsättningarna på landsbygden och i staden. Oavsett ekonomiska, sociala, kunskapsmässiga och fysiska förutsättningar, liksom ålder, kön, könsidentitet/könsuttryck, sexuell läggning och kulturell bakgrund, har Uppsalaborna rätt till en meningsfull fritid.

Utbildningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Utbildningsnämnden har ett samlat ansvar för all pedagogisk verksamhet från förskola till och med gymnasieskola. Nämnden har därmed ansvar för att alla barn och ungdomar boende i kommunen har tillgång till förskola och skola i kommunens egna verksamheter eller i fristående förskola/skola, samt för fördelningen av resurser både till egen verksamhet och fristående enheter. Som huvudman har nämnden vidare ansvar för kvalitet och ekonomi i förskolor och skolor som drivs i kommunens regi.

Budget

Utbildningsnämnden 2100

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2018
Taxor och avgifter 176,9 182,3 201,4 205,1 209,6
Övriga intäkter 493,5 486,6 463,3 470,5 494,1
varav försäljning verksamhet (AMN) 65,6 66,6 68,6 68,8 69,0
Summa verksamhetens intäkter 670,4 668,9 664,7 675,6 703,8
Verksamhetens kostnader -4 798,8 -4 981,8 -5 257,3 -5 466,2 -5 649,8
Avskrivningar -39,9 -43,1 -45,8 -49,7 -52,8
Summa verksamhetens kostnader -4 838,7 -5 024,9 -5 303,1 -5 515,9 -5 702,6
Verksamhetens nettokostnader -4 168,3 -4 356,0 -4 638,4 -4 840,3 -4 998,8
Kommunbidrag politisk verksamhet 1,8 2,3 3,0 3,0 3,1
Kommunbidrag förskola 1 254,7 1 298,0 1 327,6 1 368,3 1 403,6
Kommunbidrag pedagogisk omsorg 60,0 61,8 64,6 66,8 68,6
Kommunbidrag öppen förskola 14,3 14,7 15,4 15,9 16,3
Kommunbidrag fritidshem 198,4 211,2 223,9 234,5 240,1
Kommunbidrag förskoleklass 148,6 161,0 164,3 167,3 165,5
Kommunbidrag grundskola 1 689,8 1 811,7 1 984,6 2 082,7 2 149,6
Kommunbidrag grundsärskola 77,5 82,8 87,8 92,6 95,6
Kommunbidrag gymnasieskola 656,8 663,2 718,1 755,0 800,0
Kommunbidrag gymnasiesärskola 51,1 52,2 53,9 57,9 61,4
Summa kommunbidrag 4 153,0 4 358,9 4 643,1 4 844,2 5 003,7
Resultat före finansiella intäkter och kostnader -15,3 2,9 4,8 3,9 4,9
Finansiella intäkter och kostnader -3,0 -2,8 -4,8 -3,9 -5,0
Resultat -18,3 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag -0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
varav resultat vuxenutbildning (AMN) 0,8 5,7 6,3 5,0 3,7
Resultat inkl vuxenutb -19,1 -5,7 -6,3 -5,0 -3,7
Resultat som andel av kommunbidrag -0,5% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1%
Investeringsram     33,5 143,0 125,0

Arbetsmarknadsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och det kommunala aktivitetsansvaret. Arbetsmarknadsnämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsfrämjande och kompetenshöjande arbetsmarknadsinsatser samt feriearbete. Ansvaret omfattar ekonomiskt bistånd, ansvar för kommunens flyktingmottagande och stöd till integrationsinsatser, stöd till föreningar bildade på etnisk grund samt utvecklingsmedel för ökad inkludering. Nämnden ansvarar även för konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning.

Budget

Arbetsmarknadsnämnden 2200

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Statsbidrag 65,0 77,0 97,0 107,0 97,0
Lönebidrag 26,0 31,0 28,0 30,0 32,0
Övriga intäkter 31,0 29,0 30,0 30,0 30,0
Summa verksamhetens intäkter 122,0 137,0 155,0 167,0 159,0
Verksamhetens kostnader -684,0 -717,3 -773,5 -803,7 -804,6
Avskrivningar -0,5 -0,4 -0,5 -0,5 -0,5
Summa verksamhetens kostnader -684,5 -717,7 -774,0 -804,2 -805,1
Verksamhetens nettokostnader -562,5 -580,7 -619,0 -637,2 -646,1
Kommunbidrag politisk verksamhet 1,0 1,0 1,8 1,8 1,9
Kommunbidrag konsumentfrågor 4,8 5,0 5,2 5,4 5,5
Kommunbidrag föreningsbidrag, etniska föreningar 1,7 1,8 1,8 1,9 1,9
Kommunbidrag kommunal vuxenutbildning 131,7 136,8 138,8 142,9 144,9
Kommunbidrag ekonomiskt bistånd 288,0 299,4 328,5 338,2 343,0
Kommunbidrag flyktingmottagande 10,3 10,7 17,9 18,3 18,4
Kommunbidrag arbetsmarknadsinsatser 126,6 126,1 125,0 128,8 130,6
Summa kommunbidrag 564,1 580,8 619,1 637,3 646,2
Resultat före finansiella intäkter och kostnader 1,6 0,1 0,1 0,1 0,1
Finansiella intäkter och kostnader -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1
Resultat 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     4 4 4

Kulturnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Kulturnämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet. Nämnden fördelar stipendier, bidrag och annat stöd till kulturliv, kulturevenemang, folkbildning, nationella minoriteter och ansvarar för folkbiblioteksverksamhet, kommunens museer och kulturscener, konstnärliga gestaltningsprojekt, konstinköp och konstsamlingar. Nämnden stödjer ungdomars egna initiativ och ansvarar för fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, övrig fritidsverksamhet för barn och unga samt kultur- och musikskola. Kulturmiljö- och kulturarvsfrågor samt stöd till bygdegårdar ingår också i nämndens ansvarsområde.

Budget

Kulturnämnden 4300

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Taxor och avgifter 13,6 10,3 11,8 12,0 12,2
Övriga intäkter 200,3 205,1 210,0 215,0 220,0
Summa intäkter 213,9 215,4 221,8 227 232,2
Verksamhetskostnader -471,9 -490,8 -517,1 -534,4 -548,0
Avskrivningar -3,1 -2,6 -2,7 -3,0 -3,0
Summa kostnader -475 -493,4 -519,766 -537,387 -551,016
Nettokostnader -261,1 -278,0 -298,0 -310,4 -318,8
Kommunbidrag politisk verksamhet 261,4 278,3 1,6 1,6 1,6
Kommunbidrag bibliotek (313)     83,2 86,2 88,0
Kommunbidrag fritid övrigt (32)     31,3 32,4 33,1
Kommunbidrag fritidsgårdar (323)     49,1 51,8 54,3
Kommunbidrag, kultur, övrigt (31)     72,8 75,2 76,7
Kommunbidrag, Musik - och kulturskola (314)     39,2 41,4 42,7
Kommunbidrag öppen fritidsverksamhet (424)     20,9 21,9 22,4
Summa kommunbidrag 261,4 278,3 298,0 310,4 318,8
Resultat före finansiella intäkter och kostnader 0,3 0,3 0,0 0,0 0,0
Finansiella intäkter och kostnader 0,4 0,3 0,0 0,0 0,0
Resultat -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     18,0 23,0 18,0

Idrotts- och fritidsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Idrotts- och fritidsnämnden ansvarar för planering och utveckling av bredd- och elitidrott samt fritidsverksamhet. Nämnden löser sitt uppdrag huvudsakligen genom inhyrning och uthyrning av anläggningar samt genom att ha en långsiktig planering för lokalförsörjning avseende idrotts- och fritidsanläggningar. Samverkan sker med föreningar och andra aktörer inom nämndens ansvarsområde som en del i arbetet med att forma och upprätthålla riktlinjer och mål för föreningsstöd inom nämndens ansvarsområde.

Budget

Idrotts- och fritidsnämnden 4400

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Utfall 2015 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Taxor och avgifter 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga intäkter 41,8 41,1 45,1 47,2 49,3
Summa verksamhetens intäkter 42,2 41,1 45,1 47,2 49,3
Verksamhetens kostnader -226,4 -244,7 -256 -283 -288
Avskrivningar -2,8 -3,4 -3,1 -3,3 -3,5
Summa verksamhetens kostnader -229,2 -248,1 -259,233 -286,76 -291,76
Nettokostnader -187,0 -207,0 -214,133 -239,56 -242,46
Kommunbidrag politisk verksamhet 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0
Kommunbidrag kultur och fritid 199,4 206,9 213,6 239,1 242,0
Summa kommunbidrag 200,3 207,8 214,6 240,1 243,1
Resultat före finansiella intäkter och kostnader 13,3 0,8 0,5 0,6 0,6
Finansiella intäkter och kostnader -0,5 -0,8 -0,5 -0,6 -0,6
Resultat 12,8 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag 6,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     5 5 5

Vård och omsorg

Uppsala får allt fler invånare, vilket innebär ett ökat behov av vård- och omsorgsinsatser. Åldersstrukturen i Uppsala kommun förändras de kommande åren. Antalet barn och ungdomar i skolåldern förväntas öka, men det är gruppen äldre personer som står för den största befolkningsökningen. Samhällsutveckling och förändrad demografi ställer krav på fler och nya insatser. Fler människor överlever sjukdomar och trauman tack vare den medicinska utvecklingen. Det innebär att fler lever med funktionsnedsättning efter behandlad sjukdom och behöver stöd och service för att klara sin vardag. Insatser i rätt omfattning och god kvalitet är viktigt för att verksamheten ska vara ekonomiskt och socialt hållbar. Vården och omsorgen ska jämlikt möta invånarnas behov.

Allt fler personer kommer till Sverige och Uppsala med anledning av krig och oroligheter i världen. Politiska beslut på EU och nationell nivå kan komma att påverka migrationen och Uppsala kommuns mottagande av asylsökande och nyanlända. För att kunna säkra ett bra mottagande krävs samordnade insatser internt inom kommunen och externt med andra berörda aktörer, inte minst civilsamhället.

Kommunen har enligt socialtjänstlagen ett vistelseansvar för socialt utsatta EU-migranter för akuta insatser och nödinsatser. Sådana insatser kan bestå av finansiering av hemresor samt pengar till mat och enstaka övernattningar. Kommunen har också ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagen att bevaka att barn inte far illa. I Uppsala kommun förstärkts natthärbärge och dagverksamhet att drivas året runt så länge behov finns. Även den uppsökande verksamheten ska utvecklas, främst med fokus på barnens situation.

En kraftig ökning av ensamkommande barn innebär att det behövs fler gode män och familjehem. Förbättrade arbetssätt för rekrytering av uppdragstagare och fler familjehem i kommunal regi är möjligheter för att ta vara på det engagemang som finns bland Uppsalas invånare. Det är viktigt att möta det ökade behovet med hög kvalitet.

För att kunna tillgodose medborgarnas behov på sikt krävs ett långsiktigt förebyggande arbete. Därigenom kan också behovet av mer omfattande vård- och omsorgsinsatser minska. De ekonomiska förutsättningarna är en stor utmaning för samtliga nämnder inom vård- och omsorgsområdet. Trots besparingskrav behöver de långsiktiga förebyggande och tidiga insatserna prioriteras. Nämnderna kommer därför att undersöka mer effektiva och innovativa arbetssätt med hjälp av bland annat ny teknik, välfärdsteknologi och webbaserade tjänster. Nya tekniklösningar är även positivt ur miljösynpunkt då webbkommunikation minskar behovet av resor för fysiska möten.

För att möta utmaningen med psykisk ohälsa i alla åldrar behövs strategiska förebyggande och tidiga insatser i samverkan mellan kommunens förvaltningar. En nära samverkan mellan kommun och landstinget är också en förutsättning för att invånarna ska få tillgång till kvalificerade vård- och omsorgsinsatser. Det gäller även en ökande andel multisjuka äldre. Uppsala kommun ska fortsätta satsningen på närvårdsutveckling tillsammans med landstinget. Kommunerna och landstinget i länet kommer att till 2017 ta ställning till ett förslag om att överföra ansvaret för specialiserad palliativ vård från kommunerna till landstinget. Förslaget ligger i linje med organisering av övrig specialiserad vård i länet och landet.

Personer med funktionsnedsättning, institutionsplacerade barn och HBTQ-personer har generellt sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Grupperna är heterogena och behoven ser olika ut. I Uppsala kommun ges därför möjligheter till olika typer av insatser för att främja en god hälsa och förebygga ohälsa. Bland annat ges insatser i form av friskvård via kommunen, landstinget och olika privata aktörer. Information och lotsning till olika insatser ska förbättras för att stödja en god hälsa.

Inom drygt tio år förväntas personer över 80 år vara dubbelt så många som idag. Det innebär stora krav på den kommunala äldreomsorgen att tillsammans med övriga berörda aktörer möta det ökande antalet individer utifrån ett brett äldreperspektiv. Livsmiljöer, kommunikationer, kultur- och serviceutbud med mera behöver i högre grad utformas utifrån äldre personers förutsättningar. En utvecklad samverkan mellan kommunens nämnder och bolagsstyrelser, samt med näringsliv och ideella organisationer ger bättre utvecklingsmöjligheter som resulterar i nya stödinsatser som bättre kan möta äldres behov.

Regeringen har tillsatt en utredning för att till 2017 ta fram förslag på en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Syftet är bland annat att höja kvalitet och effektivitet, utveckla förebyggande insatser, trygga kompetensförsörjningen och se över regelverk kring särskilt boende och myndighetsutövning. I det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet är det viktigt med en hög delaktighet från invånarna samt att medarbetarnas kunskap och engagemang tas till vara.

Det behövs fler olika boendelösningar och nya boendeformer som motsvarar behoven. För äldre personer behöver perspektiven vidgas till att gälla hela boendekedjan. Det vill säga allt från tillgänglighet i ordinarie bostäder, mellanboendeformer (seniorbostäder och trygghetsboenden) till utformning och omfattning av vård- och omsorgsboenden. En möjlighet att möta behoven är en ökad samverkan mellan nämnder, styrelser och andra aktörer. Regeringen har tillsatt en utredning som ser över regelverket kring samspel mellan privata aktörer och offentlig sektor inom välfärdsområdet. Utredningen undersöker möjliga krav och regelverk för företag som utför välfärdstjänster för att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet som de är avsedda för. Delbetänkande väntas i november 2016 och slutredovisningen sker i maj 2017.

Äldrenämnden

Ansvars- och verksamhetsområde

Äldrenämnden ansvarar för service, vård och omsorg i ordinärt eller särskilt boende till personer 65 år och äldre, i de fall personerna har behov av sådana insatser på grund av nedsatt fysisk funktionsförmåga. Nämnden arbetar främst utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för öppna insatser och förebyggande verksamhet för personer 65 år och äldre.

Budget

Äldrenämnden 4200

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Taxor och avgifter 215,7 180,9 202,5 208,5 215,0
Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa intäkter 215,7 180,9 202,5 208,5 215,0
Verksamhetens kostnader -1 872,9 -1 920,6 -1 909,7 -1 983,3 -2 059,4
Avskrivningar -4,4 -4,4 -3,9 -4,0 -4,1
Summa verksamhetens kostnader -1 877,2 -1 920,6 -1 909,7 -1 987,3 -2 063,5
Verksamhetens nettokostnader -1 661,5 -1 739,7 -1 707,2 -1 778,8 -1 848,5
Kommunbidrag verksamhet Politisk verksamhet 1,1 1,1 1,3 1,4 1,4
Kommunbidrag verksamhet Öppna insatser äldre 77,4 79,5 57,9 60,6 62,6
Kommunbidrag verksamhet Ordinärt boende 746,0 768,0 694,5 714,7 742,7
Kommunbidrag verksamhet Särskilt boende 849,4 891,3 954,0 1 002,6 1 042,4
Summa kommunbidrag 1 673,9 1 739,9 1 707,7 1 779,3 1 849,1
Resultat före finansiella intäkter och kostnader 12,4 0,2 0,5 0,5 0,5
Finansiella intäkter och kostnader -0,6 -0,2 -0,5 -0,5 -0,5
Resultat 11,8 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag 0,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     9,5 12,5 7,5

Omsorgsnämnden

Ansvars- och verksamhetsområde

Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg, service och viss sysselsättning inom socialpsykiatri och verksamheter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) oavsett ålder. Vidare ansvarar nämnden för service, vård och omsorg enligt socialtjänstlagen i ordinärt och särskilt boende för personer upp till 65 år som har behov av sådana insatser på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Nämnden ansvarar även för uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Budget

Omsorgsnämnden 4100

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2018
Taxor och avgifter 13,5 13,0 13,4 14,0 14,2
Övriga intäkter 63,3 43,2 47,3 49,4 51,3
Summa verksamhetens intäkter 76,9 56,2 60,7 63,4 65,5
Verksamhetskostnader -1 562,9 -1 599,2 -1 611,9 -1 659,9 -1 692,9
Avskrivningar -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa verksamhetens kostnader -1 563,1 -1 599,2 -1 611,9 -1 659,9 -1 692,9
Verksamhetens nettokostnader -1 486,2 -1 543,0 -1 551,2 -1 596,5 -1 627,4
Kommunbidrag politisk verksamhet 1,1 1,1 1,6 1,6 1,6
Kommunbidrag öppna insatser 27,4 35,4 30,5 31,4 31,9
Kommunbidrag ordinärt boende 0-64 år 260,8 161,1 199,5 201,4 204,3
Kommunbidrag ordinärt boende 65 år och äldre   23,4 31,4 32,9 34,2
Kommunbidrag särskilt boende 0-64 år 166,8 173,5 169,4 174,6 177,2
Kommunbidrag särskilt boende 65 år och äldre   87,8 91,7 96,4 100,2
Kommunbidrag insatser enligt LSS 998,2 1 060,6 1 027,2 1 058,2 1 078,0
Summa kommunbidrag 1 454,3 1 543,0 1 551,2 1 596,5 1 627,4
Resultat före finansiella intäkter och kostnader -31,9 0,0 0,0 0,0 0,0
Finansiella intäkter och kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat -31,9 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag -2,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     0 0 0

Socialnämnden

Ansvars- och verksamhetsområde

Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg i alla åldrar (inte ekonomiskt bistånd). Det inkluderar stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar, samt stöd till personer med missbruks- eller annan beroendeproblematik. Nämnden ansvarar också för bostadssociala frågor, mottagande av ensamkommande barn, EU-migranter, familjerättsliga frågor, samordning av arbetet för att motverka våld i nära relation och insatser för den nationella minoriteten romer. Socialnämnden ansvarar även för förebyggande ANDT-arbete.

Budget

Socialnämnden 2300

Belopp i miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
Taxor och avgifter 1,7 1,6 2,0 2,0 2,0
Övriga intäkter 221,0 466,1 619,3 520,0 520,0
Summa verksamhetens intäkter 222,6 467,7 621,3 522,0 522,0
Verksamhetskostnader -833,4 -1 085,5 -1 259,6 -1 180,6 -1 197,3
Avskrivningar -1,1 -0,5 -1,1 -1,1 -1,1
Summa verksamhetens kostnader -834,5 -1 085,9 -1 260,7 -1 181,7 -1 198,4
Verksamhetens nettokostnader -611,8 -618,3 -639,5 -659,7 -676,4
Kommunbidrag politisk verksamhet 3,1 3,2 4,7 4,8 4,8
Kommunbidrag missbrukarvård o övr vård vuxna 155,0 154,4 159,9 164,2 166,5
Kommunbidrag Barn- och ungdomsvård 417,6 435,4 459,8 475,1 489,1
Kommunbidrag familjerätt 10,7 11,2 11,8 12,3 12,6
Kommunbidrag föreningsbidrag   3,3 3,4 3,5 3,6
Kommunbidrag flyktingmottagande   11,0      
Summa kommunbidrag 586,4 618,4 639,6 659,9 676,6
Resultat före finansiella intäkter och kostnader -25,5 0,1 0,1 0,1 0,1
Finansiella intäkter och kostnader -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1
Resultat -25,6 0,0 0,0 0,0 0,0
Resultat som andel av kommunbidrag -4,4% -0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Investeringsram     1 1 1

Överförmyndarnämnden

Ansvars- och verksamhetsområde

Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för Uppsala, Knivsta, Heby, Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun.

Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn.

Budget

För budget se bilaga 5.

Ägardirektiv, avkastningskrav och investeringsnivåer för Uppsala Stadshus AB och dotterbolagen i Stadshuskoncernen

De helägda bolagen är inordnade i en aktiebolagsrättslig koncern. Moderbolaget i bolagskoncernen är Uppsala Stadshus AB.

Kommunfullmäktiges beslut om ägarstyrning av de helägda bolagen finns utförligare beskriven i ägarpolicyn för de helägda bolagen. Samtliga helägda dotterbolag i Stadshuskoncernen omfattas av kapitaltäckningsgarantin vilket innebär att moderbolaget garanterar att det egna kapitalet i respektive dotterbolag alltid uppgår till minst bolagets aktiekapital.

Styrelserna i de kommunala bolagen ansvarar för att den operativa verksamheten i respektive bolag bedrivs i enlighet med bolagets ändamål samt fullmäktiges ägardirektiv och övriga krav som beslutas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse.

Kommunstyrelsen, genom styrelsen för Uppsala stadshus AB, genomför dialoger med samtliga bolagsstyrelser runt de frågor som är väsentliga för kommande mål- och budgetperiod. I avsnittet nedan behandlas kommunfullmäktiges direktiv till de helägda bolagen avseende inriktning av verksamheten, ekonomiskt resultat och avkastning.

Ägardirektiv antas på respektive bolagsstämma i kommunens direkt och indirekt ägda bolag. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa ägardirektiv.

Kommunstyrelsens roll som förträdare för ägaren (kommunfullmäktige) innebär bland annat att löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, bolagens strategier och mål, hur dessa överensstämmer med kommunens övriga verksamhet samt hur bolagsverksamheten sköts av bolagsstyrelse och bolagsledningen.

Ägardirektivens syfte är att möjliggöra en aktiv styrning av bolagen samt underlätta för kommunen att följa verksamheten.

Den formella styrningen i bolagsordning och ägardirektiv är inte tillräckligt för ett aktivt ägarskap. Som komplement till formella styrdokument ska bolagsstyrning ske genom kontinuerligt samråd och dialog mellan bolags- och kommunsstyrelse.

Vad gäller av kommunen delägda bolag ska, med beaktande av 3 kap 18 § kommunallagen, så långt som möjligt kommunens inflytande som delägare säkerställas genom aktieägaravtal.

Utdelning från bolagen ska behandlas som en del i arbetet med årsredovisningen.

Ägardirektiv för samtliga bolag

Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal styrdokument. Dessa omfattar och ska tillämpas av samtliga nämnder och bolag.

Respektive bolag ska genom affärsplanen synligöra dess bidrag till uppfyllelse av fullmäktiges inriktningsmål, uppdrag och prioriteringar uttryckta i styrdokument samt generella och bolagsspecifika ägardirektiv (se kapitel Mål och uppdrag för nämnder och styrelser). Samråd och dialog mellan bolag och ägare ska ske inför styrelsens fastställande av affärsplan.

Moderbolaget och dotterbolagen ska verka för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen.

Bolagen ska arbeta med klimatdriven affärsutveckling och energieffektiviseringar. Bolagen ska stödja systematisk tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar, klimatneutrala transporter samt materialval med hög miljöprestanda. Bolagen ska bidra till en hållbar utveckling genom att använda gröna obligationer där så är tillämpligt.

Bolagen ska stärka kommunens integrationsarbete genom att erbjuda praktikplatser och traineeplatser för nyanlända och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Bolagen ska sträva mot att ha godkänd miljöcertifiering.

Dotterbolagen ska anmäla följande till Uppsala Stadshus AB

  1. årligt fastställande av affärsplaner med strategiska mål för de närmaste tre åren,
  2. fastställande av budget för verksamheten,
  3. ställande av säkerheter,
  4. bildande/avveckling av bolag,
  5. köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant,
  6. köp eller försäljning av fast egendom,
  7. månadsrapportering samt
  8. årsbokslut och delårsbokslut.

Dotterbolagen ska följa fastställda redovisningsprinciper för koncernen. Särskilda värderingsfrågor ska lösas i samråd med Uppsala Stadshus AB.

Moderbolaget ska samordna och nyttja möjligheter till resultatutjämning inom Stadshuskoncernen, bland annat koncernbidragsmöjligheter.

Investeringar som påverkar annat kommunalt bolag eller nämnd inom Uppsala kommun ska godkännas av Uppsala stadshus AB. Frågor av principiell beskaffenhet ska godkännas av kommunfullmäktige.

Rekrytering och förhandling av anställningsvillkor för vd i dotterbolagen ska ske i enlighet med process fastställd av styrelsen för Uppsala Stadshus AB.

Uppsala Stadshus AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun äga och förvalta aktier i bolag verksamma inom Uppsala kommuns kompetensområde. Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Uppsala Stadshus AB är moderbolaget i Stadshuskoncernen och ska äga samtliga aktier i dotterbolagen.

Moderbolaget ska leda och samordna verksamheten i bolagskoncernen samt avgöra frågor som är gemensamma för koncernen och som är av större principiell beskaffenhet.

Moderbolaget ska säkerställa att största möjliga samordning sker mellan bolagen och i kommunkoncernen och aktivt följer bolagskoncernens utveckling.

Uppsalahemkoncernen

Bolaget ska inom Uppsala kommun:

  1. direkt eller indirekt förvärva, äga, förvalta och förädla fastigheter och tomträtter,
  2. bygga bostäder och därtill hörande kollektiva anordningar samt även lokaler, i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, som används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten, samt
  3. i övrigt bedriva härmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 §§ kommunallagen (1991:900), bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer och i allmännyttigt syfte genom att främja bostadsförsörjningen i Uppsala kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Uppsalahem AB ska, som allmännyttigt bostadsbolag bidra till att stärka kommunens utveckling genom att med hög kompetens äga, förvalta och bygga hyresfastigheter i Uppsala. Uppsalahem AB ska erbjuda kunderna det boende de vill ha i olika faser i livet. Med utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för bostadsförsörjning, ska Uppsalahem bidra till att nya lägenheter tillkommer i kommunen.

Uppsalahem ska erbjuda minst sju procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter AB Uppsalahem hyr ut per år).

Uppsalahem ska vara en aktiv part i Uppsalas stadsutveckling och därmed samverka med övriga bolag och nämnder i arbetet med att utveckla nya och förnya befintliga stadsdelar.

I arbetet med hållbar stadsutveckling ska Uppsalahem särskilt fokusera på energibesparingar i rekordårens flerbostadsområden samt att minska boendesegregationen.

Uppsalahem ska verka för ett brett utbud av kommersiell och samhällelig service i de områden där Uppsalahem verkar.

Utifrån allmännyttans grunder och affärsmässiga principer ska Uppsalahem söka uppnå en hög nyproduktionsnivå av hyreslägenheter per år.

Uppsalahem ska använda bostadsförmedlingen för förmedling av befintliga och tillkommande lediga hyresbostäder enligt särskilt avtal i likhet med andra aktörer.

Uppsalahem AB är undantaget från kravet att följa Uppsala kommuns finanspolicy då en egen finanspolicy finns.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto 214 225 225
Investeringar 949 949 949
*avkastning på justerat eget kapital definieras som koncernens eget kapital enligt bokföringen med tillägg för fastigheternas övervärde.      


Uppsala Kommuns Fastighets AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun projektera, bygga, äga och förvalta centrumanläggningar och bostäder. Verksamhetens vinst ska användas för dessa syften.

Bolaget ska, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 §§ kommunallagen (1991:900), bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder i syfte att tillgodose små företags behov av lokaler i Uppsala kommun under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Uppsala kommuns Fastighets AB är kommunens redskap för att bygga, utveckla och förvalta lokaler och centrumanläggningar.

Bolaget ska bidra till utveckling i Uppsalas kransorter och stärkt social sammanhållning i kommunen.
Bolaget ska vara delaktigt i arbetet med framtagandet av översiktsplaner.

Uppsala kommun Fastighets AB ska erbjuda, om kommunen begär det, upp till fem procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter Uppsala Kommuns Fastighets AB hyr ut per år).

Bolaget ska använda bostadsförmedlingen för förmedling av befintliga och tillkommande lediga hyresbostäder enligt särskilt avtal i likhet med andra aktörer.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto -1 2,6 5,0
Investeringar 59 50 10


AB Uppsala Kommuns Industrihus

Bolaget ska inom Uppsala kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta samt bedriva handel med fast egendom (lokaler) avsedda för hantverk, småindustri och offentliga förvaltningar samt att bedriva därmed förenlig utredningsverksamhet.

Bolaget ska, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 §§ kommunallagen (1991:900), bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder i syfte att tillgodose små företags behov av lokaler i Uppsala kommun under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

AB Uppsala Kommuns Industrihus ska vara ett strategiskt instrument för tillväxt och utveckling av näringslivet i kommunen. Det näringspolitiska uppdraget ska leda till en attraktiv kommun byggd på ett mångfacetterat och diversifierat näringsliv.

Bolaget ska på ett effektivt sätt erbjuda ändamålsenliga lokaler inom kommunen till konkurrenskraftiga priser.

Bolaget ska pröva särskilda lokaler för inkubatorverksamhet.

Bolaget ska arbeta strategiskt för att säkerställa en god omsättningshastighet på sina fastigheter och genom uppföljning, löpande för ägaren, redovisa sin omsättningsstrategi.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto 26,0 27,5 27,4
Resultat efter finansnetto 174 211 300


Uppsala Parkerings AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun förvärva, uppföra och förvalta parkeringsanläggningar för cyklar och bilar samt bedriva därmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Uppsala Parkering AB ska i samarbete med gatu- och samhällsmiljönämnden pröva strategi avseende parkeringslösningar med syfte att säkerställa en framtida hållbar finansiering.

Uppsala Parkerings AB ska vara ett redskap för att skapa ändamålsenliga kommunala parkeringar för både cykel och bil och bidrar därmed till stadens utveckling och ett mobilitetsperspektiv på resande.

Bolaget ska arbeta strategiskt utifrån kommunens övergripande mål om att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik samt minska trafikens miljöbelastning genom parkeringsstyrning och verka för fler avgiftsbelagda parkeringar och höjda avgifter.

Bolaget ska bidra aktivt till ett högt utnyttjande av parkeringsgaragen i innerstaden och bidrar med sin kompetens i utformningen av kommunens parkeringsstrategi.

Bolaget ska säkerställa att, i syfte att tillgodose parkeringsbehovet i centrala Uppsala, inom en sjuårsperiod skapa 600 nya parkeringsplatser i ett eller flera parkeringsgarage och/eller vid kollektivtrafikförsörjda pendlarparkeringar. Utbyggnaden ska mötas av borttagna parkeringsplatser på markplan.

Bolaget ska i samverkan med plan- och byggnadsnämnden utarbeta rutiner för aktiv hantering av parkeringsköp.

Bolaget ska i de egna parkeringsanläggningarna arbeta med differentierade avgifter och andra marknadsincitament i syfte att höja beläggningsgraden i garagen, samt verka för höjda avgifter på markparkeringar.

Bolaget ska i samverkan med övriga aktörer i kommunen arbeta för utökade möjligheter för laddning av elbilar.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto 17,0 17,0 17,0
Investeringar 250 330 275


Fyrishov AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun tillhandahålla en arena för folkhälsa, idrott och evenemang. Arenan ska som besöksattraktion och mötesplats stärka den positiva bilden av Uppsala som bostadsort, turistmål och som en attraktiv stad för lokalisering av företag.

Bolaget ska ansvara för driften av verksamheten.

Bolaget ska äga och förvalta samtliga fastigheter inom Fyrishovsanläggningen.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Fyrishov AB ska tillhandahålla arena för fritid, idrott, bad och evenemang med syfte att bidra till en ökad folkhälsa. 

Arenan och badet, som besöksattraktion, ska stärka den positiva bilden av Uppsala som bostadsort, besöksmål och som en attraktiv stad för lokalisering av företag. Verksamheten ska vara relevant och välkomnande för alla människor oavsett könsidentitet, bakgrund och funktionsnedsättning.

Bolaget ska ansvara för driften av verksamheten i Fyrishovsanläggningen och efter uppdrag Gottsundabadet i Uppsala kommun och svara för bad, sport och rekreation samt därmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska samverka med andra aktörer inom besöksnäringen, och särskilt inom Uppsala Stadshuskoncernen, för att stärka Uppsala som besöksmål och uppnå samordningsvinster.

Bolaget ska tillhandahålla simundervisning till Uppsalas skolor.

Bolaget ska verka för ökad simkunnighet i Uppsala.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto -16 -16 -16
Investeringar 45 135 115


Uppsala stadsteater AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun med egen ensemble och på annat sätt bedriva konstnärlig teaterverksamhet och därmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Uppsala stadsteater AB bidrar genom sin konstnärliga verksamhet till en utveckling av kulturlivet i Uppsala.

Stadsteatern som mötesplats ska stärka den positiva bilden av Uppsala som en attraktiv stad och därmed bidrar till att stärka besöksnäringen.

Uppsala stadsteater AB ska föra dialog med kulturnämnden om hur bolaget ska bidra till Uppsalas kulturella utveckling.

Bolaget ska tillhandahålla en arena för gästspel och andra aktiviteter.

Bolaget ska samverka med andra kulturinstitutioner och besöksmål, särskilt inom Uppsala Stadshuskoncern, för att stärka kulturlivet och uppnå samordningsvinster.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto -72,1 -73,7 -75,3
Resultat efter finansnetto 4 2 2

 

Uppsala Konsert & Kongress AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun ansvara för verksamheten i Uppsala kommuns konsert- och kongresshus och att bedriva därmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Uppsala Konsert & Kongress AB ska tillhandahålla en mötesplats för musik och övrig kultur för alla.

Bolaget ska genom sin musikverksamhet aktivt bidra till en utveckling av kulturlivet i Uppsala samt genom kongress- och konferensverksamheten bidrar aktivt till en utveckling av besöksnäringen i Uppsala.

Genom konserter och möten ska bolaget stärka bilden av Uppsala som en attraktiv stad.

Uppsala Konsert och Kongress AB ska föra dialog med kulturnämnden om hur bolaget ska bidra till Uppsalas kulturella utveckling.

Bolaget ska samverka med andra aktörer inom kulturlivet och besöksnäringen för att stärka respektive område och uppnå samordningsvinster.

Bolaget ska bredda finansieringsbasen genom kultursponsring samt medfinansiering från offentliga aktörer utan att det har en styrande effekt på verksamhetens innehåll.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto -34,3 -34,4 -34,4
Investeringar 4 7 3

 

Uppsala Vatten och Avfall AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun uppföra, förvärva, äga, förvalta samt utveckla fast och lös egendom i form av anläggningar och utrustning för tekniska nyttigheter och tjänster avseende vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering, produktion av biogas samt därtill hörande verksamheter.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900). Ovan angivna kommunalrättsliga principer ska dock inte beaktas i den mån de inte är förenliga med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.

Bolagen ska vara huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen inom av Uppsala kommun fastställt verksamhetsområde.

Bolaget svarar för de delar av avfallshanteringen som enligt 15 kap i miljöbalken åvilar kommunen.

Bolaget äger, driver och utvecklar kommunens anläggningar för biogasverksamhet och Hovgårdens avfallsanläggning.

Bolaget har planeringsansvar för att, av kommunfullmäktige, fastställt dagvattenprogram tillämpas och utvecklas. Ansvaret inkluderar planering för alternativa avrinningsvägar samt hantering av markvatten.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Uppsala kommun (ABVA) och föreskrifter om taxa för brukande av den allmänna anläggningen samt förslag till verksamhetsområde. Bolaget ska besluta om avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i taxeföreskrifterna.

Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till renhållningsordning och avfallsplan samt förslag till taxa för hushållsavfallstjänster.

Uppsala vatten ska utveckla strategier för att kunna ställa miljökrav på upphandlade tjänster och därigenom åtstadkomma en klimatomställning av fordonsflottan.

Bolaget ska aktivt medverka i samhällsplaneringen och delta i Mälarens Vattenvårds-förbundsprojekt "Mälarenen sjö för miljoner".

Bolaget ska ha ett strategiskt utvecklingsansvar för biogas, samt verka för att ytterligare tankställen för biogas etableras.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto 15,0 2,0 -2,0
Resultat efter finansnetto 480 440 490


Uppsala bostadsförmedling AB

Bolaget ska, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 §§ kommunallagen (1991:900), bedriva verksamheten enligt självkostnadsprinciper i syfte att främja bostadsförsörjning.

Föremålet för bolagets verksamhet är att förmedla hyreslägenheter inom uppsalaregionen och även bedriva annan därmed sammanhängande verksamhet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Uppsala bostadsförmedling AB är kommunens verktyg för att säkerställa en effektiv hyresrättsmarknad i Uppsalaregionen.

Bostadsförmedlingen verkar för att underlätta inträde på bostadsmarknaden med särskilt fokus på ungdomar.

Bostadsförmedlingen har god kunskap om och marknadsför bostads- och fastighetsmarknaden i Uppsalaregionen samt stärker dess attraktionskraft.

Bostadsförmedlingen bär sina egna kostnader och finansieras genom avgiftsbelagd kö samt avgift för förmedling.

Bostadsförmedlingen har möjlighet att erbjuda efterfrågade tjänster mot ersättning.
Bolaget spelar en viktig roll inom det bostadssociala området.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto -0,4 0,4 0,4
Investeringar - - -


Uppsala kommun Skolfastigheter AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för skol- och barnomsorgsverksamhet samt därmed jämförlig verksamhet. Bolaget ska förvärva, avyttra, äga, i egen regi bebygga och förvalta fast egendom och tomträtt för uthyrning av lokaler huvudsakligen till skol- och förskoleverksamhet. Därvid kan bolaget bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomrätter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Bolaget ska i samarbete med utbildningsnämnden och kommunstyrelsen dels aktivt utveckla funktionella och ekonomiskt effektiva pedagogiska lokaler som stödjer verksamhetens behov dels säkerställa tidiga och tydliga beställningar med angivna ekonomiska ramar (investeringsram och lokalkostnader per barn/elev) för varje projekt.

Bolaget ska verka för att lokalkostnader per barn eller elev är oförändrade eller minskar jämfört med 2014 års nivå.

Bolaget ska utgå från det generella lokalprogrammet för funktions- och kvalitetskrav för kommunala verksamhetslokaler.

Bolaget ska arbeta för att skapa hälsosamma utbildningslokaler, bland annat i enlighet med beslutet om giftfria förskolor.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto 39,5 -5,0 -5,0
Investeringar 922 782 608


Uppsala kommun Sport-och rekreationsfastigheter AB

Bolaget ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och mark för de fritids-, sport-, evenemangs- och rekreationsverksamheter och anläggningar som bedrivs inom Uppsala kommun, samt därmed jämförlig verksamhet.

Bolaget ska i större idrottsanläggningar kunna tillhandahålla verksamhetsdrift.

Bolaget ska förvärva, avyttra, äga, i egen regi bebygga och förvalta fastigheter och tomträtt för uthyrning av lokaler och mark huvudsakligen för fritids-, sport-, evenemangs- och rekreationsverksamhet. Bolaget kan därvid bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomträtter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver.

Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Bolaget ska tillsammans med idrotts- och fritidsnämnden och gatu- och samhällsmiljönämnden samordna användning av lokaler, mark och anläggningar.

Bolaget ska fokusera på att genom underhåll och erforderliga investeringar förbättra standarden på fastighetsbeståndet.

Bolaget ska verka för att erbjuda bra och kostnadseffektiva lokaler.

Bolaget ska verka för att ytterligare förbättra tillgängligheten.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto -3,1 -2,4 -1,5
Investeringar 201 240 209


Uppsala kommun Förvaltningsfastigheter AB

Bolaget ska inom Uppsala kommun tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för de olika verksamheter som kommunen bedriver, samt därmed jämförlig verksamhet. Bolaget ska förvärva, avyttra, äga, i egen regi bebygga och förvalta fast egendom och tomträtt för uthyrning av lokaler huvudsakligen till de specialverksamheter som Uppsala kommun bedriver, med undantag för skol- och förskoleverksamhet samt fritids-, sport-, evenemangs- och rekreationsverksamhet.

Bolaget ska därvid bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomrätter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver. Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900), i syfte att uppfylla verksamhetsföremålet.

Bolagsspecifika ägardirektiv

Bolaget ska särskilt fokusera på att hitta rätt och lämplig förvaltningsform för var och en av de olikartade specialfastigheter som ingår i beståndet.

Utifrån tidigare beslut att utveckla stadshuset ges Förvaltningsfastigheter AB i uppdrag att inom ramen för beslutade investeringsramar på 850 mnkr i 2015 års priser utarbeta systemhandlingar och kalkyler som underlag för slutligt investeringsbeslut.

Miljoner kronor 2017 2018 2019
Resultat efter finansnetto -0,1 -0,6 -0,6
Investeringar 140 325 320