Årsredovisning 2016

Beslutad av kommunfullmäktige 24 april 2017

1. Kommunstyrelsens ordförande

2016 har varit ett framgångsrikt år för Uppsala. Vi blev 4433 fler Uppsalabor. Byggandet av drygt 3000 bostäder påbörjades. En bostadsförmedling invigdes. Företagen fortsatte att växa, flytta hit och nyetableras. Arbetslösheten var låg. I skolan förbättrades studieresultaten. Kötiden till vård- och omsorgsboende förkortades avsevärt. Uppsala Musikskola fyllde 60 år och omvandlades till Uppsala kulturskola. Många idrottsliga framgångar bidrog till att ytterligare stärka Uppsala som en idrottsstad, bland annat IK Sirius avancemang till Allsvenskan.

Oron i världen fortsatte att påverka oss. Under hösten 2015 fick Sverige och Uppsala kommun ta emot en större grupp asylsökande än någonsin tidigare. Omkring 163 000 asylsökande kom till landet, och en stor andel av dessa utgjordes av ensamkommande barn. Den 1 mars 2016 instiftades den så kallade anvisningslagen för kommuner där kommuner blev skyldiga att ta emot nyanlända med upphållstillstånd. Under 2016 anvisades 616 individer till Uppsala kommun. En utmaning för en redan växande kommun med bostadsbrist. Tack vare en lösningsinriktad och fokuserad samordning, där i stort sett alla kommunens verksamheter bidrog, var Uppsala en av få större kommuner i landet som klarade åtagandet enligt lagstiftningen.

En ny översiktsplan antogs under året som fångar kommunens fortsatta utveckling och integrerar stads- och landsbygdsperspektiv utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Samtidigt antogs även en arkitekturpolicy och en innerstadsstrategi. De nya stadsdelarna Rosendal och Östra Salabacke börjar ta form och människor flyttar in i sina nya hem. Här skapar byggherrar och kommunen innovativa lösningar för cykel, mobilitet, vatten, ekosystemtjänster och energi. Tillsammans med planerna för Ulleråker karaktäriseras stadsdelarna också av höga ambitioner för arkitektur och av att bostäder blandas med arbetsplatser, handel, skolor och annan samhällsservice. För tredje året i rad vann Uppsala utmärkelsen Årets stadskommun i tidningen Fokus ranking.

Ett antal projekt pågick under året för att minska kommunens klimatpåverkan och fossilberoende. Flera projekt bedrevs inom ramen för Uppsala klimatprotokoll – ett nätverk där företag, föreningar och offentliga organisationer samverkar för att nå Uppsalas långsiktiga klimatmål: Ett Uppsala som är fossilfritt 2030 och klimatpositivt 2050.

Kommunen tog steg mot att ställa tydligare krav på sociala villkor för de som arbetar i upphandlad verksamhet i enlighet med ”Vita jobb-modellen”. Ett program mot kvinnofridskränkningar och våld i nära relationer antogs under året.

Heltid som norm är infört. Kompetenta medarbetare som trivs är en förutsättning för kommunens framgång. För att möta behovet av arbetskraft inom välfärdssektorn arbetar kommunen med att förbättra förmågan att rekrytera, introducera och behålla kompetens. En av de viktigaste insatserna för kompetensförsörjningen rör rätten till heltid. Under 2016 genomfördes ett arbete som lett till att heltid blir norm inom vård- och omsorgsområdet. Från och med den 1 januari 2017 har samtliga tillsvidareanställda i omsorgsförvaltningen, äldreförvaltningen och socialförvaltningen en heltidsanställning.

Under 2016 fortsatte arbetet med att skapa ordning och reda i kommunens ekonomi. Att växa så mycket och så snabbt som Uppsala kommun gör innebär ett ökat behov av kommunala tjänster och ökad efterfrågan på bostäder och annan infrastruktur. Ett starkt ekonomiskt resultat är därför helt avgörande för att lyckas med de investeringar som Uppsala behöver i skola, välfärd och hållbar utveckling. För verksamhetsåret 2016 redovisar Uppsala kommun för verksamhet i förvaltningsform ett resultat på 381 (56) miljoner kronor.

Jag vill avsluta där jag började. 2016 har varit ett bra år för Uppsala. Årets bokslut är starkt samtidigt som verksamheternas kvalitet utveckas positivt och möter invånarnas behov på ett bra sätt. Detta hade inte varit möjligt utan fantastiska insatser från kommunens alla medarbetare och förtroendevalda. Jag vill därför rikta ett stort tack till er alla. Nu fortsätter vi och tar oss an framtidens utmaningar. Tillsammans bygger vi Uppsala starkare.

Sammanfattning

Årsredovisningen är den samlade återrapporteringen av verksamheten från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige och kommunens invånare. Årsredovisningens syfte är att redovisa vad som åstadkommits under året och om målsättningarna uppfyllts.

En ansvarsfull ekonomistyrning

Uppsala kommun växer. Att växa innebär ökat behov av kommunala tjänster och ökad efterfrågan på bostäder och annan infrastruktur, vilket medför höga investeringsnivåer. De senast åren har sjunkande räntor underlättat för kommunen att finansiera investeringar till en låg räntekostnad. För att klara utmaningarna framöver och samtidigt säkerställa fortsatt god ekonomisk hushållning behöver kommunen själv finansiera en större andel av sina investeringar. Därför krävs även fortsättningsvis starka ekonomiska resultat.

Barn och ungdomar i skolåldern och antalet personer i åldern 80 år och äldre förväntas öka i snabbare takt än antalet personer i åldern 19-64 år. Statistiska centralbyrån bedömer att de demografiskt betingade behoven i genomsnitt kommer att öka med 1,7 procent åren 2016-2020. Detta kan jämföras med 0,6 procent per år för åren 2000-2015. Samtidigt väntas skatteunderlagets tillväxt framöver att avta och ligga mellan 0,8 och 0,5 procent. Detta innebär att intäkterna från skatter inte kommer att täcka den demografiska behovsutvecklingen. Då motsvarande utveckling sker i hela landet kommer Uppsala inte att kompenseras för det genom kostnadsutjämningen.

Det starka demografiska trycket i kombination med en svag ökning i det reala skatteunderlaget ställer krav på åtgärder. På kort sikt krävs fortsatt effektiviseringar, i ännu större omfattning än tidigare med tanke på omfattningen av den demografiska behovsutvecklingen. Detta förutsätter att Uppsala kommun fortsätter att jämföra sig med andra kommuner, såväl kommuner med liknande strukturella förutsättningar som kommuner med effektivare verksamheter. De olika verksamheterna behöver även jämföra sig med andra verksamheter i kommunen som har vidtagit effektivitetsåtgärder och visat goda resultat.

De senaste åren har Uppsala kommun genomfört effektiviseringsåtgärder för att sänka kostnaderna i synnerhet i de verksamheter där kostnaderna var högre än referenskostnaderna. Referenskostnader är kostnader som kommunen skulle haft om verksamheten bedrevs med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Referenskostnaden varierar från en kommun till en annan beroende på den demografiska sammansättningen och andra strukturella förutsättningar. Trots en stor minskning i avvikelsen från referenskostnaden de senaste två åren visar Uppsala fortfarande högre nettokostnader än referenskostnaden för gymnasieskola, barn- och ungdomsvård och äldreomsorg. Den sammanlagda nettokostnadsavvikelsen uppgår till 250 miljoner kronor. En kostnadseffektivisering i denna storlek motsvarar en skatteunderlagsökning på 2,5 procent.

En sammanhållen hållbarhetssyn i en växande stad och landsbygd

Intresset för att leva, bo och verka i Uppsala är stort och skapar utmaningar i byggandet av ett hållbart samhälle. En ny översiktsplan antogs under året som fångar kommunens fortsatta utveckling och integrerar stad- och landsbygdsperspektiv utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Under 2016 påbörjades byggandet av över 3000 bostäder, vilket ledde till att kommunen fick del av den statliga byggbonusen. Invigningen av en bostadsförmedling underlättar för människor att etablera sig på bostadsmarknaden. För tredje året i rad har Uppsala vunnit utmärkelsen Årets stadskommun i tidningen Fokus ranking.

I jämförelse med andra kommuner mår Uppsala kommuns invånare generellt sett bra. Samtidigt finns skillnader i hälsa kopplade till inkomst och bostadsområde. För att ta reda på mer om de bakomliggande faktorerna till ojämlikheterna gjordes en kartläggning av levnadsvillkor och hälsa i Uppsala kommun. Kartläggningen beskriver levnadsvillkor som har betydelse för god hälsa och utgör är ett kunskapsunderlag för att bedöma vilka framtida insatser som behövs för att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Sociala investeringar är ett sätt att motverka arbetslöshet, social utsatthet samt sociala och ekonomiska klyftor. Under året beslutades om en social investering som syftar till att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning att börja eller återvända till studier för att därefter stödja målgruppen till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

I investerings- och exploateringsprojekten Rosendal och Strandbogatan har lokala försök med att ta hand om och rena dagvatten påbörjats. Rosendal är ett av tolv stadsbyggnadsprojekt i Sverige som deltagit i arbetet med att ta fram ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling – Citylab Action. Steg mot lokala lösningar har också tagits genom en förstudie kring närproducerade drivmedel – i huvudsak vätgas – och en förstudie kring en ”lokal cirkulär livsmedelskedja” där växtnäring ska återföras från stad till land. För att minska klimatpåverkan och gifter i miljön har kommunen samarbetat med företag och organisationer kring klimatprofilering av restauranger och kring att minska användningen av plast.

Kommunen är en stor inköpare av varor och tjänster och kan därför påverka hur varor och tjänster produceras. Förutsättningarna för att upphandla ekologiskt, rättvisemärkt samt FairTrade-märkt har förbättrats. Kommunen har också tagit steg mot att ställa tydligare krav på anständiga sociala villkor för de som arbetar i upphandlad verksamhet i enlighet med ”Vita jobb-modellen”.

Demokratiskt samhälle med delaktiga medborgare

Insyn och delaktighet är förutsättningar för demokratiskt deltagande och för att kommunens invånare ska kunna utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Under 2016 har ett E-arkiv upphandlats. Det kommer kraftigt förbättra tillgången till information om kommunen och kommunens verksamheter.

Det finns flera exempel på hur kommunen under året har försökt göra fler människor delaktiga i olika processer som rör dem. Genom samråd med minoritetsgrupper uppfyller kommunen de nationella minoriteternas rättigheter att ha möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Under våren gjordes omkring 1000 ungdomar delaktiga i arbetet med Agenda 2030 och gav sin syn på hur kommunen bör arbeta för en hållbar utveckling. Genom den lokala överenskommelsen med föreningslivet stöttade kommunen initiativ rörande flyktingmottagande och integration. Olika slags medborgardialoger inför utveckling av stadsdelar hölls under året och kommunen har påbörjat ett samarbete med Sveriges kommuner och landsting för att utveckla dialogformerna.

Under hösten 2015 fick Sverige och Uppsala kommun ta emot en större grupp asylsökande än någonsin tidigare. Omkring 163 000 asylsökande kom till landet, och en stor andel av dessa utgjordes av ensamkommande barn. Den 1 mars 2016 blev kommuner skyldiga att ta emot nyanlända med uppehållstillstånd och under 2016 tog Uppsala kommun emot 616 individer. Uppsala är en av få större kommuner i landets som klarade åtagandet enligt lagstiftningen. Under 2016 har ett intensivt arbete pågått i kommunen för att ge nyanlända förutsättningar för att komma in i samhällsgemenskapen.

Flera insatser under året har syftat till att öka jämlikheten inom de kommunala verksamheterna. En satsning har gjorts på utbildningar inom områdena mänskliga rättigheter, jämställdhetsanalyser, jämställdhetsintegrering samt HBTQ. Under året har Uppsala konstmuseum samt hela fritidverksamheten i kommunen i HBTQ- certifierats.

Modern och effektiv förvaltning

Grunden för att invånarna ska ha förtroende för den lokala demokratin är att de demokratiskt fattade besluten får genomslag i verkligheten. Under året har kommunen arbetat med att förbereda en avveckling av de sista resterna av den gamla ”beställar-utförarmodellen”. Förutom en större politisk genomslagskraft förväntas förändringen leda till en tydligare organisation för invånarna och en effektivare demokratisk styrning av verksamheten. I samband med förändringen beslutade fullmäktige om ett program för kommunalt finansierad verksamhet där kommunens förhållningssätt till välfärdsproduktionen tydliggörs. Genom omorganisationen och programmet förskjuter kommunen tyngdpunkten från konkurrens till samverkan och från inlåsning av kunskap till gemensamt värdeskapande.

Under året har samverkan inom kommunen och med externa företag och organisationer utvecklats. Samordningen för att ta emot nyanlända flyktingar, samverkan för att förebygga och möta social oro och ett tätare samarbete med Uppsala universitet är viktiga exempel på detta. Kommunen söker också aktivt tätare relationer med föreningsliv och företag genom partnerskap. Under året inleddes ett idéburet offentligt partnerskap med Röda korset och Tjejers rätt i samhället och ett tätt samarbete med ett av världens största företag kring lösningar för geografisk information.

Kommunen har tagit ytterligare steg för att utveckla planerings- och budgetprocessen under året. Systematiken kring att analysera nuläge och framtid har utvecklats och en ny målstruktur har införts utifrån FN:s 17 mål för hållbar utveckling och Agenda 2030. Förändringarna innebär att kommunen i ännu högre grad fokuserar de viktigaste utmaningarna och att kommunens pengar används där de gör allra störst nytta.

När det gäller verkställigheten av de mål, uppdrag och riktade satsningar som finns i Mål och budget 2016-2018 är den samlade bedömningen att kommunens arbete löper på enligt plan i riktning mot målen. Kommunens verksamheter har till stor del uppnått ambitionerna för 17 av de 34 inriktningsmålen, medan resterande 17 inriktningsmål är delvis uppnådda. Av de 26 uppdragen från Mål och budget 2016-2018 är sex helt genomförda och av de 74 riktade satsningarna är 36 helt genomförda. De kommunala bolagen uppfyller i princip alla kommunfullmäktiges ägardirektiv.

En effektiv kommunal verksamhet vilar på medarbetarna. För att möta behovet av arbetskraft inom välfärdssektorn arbetar kommunen med att stärka systematiken i kompetensanalys och långsiktig kompetensplanering. Det finns också insatser för att förbättra den samlade förmågan att rekrytera, introducera och behålla kompetens. En av de viktigaste insatserna för kompetensförsörjningen rör rätten till heltid. Under 2016 genomfördes ett arbete som lett till att heltid blir norm inom vård och omsorgsområdet. Från och med den 1 januari 2017 har samtliga tillsvidareanställda i omsorgsförvaltningen, äldreförvaltningen och socialförvaltningen en heltidsanställning. Vid utgången av 2018 ska samtliga kommunens tillsvidareanställda vara anställda på heltid. I samband med heltidsinförandet kommer alla anställda även att ges möjlighet att ansöka om tjänstledigt på deltid, en rättighet som antogs av kommunstyrelsen i december 2016.

Den årliga löneanalysen 2016 visade att osakliga skillnader i lön mellan könen minskat. För att förstärka trenden kommer arbetet att intensifieras i form av utbildningar i jämställd och normoberoende lönesättning för alla chefer med ansvar för lönesättning under 2017. Däremot kan eventuella skillnader i lön som grundar sig i andra faktorer, som exempelvis härkomst, inte mätas. Med en större kunskap om normer bland chefer förväntas även detta kunna påverkas i samma riktning som löneskillnader på grund av kön.

2. Så styrs Uppsala kommun

Den kommunala demokratin gör det möjligt för kommunens invånare att känna delaktighet och ta ansvar för samhällets utveckling. I Sverige har kommuner ett mycket stort ansvar för välfärd och samhällsservice. Det är därför viktigt att Uppsala kommun har effektiva sätt att utöva demokrati och genomföra demokratiskt fattade beslut.

Den högsta demokratiska församlingen i Uppsala är kommunfullmäktige. De förtroendevalda som finns i kommunfullmäktige är valda av kommunens invånare i allmänna val. Uppsala kommun leds av en samverkan mellan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet.

Partiernas platser

Partiernas platser (mandat) i kommunfullmäktige.

Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket av kommuninvånarnas pengar i form av exempelvis avgifter och kommunalskatt som ska gå till kommunens verksamheter och hur kommunen bör utvecklas. Kommunfullmäktige beslutar också om vilka kommunala nämnder och bolag som ska finnas och vilka förtroendevalda som ska sitta med i dem. Två av nämnderna, överförmyndarnämnden och räddningsnämnden, är gemensamma med andra kommuner.

Nya förutsättningar för produktionen av välfärd

Sedan 2003 har en stor del av den kommunala välfärden producerats av två produktionsstyrelser. I juni 2016 beslutade fullmäktige att lägga ned produktionsstyrelserna och föra över deras verksamhet till flera nämnder. Syftet med förändringen är att uppnå en större politisk genomslagskraft, en tydligare organisation för invånarna och en effektivare demokratisk styrning av verksamheten. Beslutet innebar en snabb omställning för verksamheter med cirka 6500 medarbetare. Den nya organisationen trädde i kraft redan den 1 januari 2017.

I samband med förändringen beslutade fullmäktige om ett program för kommunalt finansierad verksamhet. Programmet ska stödja att kommunens mål och riktlinjer får genomslag, men också skapa tydliga förutsättningar för utförare. Programmet ska underlätta insyn och stimulera till samarbeten och samordning. Tillsammans med en mer sammanhållen kommunal organisation förväntas det leda till en effektivare användning av kommunens gemensamma resurser.

Uppsala kommuns organisation

Uppsala kommuns organisation från och med 2017 som förbereddes under 2016.

Genom omorganisationen förskjuter kommunen tyngdpunkten från konkurrens till samverkan och från inlåsning av kunskap till gemensamt värdeskapande. Samtidigt strävar kommunen efter att ge stabila villkor för utförare som underlättar kontinuitet och långsiktighet. Enligt programmet för kommunalt finansierad verksamhet ska kommunen även involvera både brukare och utförare i att förbättra välfärdstjänsterna och ge utförare handlingsutrymme för att kunna anpassa insatser efter individens behov.

Förbättrad planering och sammanhållen styrning

Kommunen har under året tydliggjort hur den demokratiska styrkedjan ser ut och förbättrat arbetet med Mål och budget. Kommunens styrning kan sammanfattas enligt följande figur. 

Styrkedja

Uppsala kommuns styrkedja.

När kommunfullmäktige beslutar om Mål och budget i november har ett gediget förarbete gjorts. Kommunstyrelsen leder arbetet och involverar stora delar av organisationen i att analysera utmaningar och ta fram underlag för politiska prioriteringar. Arbetet mynnar ut i en ekonomisk budget, inriktningsmål och uppdrag som speglar den demokratiska viljan. Styrningen följs upp och analyseras för att se om utvecklingen går i önskvärd riktning eller om mer behöver göras. Övriga kommunala styrdokument som planer, program, policyer och liknande är underordnade kommunfullmäktiges inriktningsmål. En mer utförlig beskrivning av styrningen finns i Mål och budget 2017-2019.

Intern kontroll

Intern kontroll är en del av kommunens styrning och syftar till att säkerställa att kommunfullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag uppfylls. Varje nämnd och styrelse fattar varje år beslut om en plan för intern kontroll utifrån en bedömning av risker för verksamhetens effektivitet, informationens tillförlitlighet och verksamhetens förmåga att följa styrdokument. Planerna för intern kontroll innehåller kontrollmoment som följs upp och rapporteras under året.

Nämndernas rapportering av internkontrollplanerna för 2016 har skiftande omfång, innehåll och kvalitet. I de fall rapporteringarna har lägre kvalitet bedöms det bero på brister i kontrollmomentens utformning. Rapporteringarna är sparsmakade avseende vad som granskats och hur granskningen genomförts. Resultatet av kontrollerna är mer utförligt beskrivna. Kontrollerna bedöms ha haft möjlighet att upptäcka avsedda brister. Nästan alla nämnders uppföljning visar tydligt om det finns några brister som behöver åtgärdas. I de fall nämnderna upptäckt brister har de lyft fram förbättrande åtgärder. Det allmänna intrycket är att den interna kontrollen genomförts på ett ärligt och öppet sätt och att den interna kontrollen i kommunen 2016 var acceptabel. För utförlig redogörelse gällande kommunens internkontroll 2016 se bilaga 5.

Under 2016 har kommunstyrelsen reviderat de riktlinjer som beslutades 2015. I sak innebar detta tydligare krav på arbetet med riskhantering och krav på kontrollmoment inom olika områden. När det gäller riskhantering har arbetet under året lett till en ökad riskmedvetenhet.

Nämndernas internkontrollplaner för 2017 innehåller kontrollmoment för både verksamhetsspecifika risker och mer generella risker. Flera planer innehåller flera kontroll- och återrapporteringstillfällen. Det är positivt att arbetet med den interna kontrollen sprids över året. Kontrollmomenten bedöms vara relevanta för att hantera identifierade risker och vara möjliga att genomföra. Många nämnder kontrollerar liknande saker på olika sätt. Flera nämnder använder olika kontrollmoment för samma riskområde. Därför kommer utveckling av kontrollmetoder att ske under 2017.

3. Kommunen som helhet – Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet med kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige samt samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. Kommunstyrelsen förbereder ärenden inför kommunfullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs.

Kommunstyrelsen leder planering och utveckling inom strategiska politiska områden samt kris- och beredskapsfrågor. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för näringslivsfrågor, kommunens ekonomi och övergripande arbetsgivarfrågor. Som kommunens arkivmyndighet har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens arkivfrågor. Kommunstyrelsen har också ett ansvar som ägare av produktionsstyrelserna och de helägda bolagen.

Viktiga händelser under året

Kommunfullmäktige fattade i juni beslut om att införa en ny nämndorganisation i Uppsala kommun och i september fattade kommunstyrelsen beslut om vägledande principer för de nya förvaltningarnas organisationer. För kommunstyrelsens del innebar omorganisationen att egenregi tillkom inom fastighetsområdet och gemensam service och att nya modeller för ekonomi- och verksamhetsstyrning samt nya reglementen behövde tas fram.

För att möta behovet av arbetskraft inom välfärdssektorn förändrades synen på kompetensförsörjning där den naturliga anställningsformen är heltid. Under 2016 implementerades heltid som norm inom vård och omsorgsområdet.

Under hösten 2015 fick Sverige och Uppsala kommun ta emot en större grupp asylsökande än någonsin tidigare. Omkring 163 000 asylsökande kom till landet, och en stor andel av dessa utgjordes av ensamkommande barn. Den 1 mars 2016 instiftades den så kallade anvisningslagen för kommuner där kommuner blev skyldiga att ta emot nyanlända med upphållstillstånd. Under 2016 anvisades 616 individer till Uppsala kommun. Uppsala är en av få större kommuner i landets som klarade åtagandet enligt lagstiftningen.

Under året har ett några fall som kan kategoriseras som social oro inträffat vilket har föranlett ett ökat behov av i samarbete med övriga nämnder, kommunala bolag och samhällsaktörer stärka förmågan att förebygga och möta social oro.

Intresset för att leva, bo och verka i Uppsala är stort, vilket skapar utmaningar i byggandet av ett hållbart samhälle. Under 2016 påbörjades byggandet av över 3000 bostäder vilket resulterade i att kommunen fick ta del av den statliga byggbonusen. För att underlätta för människor att etablera sig på bostadsmarknaden invigdes en bostadsförmedling under året.

En ny översiktsplan antogs under året som fångar kommunens fortsatta utveckling och integrerar stad- och landsbygdsperspektiv utifrån samtliga tre hållbarhetsdimensioner.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för kommunstyrelsen. I diagrammet exkluderas de fyra kvarvarande uppdrag från 13-listan som kommunstyrelsen genomfört under 2016.

En komplett sammanställning och analys över kommunstyrelsens måluppfyllelse och status för uppdrag och riktade satsningar samt indikatorer finns i bilaga 3. Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Kommunstyrelsen har bidragit till målet om en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn genom att inrätta en temporär samordningsenhet för flyktingfrågor. Enheten verkade under året för att stärka arbetet med flyktingrelaterade frågor, samt ansvarade för uppföljning av den kommungemensamma handlingsplan som togs fram. Vid början av 2016 fanns närmare 1200 ensamkommande barn i kommunen. Under våren utfördes ett intensivt arbete med att ordna god man, boende och utbildning för alla. Civilsamhället och föreningslivet involverades i arbetet med skapa en meningsfull fritid för målgruppen. Bostadsbehovet löstes för samtliga individer som Uppsala kommun anvisades. Det innebar en stor utmaning att möta bosättningslagens anvisningstakt av nyanlända eftersom bristen på bostäder var stor, takten nyanlända hög och ledtiderna för nya bostäder lång.

Flera av nämndens verksamheter stödjer fullmäktiges mål om ett utökat utbud av bostäder och arbetstillfällen. Genom samverkan med företagsfrämjande aktörer och regionförbundet kring projekt som exempelvis verksamt.se möjliggör kommunstyrelsen för ett ökat utbud av arbetstillfällen. Näringslivsprogrammet har under året reviderats utifrån tre utgångspunkter; tillväxt i befintliga företag, fler företag flyttar till Uppsala samt nya företag startas. Programmets underställs kommunfullmäktige för beslut i januari 2017. Uppsala citys attraktivitet har stärkts genom att kommunen deltagit i flera aktiviteter, bland annat Allt ljus på Uppsala festivalen. 2016 hade Uppsala city rekordmånga besökare och centrumhandeln fortsatte att stärkas. En samordnad planeringsprocess för hållbar stads- och landsbygdsutveckling har utvecklats. Även kriterier för urval och en prioriterad projektportfölj samt rutiner för att säkerställa bättre kontroll av exploateringsprojekt har tagits fram. Åtgärder för att öka utbudet av mark för etablering har genomförts i bland annat östra Fyrislund och Librobäck. Mark för 1637 lägenheter anvisades under året vilket överstiger målet om 1500 lägenheter. För att öka antalet byggherrar har två markanvisningstävlingar genomförts. Antalet aktiva byggherrar på uppsalamarknaden är strax över 60. I december beslutade kommunfullmäktige om översiktsplan, innerstadsstrategi samt arkitekturpolicy. En fördjupad översiktsplan för Södra staden är utställd för granskning.

Kommunen ska utveckla sin organisation och service så att det är lätt för medborgare och företagare att komma i kontakt med rätt instans. För att bidra till målet om att god service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag, ideell sektor samt kommuninvånare pågår arbete med ett fyrtiotal olika digitala tjänster, bland annat för redogörelse för god man till ensamkommande barn, kalendarium för asylsökande och nyanlända Uppsalabor och tillgängliggörande av baskartan som öppna data. Uppsala kommuns webbplats har utvecklats för att öka möjligheten för medborgare att vara delaktiga och påverka. Som underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet pågår en utredning av kommunens ingångar, strukturer för hantering samt uppföljningsmetodik för synpunkter, felanmälan och avvikelser. En IT-plattform byggs upp för enklare och snabbare handläggning av föreningsbidrag i samarbete med SKL. Övriga nämnders verksamheter har erbjudits stöd i arbetet med effektiv myndighetsutövning, bland annat inom bygglov. I arbetet med att upprätthålla och utveckla effektiva mötesplatser har exempelvis lunchmöten, näringslivsforum och företagargalan genomförts. Processen för uppstart av nya företag inom restaurangbranschen har effektiviserats genom Serverat-projektet i samarbete med SKL.

Kommunstyrelsen har bidragit till att Uppsala kommun är i framkant gällande ekologisk hållbar samhällsutveckling genom att samordna och leda arbetet inom Uppsala klimatprotokoll och att arbeta mot skarpa miljömål. Under året fastställdes gemensamma energi- och klimatmål för perioden och en projektansökan avseende klimatsmart upphandling av plastprodukter lämnades in. Klimatkraven har stärkts i två påbörjade upphandlingar som syftar till 100 procent ekologiska livsmedel och fossilbränslefri fordonsflotta för de kommunala verksamheterna. Kommunens egna fordon byts ut till fossilbränslefria alternativ i takt med att leasingavtal förfaller. Ett inledande arbete med ny energiplan har genomförts och ett pilotprojekt med gröna hyresavtal är påbörjat med Uppsala kommun fastighets AB. Uppsala kommun deltog under Almedalsveckan i seminarium om hur fyra spår Stockholm-Uppsala kan leda till byggandet av tusentals nya bostäder. Kommunen deltar också i Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för ABC-stråket som understryker behovet av ny kapacitet. Ett miljömålsråd inrättades under året och ersatte det tidigare miljövårdsrådet med syfte att skärpa arbetet med att implementera det tidigare beslutade miljö- och klimatprogrammet. En fördjupad beskrivning av utvecklingen inom området ekologisk hållbarhet återfinns i kapitel 4.2 Hållbar utveckling – ekologisk hållbarhet.

När det gäller målen att ge förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen och skillnader i levnadsvillkor för kommunens invånare jämnas ut har kommunstyrelsen gjort en första kartläggning av skillnader i hälsoläge och levnadsvillkor i Uppsala kommun. Den ska användas för att ta fram förslag på åtgärder och mått på god hälsa. En lägesrapport och handlingsplan för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering har tagits fram i samverkan med civilsamhället. För att öka det ideella engagemanget och utveckla arbetet med den lokala överenskommelsen mellan föreningar och kommunen (LÖK) har en riktlinje för idéburet offentligt partnerskap beslutats. Ett jämställdhetsråd och ett utskott för sociala hållbarhetsfrågor under kommunstyrelsen (KSAU-S) har inrättats för att skapa en sammanhållen politisk hantering av sociala hållbarhetsfrågor. Kommunens verksamheter har utbildats i kunskap och metodik inom jämställdhetsbudgetering och jämställhetsanalyser har gjorts inom flera områden. Det har lett till omprioriteringar av resurser inom exempelvis vinterväghållning och föreningsstöd. Elevhälsoteamen i kommunens skolor har utbildats i HBTQ-frågor och Tiundaskolan har inlett processen för att bli HBTQ-certifierade. En fördjupad beskrivning av utvecklingen inom området social hållbarhet återfinns i kapitel 4.2 Hållbar utveckling - Social hållbarhet.

För att bidra till målet om en attraktiv arbetsgivare beslutade kommunstyrelsen under 2016 om nya villkor som bland annat heltid, friskvård, löneväxling och hyrcyklar. Centrala kollektivavtal tecknades för att kunna erbjuda traineeplatser inom vård- och omsorgsverksamheten samt förskoleverksamheten. Under året har kommunen haft totalt 16 trainee i tjänst. Studentmedarbetarskap har implementerats som arbetsform. Kommunstyrelsen har förberett införandet av målet heltid som norm inom vård- och omsorgsverksamheterna från och med 1 januari 2017. Under 2017 planeras för införandet i resterande kommunala verksamheter. En fördjupad beskrivning av utvecklingen inom området attraktiv arbetsgivare återfinns i kapitel 4.3.

Kommunstyrelsen har under året utvecklat formerna för det interna arbetet i syfte att bidra till målet om att kommunen underlättar för innovationer i den egna verksamheten. Elva innovationsprojekt har startats varav ett är avslutat. Ett planerat projekt kommer att förläggas vid två boenden inom vård- och omsorgsverksamheten och ett är under framtagande som är tänkt att etablera idésluss för medarbetare inom arbetsmarknadsförvaltningen.

För att öka graden av extern finansiering av kommunens utvecklingsprojekt har kommunens bolag och förvaltningar fått information och rådgivning kring extern finansiering. Under året beviljades medfinansiering för 18 projekt om totalt 56 miljoner kronor i projektmedel, vilket kan jämföras med 2014 då motsvarande summa var 10 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens ekonomiska resultat för 2016 uppgår till 68 miljoner kronor. Resultatet påverkas bland annat av ett netto av realisationsavslut inom exploatering (41 miljoner kronor) samt försäljning av mark (9 miljoner kronor) och av bostäder (12 miljoner kronor). Om man bortser från sådana jämförelsestörande poster blir kommunstyrelsens ekonomiska resultat 10 miljoner kronor högre än budget. Överskottet förklaras bland annat av effektivare arbetsprocesser, att kommunstyrelsens förfogandemedel inte behövts nyttjats fullt ut samt att ansökningar för sociala investeringar varit färre än väntat. Inom fastighetsförvaltning finns ett underskott som bland annat har orsakats av införandet av ett nytt fastighetssystem och tomhyror kopplade till framförallt omställning av administrativa lokaler. För en fullständig analys av ekonomiskt utfall för kommunstyrelsen se bilaga 2. En fördjupad beskrivning av utvecklingen inom området ekonomisk hållbarhet återfinns i kapitel 4.2 Hållbar utveckling – ekonomisk hållbarhet.

Modern och effektiv förvaltning

Förutom att ett stort fokus har varit att utveckla Uppsala i en hållbar riktning utifrån de tre dimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet, har kommunstyrelsen under 2016 fortsatt arbetet med att skapa en modern förvaltning för att möta framtidens utmaningar.

Kommunstyrelsen har bidragit till att utforma och planera för implementeringen av den nya nämnd- och förvaltningsorganisationen. En ny ekonomi- och verksamhetsstyrningsmodell har tagits fram som är anpassad till den nya organisationen. Ett omfattande arbete lades ned för att involvera samtliga nämnder i förändringsarbetet.

Under året har kommunstyrelsen ytterligare utvecklat planerings- och budgetprocessen. Planeringen genomförs med ett brett deltagande från majoritetens politiker och från kommunens olika verksamheter. Systematiken kring att analysera nuläge och framtid har utvecklats. Det gör att mål och uppdrag i högre grad koncentreras till de viktigaste utmaningarna och att kommunens pengar används där de gör allra störst nytta. Under året beslutade kommunfullmäktige för första gången också om övergripande nyckeltal för att följa och analysera den kommunala verksamheten, varav några används som indikatorer för fullmäktiges inriktningsmål. En ny målstruktur har införts med nio inriktningsmål som styr verksamheten och strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela verksamheten. Inriktningsmålen tar avstamp i och svarar upp mot FN:s 17 mål för hållbar utveckling och Agenda 2030.

Riktlinjen för styrdokument som beslutades 2015 har implementerats i kommunorganisationen. Den skapar en enhetlighet i hanteringen av styrdokument och underlättar genomförande och uppföljning av politiska beslut. Under 2016 inleddes arbetet med att knyta ihop fullmäktiges styrning i övergripande program och planer med Mål och budget. Även ett program för externa utförare har tagits fram.

Arbetet med att lägga en tydlig och stabil grund för en hållbar verksamhetsutveckling med koppling till IT och digitalisering har fortsatt. Ett stärkt grepp om kommunens IT-kostnader och IT-avtal har bidragit till bättre styrning vilket är en förutsättning för att IT ska bidra till verksamheternas utveckling för att möta de kommande välfärdsutmaningarna. En ny lösning för kartrelaterad information (GIS) har införts i stora delar av organisationen. Det är ett viktigt stöd inom flera områden, bland annat i olika planeringsprocesser. Under året har betydande investeringar gjorts i ökad driftsäkerhet i kommunens datanät. Som ett exempel på IT-baserad verksamhetsutveckling kan nämnas projektet Agata. Projektet syftar till att öka samordning, systematisering och förenkling av kommunens arbete med nyanlända och asylsökande genom att vidareutveckla och kvalitetssäkra de IT-system, processer, rutiner och arbetsmodeller som kommunens verksamheter använder i arbetet med nyanlända och asylsökande. Förbättrade rutiner för bland annat prognosarbete, kostnadsanalyser och återsökning av statliga medel har utarbetats – vilket ska resultera i ökad mottagningskapacitet, stärkt ekonomikontroll och bättre planeringsförutsättningar, samt kortare etableringstider för de nyanlända.

Upphandlingsorganisationen har under 2016 organiserats om för att på ett bättre sätt fånga verkssamheternas behov. Under året har antalet upphandlingar som inte direkt kan genomföras halverats. Förutsättningarna för att upphandla ekologiskt, rättvisemärkt samt FairTrade-märkt har förbättrats. Kommunstyrelsen fattade under 2016 beslut om att inleda pilotverksamhet inom upphandlingsområdet för att genomföra uppdrag som bland annat förhindrar svartarbete enligt "vita jobb-modellen".

Demokratiskt samhälle med delaktiga medborgare

Samhällets krav och förväntningar på insyn och tillgänglighet ökar hela tiden. En effektiv informationsförvaltning är en förutsättning för att kommunens ska kunna fortsätta leva upp till lagkrav och medborgarnas förväntningar. Flera åtgärder har under året genomförts för att säkerställa en modern informationsförvaltning om stödjer en digitalisering och effektivisering av kommunorganisationen. Ett E-arkiv har upphandlats och kommer successivt från 2017 att implementeras.

Antalet besökare till Uppsala Stadsarkiv fördubblades under 2016 till cirka 5000 personer efter invigningen av det nya lokalhistoriska centret Fyriskällan under hösten 2015. En programverksamhet med föredrag, visningar och aktiviteter har startats upp under året tillsammans med Stadsbiblioteket och Folkrörelsearkivet i Uppsala län. Förskolebarn, skolelever och studenter har besökt Stadsarkivet och bjudits in till workshops kring andra världskriget och källkritik. I samband med att tryckfrihetsförordningen firade 250 år anordnades en heldag kring tryckfrihet och det fria ordet inom ramen för Fyriskällan.

En sammanhållen hållbarhetssyn i en växande stad och landsbygd

Under 2016 har Uppsala kommun tagit viktiga steg för att förverkliga de politiska målen för stadens och landsbygdens utveckling. En ny översiktsplan sätter riktningen för perioden fram till 2050, samtidigt som bland annat stadsdelarna Rosendal, Östra Sala Backe och Ulleråker börjar ta form och människor flyttar in i sina nya hem. Här skapar byggherrar och kommunen innovativa lösningar för cykel, mobilitet, vatten, ekosystemtjänster och energi. De nya stadsdelarna karaktäriseras också av höga ambitioner för arkitektur och av att bostäder blandas med arbetsplatser, handel, skolor och annan samhällsservice. Uppsalas metod för markanvisningstävlingar utvecklas kontinuerligt och har rönt stort intresse bland Sveriges kommuner och företag i branschen. Under året tog kommunstyrelsen fram ett landsbygdsprogram som tar ett samlat grepp kring frågor som rör landsbygden i Uppsala kommun för beslut i kommunfullmäktige i januari 2017.

Hållbar utveckling

Kommunstyrelsen lade grunden för arbetet hållbar utveckling genom att tydliggöra de tre hållbarhetsdimensionerna i Mål och budget 2016. Arbetet har förstärkts genom de globala initiativen Agenda 2030 och det så kallade Parisavtalet som båda togs 2015 och som började implementeras globalt, nationellt och lokalt 2016.

Agenda 2030 antogs av FN i september 2015 och består av 17 globala mål för hållbar utveckling. De globala målen ersätter de tidigare milleniemålen. Vikten i de nya globala målen läggs vid att de tre dimensionerna, social-, ekonomisk och miljömässig utveckling är sinsemellan lika viktiga och utgör tillsammans det vi kallar hållbar utveckling. Ansvaret för att nationellt nå de globala målen ligger på varje lands egen regering som ska samarbeta med nationella och lokala myndigheter, organisationer, föreningar, forskare och näringsliv.

FN-mål

Parisavtalet är det globala klimatavtalet som FN:s klimatkonferens antog i Paris i slutet av 2015. Parisavtalet är en överenskommelse mellan världens länder om att begränsa jordens uppvärmning till under 2 grader, och med målet 1,5 grader. Avtalet blev under 2016 juridiskt bindande.

Uppsala kommun har under 2016 successivt implementerat dessa två globala överenskommelser i det lokala arbetet för att utveckla Uppsala i en hållbar riktning utifrån de tre samspelande hållbarhetsdimensionerna.

Ekonomisk hållbarhet

Näringslivsutveckling

Att Uppsala växer ger stark framtidstro och kommunen planerar för att möta en befolkningsökning som leder till att Uppsala har 340 000 invånare 2050. Med ambitionen att fortsatt vara en stark arbetsmarknad framöver är målet för näringslivsutvecklingen att skapa förutsättningar för 70 000 nya jobb under samma period. Befolkningsökningen och arbetsmarknaden behöver utvecklas i takt och verksamhetslokaler behöver tillskapas i samma takt som bostäder. För att möta dessa utmaningar har ett nytt näringslivsprogram arbetats fram i nära samarbete med näringslivet. Programmet fokuserar på att utveckla arbetsmarknaden genom att fler företag kan starta och utvecklas samt att fler företag kan flytta till kommunen. Därigenom kan arbetsmarknadsmålen nås.

Fler och växande företag

Företagen i Uppsala fortsätter växa, fler flyttar hit och nystarter är på en hög nivå. Det gör att efterfrågan på mark och lokaler är fortsatt hög. Kommunen behöver ha en bra balans mellan dag- och nattbefolkning och möjliggöra för ett brett näringsliv som inte bara omfattar handels- och serviceföretag. För att nå detta har en positionsförflyttning inletts vad gäller investeringsfrämjande åtgärder, ökad tillgång till mark och lokaler samt att locka hit företag att etablera sig.

Förbättrad företagsservice

Uppsala kommun har arbetat med att förbättra sin företagsservice och arbetar med kundperspektivet som utgångspunkt i handläggning av de tillstånds- och tillsynsfrågor som berör företag. Företagsservicen gällande tillstånd och lov av olika slag har haft en ökad efterfrågan som matchats av ökad service från kommunen även om mer finns att göra.

Uppsalas lyskraft ökar

För tredje året i rad har Uppsala vunnit utmärkelsen Årets stadskommun i tidningen Fokus ranking och är för första gången så högt som på andra plats av samtliga 290 kommuner. I juni invigdes fritt Wifi i stadskärnan vilket är viktigt för ökad attraktivitet i city. Här är Uppsala kommun delaktig genom Uppsala citysamverkan. Under året har flera coworkingspaces öppnat i Uppsala där kommunen är en av parterna bakom satsningen Base 10 som fått stor uppmärksamhet.

Uppsala kommun har bidragit till flera mötesplatser för företagare. Bland annat genomfördes Uppstart, en träff för företagare, entreprenörer och investerare inom teknikområdet som lockade 1000 personer internationellt och nationellt. Även Företagargalan utvecklades och lockade mer än 300 deltagare. Uppsala är fortsatt den tredje största konferensarrangören i Sverige och det är rekordmånga konferenser och kongresser som anordnats i kommunen. Flera event såsom Allt ljus på Uppsala, Uppsala Magic and comedy och olika kultur- och sporthändelser har satt Uppsala på kartan.

Samverkan i regionen

Under 2016 har Uppsala kommun undertecknat ett nytt samarbetsavtal med Uppsala universitet. Syftet är att upprätta och utveckla goda och långsiktiga relationer för kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad.

Under året har Uppsala kommun ytterligare stärkt kontakterna med omkringliggande kommuner och landstinget om gemensamma uppgifter i syfte att hitta smarta och effektiviserande lösningar. Under året har Uppsala kommun deltagit i arbetet med en regionkommunbildning som innebär att landstinget tog över det regionala utvecklingsansvaret från och med 1 januari 2017.

Internationell samverkan

I slutet av 2015 blev Uppsala kommun medlem i Eurocities, ett nätverk med syfte att stärka storstädernas ställning i EU. Genom medlemskapet har Uppsala goda möjligheter att knyta kontakter med andra medlemsstäder samt att påverka utvecklingen på EU nivå av frågor som har betydelse för kommunens invånare. Under 2016 har ett intensivt arbete pågått med att identifiera lämpliga forum och arbetsgrupper för Uppsala att engagera sig i samt att bygga relationer inom Eurocities.

I oktober månad stod Uppsala kommun tillsammans med Stockholms stad och Mälardalsrådet värd för den internationella IRBC-konferensen. Konferensen samlade representanter för politik, akademi och näringsliv från samtliga kontinenter för att diskutera hur universitet och offentlig sektor på regional och lokal nivå kan samarbeta och bidra till regional tillväxt och utveckling, samt till att jämföra och lära av andra framgångsrika regioner i världen.

Extern finansiering av utvecklingsprojekt

Genom en proaktiv arbetsmetod har Uppsala kommun under 2016 fått nära 50 miljoner kronor i extern finansiering för att finansiera utvecklingsprojekt. Detta är en ökning med 400 procent jämfört med 2014. Arbetet med att ytterligare utveckla kommunens metoder för att systematiskt söka extern finansiering av utvecklingsprojekt och andra satsningar fortsätter under 2017.

Social hållbarhet

Ledning och styrning för social hållbarhet och mänskliga rättigheter

Uppsala kommun har arbetat med insatser för ökad jämlikhet och tillvaratagande av mänskliga rättigheter under många år. Under 2016 sattes fokus på att samordna och utveckla strukturer för ledning och styrning av arbetet i syfte att införa ett kontinuerligt och strategiskt arbete som är hållbart över tid.

För att öka genomslaget för de politiskt prioriterade områdena tog kommunstyrelsen fram ett utbildningspaket inom områdena mänskliga rättigheter, jämställdhetsanalyser, jämställdhetsintegrering samt HBTQ. Kommunstyrelsen har vidare utvecklat en modell för HBTQ-diplomering, som är Uppsala kommuns motsvarighet till RFSL:s HBTQ-certifiering. Under året har Uppsala konstmuseum samt hela fritidverksamheten i kommunen i HBTQ- certifierats.

Under april lånade kommunen in den nationella vandringsutställningen "Hon, hen och han" och erbjöd genom arrangemanget skolklasser, verksamheter i kommunen samt kommuninvånare ökad kunskap om genus och jämställdhet. Drygt 300 personer deltog i guidade visningar under månaden och därutöver besöktes utställningen av många fler.

Under hösten erbjöd kommunstyrelsen öppna seminarier för medarbetare och ledare inom teman som jämställdhetsintegrering, mänskliga rättigheter samt barn som rättighetsbärare. Seminarierna samlade tillsammans mer än 250 personer.

Flera styrdokument har arbetats fram under året:

  • Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet, vilken beskriver hur alla kommunala nämnder och bolagsstyrelser ska prioritera jämställdhetsarbetet i sina verksamhetsplaner och sin kvalitetsutveckling.
  • En handlingsplan för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering och rasism har som tagits fram i syfte säkerställa att insatser på området inom kommunen sker systematiskt och fortlöpande och utvecklas i en riktning som överensstämmer med globala, nationella och regionala målsättningar.
  • Kommunstyrelsen har beslutat om kommunövergripande riktlinjer för IOP (ideellt offentligt partnerskap).
  • Kommunstyrelsen har vidare antagit riktlinjer för arbete med sociala företag.

Under året har medborgarlöftet förnyats för området kring resecentrum mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområdet Uppsala/Knivsta. Löftet innebar bland annat att kommunen ökade belysningen och satte upp övervakningskameror i området och polisen arbetade mer aktivt med närvaro i området i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten.

Demokrati genom delaktighet

Trots att delaktigheten i Uppsala kommun generellt sett är hög skiljer det sig dock åt mellan olika grupper i kommunen. Under året har därför Uppsala kommun på flera sätt arbetat med att göra fler människor delaktiga i olika processer som rör dem. Både för att skapa förutsättningar för en bred demokrati i kommunen men också för att utveckla de kommunala insatserna och verksamheterna.

Syftet med samråd med minoritetsgrupper är att uppfylla de nationella minoriteternas rättigheter enligt lag att ha möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Samråd har hållits med sverigefinnar sedan Uppsala kommun blev förvaltningsområde för finska år 2010. Samråd hålls också med romer, tornedalingar och samer, samt dialog med judar.

För att göra ungdomar delaktiga i arbetet med Agenda 2030 ordnades dialogdagarna WeChange under våren. Under två dagar samlades omkring 1000 ungdomar som fick ge sin syn på hur kommunen bör arbeta för en hållbar utveckling.

Inom ramen för den lokala överenskommelsen med föreningslivet (LÖK) fördes en dialog mellan föreningarna och kommunen som syftar till att främja en god samverkan och att gemensamt bygga framtidens Uppsala. Genom den lokala överenskommelsen stöttade kommunen initiativ rörande flyktingmottagande och integration. En arbetsgrupp för integration skapades inom LÖK-samarbetet med syfte att arbeta med frågor kring bildandet av ett informationscenter/träffpunkt och hur det psykosociala stödet kan förbättras.

Olika typer av medborgardialoger inför utveckling av stadsdelar hölls under året. Inom ramen för arbetet med planprogram Gottsunda har kommunen ingått ett samarbete med SKL för att utveckla dialogformerna.

Kartläggning och sociala investeringar

Uppsala kommuns invånare har, generellt sett, ett bra välmående, jämfört med andra kommuner. Samtidigt finns skillnader i hälsa kopplat till inkomst och bostadsområde/-ort. För att ta reda på mer om de bakomliggande faktorerna till ojämlikheterna gjordes en kartläggning av levnadsvillkor och hälsa i Uppsala kommun. Kartläggningen beskriver levnadsvillkor som har betydelse för god hälsa och utgör är ett kunskapsunderlag för att bedöma vilka framtida insatser som behövs för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Rapporten i sin helhet återfinns i bilaga 7.

Kommunens arbete med sociala investeringar är ett förebyggande arbetssätt som bland annat syftar till att motverka arbetslöshet, social utsatthet samt sociala och ekonomiska klyftor. Sociala investeringar möjliggör ett arbetssätt som är effektivt både socialt, hälsomässigt och ekonomiskt. Under året beslutades om en social investering "Supported Education". Insatsen syftar till att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning att börja eller återvända till studier för att därefter stödja målgruppen till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Den ska vidare möta de behov av insatser som målgruppen behöver och att motverka skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupper.

Ekologiskt hållbarhet

Klimatomställning och förnybar energi

Enligt kommunens övergripande klimatmål ska Uppsala vara fossilfritt 2030, och klimatpositivt 2050. Ett antal projekt har pågått under året för att minska kommunens klimatpåverkan och fossilberoende. Flera projekt bedrivs inom ramen för Uppsala klimatprotokoll – ett nätverk där företag, föreningar och offentliga organisationer samverkar för att nå Uppsalas långsiktiga klimatmål.

Ett projekt är inom klimatdriven företagsutveckling, där små och medelstora företag stöttas i att minska sin energi- och klimatpåverkan, och samtidigt öka sin konkurrenskraft. Projektet pågår under 2016-2018, och finansieras med medel från ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden). Ett första fokus ligger på klimatprofilering för restauranger i Uppsala, med bland annat utbildningar, verktyg för beräkning av klimatpåverkan från mat samt hjälp med energiinventering.

Att minska vår plastanvändning är av stor vikt för både klimatpåverkan och för en giftfri miljö. Fokusgruppen "Jakten på plasten" i Uppsala klimatprotokoll arbetar med att minska plast, ersätta plast med biomaterial och utveckla återvinningsindustrin. Under 2016 har en ansökan gjorts till statliga Klimatklivet för projektet "Klimateffektiv plastupphandling". Syftet är att minska klimatpåverkan vid förbränning av plast med hjälp av förändrade upphandlingsmodeller.

Arbete med att främja utbyggnaden av solenergi i kommunen har fortsatt genom solfokusgruppen i Uppsala klimatprotokoll. Uppsala kommun var en av arrangörerna bakom Svenska Solelmässan 2016, en mötesplats för företag inom solel, energilagring och miljöteknik, samt fastighetsägare och beslutsfattare.

Under året har en förstudie gjorts kring närproducerade drivmedel, med fokus på lokal vätgasproduktion. Uppsala har även med finansiering från Vinnova gjort en förstudie om en "lokal cirkulär livsmedelskedja". Syftet har varit att tillsammans med offentliga och privata aktörer ta fram en verksamhetsmodell för att visa hur den lokala livsmedelsförsörjningen kan vara en drivkraft både för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Förstudien är grunden till en större ansökan under 2017, där ett flertal projekt inom området planeras, bland annat inom nya samarbetsformer, logistik, innovationsupphandling och ökad återföring av växtnäring från stad till land.

Giftfri miljö, säkrad vattenhantering och hållbar exploatering

Utredningsarbeten av förorenade områden har pågått under året. Exempel är inventering av 100 nedlagda deponier, undersökning inom gamla lertäkter där det nu finns skolor, förskolor, parkmark och odlingsmark, samt fortsatt utredning i gamla järnbruk (Bennebol och Vällnora). Ett arbete med utvärdering av materialval vid anläggningsarbeten har påbörjats, exempelvis vad gäller fallskydd av återvunna däck och konstgräs.

Under hösten 2016 initierades en markanvändningsstrategi för Uppsalaåsen. Syftet med projektet är att uppnå en hållbar markanvändning med perspektivet åsen som dricksvattenresurs. Arbetet beräknas pågå hela 2017, och omfattar hela åsen inklusive Ulleråker.

Vattenprogram för Uppsala kommun antogs av kommunfullmäktige (KF) den 7 december 2015, bland annat med bakgrund av EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). I programmet anges tre ej tidsatta tillståndsmål: Naturligt och rent vatten, Attraktivt och tillgängligt vatten samt Klimatsäkrad vattenhantering. Under 2016 har den första treåriga handlingsplanen till programmet tagits fram (för 2017–2019), och ska beslutas av kommunstyrelsen under våren 2017. Syftet med handlingsplanen är att beskriva de åtgärder och den ansvarsfördelning som krävs för att långsiktigt nå tillståndsmålen. Målet om klimatsäkrad vattenhantering relaterar till kommunens övriga klimatanpassningsarbete. Uppsala kommun rankades som andra bästa kommun i klimatanpassning 2016, av IVL Svenska miljöinstitutet. En kartläggning och analys av pågående anpassning har gjorts under året, och ska utgöra underlag till ett program för klimatanpassning under 2017.

Exempel på åtgärder under året är att det i investerings-och exploateringsprojekten Rosendal och Strandbogatan har anlagts testytor för lokalt omhändertagande samt rening av dagvatten. Detta sker via så kallade regnbäddar där dagvatten leds ned i vegetationen och i vägkonstruktionen, och träd och buskar tillförs till vattnet. Rosendal är också ett av 12 stadsbyggnadsprojekt i Sverige som deltagit i arbetet med att ta fram ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling – Citylab Action.

Under 2016 påbörjades arbetet med att ta fram en VA-plan. Planen omfattar områden utanför bebyggda områden och områden som planeras för bebyggelse, och som ligger utanför dagens verksamhetsområde för kommunal vatten- och avloppsförsörjning. VA-planen ska omfatta dricksvatten och spillvatten men inte dagvatten. I första hand är det en geografisk indelning som ska beskrivas. Där det inte anses lämpligt med kommunal vatten- och avloppsförsörjning ska det göras en beskrivning av vilka andra tekniska lösningar som är lämpliga.

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppsala kommun har med stöd från Naturskyddsföreningen byggt vandringsvägar för fisk vid Ulva Kvarn. Syftet är att både rädda den hotade arten asp och att bidra till att uppnå en god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Anläggningarna visar att det är fullt möjligt att förena fiskpassager med att både bevara och förstärka känsliga kulturmiljöer såväl som att kombinera dem med vattenkraftproduktion.

I ett samarbete kallat Lawnproject med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och landskapsarkitektutbildningen har kommunen inventerat och differentierat klassificeringen av kommunala gräsytor för att tillföra en större biologisk mångfald.

Särskilda åtgärder har gjorts för insekter som trivs i gamla aspar, som cinnoberbaggen, då Uppsala har en stor del av det nationella beståndet. Avverkade tall- och aspstockar från Rosendalsfältet har flyttats till exempelvis Stadsskogen och Hågadalen-Nåsten för att gynna skalbaggar.

Kommunen som arbetsgivare

Det har inte skett några omfattande förändringar i kommunens totala personalstruktur jämfört med 2015. I december 2016 hade kommunen 11 407 personer tillsvidareanställda, vilket är cirka 300 personer fler än samma tidpunkt 2015. Fördelningen av kvinnor och män är oförändrad. Kvinnor dominerar fortfarande inom vård, omsorg och förskola medan teknikarbete har en betydligt jämnare könsfördelning. De hel- och delägda bolagen hade i medeltal 879 medarbetare under året. Det är en ökning jämfört med föregående år. Andelen kvinnliga anställda har ökat något, från 44,8 procent 2015 till 46,8 procent 2016. Ökningen av mer- och övertidsuttag förklaras av omorganisation vid årsskiftet, vilket bland annat inneburit korrigering av tidssaldon och minskad återrekrytering, i kombination med en ökad arbetsbelastning.

  2012 2013 2014 2015 2016
Antal tillsvidareanställda medarbetare 10 609 10 398 10 623 11 109 11 407
Tillsvidareanställningar omräknat till heltider 9 812 9 651 9 783 10 250 10 796
Visstidsanställningar omräknat till heltider 1 007 1 118 1 239 1 198 1 257
Timavlönades arbetade timmar omräknat till heltider 1 217 1 188 1 281 1 304 1 380
Övertidsuttag omräknat till heltider 51 39 45 46 88
Fyllnadstidsuttag omräknat till heltider 59 50 51 49 93
Genomsnittlig ålder för tillsvidareanställda 47,4 47,5 47,4 47 46,2
Andel kvinnor tillsvidareanställda Uppsala Kommun (%) 75,7 75,4 74,6 74,6 74,3
Andel män tillsvidareanställda Uppsala kommun (%) 24,3 24,6 25,4 25,4 25,7
Genomsnittligt antal anställda inom Uppsala Stadshus AB 743 755 770 819 879
Andel kvinnor Uppsala Stadshus AB (%) 43,1 44 43,8 44,8 46,8
Andel män Uppsala Stadshus AB (%) 56,9 56 56,2 55,2 53,2

Fördelningen av andelen medarbetare som arbetar deltid är relativt statisk över tid. Andelen män som arbetar deltid har ökat något men kvinnor arbetar fortfarande deltid i större utsträckning än män. Dock förväntas en förändring när tillsvidareanställda med deltidsanställning successivt konverteras till heltidsanställning under perioden 1 januari 2017 till och med 31 december 2018.

  2012 2013 2014 2015 2016*
Andel deltidsarbetande av tillsvidareanställda medarbetare 27,0 25,3 26,0 25,9 24,0
Andel deltidsarbetande kvinnor av tillsvidareanställda medarbetare - 26,8 26,9 26,8 24,8
Andel deltidsarbetande män av tillsvidareanställda medarbetare - 20,5 23,1 23,1 21,7
*Data är hämtat från QlickView-rapport november 2016. Decemberrapporten innehåller – felaktigt – data som omfattar heltidskonverteringen inom vård- och omsorg från den 1 januari 2017.

Andelen medarbetare som använder kommunens friskvårdssubvention har minskat från 67 procent 2015 till 66 procent 2016. Av de som är berättigade till subventionen har cirka 70 procent av kvinnorna och 57 procent av männen använt möjligheten.

Under året har Uppsala kommun publicerat 2 173 rekryteringsannonser. Antalet ansökningar har uppgått till cirka 37 900, vilket ger ett snitt på cirka 17 ansökningar per annons. Det är en svag minskning jämfört med föregående år då snittet låg på 20 ansökningar.

Under 2014 och 2015 har kommunen genomfört ett antal större organisationsförändringar. Förändringarna har genomförts för att långsiktigt samla kraft att möta upp en svår ekonomisk situation och ett ökat tryck på service. Den sista etappen har förberetts under 2016 och har i huvudsak inneburit att förvaltningar med ett renodlat produktionsuppdrag läggas ned. Egenregin flyttas till andra förvaltningar, som i sin tur får ta ansvar för att axla den systemledande rollen och samtidigt leda den kommunala egenregin. I de delar av verksamheten där förändringarna varit mest påtagliga har självfallet chefer och medarbetare påverkats i sin vardag, men några egentliga effekter i kompetensförsörjning eller personalomsättning går ännu inte att se, eftersom förändringen trädde i kraft först den 1 januari 2017.

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i Uppsala kommun. Ökning av sjukfrånvaro finns både i verksamheter som berörts i stor och liten utsträckning av omorganisationen. Det är därför andra förändringar och arbetsbelastning som antas vara bakomliggande orsaker till ohälsan. Den negativa trenden håller i sig och följer utvecklingen i övriga landet. De ökande ohälsotalen antas på nationell nivå vara arbetsrelaterade, bland annat beroende på organisatoriska och sociala faktorer och en stigande arbetsbelastning. Det är också rimliga förklaringar för Uppsala kommun. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män. Dock har långtidssjukfrånvaron minskat något, beroende på en större rehabiliteringssatsning som genererat återgång i arbete för långtidssjukskrivna medarbetare. I bolagen har sjukfrånvaron minskat något. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro är betydligt mindre än i kommunen i övrigt och män har här en högre sjukfrånvaro än kvinnor.

  2012 2013 2014 2015 2016 Riket 2016
Total sjukfrånvarotid 5,4 5,4 6,0 6,2 7,0 7,2
Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar) av total sjukfrånvarotid 51,8 56,4 58,1 58,7 54,9 48,5
Sjukfrånvaro kvinnor 6,1 6,1 6,8 7,0 7,9 7,9
Sjukfrånvaro män 3,3 3,4 4,1 4,2 4,6 4,4
Sjukfrånvaro åldersgrupp < 30 år 3,7 3,4 4,6 4,5 6,2 5,8
Sjukfrånvaro åldersgrupp 30-49 år 4,9 4,9 5,5 5,9 6,0 6,8
Sjukfrånvaro åldersgrupp >49 år 6,3 6,4 7,1 7,2 8,4 7,9
Total sjukfrånvarotid, Uppsala stadshus AB 3,6 3,5 3,3 3,9 3,4 -
Sjukfrånvaro kvinnor, Uppsala stadshus AB - - - 3,1 3,2 -
Sjukfrånvaro män, Uppsala stadshus AB - - - 3,4 3,3 -

Kompetensförsörjning

Den största gemensamma utmaningen på medellång och lång sikt är att säkerställa tillgången på den kompetens som krävs i förhållande till ständigt föränderliga – och sannolikt ökande – servicekrav. Att locka, behålla och utveckla medarbetare med rätt kompetenser till verksamheten är en avgörande faktor för att nämnder och bolag ska klara av välfärdsuppdraget.

Kommunens utmaningar kring kompetensförsörjning skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden. Kompetens inom vård- och omsorgsarbete och tekniskt inriktade arbeten är exempelvis svår att attrahera och rekrytera. Flera av dessa verksamheter har därför arbetat aktivt under året med att marknadsföra sig och öppnat upp för praktikplatser, studentmedarbetarskap och verksamhetsförlagd utbildning för att locka framtida medarbetare. Men det finns också verksamheter som har haft en god tillgång på kompetenta sökande och som har lyckats bra med att anställa de chefer och medarbetare som verksamheten behöver.

Inom vissa verksamheter som exempelvis socialt, kurativt och tekniskt arbete har det varit svårt att behålla kompetens över tid. För att lyckas bättre med det har flera verksamheter under året satsat på att utveckla ledarskapet och skapa strukturer som ger medarbetare större möjligheter att påverka sitt arbete.

På sikt befaras det bli ett underskott på kompetenser inom vissa yrkeskategorier, till exempel lärare. En annan kategori som börjar bli allt mer svårrekryterad är undersköterskor. Det kan komma att innebära att ett antal yrkesroller behöver renodlas. Utmaningarna kring kompetensförsörjning innebär att kommunen behöver hitta nya angrepssätt. Redan idag finns påbörjade initiativ för att stärka systematiken i kompetensanalys och långsiktig kompetensplanering. Det finns också insatser för att förbättra den samlade förmågan och kapaciteten att rekrytera, introducera och behålla kompetens. Det arbetet måste fortsätta. Även andra åtgärder kan bli aktuella, till exempel att utreda i vilken utsträckning fler medarbetare kan arbeta mer och längre.

Alla vill dock inte fortsätta att arbeta efter 65 års ålder. I dagsläget är 14 procent av kommunens medarbetare 60 år eller äldre. Sett till hela verksamheten kulminerar pensionsavgångarna 2021 efter en gradvis stegring under perioden 2017 till och med 2020. Pensionsavgångar över 13 procent den kommande sjuårsperioden är att vänta inom verksamhetsområdena socialt och kurativt arbete och teknikarbete. Särskilt belastat av pensionsavgångar är verksamhetsområdet administrativt arbete med 18 procent pensionsavgångar.

För chefer beräknas 21 procent gå i pension inom samma tidsperiod och även här inträffar kulmen 2021. Chefsavgångarna kommer vara mest påtagliga på enhetschefsnivå. Några nämnder aviserar också att successionsplanering börjar bli en högst aktuell fråga. Rekrytering kommer inte lösa ut hela behovet, och arbetet med att behålla och utveckla befintliga chefer kommer bli allt viktigare. Kommunen har påbörjat en systematisering av chefsförsörjningen, som fortsatt under 2016. Under våren slutfördes det större kommungemensamma chefsprogrammet "Ett Uppsala, ett ledarskap". Under hösten har valbara chefsutbildningar börjat genomföras och kommunens mentorsprogram har utvecklats enligt plan.

Arbetet med att erbjuda fler människor med funktionsnedsättning arbete och sysselsättning i kommunens egen verksamhet fortsätter under 2017 med fokus mot kommunens reguljära kompetensförsörjning samt en översyn av relevanta rutiner för anställning inom organisationen, bland annat kompetensbaserad rekryteringsmetodik. Inriktningsmålet Uppsala kommun erbjuder fler människor med funktionsnedsättning arbete och sysselsättning kan därför inte ännu anses vara uppfyllt ur arbetsgivarperspektivet.

Attraktiv arbetsplats

Arbetet med att förskjuta arbetsmiljöarbetet mer mot hälsofrämjande och förebyggande insatser har fortsatt under 2016. Chefer och skyddsombud har erbjudits utbildning i vilka aktiviteter som chefer behöver göra under ett verksamhetsår för att ha god kontroll på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. En god och systematisk kontroll ska möjliggöra en stegvis förskjutning mot mer förebyggande och hälsofrämjande arbete. På organisationsövergripande nivå har indikatorspaket utvecklats för att kommunen ska kunna följa upp arbetsmiljön på ett bättre sätt. Under året har också ett projekt som syftat till att ge långtidssjukskrivna medarbetare en effektiv rehabilitering genomförts och fullföljts med gott resultat. Av de ursprungliga 308 deltagarna i projektet har 161 personer avslutat sin rehabilitering, varav 97 har återgått i ordinarie arbete.

Den årliga löneanalysen 2016 visade att osakliga skillnader i lön mellan könen minskat från 592 kronor 2015 till 538 kronor 2016. För att förstärka trenden kommer arbetet att intensifieras i form av utbildningar i jämställd och normoberoende lönesättning för alla chefer med ansvar för lönesättning under 2017. Däremot kan eventuella skillnader i lön som grundar sig i andra faktorer, som exempelvis härkomst, inte mätas. Med en större kunskap om normer bland chefer förväntas även detta kunna påverkas i samma riktning som löneskillnader på grund av kön. För hela resultatet av 2016 års löneanalys se bilaga 6.

I och med löneöversynen 2016 slutfördes de lönepolitiska prioriteringar som gjorts avseende lärare och socialsekreterare sedan 2012. Satsningen avsåg en medellöneökning på 5 000 kronor. Målet nåddes för socialsekreterargruppen. För lärargruppen nåddes målet nästan med en medellöneökning på 95 procent av uppsatt mål.

I oktober 2016 tog kommunstyrelsen beslut om att införa möjlighet för medarbetare i kommunen att genom avstående från del av lön göra extra avsättning till tjänstepension. Förmånen, som omfattar alla kommunens tillsvidareanställda är skattefri och kan därmed ge ett större värde för den som sparar inom ramen för sin tjänstepension än om avsättningen görs till privat pensionsförsäkring.

I oktober 2016 tog kommunstyrelsen beslutet att erbjuda löneväxling mot cykel som personalförmån till kommunens anställda. Förmånen är tänkt att öka attraktiviteten som arbetsgivare och bidra både till ett mer hållbart resande och till en hälsofrämjande livsstil. Avtal tecknas i mars 2017, vilket innebär att kommunens medarbetare kan beställa cyklar från och med april 2017.

För att åstadkomma en arbetsplats som är trygg, utvecklande och attraktiv behöver kommunen skapa en långsiktigt hållbar balans mellan krav, förutsättningar, möjligheter och resurser. Inriktningsmålet Uppsala kommun erbjuder attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl i konkurrensen, jämfört med andra arbetsgivare bedöms därför vara delvis uppnått.

Under andra halvan av 2016 påbörjades arbetet mot att konvertera deltidsanställda medarbetares anställningar till heltid. Satsningen gäller medarbetare med tillsvidareanställning. Från och med den 1 januari 2017 har samtliga tillsvidareanställda i omsorgsförvaltningen, äldreförvaltningen och socialförvaltningen en heltidsanställning. Införandeprojektet fortsätter under de två kommande åren med målet att samtliga kommunens tillsvidareanställda ska vara anställda på heltid vid utgången av år 2018. I samband med heltidsinförandet kommer alla anställda även att ges möjlighet att ansöka om tjänstledigt på deltid, en rättighet som antogs av kommunstyrelsen i december 2016. Inriktningsmålet att Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens medarbetare, samtidigt som delade turer ska motverkas är därmed delvis uppnått.

Prestation, utveckling och engagemang

Medarbetares förutsättningar att prestera och utvecklas ligger till stor del i deras relation till närmsta chef. Därför är de satsningar som görs på chefs- och ledarskap dubbelt viktiga eftersom effekter ska uppstå för både chef och medbetare. I flera verksamheter prövas olika varianter av dialogforum för att ännu bättre kunna sätta mål och följa upp prestationer - med både grupper och individer. Ett annat syfte med dessa dialoger är att ta tillvara medarbetarnas kompetens och involvera dem till ansvarstagande i förbättrings- och utvecklingsarbete. Kända utvecklingsvägar finns i vissa verksamheter, men inte generellt och genomgående.

Under hösten 2016 har kommunen mätt hållbart medarbetarengagemang (HME-index), som väl ringar in de faktorer som är väsentliga för att nå ett gott arbetsklimat där medarbetare mår bra och kan prestera, vara medskapande och uppleva arbetet som meningsfullt och utvecklande. Årets mätning är den första sedan 2012, och visar på en positiv stabilitet över tid, såväl på totalen som på de tre underliggande indexen – ledarskap, styrning och motivation. Den svaga minskning som uppmäts är inte alarmerande, med tanke på den omfattande förändring i styrning, organisation och ledning som kommunen drivit igenom de senaste två åren och genomfördes under mätningens period.

  Uppsala
2012
Alla deltagande kommuner 2012 Uppsala
2016
Alla deltagande kommuner 2016
HME Total 77 78 76 79
HME Ledarskap 76 76 74 78
HME Styrning 77 78 75 79
HME Motivation 78 79 77 80

Inriktningsmålet Medarbetare har förutsättningar att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling. Utvecklingsvägar är kända och kommunicerade bedöms vara delvis uppnått.

Riktade satsningar

De kommande sex åren behöver kommunen rekrytera runt 1000 medarbetare till skola och förskola. Därför har utbildningsnämnden under 2016 tagit fram en plan för strategisk kompetensförsörjning för perioden 2017-2022. Problematiken med hög arbetsbelastningen har adresserats genom att genomföra enkätundersökningar på temat. Därefter har handlingsplaner tagits fram. Den andra mätningen visar att belastningen har stannat upp och i någon mån även förbättrats.

Under året har ett partsgemensamt projekt etablerats. Projektet finansieras med statliga medel och har som syfte stabilisera kompetensförsörjningen för socialnämndens verksamhetsområde, med särskilt fokus på socialsekreterares arbetssituation och förutsättningar. Projektuppstart är planerad till mars 2017.

Omsorgsnämnden har arbetet för att etablera en ledningsorganisation för myndighetsområdet som ger biståndshandläggare ett nära chefs- och ledarskap för stöd i handläggning och myndighetsutövning. För att skapa kontinuitet för medborgare och brukare har antalet biståndshandläggare utökats. Idag ligger betydligt färre ärenden på respektive handläggare och de har fått ett tydligare ansvar för sina ärenden. Alla handläggare har tillgång till handledning och ärendedragningar inom enheterna. Biståndshandläggare har kompetensutvecklats i jämställdhet. Framöver behöver löneläget för biståndshandläggare ses över för att förbättra rekryteringsmöjligheterna. Planer finns också på att inrätta funktion specialisthandläggare i organisationen.

Framtida utmaningar

Agenda 2030 utmanar till ett större krav på helhetssyn. Kommunens övergripande styrning och ledning behöver leda till ett samordnat genomförande. Ett systematiskt arbetssätt behöver utvecklas och införas i hela den kommunala organisationen med fokus på samverkan mellan de tre hållbarhetsdimensionerna. Under 2017 ska jämställdhetsarbetet stärkas ytterligare. Strukturella löneskillnader ska åtgärdas och bemötandet i kommunens verksamheter ska vara jämställt. Uppsala kommun kommer att fortsätta att arbeta med skyddet av de mänskliga rättigheterna bland annat genom fortsatt kunskapshöjande insatser om HBTQ. En tryggare miljö står fortsatt i fokus, en kartläggning av brott och otrygga platser kommer tas fram som underlag för prioritering av insatser. Kunskaper kommer att ökas om barnkonventionen och forum för dialog med unga kommer att utvecklas. Vidare kommer resultatet av kartläggningen av levnadsvillkor och hälsa användas som utgångspunkt i planering av insatser för att skapa ett jämlikt Uppsala.

Uppsala ska ligga i framkant i klimatomställningen, och fortsätta kraftsamla för att nå målen fossilfritt Uppsala 2030, och klimatpositivt Uppsala 2050. I staden ska gång, cykling och kollektivtrafik prioriteras. För att det ska vara lätt att vara klimatsmart även på landsbygden ska förutsättningarna för fossilfria bilar förbättras. Ett miljömålsråd har inrättats och ambitionerna för energieffektivisering höjs. En stor satsning görs på ekologisk och närodlad mat. Arbetet med klimatanpassning stärks. Kommunens eget omställningsarbete ska agera draglok för övriga samhället. Det gäller både kommunens egen verksamhet, som omställning av den egna fordonsflottan, och kommunens verksamhetsansvar såsom fysisk planering.

Uppsala kommun har under 2016 mött intentionerna i de globala målen i Agenda 2030 genom att samarbeta brett med andra aktörer inom hållbarhetsfrågan. Ett stort arbete med att ta fram en ny hållbarhetspolicy har varit vägledande för samarbetet. Policy ska beslutas under 2017. Syftet med policyn är att skapa förutsättningar för att Uppsala kommun ska bli en vägledande kraft för hållbar utveckling globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Uppsala kommun ska associeras med hållbar utveckling. Policyn utgår från ett integrerat synsätt på hållbarhet, med fokus på synergieffekter och samverkan, både inom kommunen och med andra privata och offentliga aktörer.

Situationen i omvärlden med ökad oro, flyktingströmmar och ökad spänning mellan nationer skapar nya påfrestningar för samhället. Det finns därför behov av att stärka förmågan att möta olika typer av samhällutmaningar där det civila försvaret är ett av flera områden som behöver ses över.

När Uppsala växer måste vi skapa de bästa möjliga förutsättningarna för fler jobb och företag. Målet är att Uppsala ska bibehålla och gärna öka arbetsmarknaden i relation till befolkningsökningen vilket innebär 70 000 fler jobb 2050. För det krävs bland annat att fler lokaler och mer mark ska göras tillgänglig för företag. Vidare ska ett näringslivsprotokoll inrättas för att skapa en ny plattform för utvecklandet av kommunens företagsklimat och att fler jobb skapas.

Stadens utveckling kräver stora krav på välfärdsinfrastruktur i form av skolor, fritidsanläggningar och vård- och omsorgslokaler. Under 2017 behöver lokalförsörjningsplaner utvecklas för samtliga verksamhetsområden med mer långsiktiga perspektiv.

En utmaning under 2017 är att fortsätta implementeringen av den nya förvaltningsorganisationen på ett sådant sätt att målen om ökad tydlighet för medborgare, större politisk genomslagskraft och effektivare styrning förverkligas. För att uppnå detta krävs nya arbetssätt och ökad samverkan inom kommunens alla verksamheter. Inom de delar av kommunstyrelsens verksamhet där egen regi har tillkommit behöver nya gemensamma arbetsprocesser tas fram och synliggöras.

En modern informationshantering och aktivitetsbaserat arbetssätt kräver en fungerande digital infrastruktur där e-arkiv och digitalt handläggarstöd är basen. Verksamheterna måste gå över från papper till elektronisk information för att kunna utnyttja informationen som den strategiska resurs den är. En verksamhetsbaserad informationsstruktur för hur information redovisas och klassificeras behöver också införas för att informationen ska gå att hitta.

Ett hållbart digitaliseringsarbete förutsätter gemensamma informationsflöden och system. Omställning av dagens splittrade IT-miljö är ett flerårsarbete och förutsätter att isolerade lösningar i enskilda verksamheter minimeras. En kritisk framgångsfaktor för att lyckas med omställningsarbetet är en fortsatt gemensam prioriteringsprocess utifrån ett helhetsperspektiv. 2017 är ett upphandlingsintensivt år då flera för kommunen centrala IT-lösningar ska förnyas, bland annat för hälsa, vård och omsorg, HR lön samt skoladministration.

4. Finansiell analys, sammanställd redovisning

I detta avsnitt görs en finansiell analys av resultat och ställning för Uppsala kommuns koncern, vilket innefattar både kommunens nämnder och hel- och delägda kommunala bolag.

Uppsala kommunkoncern redovisar ett starkt resultat 2016. Resultatet uppgår till 381 miljoner kronor. I jämförelse med föregående år har resultatet ökat med 420 miljoner kronor. Jämfört med föregående år ökade skatter och kommunalekonomisk utjämning med 8,6 procent. Nettokostnaderna justerade för jämförelsestörande poster ökade med 2,5 procent, vilket är lägre än det budgeterade utrymmet och även lägre än utvecklingen av skatteintäkterna. De finansiella indikatorerna soliditet och självfinansieringsgrad av investeringar har utvecklats positivt. Årets verksamhet har därmed bidragit till att stärka kommunens ekonomiska ställning.

Uppsala kommun växer. Efterfrågan på bostäder och annan infrastruktur ökar. Arbetslösheten är låg och kommunen har en stor inflyttning av nya kommuninvånare. Tillväxen driver ett fortsatt stort behov av investeringar, bland annat fler bostäder och idrottsanläggningar, ombyggda skolfastigheter och en anpassad vatten- och avfallshantering som kan möta behov i en växande kommun. 2016 års investeringar har uppgått till 2 273 miljoner kronor, vilket lett till att låneskulden ökat med 1 570 miljoner kronor och uppgår nu till totalt 14 162 miljoner kronor. En högre låneskuld påverkar skuldsättningsgraden negativt. De senaste åren har dock de låga räntenivåerna möjliggjort finansiering till en lägre räntekostnad.

Uppsala har goda förutsättningar för att ha en fortsatt god ekonomi. Samtidigt har kommunen stora utmaningar framöver i form ett demografiskt tryck, stora investeringsbehov samt integration av nyanlända. Detta i kombination med en försvagad utveckling i det reala skatteunderlaget ställer krav på effektiviseringar. För att möta dessa utmaningar och samtidigt kunna behålla en god ekonomisk ställning behöver kommunen framöver finansiera en större andel av investeringarna med egna medel.

Resultat och kapacitet

Årets resultat i Uppsala kommunkoncern är positivt och uppgår till 381(-39) miljoner kronor. Resultatet har inte varit på denna nivå sedan åren 2008 till 2010. För 2011 redovisades ett betydligt högre resultat som en följd av att ett större fastighetsbestånd såldes med höga realisationsvinster. I koncernredovisningen har interna transaktioner mellan kommunen och bolagen justerats med 77 miljoner kronor.

Resultat kommunkoncern

Transaktionerna som justerats i koncernredovisningen är interna mellanhavanden i form av exempelvis räntor och realisationsvinster. Dessutom har det gjorts en justering av avskrivningstakten efter en intern fastighetsförsäljning mellan kommunen och fastighetsbolagen som genomfördes 2013.

För verksamhet i förvaltningsform redovisar Uppsala kommun ett resultat på 381 (56) miljoner kronor. Justerat för jämförelsestörande poster uppgick årets resultat till 440 (-50) miljoner kronor, vilket motsvarar 4,2 procent av intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatet är 341 miljoner kronor högre än det för 2016 budgeterade resultatet på 99 miljoner kronor. De kommunala hel och delägda bolagen redovisar efter skatt ett sammanlagt resultat på 77 (58) miljoner kronor.
Både kommunen och bolagen redovisar ett starkare resultat 2016 än föregående år delvis till följd av ett antal engångsposter. Det fortsatta låga ränteläget har därtill bidragit till betydligt lägre räntekostnader för bolagen. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar exempelvis resultatet med cirka 140 miljoner kronor.

Kommunens verksamhet redovisar överskott

Årets resultat för kommunens nämnder och produktionsstyrelser har påverkats av ett antal engångsposter, både positiva och negativa.

Belopp i miljoner kronor 2014 2015 2016
Redovisat resultat -165 56 381
Summa jämförelsestörande poster 145 -106 59
Resultat korrigerat för jämförelsestörande poster -20 -50 440
Andel av skatter och kommunalekonomisk och utjämning -0,2% -0,5% 4,2%


De positiva engångsposterna omfattar en byggbonus på 104 miljoner kronor samt nettoreavinster från exploateringsverksamheten och försäljning av anläggningar på sammanlagt 57 miljoner kronor. Engångsposter som har påverkat årets verksamhet negativt rymmer omställningskostnader på totalt 64 miljoner kronor, en reservation för befarad kompensation till fristående gymnasieskolor på 72 miljoner kronor, utrangering av anläggningar på sammanlagt 56 miljoner kronor samt räntekostnader och driftkostnader för Ulleråkerprojektet på totalt 28 miljoner kronor.

Årets resultat och resultatutveckling

Nämnder och produktionsstyrelser redovisar ett positivt resultat på 190 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor bättre än vad som prognostiserades i augusti.

Resultatutveckling

Resultatet för styrelsen för teknik och service är i linje med kommunfullmäktiges avkastningskrav. Justerat för en befarad kompensation till fristående skolor, för den kommunala gymnasieskolans underskott tidigare år, uppgår utbildningsnämndens resultat till 71 miljoner kronor. Det negativa resultatet för produktionsstyrelsen Uppsala vård och omsorg förklaras av omställningskostnader i form av karriärväxlingar. För översikt över nämnders och produktionsstyrelses resultat se kapitlet Översikt över kommunens nämnder och produktionsstyrelser.

Finansförvaltningen redovisar ett resultat på 191 miljoner kronor, 92 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat på 99 miljoner kronor. I resultatet för finansförvaltningen ingår poster som inte budgeterats, främst ett generellt statsbidrag till flyktingar på 119 miljoner kronor och en statlig byggbonus på 104 miljoner kronor. Merparten av statsbidraget till flyktingar, 97 miljoner kronor, betalades ut till nämnderna i extra kommunbidrag under 2016.

Balanskravsutredning

Balanskravet kom 2000 och syftar till att säkerställa att kommuner inte beslutar om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Idag betraktas balanskravet som en miniminivå för god ekonomisk hushållning.

Balanskravsutredning
Belopp i miljoner kronor

2014

2015

2016
Årets redovisade resultat -165 56 381
Nettoresultat vid avyttring av anläggningstillgångar 7 -44 -16
Årets resultat efter balanskravsjusteringar -158 12 364
Synnerliga skäl      
Omställningskostnader 31 -  
Reservation för återföring av tidigare reserverat medel för pensioner 130 -  
Balanskravsresultat 3 12 364


Om kommunen redovisar ett negativt balanskravsresultat måste det återställas inom en period av tre år om det inte finns synnerliga skäl för det negativa resultatet. Utredningen ovan visar att Uppsala kommun redovisar ett positivt balanskravsresultat för 2016.

God ekonomisk hushållning och utvärdering av kommunfullmäktiges finansiella mål

I mål och budget 2016-2018 fastställde kommunfullmäktige ett antal finansiella mål i syfte att säkerställa god ekonomisk hushållning. Det finansiella målet om att resultatet ska överstiga två procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning har uppnåtts. Kommunens resultat för 2016 är 4,2 procent när det justerats för jämförelsestörande poster. Se tabell nedan.

Redovisning av finansiella mål gällande resultat 2014 2015 2016
Skatter och kommunalekonomisk utjämning 9 429 9 746 10 580
Resultat -165 56 381
Resultat justerat för jämförelsestörande poster -21 -50 440
Resultat som andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning -1,8% 0,6% 3,6%
Resultat justerat för jämförelsestörande poster som andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning -0,2% -0,5% 4,2%


Nedan visar tabellen att det finansiella målet om att förändringen i nettokostnad för egentlig verksamhet ska understiga förändringen i skatt och kommunalekonomisk utjämning har uppnåtts eftersom förändringen av nettokostnaden på 2,5 procent är lägre än förändringen av skatter och kommunalekonomisk utjämning på 7,1 procent, justerat för den höjda skattesatsen.

Redovisning av finansiella mål gällande nettokostnadsutveckling 2014 2015 2016
Förändring i skatter och kommunalekonomisk utjämning 2,7 3,4 8,6*
Förändring i verksamhetens nettokostnader 16,6 1,7 4,3
Förändring i nettokostnader justerade för jämförelsestörande poster 2,5 3,3 2,5
 

År 2016 uppgick soliditeten för Uppsala kommunkoncern till 27,0 procent vilket är lägre än genomsnittet för liknande kommuner som uppgick till 39,9 procent. Soliditeten för den första kvartilen, den lägsta fjärdedelen bland liknande kommuner, beräknas till 33,0 procent, vilket är högre än soliditeten för Uppsala kommunkoncern. Det finansiella målet om att soliditeten för kommunkoncern ska dels vara minst i nivå med genomsnittet för liknande kommuner och dels vara i nivå med den första kvartilen är därför inte uppnått.

Redovisning av finansiella mål gällande soliditet för kommunkoncern (%) 2014 2015 2016
Uppsala 30,9 29,4 27,0
Genomsnitt för liknande kommuner 37,7 39,1 39,9
Kvartil 1, liknande kommuner 28,2 32,2 33,0


Soliditeten för Uppsala kommunkoncern inklusive pensionsåtaganden uppgick 2016 till 12,0 procent vilket är lägre än genomsnittet för liknande kommuner som uppgick till 26,0 procent. Det finansiella målet att soliditeten för Uppsala kommunkoncern inklusive pensionsåtaganaden minst ska vara i nivå med genomsnittet av liknande kommuner är därmed inte uppnått.

Redovisning av finansiella mål gällande soliditet för kommunkoncern inkl. pensionsåtaganden (%) 2014 2015 2016
Uppsala 11,6 11,5 12,0
Genomsnitt för liknande kommuner 22,1 24,9 26,0

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Sveriges ekonomi, utveckling

Den svenska ekonomin fortsatte att utvecklas starkt under 2016. Tillväxten drevs av ökande investeringar och en snabbt växande offentlig konsumtion delvis till följd av den stora flyktinginvandringen som inleddes hösten 2015. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas ha ökat 2016 med 3,5 procent, eller 3,2 procent när BNP justeras för en ändrad kalender. Antalet arbetade timmar beräknas öka med 1,9 procent medan arbetslösheten förväntas minska till 6,9 procent. Ekonomin bedöms ha nått konjunkturell balans 2016. Den snabbt växande produktionen och den vikande arbetslösheten visar att den svenska ekonomin har återhämtat det fall i resursutnyttjande som inträffade i samband med finanskrisen hösten 2008.

En fortsatt stark tillväxt i efterfrågan och produktionen innebär därtill att läget på arbetsmarknaden förbättras ytterligare. Ett ökat resursutnyttjande, bättre fart på privat konsumtion, högre råvarupriser och en försvagad krona innebär emellertid att priserna gradvis börjar stiga under 2017. Ett förbättrat läge på arbetsmarknaden till trots förväntas en dämpad löneutveckling. Den genomsnittliga timlönen beräknas öka med 2,9 procent. Dessa förutsättningar tillsammans innebär att det reala skatteunderlaget fortsätter att vara positivt om än något lägre än 2016.

År 2018 förväntas resursutnyttjandet i den svenska ekonomin stabiliseras på hög nivå. Därefter, åren 2019-2020, kommer ekonomin att återgå till konjunkturell balans med en normal men väsentligt långsammare utveckling. BNP-tillväxten förväntas understiga 2,0 procent och ökningen av arbetade timmar förväntas avstanna. Detta medför att tillväxten i det reala skatteunderlaget för 2018 ligger kring 0,5 procent, jämfört med 2,3 procent 2016 och 2,0 procent 2017.

Skatter, statsbidrag och byggbonus

År 2016 beräknas intäkter från skatter och generella statsbidrag och utjämning att uppgå till 10 580 miljoner kronor. Dessa intäkter blir slutgiltiga först när skattedeklarationerna avseende 2016-års inkomster fastställts. De beräknade intäkterna från skatter uppgår till 9 673 miljoner kronor och från kommunalekonomisk utjämning inklusive fastighetsavgift till 907 miljoner kronor. Den höjda skattesatsen på 30 öre gav 137 miljoner kronor i intäkter, vilket motsvarar 1,4 procent i ökade skatteintäkter jämfört med 2015. Skatteintäkterna är 27 miljoner kronor lägre än budgeterat medan kommunalekonomisk utjämning är 240 miljoner kronor högre.

I den kommunalekonomiska utjämningen ingår statsbidrag för flyktingmottagandet från hösten 2015 på 119 miljoner kronor och en byggbonus på 104 miljoner kronor. Statsbidraget för flyktingar är avsett att täcka kostnader som uppstår till följd av det stora flyktingmottagandet medan byggbonusen syftar till att stimulera bostadsbyggandet hos de kommuner som ansöker och uppfyller villkoren för ökat bostadsbyggande och minskad bostadsbrist. För sökta och beviljade statsbidrag under 2016 se tabell nedan.

Nämnd (*1) Sökt bidrag tkr Beviljat belopp i bokslut 2016 tkr
Kommunstyrelsen (KSN) (*2) 109 976 109 890
Utbildningsnämnden (UBN) 245 545 275 769
Arbetsmarknadsnämnden (AMN) (*3) 24 667 20 159
Socialnämnden (SCN) 404 261 420 960
Omsorgsnämnden (OSN) 13 106 10 507
Äldrenämnden (ÄLN) 36 989 36 989
Kulturnämnden (KTN) 4 770 4 012
Gatu-och samhällsmiljönämnden (GSN) (*4) 200 123 228
Plan- och byggnadsnämnden (PBN) 1 510 1 510
Överförmyndarnämnden (GSN) 0 50 785
Kommunstyrelsen (KSN) (*2) 109 976 109 890
Summa statsbidrag (tkr) 841 025 1 053 808
(*1) IFN, MHN, RÄN, STS och SUVO har inte haft några statsbidrag 2016
(*2) Här ingår byggbonusen på 104 miljoner kronor men inte 119 miljoner kronor i statsbidrag för flyktingmottagande från ht 2015
(*3) De statsbidrag som inkom uppgick till 24 667 tkr men 4509 tkr har betalats tillbaka.
(*4) Varav stadsmiljöavtal 120 tkr.


Justerat för dessa ej budgeterade statsbidrag är intäkterna från skatter och kommunalekonomisk utjämning 10 miljoner lägre än beräknat i kommunfullmäktiges budget för 2016. Den starka uppgången i skatteunderlaget 2015 och 2016 i reala termer beror på en kraftig ökning i antalet arbetade timmar. Den snabba ökningen av verksamhetsvolymen i kommunsektorn innebär att sektorn kommer att ta i anspråk en större andel av ökningen i antalet arbetade timmar. År 2016 förstärktes skatteunderlaget ytterligare av en relativt stor ökning i pensionsinkomster till följd av en kraftig positiv balansering av de inkomstanknutna pensionerna.

Fortsatt dämpad nettokostnadsutveckling

Verksamhetens nettokostnader är de kostnader som finansieras via skatter och generella statsbidrag.

Skatte- och nettokostnadutveckling

Årets nettokostnader är 4,3 procent högre än föregående år. Justerat för jämförelsestörande poster, bland annat reavinster, och omställningskostnader uppgår nettokostnadsutvecklingen till 2,5 procent, vilket är lägre än motsvarande ökning 2015 på 3,3 procent. Nettokostnadsförändringen 2016 är lägre än förändringen i skatter och kommunalekonomisk utjämning på 8,6 procent (7,1 procent justerat för den höjda skattesatsen). Kommunfullmäktiges budget medgav en nettokostnadsökning på 4,7 procent, varav merparten var utrymme för volym- och prisökningar. Det budgeterade utrymmet förutsatte även en effektivisering av verksamheten.

Under året har merparten av kommunens verksamheter haft ökade kostnader till följd av det relativt stora flyktingmottagandet. Detta avspeglas emellertid inte i verksamheternas nettokostnader då den i första hand har finansierats med riktade och återsökningsbara statsbidrag.

Soliditet och investeringar

Balansomslutning

Kommunkoncernens balansomslutning uppgick till 27 052 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 364 miljoner kronor eller 14 procent sedan föregående år. Ökningen förklaras till övervägande del av att det bokförda värdet på kommunens materiella anläggningstillgångar ökat till följd av årets investeringar. Se vidare under avsnitt investeringar.

Soliditet

Soliditet är ett finansiellt mått på förmågan att på lång sikt kunna möta sina åtaganden. Soliditet är en relation mellan det egna kapitalet och balansomslutningen. I nyckeltalet nedan ingår samtliga pensionsförpliktelser, det vill säga även de pensionsförpliktelser som inte redovisas i balansräkningen, för att visa på kommunkoncernens handlingsutrymme på lång sikt.

Soliditet
För 2016 uppgår soliditeten för kommunkoncernen inklusive alla pensionsförpliktelser till 12 procent, vilket är i nivå med tidigare år. En stark soliditet innebär en ökad handlingsfrihet och en förmåga att hantera fluktuationer i resultatutvecklingen. Därtill påverkar soliditeten kommunkoncernens kreditvärdighet hos kreditinstituten, vilket har betydelse för lånevillkoren och därmed de finansiella kostnaderna.

Förstärkt soliditet för kommunen

Vid utgången av 2016 uppgick soliditeten inklusive pensionsåtaganden för kommunen i förvaltningsform till 18,1 procent, vilket är 1,1 procentenheter högre än vid utgången av föregående år. Den stora soliditetsförstärkningen 2013 var en effekt av bolagiseringen av verksamhetslokaler. 

Soliditet kommun
Förbättringen av soliditeten de senaste två åren förklaras av att pensionsförpliktelserna har minskat eftersom pensionsutbetalningarna ur dessa förpliktelser har varit högre än uppräkningen av pensionsåtagandet.

Investeringar och självfinansieringsgraden, kommunkoncern

Investeringarna i kommunkoncernen 2016 uppgår till 2 273 miljoner kronor, varav kommunen svarar för 391 och kommunbolagen för 1 882. En stor del av investeringarna är hänförbara till nyproduktion och förnyelse av bostäder där Uppsalahem står för 832 miljoner kronor av årets investeringar.

Andra större investeringar under året är hänförbara till Uppsala Kommun Skolfastigheter AB med 500 miljoner kronor, Uppsala Vatten och Avfall AB med 224 miljoner kronor samt Uppsala Kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB:s investeringar på Studenternas, Gränby sportfält och parkering, Gränby friidrottsarena och Storvreta idrottshall. För kommunen i förvaltningsform är den enskilt största investeringen under året byggnationen av en ny bro vid Flottsund. Därtill har investeringar i infrastruktur skett, exempelvis i gator och parker, samt investeringar i markreserver för exploatering och bostäder för sociala ändamål. 

Investeringar och självfinansieringsgrad

Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras inom ramen för årets kassaflöde. För 2016 uppgick självfinansieringsgraden i kommunkoncernen till 58 procent tack vare årets positiva resultat. Utvecklingen av självfinansieringsgraden har de senaste åren varit positiv och har stärkts med 16 procentenheter sedan föregående år. År 2014 var självfinansieringsgraden låg vilket till stor del beror på köpet av fastigheterna i Ulleråker.

Investeringar

Kommunens investeringar sker sedan 2013 huvudsakligen inom ramen för kommunens aktiebolag. Under 2014 förvärvade kommunen fastigheter inom Ulleråkersområdet vilket förklarar den höga investeringsnivån det året. Merparten av de investeringar som genomförs inom kommunen i förvaltningsform avser investeringar i infrastruktur, exempelvis gator och parker samt investeringar i markreserv för exploatering, bostäder för sociala ändamål samt verksamhetslokaler för kommunens verksamheter.

Investeringarna i kommunen i förvaltningsform uppgick till 391 miljoner kronor för 2016 varav gatu- och samhällsmiljönämnden svarar för 225 miljoner kronor. Det enskilt största projektet är byggnation av ny bro vid Flottsund; en total investering på omkring 150 miljoner kronor varav 75 miljoner kronor under 2016. Projektet som sträckt sig över flera år, är nu i slutfasen och den nya bron kommer att öppnas under 2017. Andra stora projekt som genomförts under året och som fortsätter under 2017, är åtgärder på Strandbodgatan och Sysslomansgatan, ett färdigställande av Uppsala paradgata, Drottningsgatan, samt ett stort antal cykelvägar. Satsningen på upprustning och nybyggnation av lekplatser har fortsatt, bland annat i Svankärrsparken och i Vänge. I Ulva kvarn har en asptrappa färdigställts i samarbete med naturskyddsföreningen. En betydande del av investeringarna utgörs av reinvestering i befintligt gatunät samt utbyte av belysningsarmaturer.

Investeringar och självfinansieringsgrad kommunen

Kommunstyrelsens investeringar uppgår till 98 miljoner kronor, varav 58 miljoner kronor avser projekt inom exploateringsverksamheten som vid färdigställandet ska överföras till gatu- och samhällsmiljönämnden. Övriga investeringar utgörs av utvecklingsprojekt inom IT, ombyggnation av verksamhetslokaler samt återköp av bland annat Hammarskogs herrgård från Uppsala kommuns Sport- och Rekreationsfastigheter AB.

I kommunens övriga nämnder uppgår investeringarna sammantaget till 98 miljoner kronor. Investeringarna utgörs i huvudsak av ny- och återanskaffning av möbler och andra inventarier samt fordon och maskiner. Kulturnämnden har investerat 8 miljoner kronor i offentlig konst.

År 2016 uppgick självfinansieringsgraden av investeringarna till 100 procent tack vare årets positiva resultat. Det låga värdet 2014 beror på köpet av Ulleråker.

Översyn av pågående projekt (investeringar inkl. exploateringar)

Exploateringsverksamheten hade vid årets början omkring 150 öppna projekt. Många av projekten har varit pågående, men inaktiva under lång tid, och härrör från en tid med en annan redovisningskultur och regelverk. Ett genomlysningsarbete av samtliga projekt inleddes under året i syfte att skapa ordning i styrningen av projekten.

Exploatering 
Belopp i tusen kronor
Inkomster och utgifter under året Avslutat under året
  Inkomster Utgifter Netto Reavinst Reaförlust Netto
  154 374 -273 023 -118 649 42 255 -4 270 40 985


Totalt avslutades 13 projekt under året vilka gav ett positivt netto på 41 mnkr. Ytterligare projekt kommer att avslutas under 2017 som en konsekvens av den fortsatta genomlysningen. Projektens sammanlagda differens mellan inkomster och utgifter uppgick under året till -118 mnkr. Fluktuationer i inkomster och utgifter är vanliga mellan åren då projekten ofta har långa ledtider och är beroende av omvärldsfaktorer, vilket till exempel påverkar tidpunkter för när inkomster från markförsäljningar infaller.

Större exploateringsprojekt

Av de pågående projekten märks bland annat Ulleråker, Rosendal och Östra Salabacke. Totalt omfattar projekten cirka 14 000 lägenheter och kommer att pågå fram till och med 2030.

Projekt Rosendal bedrivs på mestadels kommunägd mark som planeras att omfatta cirka 4 000 lägenheter samt skolor, förskolor och handel. Utbyggnaden är planerad att pågå fram till år 2023. Rosendal har under 2016 varit i ett intensivt skede med många stora byggprojekt som pågår parallellt. I Södra Rosendal har inflyttning till bostäder skett och samtidigt uppförs många nya hus.

Projekt Östra Salabacke bedrivs huvudsakligen på kommunägd mark och omfattar 2 500 lägenheter samt skolor, förskolor och handel Projektet är planerat att pågå till och med år 2026. Den första inflyttningen i etapp 1 skedde i november och samtidigt pågår utbyggnad av allmän plats. Detaljplan för etapp 2 A har beslutats av plan- och byggnadsnämnden och etapp 2 B kommer att beslutas under det första halvåret 2017. Under slutet av 2017 kommer genomförandet av etapp 2 att komma igång. Arbetet med att detaljplanera etapperna 3 och 4 kommer att starta under 2017.

Ulleråker
Belopp i miljoner kronor

2014

2015

2016

Totalt
Hyresintäkter 33 31 35 98
Summa intäkter 33 31 35 98
Driftskostnader -19 -24 -27 -70
Avskrivning -19 -22 -17 -58
Reavinst/-förlust försäljning/utrangering -8 1 0 -7
Räntekostnader -24 -18 -19 -61
Summa kostnader -70 -64 -63 -197
Resultat Ulleråkersprojektet -37 -33 -28 -99


Projekt Ulleråker planeras omfatta cirka 7 000 lägenheter samt skolor, förskolor, service och handel. Utbyggnaden väntas pågå under 14 år och är i planeringsskedet. Ulleråker är idag klassificerat som anläggningstillgång varför drifts- och kapitalkostnaderna belastar kommunens resultat. Ulleråkers värdering kommer att prövas löpande, exempelvis i samband med beslut om detaljplaner. I april 2016 antog kommunstyrelsen ett planprogram för Ulleråker som ligger till grund för den fortsatta planeringen. Under våren och sommaren 2016 genomfördes samråd för de två första detaljplanerna. Mot bakgrund av inkomna yttranden, främst från länsstyrelsen, pågår sedan hösten 2016 fördjupade utredningar i syfte att klara planeringsförutsättningarna för markanvändningen utifrån ett grundvattenperspektiv. 

Risk och kontroll

Utveckling av låneskulden

Vid utgång av 2016 uppgick kommunkoncernens låneskuld till 14 162 (12 592) miljoner kronor. Uppsalahem AB svarar för 6 756 miljoner kronor, knappt hälften av låneskulden, medan Uppsala kommun svarar för 6 606 miljoner kronor. Merparten av kommunens låneskuld utgörs av vidareutlåning till de kommunala bolagen. Under året har Uppsala Kommun Skolfastigheter AB tagit lån för 800 miljoner kronor i eget namn med stöd av kommunal borgen.

Jämfört med 2015 ökade låneskulden i kommunkoncernen med 1 570 miljoner kronor huvudsakligen i kommunala bolag genom direktupplåning från kapitalmarknaden. Orsaken till den ökade låneskulden är bolagens ökande investeringar.

Låneskuld kommunkoncern

Vid utgången av 2016 uppgick Uppsala kommuns utlåning till de kommunala bolagen till 7 642 miljoner kronor. 5 004 miljoner kronor motsvaras av en extern upplåning medan 2 638 miljoner är utlåning av internt upparbetade medel, så kallade reverslån. Kommunens låneskuld ökade under 2016 med 25 miljoner kronor, från 6 581 till 6 606 miljoner kronor. Den måttliga ökningen beror på att de kommunala bolagens ökande investeringar finansierades genom egen upplåning direkt från kapitalmarknaden.

Vid utgången av 2016 uppgick nettolåneskulden (kommunens upplåning för egen del) till 1 085 miljoner kronor, en minskning med 656 miljoner kronor jämfört med 2015. Kommunen har gått från att ha en fordran åren 2009 till 2013 till att ha en låneskuld de senaste tre åren. Det främsta skälet till skuldökningen är förvärvet av fastigheterna i Ulleråker samt start av exploateringsprojekt inom främst Rosendal och Östra Salabacke där utbetalningarna ligger före inbetalningarna. I takt med att dessa exploateringsområden inklusive Ulleråker färdigställs och byggrätter säljs till marknaden vänder betalflöden från projekten till positiva värden och skulderna kan amorteras alternativt att pengarna används för nya projekt.

Finansieringsrisk och säkringsinstrument

Uppsala kommuns finanspolicy med riktlinjer reglerar den finansiella verksamheten för bolag och kommun gällande olika risker såsom refinansieringsrisk, ränte- och valutarisk, motpartsrisk och risker vid derivatanvändande. Låneskulden ska ha en över åren spridd förfallostruktur, skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid regleras liksom valutasäkring. Derivatinstrument med godkända motparter får användas under vissa villkor. Derivatinstrument används huvudsakligen för att justera räntebindning på lån samt att säkra utländsk valuta till svenska kronor.

Både kommunen och Uppsalahem AB, som har egen finansfunktion, får årligen en bedömning av sin kreditvärdighet från det internationella kreditbedömningsinstitutet Standard & Poor´s. Kommunens långfristiga kreditvärdighet är AA+ och Uppsalahem AB:s är AA- på en skala där AAA är högst. De höga kreditbetygen ger tillgång till finansiering med goda villkor. För att ytterligare stärka kommunkoncernens ställning på lånemarknaden sker en sammanslagning av de två finansfunktionerna under 2017.

Kommunkoncernen har kommuncertifikatsprogram om sammanlagt fem miljarder kronor för kortfristig upplåning och en borgensram hos Kommuninvest AB om 7,2 miljarder kronor. Av dessa program och ramar är knappt hälften utnyttjade.

Kommunen har obligationsprogram om fem miljarder kronor för långfristig upplåning. Därutöver finns det en investeringsram om 1,8 miljarder för kommunen och bolagen hos Europeiska Investeringsbanken.

Både kommunen och Uppsalahem AB använder sig av ränteswappar för att säkra delar av sin låneskuld med. En ränteswap används för att byta en rörlig ränta till fast ränta under lånets löptid. Vid utgången av 2016 var 970 miljoner kronor av kommunens låneskuld och 3 610 miljoner kronor av Uppsalahem AB:s låneskuld säkrade med ränteswappar. Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens lån är 2,1 år inklusive swappar och 1,7 år exklusive swappar. Den genomsnittliga räntebindningstiden för Uppsalahem AB:s lån är 3,3 år inklusive swappar och 2,59 år exklusive swappar. Säkringsförhållandet anses effektivt då de swappar som tecknats har underliggande lån.

Förfallostruktur och räntekostnader

Under år 2017 har kommunkoncernen låneförfall om sammanlagt 4,7 miljarder, varav 1,5 miljarder är låneskuld hos kommunen (1,2 miljarder är vidareutlånat till helägda bolag). Likviditetsberedskap utgörs av kontokrediter i bank om 2,2 miljarder kronor och kreditlöften om 1,9 miljarder. Därutöver finns placeringar om en miljard kronor.

Sjunkande marknadsräntorna under 2016 medförde minskade räntekostnader för kommunen, från 98 miljoner kronor 2015 till 80 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntan för upplåning blev 1,14 (1,42) procent. De finansiella kostnaderna för lån och pensionsskuld uppgick totalt till 91 (114) miljoner kronor. Lånen har förfall mellan en månad och nio år. Genomsnittlig kapitalbindningstid är 2,56 år vilket är en ökning från föregående årsskifte. Den ökade kapitalbindningstiden är ett resultat av medvetna val för att få längre löptider på de lån som omsätts eller nyupptas.

Finansnettot för Uppsalahem AB (inklusive dotterbolag) uppgick för 2016 till -111,3 mkr (128,6), vilket ger en snittränta netto 1,76 (2,17) procent. Lånen har en förfallostruktur exklusive löften mellan en månad och fem år. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden är 2,4 (2,1) år, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Ökande skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad är ett finansiellt nyckeltal som används för att beskriva den finansiella risken i form av räntekänslighet. Skuldsättningsgraden beräknas som kvoten mellan skulder och eget kapital.

Skuldsättningsgrad

 Skuldsättningsgraden i kommunkoncernen per 31 december 2016 uppgick till 255 procent. Det egna kapitalet är i nivå med tidigare år medan skulderna ökar. Den ökande skulden beror på de stora pågående investeringarna i kommunkoncernen som till stor del lånefinansieras. Sammantaget påverkar det skuldsättningsgraden negativt. Nyckeltalet visar att kommunkoncernen är känslig för höjda räntenivåer.

Utveckling av pensionsskulden och pensionskostnaderna

Av det totala pensionsåtagandet redovisas 22 (20) procent som skuld i balansräkningen. Den övriga delen, det vill säga ansvarsförbindelsen (pensionsrättigheter som intjänats före 1998), har under året minskat med 152 miljoner då utbetalningarna kopplade till skulden överstiger ränteuppräkningen för skulden. Genom att avbetalningarna på ansvarsförbindelsen fortsatt överstiger uppräkningar och nya avsättningar för pension, förväntas det totala pensionsåtagandet minska under de kommande åren.

Pensionsåtagande 
Belopp i miljoner kronor

2014

2015

2016
Avsättningar för pensioner 773 848 897
Upplupen pensionskostnad, individuell del 218 233 251
Pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse 4 370 4 233 4 082
Totalt pensionsåtagande 5 361 5 315 5 230
Genom pensionsstiftelse säkrad del av pensionsåtagandet, inkl. särskild löneskatt 392 404 420
Övriga särskilt placerade medel för pensionsåtagandet 157 - -
Öronmärkt eget kapital, pensionskostnad 255 255 255


För att möta pensionsåtagandet har 310 miljoner kronor placerats i en pensionsstiftelse vars marknadsvärde vid årsskiftet motsvarade 338 miljoner kronor, en värdeökning på 4 procent jämfört med 2015. Värdet av denna placering, inklusive löneskatt, motsvarar 420 miljoner kronor. År 2014 och tidigare fanns även pensionsmedel placerade i obligationer, men dessa är nu avyttrade.

Årets pensionskostnader uppgick, inklusive löneskatt, till 554 (555) miljoner kronor, något lägre än förra året tack vare en lägre ränta. I pensionskostnaderna ingår utöver kostnaden för innevarande år även utbetalningar av pensioner från ansvarsförbindelsen med 200 (194) miljoner kronor. Denna del av pensionskostnaden avser pensionsrättigheter som intjänats före 1998. Den årliga kostnaden för denna historiska pensionsskuld kommer att öka successivt till cirka 232 miljoner kronor år 2026 för att därefter minska och till slut försvinna helt. Placeringen i pensionsstiftelsen är avsedd att möta de ökade utbetalningarna.

Utmaningar framöver

Ökade behov av välfärdstjänster till följd av den demografiska utvecklingen, finansiering av stora investeringar samt integration är utmaningar som kommunen kommer att möta de kommande åren. Därtill finns faktorer som sysselsättning och löne- och prisutveckling som inverkar på kommunens möjlighet att övervinna utmaningarna. Sysselsättningen påverkar både kommunens intäkter från skatter och kommunens utgifter, bland annat i form av ekonomiskt stöd. Bostadsbrist och brist på kompetens försvårar ytterligare kommunens möjlighet att bedriva effektiv verksamhet.

Framtiden ser emellertid relativt ljus ut för Uppsala som tillhör kommuner med hög tillväxt. De senast åren har sjunkande räntor underlättat för kommunen att finansiera sina investeringar med låg räntekostnad. Men för att klara utmaningarna framöver och samtidigt säkerställa fortsatt god ekonomisk hushållning behöver kommunen finansiera en större andel av sina investeringar med egna medel.

Den demografiska utmaningen

De närmaste åren kommer Uppsalas befolkningssammansättning att förändras jämfört med de senaste åren. Barn och ungdomar i skolåldern och antalet personer i åldern 80 år och äldre förväntas öka i snabbare takt än antalet personer i åldern 19-64 år. Statistiska centralbyrån bedömer att de demografiskt betingade behoven i genomsnitt kommer att öka med 1,7 procent åren 2016-2020. Detta kan jämföras med 0,6 procent per år för åren 2000-2015. Samtidigt väntas skatteunderlagets tillväxt framöver att avta och ligga mellan 0,8 och 0,5 procent. Detta innebär att intäkterna från skatter inte kommer att täcka den demografiska behovsutvecklingen. Då motsvarande utveckling sker i hela landet kommer Uppsala inte att kompenseras för det genom kostnadsutjämningen.

Det starka demografiska trycket i kombination med en svag ökning i det reala skatteunderlaget ställer krav på åtgärder. På kort sikt krävs fortsatt effektiviseringar i ännu större omfattning än tidigare. Detta förutsätter att Uppsala kommun fortsätter att jämföra sig med andra kommuner, såväl kommuner med liknande strukturella förutsättningar som kommuner med effektivare verksamheter. De olika verksamheterna behöver även jämföra sig med verksamheter i den egna kommunen som har vidtagit effektivitetsåtgärder och visat goda resultat.

De senaste åren har Uppsala kommun genomfört effektiviseringsåtgärder för att sänka kostnaderna i synnerhet i de verksamheter där kostnaderna varit högre än referenskostnaderna. Referenskostnader är kostnader som kommunen skulle haft om verksamheten bedrevs med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Referenskostnaden varierar från en kommun till en annan beroende på den demografiska sammansättningen och andra strukturella förutsättningar. Trots en stor minskning i avvikelsen från referenskostnaden de senaste två åren visar Uppsala fortfarande högre nettokostnader än referenskostnaden för gymnasieskola, barn- och ungdomsvård och äldreomsorg. Den sammanlagda nettokostnadsavvikelsen uppgår till 250 miljoner kronor. En kostnadseffektivisering i denna storlek motsvarar en skatteunderlagsökning på 2,5 procent.

För att öka skatteintäkter och för att sänka sina kostnader på längre sikt behöver kommunen lyckas med etableringen av de nyanlända. Utan en lyckad etablering kommer integrationen bli en utmaning. En framgångsrik skolgång och goda resultat i språkundervisningen är viktiga inslag i en lyckad etablering.

Investeringsnivå och investeringsfinansiering

Fortsatt hög investeringsnivå för bostäder, skolor och infrastruktur driver både en ökande låneskuld, ökad andel kapitalkostnader som del av de samlade intäkterna samt ökad snittkostnad för producerade välfärdstjänster. Låneskulden och anläggningstillgångar ökar i en sådan takt att kommunens soliditet riskerar att sjunka trots goda ekonomiska resultat. Resultatet behöver ligga över de 2 procent som tidigare varit riktmärket för resultat. Med sjunkande soliditet och ökad låneskuld sätts press på kreditbetyg vilket kan leda till fördyrade lånekostnader. Brist på likviditet i marknaden ger också dyrare lån. Den situation vi sett de senaste åren med god likviditet har till del genererats genom Riksbankens agerande vilket måste ses som temporära åtgärder. En likviditetsbrist i systemet kan även leda till svårigheter att finansiera investeringar.

5. Kommunens verksamheter

Varifrån kommer pengarna och var används de till?

De flesta pengar som kommunen använder kommer från kommunalskatt. En ganska stor del kommer från statliga bidrag. En mindre del kommer från avgifter som invånare och verksamheter i kommunen betalar för till exempel förskola eller miljötillsyn. En mindre del kommer också från hyror, försäljning av tjänster till andra kommuner och finansiella intäkter. 

De mesta av kommunens pengar går till skola, äldreomsorg, vård och omsorg av personer med funktionsvariationer och förskola. Kommunen satsar en högre andel av på stadsbyggnad 2016 jämfört med 2015.

Fördelning av pengar

Varifrån pengarna kommer och vad de används till. Källa: kommunens ekonomisystem.

Andelen tjänster som utförs av privata utförare har ökat för varje år och fram till 2015. År 2016 gick 36 procent av resurserna till privata utförare, medan 64 procent gick till egen regi. Det var samma nivå som för 2015.

Fördelning egen regi och privata utförare

Fördelning mellan egen regi och privata utförare. Källa: kommunens ekonomisystem.

Andelen privata utförare skiljer sig mellan olika områden. Inom vård- och omsorgsverksamheter går varannan krona till en privat utförare. Inom pedagogisk verksamhet går ungefär var fjärde krona till verksamhet som utförs privat, men det finns stora skillnader mellan skolformerna. Exempelvis används var femte krona till privata utförare inom grundskolan, medan varannan krona inom vuxenutbildning går till andra utförare än kommunala.

Kommunens nämnder och produktionsstyrelser

Översikt över kommunens nämnder och produktionsstyrelser

Årets ekonomiska resultat för kommunens nämnder och produktionsstyrelser är 381 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 56 miljoner kronor 2015 och -165 miljoner kronor 2014. Om man bortser från kommunstyrelsen och finansförvaltningen är resultatet 122 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet är en effekt av ett systematiskt arbete med att effektivisera och prioritera inom och mellan kommunens verksamheter. I avsnittet Finansiell analys finns det utförliga kommentarer kring kommunens och kommunkoncernens ekonomiska resultat.

Belopp i miljoner kronor Intäkter exkl. kommunbidrag Total kostnad Netto-kostnad Kommun-bidrag Resultat 2016
Kommunstyrelsen 1 730 -2 024 -294 362 68
Valnämnden 0 0 0 0 0
Finansförvaltningen 12 612 -12 421 - - 191
           
Utbildningsnämnden 847 -5 278 -4 431 4 430 -1
Arbetsmarknadsnämnden 160 -723 -563 584 21
Socialnämnden 433 -1 045 -612 620 7
Omsorgsnämnden 66 -1 585 -1 519 1 530 11
Äldrenämnden 239 -1 928 -1 689 1 719 30
Kulturnämnden 41 -317 -275 282 6
Idrotts och fritidsnämnden 44 -245 -202 208 7
Gatu- och samhällsmiljönämnden 73 -497 -423 442 19
Plan och byggnadsnämnden 79 -130 -51 64 13
Namngivningsnämnden 0 -1 -1 0 -1
Räddningsnämnden 59 -198 -139 140 1
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 40 -58 -18 19 1
Överförmyndarnämnden 62 -76 -14 15 1
Styrelsen Uppsala vård och omsorg 1 963 -1 969 - - -6
Styrelsen för teknik och service 876 -864 - - 13
Totalt Uppsala kommun     -10 233 10 416 381

Ekonomiskt resultat 2016 för kommunens nämnder och styrelser.

Mål och budget 2016-2018 innehåller sammanlagt 14 kommungemensamma inriktningsmål och 20 inriktningsmål som riktar sig till en eller flera nämnder. Mål och budget innehåller även två uppdrag som riktar sig till alla nämnder. Det finns därutöver 27 uppdrag och 75 riktade satsningar som riktar sig till en eller flera nämnder. Den årliga uppföljningen fångar också upp 20 uppdrag från föregående år och 42 uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fattat beslut om under året. Följande diagram ger en översikt över statusen för inriktningsmål, uppdrag och riktade satsningar. Diagrammet följs av en närmare beskrivning av inriktningsmål och uppdrag från Mål och budget 2016. En fullständig beskrivning av bedömningarna för inriktningsmål, samtliga uppdrag och riktade satsningar samt indikatorer för dessa finns i bilaga 8.

Inriktningsmål
Översikt över inriktningsmål, uppdrag och riktade satsningar.

I de kommande nämndavsnitten finns motsvarande diagram som visar nämndernas bidrag till uppfyllelse av inriktningsmål, uppdrag och riktade satsningar. I nämnddiagrammen redovisas de olika typerna av uppdrag samlat, det vill säga uppdrag från Mål och budget 2016, kvarvarande uppdrag från tidigare år och de uppdrag som kommit från kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen under året.

Inriktningsmål

Den samlade bedömningen av kommunens arbete är att det löper på enligt plan i riktning mot målen. Bedömningen grundar sig på att nämnderna rapporterar i vilken mån de bidragit till måluppfyllelsen och på de indikatorer som ingår i Mål och budget. Kommunens verksamheter har till stor del uppnått ambitionerna för 17 av de 34 inriktningsmålen. Resterande 17 inriktningsmål är delvis uppnådda. Endast för två av målen kan en negativ trend observeras.

Färgmarkeringarna innebär för målens del följande
Mörkgrön ring Nämnderna har uppnått det de planerat (eller mer) för att bidra till inriktningsmålet.
Grön tom ring. Målen är uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Nämnderna har uppnått övervägande del av det de planerat för att bidra till inriktningsmålet
Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Nämnderna har uppnått delar av vad de planerat för att bidra till inriktningsmålet.
Röd tom ring. Målet är inte uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Nämnderna har inte uppnått det de planerat för att bidra till inriktningsmålet.

 

Kommungemensamma mål

 
Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, OMN, PBN, RÄN, SCN, SVO, UBN, ÄLN, ÖFN

Gul pil nedåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar negativ utveckling över tid.

Negativ utveckling över tid.
Barns och ungdomars delaktighet bidrar till att verksamheten anpassas till deras behov.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, NGN, OMN, PBN, SCN, STS, SVO, UBN, ÖFN

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Skillnader i levnadsvillkor för kommunens invånare jämnas ut.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, OMN, PBN, SCN, STS, SVO, UBN, ÄLN

Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.

Utveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Uppsala kommun möjliggör för ett utökat utbud av bostäder och arbetstillfällen.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, NGN, OMN, PBN, RÄN, SCN, SVO

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Uppsala kommun är i framkant i miljö- och klimatomställningen. Utsläppen av växthusgaser minskar totalt sett, miljömålen uppfylls och åtgärder vidtas för anpassning efter förändrat klimat.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, OMN, PBN, RÄN, SCN, STS, SVO, UBN, ÄLN

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Uppsala kommun är attraktiv för nyetableringar och företag.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, OMN, PBN, RÄN, UBN, ÄLN

Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Uppsala kommun ska vara en av landets bästa landsbygdskommuner.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, OMN, PBN, RÄN, SCN, SVO, UBN, ÄLN

Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.

Spretig utveckling över tid.
God service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag, ideell sektor samt kommuninvånare.

Nämnder som arbetat med målet: Samtliga nämnder

Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.

Spretig utveckling över tid.
Det förebyggande arbetet och tidiga insatser utvecklas inom kommunens alla verksamheter.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, OMN, PBN, RÄN, SCN, SVO, UBN, ÄLN

Grön pil framåt. Målen är uppnått, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Tillgänglighetsskapande åtgärder i kommunens bostadsområden minskar behovet av särskilda boendeformer.

Nämnder som arbetat med målet: GSN, IFN, KS, OMN, PBN, ÄLN

Grön tom ring. Målen är uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.

Utveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens medarbetare, samtidigt som delade turer motverkas i verksamheten.

Nämnder som arbetat med målet: Samtliga nämnder utom NGN

Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Uppsala kommun erbjuder attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl i konkurrensen, jämfört med andra arbetsgivare.

Nämnder som arbetat med målet: Samtliga nämnder utom NGN

Grön fyrkant. Målen är uppnått, trenden visar spretig utveckling över tid.

Spretig utveckling över tid.
Medarbetare har förutsättningar att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling. Utvecklingsvägar är kända och kommunicerade.

Nämnder som arbetat med målet: Samtliga nämnder utom NGN

Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Uppsala kommun erbjuder fler människor med funktionsnedsättning arbete och sysselsättning.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, OMN, PBN, SCN

Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.

 

Kommunstyrelsen

 
Kommunen underlättar för innovationer i den egna verksamheten och utgör testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer.

Nämnder som arbetat med målet: KS

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Uppsala utvecklas som destination.

Nämnder som arbetat med målet: KS

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, KS, KTN, SCN, UBN

Grön fyrkant. Målen är uppnått, trenden visar spretig utveckling över tid.

Spretig utveckling över tid.

 

Stadsbyggnad

 
Uppsalas grönområden och parker håller hög kvalitet och finns nära Uppsalaborna.

Nämnder som arbetat med målet: GSN, IFN, MHN, NGN, PBN

Grön pil framåt. Målen är uppnått, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Uppsala har väl fungerande kommunikationer och infrastruktur som främjar hållbara transporter.

Nämnder som arbetat med målet: GSN, IFN, NGN, PBN

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Räddningsnämndens mål och uppdrag återfinns till stora delar i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet och räddningstjänst som beslutats av nämndens tre kommunfullmäktige.

Nämnder som arbetat med målet: RÄN

Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.

Utveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.

 

Utbildning och arbete

 
Utbildningsresultaten ska förbättras.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, UBN

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Segregationen ska minska.

Nämnder som arbetat med målet: AMN, UBN

Gul pil nedåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar negativ utveckling över tid.

Negativ utveckling över tid.
Uppsalaborna i arbetsför ålder har egen försörjning.

Nämnder som arbetat med målet: AMN

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Personer med långvarigt biståndsmottagande erbjuds aktivt stöd, utbildningsinsatser eller arbetsmarknadsanställning för att nå egen försörjning.

Nämnder som arbetat med målet: AMN

Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.

Spretig utveckling över tid.
Alla barn och unga garanteras en trygg och lärande miljö och elever med behov av stöd ges möjlighet till tidiga insatser.

Nämnder som arbetat med målet: UBN

Grön pil framåt. Målen är uppnått, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Barns och ungdomars delaktighet bidrar till att skolan anpassas till deras behov.

Nämnder som arbetat med målet: UBN

Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Fritidshemmen ska uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning genom att stimulera deras utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation i en trygg miljö.

Nämnder som arbetat med målet: UBN

Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Ökad likvärdighet ska uppnås genom att lägstanivån för elevernas kunskapsresultat i Uppsalas skolor höjs.

Nämnder som arbetat med målet: UBN

Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.

 

Vård och omsorg

 
Inflytande och delaktighet inom välfärden ökar för Uppsalaborna.

Nämnder som arbetat med målet: OMN, SCN, ÄLN

Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Väntetid till särskilda boenden ska minska.

Nämnder som arbetat med målet: ÄLN

Mörkgrön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.

Positiv utveckling över tid.
Ökat inflytande för brukarna inom äldreomsorgen

Nämnder som arbetat med målet: ÄLN

Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Andelen äldre som är nöjda med maten ska öka.

Nämnder som arbetat med målet: ÄLN

Grön pil framåt. Målen är uppnått, trenden visar stabil situation över tid.

Positiv utveckling över tid.

 

Kultur, idrott och fritid
Uppsalas evenemang bidrar till att stärka Uppsalas attraktivitet för medborgare och besöksnäringen.

Nämnder som arbetat med målet: GSN, IFN, KTN

Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.
Uppsala kommuns utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är jämställt och tillgängligt för alla.

Nämnder som arbetat med målet: GSN, IFN, KTN

Grön pil framåt. Målen är uppnått, trenden visar stabil situation över tid.

Stabil situation över tid.

För att ge några exempel på nämndernas arbete så rapporteras om flera genomförda åtgärder för att Uppsala ska vara i framkant i miljö- och klimatomställningen, till exempel fordonsomställning till miljöbilar, transporteffektivisering och energieffektivisering samt övergång till miljövänligare fordon och transporter, förtydligade miljökrav i upphandlingar, ökad andel inköp av ekologiska livsmedel och förbättrade metoder och material vid brandsläckning. Ett resultat är också att kommunens systematiska arbete med klimatanpassning rankas som nummer två i Sverige.

För att är Uppsala ska ha väl fungerande kommunikationer och infrastruktur som främjar hållbara transporter en av utgångspunkterna i alla fördjupade översiktsplaner och planprogram, närhet till kollektivtrafik. Möjligheten att ta sig till och från anläggningar eller andra platser där den fria tiden spenderas är en viktig aspekt.

Under året har flera samordnade processer etablerats mellan berörda förvaltningar och samarbetet med det civila samhället stärkts i arbetet mot målet Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn. Kulturnämnden har genomfört åtgärder för att öka inkluderingen av nyanlända i Sverige och skapa meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Arbetsmarknadsnämnden har startat svenska för invandrare med yrkesinriktning mot vård och omsorg.

Äldrenämnden har arbetat med HBTQ-certifiering på boenden och även uppnått målet Väntetid till särskilda boenden ska minska. Den genomsnittliga väntetiden till särskilda boenden har minskat med 48 dagar från 96 till 48 sedan föregående år. Resultatet är en effekt av en utbyggnad av lägenheter i vård- och omsorgsboenden under 2016.

Omsorgsnämnden har inom arbetet mot målet Inflytande och delaktighet inom välfärden ökar för Uppsalaborna startat ett brukarråd och hållit medborgardialoger för att ta tillvara på medborgarnas engagemang. Socialnämnden har tagit fram en aktivitetsplan för romsk inkludering. När det gäller barns och ungdomars delaktighet så har gatu- och samhällsmiljönämnden kontaktat förskolor som ligger i anslutning till parker som ska rustas upp, för medverkan som idésprutor.

När det gäller målet Uppsalas evenemang bidrar till att stärka Uppsalas attraktivitet för medborgare och besöksnäringen, har kulturnämnden tagit aktiv del i arbetet med att stärka Uppsalas kultur- och fritidsutbud inom det finska förvaltningsområdet. Nämnden har också stöttat en mängd större och mindre evenemang. Starten av Uppsala kulturskola har gett ökad tillgång till kultur för barn och unga vilket är en bidragande faktor för en god hälsa. Detta bidrar till målet Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Kommunstyrelsen har genomfört en första kartläggning av skillnader i hälsoläge och levnadsvillkor som ska leda till förslag på åtgärder och mått på god hälsa för att Skillnader i levnadsvillkor för kommunens invånare ska jämnas ut. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har konstaterat skillnader ur hälsosynpunkt i bostäder i olika bostadsområden och kommer därför att utveckla hälsoskyddstillsynen.

För att god service, enkelhet och korta handläggningstider ska prägla kommunens kontakter, lanserade styrelsen för teknik och service lanserade i september appen Felanmälan Uppsala kommun och en webbtjänst som samlar flera av de befintliga felanmälningsformulären. Tjänsterna gör det enklare för medborgare att anmäla fel och lämna synpunkter till kommunen vilket visar sig i att antalet mottagna ärenden ökat. Även återkopplingen till medborgarna har förbättrats genom att medborgaren får meddelande om att ärendet har registrerats samt när ärendet avslutas.

Ett undantag från bedömningen att arbetet löper på enligt plan gäller arbetet mot målet Uppsala kommun erbjuder fler människor med funktionsnedsättning arbete och sysselsättning. Målet är kommungemensamt men åtta nämnder har bedömt att de inte kan bidra till måluppfyllelse med motiveringen att arbetet inte faller inom ansvarsområdet och en rapporterar att den inte nått målet.

Ett annat exempel där arbetet kan förbättras är målet Uppsala kommun är attraktiv för nyetableringar och företag. Trots att det är ett kommungemensamt mål har fem nämnder bedömt att bidra de inte kan bidra till måluppfyllelse med motiveringen att arbetet inte faller inom ansvarsområdet. De fem nämnderna ansvarar dock alla för områden som kan anses som viktiga för att Uppsala kommun ska vara ett väl fungerande samhälle vilket är viktigt för attraktiviteten för nyetableringar och företag. De bör därför kunna redovisa ett arbete som leder mot målet.

Uppdrag 
Kvarvarande uppdrag sedan tidigare år

Av de 20 uppdrag som var kvar från föregående år har 13 genomförts under 2016 och i sju löper arbetet på enligt plan.

Nya uppdrag 2016

I Mål och budget 2016 gav kommunfullmäktige nämnderna 26 uppdrag vid sidan av inriktningsmålen. Under 2016 har sex av 26 uppdrag helt genomförts, medan 20 är pågående. De uppdrag där arbete pågår har kommit olika långt men i många fall beräknas arbetet att slutföras under 2017. Kommunfullmäktige har dessutom löpande under 2016 gett nämnderna 42 uppdrag ytterligare. Av dessa är 19 redan genomförda, i 18 pågår arbetet enligt plan medan fem ännu inte är påbörjade då uppdragen getts sent under året.

Riktade satsningar

Av de 76 riktade satsningarna i Mål och budget så är 37 stycken genomförda, 37 är påbörjade och arbetet löper på enligt plan medan två ännu inte är påbörjade. När det gäller de satsningar som inte påbörjats, beror det i ett av fallen på att plan- och byggnadsnämnden avvaktat beslut om översiktsplan och därför inte påbörjat arbetet med handlingsplan utifrån översiktsplanen för framtida tillväxtområden. Socialnämnden har inte kunnat påbörja satsningen Regeringens satsning på kvinnojourer innebär en ökad möjlighet för jourerna att arbeta och stödja våldsutsatta kvinnor. Nämnden avser att fortsätta söka de statliga utvecklingsmedel som kan komma inom området. Detta beror på att inga medel har utlysts.

Jämförelser

För att bättre förstå utvecklingen eftersträvar Uppsala kommun att göra jämförelser, både över tid, med andra kommuner och inom kommunen. Uppsala ingår i ett jämförelsenätverk av större mellansvenska kommuner. Nätverket kallas R9 och innehåller förutom Uppsala även Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Södertälje, Västerås och Örebro. Genomsnittet för R9-kommunerna används som jämförelsegrund på flera ställen i årsredovisningen. I vissa fall jämförs Uppsala med en annan grupp kommuner än genomsnittet för R9 utifrån att det är relevant för verksamhetsområdet. Det framgår då vilka dessa kommuner är.

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Gatu- och samhällsmiljönämnden ansvarar för planering, utbyggnad och förvaltning av det offentliga rummet. Det innebär ansvar för gator, torg, parker och naturområden, kommunens jord- och skogsbruk, parkeringar, hamnar och farleder, övrig allmän platsmark, gång- och cykelvägar samt kommunala trafikanläggningar. Dessutom ansvarar nämnden för upplåtelse av offentlig plats och handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst.

Viktiga händelser under året

Uppsala hamnade på andra plats i Cykelfrämjandets jämförelse av kommuners arbete med cykelfrågor. Det är tre placeringar bättre än fjolårets femte plats. Nämnden har genomfört många insatser under året för att underlätta cykling, exempelvis Cykelveckan, Pelle Svanslös cykeldag, Cykling utan ålder, Buslätt att cykla rätt och Vintercyklisten.

Nämnden har genomfört en hastighetsöversyn och förändrat hastigheten i ett antal prioriterade tätorter: Storvreta, Lindbacken, Gunsta, Ramstalund, Ytternäs, Vreta, Bodarna och Lövstalöt. Lokala trafikföreskrifter för ytterligare 10 prioriterade tätorter är klara och omskyltning sker under 2017.

En översyn av parkeringar utmynnade i ett beslut om nya parkeringsregleringar. Arbete med att inventera befintliga parkeringar samt föreslå nya parkeringar i ytterområden startades i december.

Ett uppmärksammat arbete under året var att Svandammen tömdes och muddrades för första gången sedan den anlades. I Stadsskogens naturreservat har dammarna och Valltjärn grävts ur då de var på väg att växa igen.

Måluppfyllelse

Mål för gatu- och samhällsmiljönämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för gatu- och samhällsmiljönämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Nämnden har bidragit till målet om väl fungerande kommunikationer och infrastruktur som främjar hållbara transporter genom att underlätta cykling och användning av kollektivtrafik. Nämnden har bland annat planerat och projekterat för insatser för en bättre framkomlighet för kollektivtrafiken. En hastighetsöversyn och en inventering av övergångsställen har genomförts i flera orter. Vinterväghållningen har fortsatt att utvecklas för att öka tillgängligheten till allmän plats för hela befolkningen, inklusive personer med funktionsnedsättning, och för att möjliggöra cykeltrafik året om.

När det gäller målen grönområden och parker håller hög kvalitet och finns nära Uppsalaborna och att ge förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen har nämnden bland annat byggt en lekplats för barn med autism som huvudsaklig målgrupp. Flera parkmiljöer har anlagts och en lekplatsutredning pågår. Det pågår även ett arbete med att ta fram strategier för bland annat spontanidrottsanläggningar, utegym, offentliga toaletter och hundrastplatser.

Flera av nämndens verksamheter stödjer fullmäktiges mål om god service, enkelhet och korta handläggningstider. Trafikcentralen vann under året Svenska mästerskapen i telefoni och kundservice i kategorin resor & transport. En nöjd-kund-undersökning inom markupplåtelser visar att Uppsala har en fortsatt positiv utveckling. För att förenkla invånarnas kommunikation med kommunen infördes under året ett systemstöd på webben för felanmälan, frågor och önskemål. Till detta lanserades också en app för felanmälan. Efter tre månaders drift kommer ca 70 procent av ärendena via webbformuläret och appen. Det har under året varit ett stadigt ökande antal följare på de sociala medier som finns för nämndens verksamheter. Särskilt uppskattat har isplognings- och skidspårningsinformationen varit. Det finns numera Facebooksidor även för Björklinges, Hammarskogs och Sunnerstaåsens friluftsområden och inte som tidigare endast för Fjällnora.

Nämnden har bidragit till målet om miljö- och klimatomställningen genom att i plansammanhang lyfta fram effekterna av trafikens miljöpåverkan vid olika utbyggnadsalternativ och verksamhetslokaliseringar. Arbetet med att byta ut belysningsarmaturer till mer energieffektiva alternativ har fortsatt och gör att energiåtgången för den offentliga belysningen har minskat.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Gatu- och samhällsmiljönämnden

442,3

423,4

19,0

13,4

Politisk verksamhet 1,1 0,9 0,2 0,0
Infrastruktur, skydd m.m. 372,5 361,1 11,3 8,6
Fritid och kultur 7,7 9,2 -1,5 0,5
Grundskola 0,1 0,0 0,1 -0,4
Färdtjänst/riksfärdtjänst 60,7 48,2 12,5 6,6
Affärsverksamhet 0,4 4,1 -3,6 -2,6
Övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,7
Nettoinvestering 518,5   225,3  

Årets ekonomiska resultat uppgår till 19 miljoner kronor efter att en bokslutsreglering gjorts med 13,3 miljoner för vinterväghållningen. Enheten för särskild kollektivtrafik är den verksamhet som haft lägst kostnader jämfört med budget, vilket främst beror på lägre transportkostnader än förväntat. Även medarbetarkostnaderna är lägre än de budgeterade. Ett större överskott finns även inom verksamhetsområdet trafik och samhälle. Vinterväghållningen avviker med högre nettokostnader än budgeterat vilket uppvägs av nämndens budgeterade reserv för området och lägre nettokostnader inom andra delar av verksamheten. Årets investeringar uppgår till 225,3 miljoner kronor.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för
Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsarbetet genomsyrar hela nämndens verksamhet och hanteras i såväl det löpande arbetet som vid planering av investeringsåtgärder. För att underlätta prioritering av trafiksäkerhetsåtgärder har en koppling till det nationella målstyrningsarbetet med utpekade indikatorer för trafiksäkerhet gjorts. Under 2016 omkom fyra personer i trafiken i kommunen, varav en på det kommunala vägnätet och övriga tre på det statliga vägnätet. Enligt polisens registreringar i Transportstyrelsens informationssystem för skador och olyckor (STRADA) var det 43 svåra olyckor i kommunen under året, varav 21 på det kommunala vägnätet. Enligt sjukvårdens registreringar i STRADA har det skett tre allvarliga olyckor och 108 måttliga olyckor inom det kommunala vägnätet.

Biologisk mångfald

Skötseln av kommunens marker ska så långt möjligt gynna biologisk mångfald. Under året har därför bland annat ett projekt för att inventera gräsytor i Uppsala och Storvreta genomförts. Syftet var att hitta de ytor som har störst potential att hysa hög artrikedom och att sedan sköta dessa som ängsmark. Ett annat sätt att gynna biologisk mångfald är att plantera växter som gynnar bin och andra pollinerare på den mark som inte utnyttjas i väntan på exploatering. Projektet har pågått i ett par år och har också syftat till att skörda och få avsättning för grödorna som biogas.

För att gynna hotade arter har en gammal grustäkt i Stora Vallskog norr om Uppsala restaurerats för att gynna ortolansparv. Insekter som trivs i gamla grova aspar är en annan artgrupp som kommunen har särskilt stort ansvar för, eftersom en stor del av den nationella populationen finns här. Under året har därför ett försök att placera ut aspstockar gjorts för att se hur bra cinnoberbaggen sprider sig. Kommunen har också deltagit i ett samfinansierat projekt med Länsstyrelsen och Upplandsstiftelsen för att kartlägga asprika skogsbestånd öster om Uppsala stad.

För att ta tillvara en del av de naturvärden som fanns på Rosendalsfältet har avverkade tall- och aspstockar placerats ut på strategiska ställen, i till exempel Stadsskogen och Hågadalen-Nåsten för att gynna framför allt skalbaggar. Överbliven fin sand har flyttats till Röbo friluftsområde norr om Uppsala stad för att gynna sandlevande arter. Större marksjok med sand har också flyttats från Rosendal till Polacksbacken och Kronparken i ett försök att rädda den population av bibaggar som fanns i Rosendalsområdet.

Särskild kollektivtrafik

I samband med bildandet av den nya trafikcentralen och ett förändrat regelverk inom färdtjänst har stora effektiviseringsvinster uppstått. Orsaker till vinsterna är ett ökat samresande och en effektivare hantering av befintliga fordon, men också att sjukresor som tidigare utfärdades av färdtjänst idag hanteras av landstinget. Nöjd-kund-undersökningar inom den särskilda kollektivtrafiken visar att 71 procent anser att taxin kom på det klockslag som var bestämt och att 86 procent ansåg att de kom fram i tid.

Uppföljning av brukare av särskild kollektivtrafik
Uppföljning av brukare av särskild kollektivtrafik. Källa: Gatu- och samhällsmiljönämndens egen uppföljning av särskild kollektivtrafik.

Framtida utmaningar

I ett snabbt växande Uppsala behöver nämnden vara lyhörd för de förväntningar som ställs på den kommunala organisationen. De demografiska förutsättningarna med en hög inflyttningstakt och en allt större del av befolkningen i hög ålder, medför utmaningar i planeringen av de offentliga miljöerna. För att bygga en långsiktigt hållbar kommun behöver synen på offentlig miljö förändras. Förändrade behov av – och förutsättningar för – allmänna platser gör att kommunen måste planera för multifunktionell markanvändning på ett sätt som inte gjorts tidigare.

För att kunna möta utmaningarna behöver nämnden ha en flexibel förvaltningsorganisation som kan möta behoven hos omvärlden med bland annat digitalisering och teknikutveckling. Nämnden måste säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning både genom rekrytering av medarbetare och genom att se till att knyta an till kompetens utanför organisationen.

För att skapa goda möjligheter för en långsiktigt hållbar tillväxt måste nämnden fortsätta att verka för att infrastrukturen ska gynna omställningen till hållbara transporter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Nämnden svarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, alkohollagen, lotterilagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt för den kommunala lantmäterimyndigheten.

Viktiga händelser under året

Uppsala har varit försökskommun inom Folkhälsomyndighetens uppdrag att få fram nationella riktlinjer för hur man ska agera vid värmeböljor på vård-och omsorgsboenden. Med anledning av att ett förändrat klimat orsakar fler värmeböljor, är detta ett viktigt utvecklingsområde för att skydda känsliga personer mot ohälsa.

Nämnden har påbörjat en tillsyn av strandskyddet under året. Tillsynen bidrar till att skydda naturen och gör det möjligt för kommunens invånare att befinna sig vid vatten på fritiden. Nämnden ser att tillsynen leder till publicitet, vilket i sin tur leder till ett ökat antal klagomål. Tillsynen leder därmed till att nämnden påverkar och ökar efterlevnaden av strandskyddet.

Kommunen har under året antagit en ny översiktsplan. Nämnden har deltagit aktivt i arbetet. Att nämnden bidrar med miljö-och hälsoskyddsperspektivet i översiktsplanen är viktigt då den styr mark- och vattenanvändningen i Uppsala för framtiden. Det är viktigt att nämndens perspektiv kommer in i översiktsplanen för att säkerställa en hållbar samhällsutveckling i Uppsala.

Luftmätningar på Kungsgatan har visat att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10 och kväveoxider) klaras för tredje året i rad. Att klara miljökvalitetsnormen för partiklar på Kungsgatan är viktigt för invånarnas hälsa och för att uppnå det nationella miljömålet frisk luft.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Nämnden har under året genomfört ett projekt som har undersökt om det finns skillnader ur hälsosynpunkt mellan bostäder i olika bostadsområden. Projektet hade sin utgångspunkt i klagomålsärenden som kommer till nämnden. Analysen visar att det finns skillnader mellan bostadsområden och att klagomål inte är tillräckligt för att säkerställa god inomhusmiljö. Nämnden kommer under 2017 utveckla metodiken för tillsyn av inomhusmiljö även i områden där klagomål är mindre vanliga. Nämndens arbete ligger i linje med kommunfullmäktiges mål att minska skillnader i levnadsvillkor för kommunens invånare.

Det finns skillnader mellan kommuner i hur de hanterar miljöaspekterna i samhällsbyggnadsprocessen. I Uppsala ligger kompetensen i miljöfrågor hos miljö- och hälsoskyddsnämnden. Under året har samarbetet mellan miljö- och hälsoskyddsnämnden och plan- och byggnadsnämnden utvecklats så att nämnden är med i arbetsgrupper tidigt i processen. Tidigare arbetade nämnden genom att svara på remisser om samhällsplanering. Samarbetet har fungerat bra och ger miljöfrågorna utrymme och möjlighet att tidigt hanteras i samhällsplaneringen. Detta är viktigt för en hållbar samhällsbyggnad i framtiden. Därigenom bidrar nämnden till målet om att möjliggöra ett ökat utbud av bostäder och arbetstillfällen.

Nämnden bidrar genom sin verksamhet till miljö- och klimatomställningen och till en god hälsa för hela befolkningen. Under året har nämnden haft extra fokus på de nationella miljömålen för grundvatten av god kvalitet, begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö i arbetet med planer och program. Förvaltningen har tagit fram en plan för sitt interna miljöarbete. Nämnden har arbetat med att utveckla modellen för tillsyn. Syftet med modellen är att kunna styrka kontrollens effekt. Med modellen kan nämnden utvärdera behov av förändrade insatser inom ett område. Flera av de åtgärder som påbörjats under året kommer att fortsätta under 2017.

Avseende målet god service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag, ideell sektor samt kommuninvånare, har nämnden lyckats med att förkorta väntetiderna hos lantmäterimyndigheten och förtydliga informationen om hur handläggningen går till, inom flera myndighetsområden. Nämndens verksamheter har genomfört djupintervjuer med verksamhetsutövare i syfte att kunna utveckla både tillsyn och service. Preliminära resultat från en enkätundersökning bland företagare visar att de blivit mer nöjda med nämndens verksamhet. Nämnden har även gjort en kartläggning av frågor som kommer via servicetelefonen, vilket kan ge inspel till arbetet med att inrätta ett kommungemensamt kontaktcenter såväl som nämndens egen servicetelefon.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Miljö- och hälsoskyddsnämnden

19,1

18,2

0,9

-2,9

Politisk verksamhet 1,1 0,7 0,3 0,3
Infrastruktur, skydd m.m. 18,0 17,4 0,6 -3,2
Nettoinvestering 2,0   0,0  

Nämndens nettokostnad är 0,9 miljoner kronor lägre än budget och ligger inom prognosspannet från prognosen per augusti. Överskottet beror bland annat på lägre högre intäkter för uppföljande tillsyn och lägre kostnader för politisk verksamhet än förväntat.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för
Enskilda avlopp

Nästan alla kommuner i Sverige arbetar med tillsyn av enskilda avlopp. Det finns skillnader mellan kommuner utifrån till exempel antal avlopp, hur känslig miljön är i kommunen samt politiska prioriteringar. I Uppsala kommun finns relativt många enskilda avlopp. Det gör att det blir extra viktigt att enskilda avlopp har en bra rening. Nämndens VA-program koncentrerar tillsynen till att hitta de allra sämsta avloppen och arbetar i en jämn tillsynstakt sedan 2012. Havs- och vattenmyndigheten kommer framöver med nya föreskrifter för enskilda avlopp. De nya föreskrifterna kommer att ställa högre krav på både sökande, entreprenörer men även på nämndens kompetens. Nämnden behöver inom ett par år ta fram en ny tillsynsplan för enskilda avlopp för att möta ökade krav på rening. Målet är att tillsynen ska vara finansierad av avgifter, men inventeringen och delar av tillsynen behöver finansieras genom kommunbidrag.

Skola och förskola

Nämnden ser en ökad miljömedvetenhet och en ökad miljökunskap hos skolor och förskolor. Detta ställer högre krav på nämndens kompetens för att möta efterfrågan om råd och information. Nämnden har stöttat arbetet med giftfri förskola för att minska barn och ungas exponering av farliga kemikalier. Nämnden ser att det finns fortsatta problem när det gäller städning och ventilation i skolor.

Miljöfarliga verksamheter

Myndighetsuppdraget inom tillsyn av miljöfarliga verksamheter blir mer och mer komplext. Ny lagstiftning och ny kunskap om till exempel miljöfarliga ämnen ställer högre krav på nämndens kompetens. Utvecklingen påverkar alla kommuner och ställer också högre krav på nätverkande och samverkan mellan kommuner, men också med statliga myndigheter. Med den snabba förändringen ökar också trycket på nämndens förmåga att arbeta flexibelt för att snabbt kunna möta nya krav och ny kunskap. Nämnden ser en effekt av tillsynen av miljöfarliga verksamheter. Återkommande tillsyn visar att vissa typer av avvikelser minskar. Samtidigt kan utsläpp eller olyckor identifiera nya tillsynsområden och risker som tidigare varit okända.

Framtida utmaningar

Grundvattnet är en förutsättning för ett fungerande ekosystem och för dricksvattnet. Att skydda grundvattnet och att på sikt säkerställa dricksvattenförsörjningen, minska utsläpp från dagvattenhantering och skydda vattenmiljön som rekreationskälla, är en förutsättning för att utveckla staden för framtiden.

Uppsala kommun ska växa hållbart. Det ger möjligheter men innebär också stora utmaningar för att förbättra och bevara goda och hälsosamma livsmiljöer, minska klimatutsläpp och miljöpåverkan. Luftföroreningar och bullerstörningar är problem som behöver hanteras när staden förtätas. Det är också viktigt att planera för ekosystemtjänster.

Barn och unga är särskilt känsliga för kemikalier och andra farliga ämnen eftersom till hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet inte är färdigutvecklade. Om skador uppstår under uppväxten kan det få livslånga konsekvenser. Barnens vardag ska så långt som möjligt vara fri från farliga ämnen. God städning och ventilation i lokaler där barn och unga vistas mycket är då en förutsättning.

Under 2017 träder ett nytt tobaksdirektiv i kraft vilket framför allt innebär nya krav på kontroll av märkning av tobaksvaror. Kontroll av ny märkning påbörjas när övergångsbestämmelserna upphör att gälla och gällande föreskrifter från Folkhälsomyndigheten är på plats. Detta blir troligtvis från och med maj/juni 2017. Regeringen ska under 2017 fatta beslut om det ska införas krav på tillstånd för verksamheter som säljer tobaksvaror. Om det sker så innebär det en stor förändring i arbetet inom detta område. Det kommer i så fall kräva ökade resurser för arbetet med tillståndsgivning samt behov av införande av nya avgifter inom området.

Namngivningsnämnden

Namngivningsnämnden har till uppgift att besluta om namn på kvarter, gator, bostadsområden, vägar, broar och allmänna platser.

Viktiga händelser under året

Nämnden har under året fastställt namn på 84 kvarter, gator, torg, parker och övriga allmänna plastser. År 2015 var motsvarande antal 112. Exempelvis beslutade en enhällig nämnd om att ge platsen utanför Uppsala Konsert & Kongress mot Storgatan namnet Konserthusplatsen.

Nämnden genomförde under året medborgardialog om namn i Ulleråker som resulterade i över 400 förslag. Några av de vägnamn som nyligen fastställdes i centrala Ulleråker är förslag som allmänheten har skickat in.

Under året har nämnden även fortsatt att ge namn åt cykelbanor i kommunen. Nämnden har beslutat att namnge gång-och cykelvägar som löper genom park- och skogsområden. Det görs av säkerhetsskäl så att det ska bli lättare att hitta eller bli hittad av exempelvis ambulans eller polis.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse namngivningsnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för namngivningsnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

De områden där nämnden behöver stärka sitt arbete för att öka måluppfyllelse ligger inom delaktighet och då framförallt att ta vara på barnens perspektiv. Nämnden planerar för att arbeta vidare med dessa frågor under 2017.

Nämndens kostnader för 2016 är knappt 0,7 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen mot budget avser kostnader för handläggarstöd som saknat finansiering i nämndens budget. I Mål och budget 2017 är detta handläggarstöd budgeterat.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Namngivningsnämnden

0,4

1,0

-0,7

-0,4

Politisk verksamhet 0,4 1,0 -0,7 -0,4
Framtida utmaningar

Nämnden behöver under 2017 och framåt vara med och utveckla en sammanhållen stadsbyggnadsprocess. Nämnden behöver se till att den kommer in i ett tidigt skede för att kunna ta fram namn i den takt som krävs.

Plan- och byggnadsnämnden

Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter enligt plan- och bygglagen med undantag för översiktsplanering. I ansvaret ingår de lagar och föreskrifter som hör till plan- och bygglagen, exempelvis lagen om byggfelsförsäkring och energideklaration för byggnader. Nämnden planerar för, och ger förslag till, inrättande av områdesskydd såsom natur- och kulturreservat.

Viktiga händelser under året

Uppsala befinner sig i en stark byggkonjunktur som skapar förutsättningar för ett stort bostadsbyggande. För att kunna öka produktionen av planer och beslut har nämnden under året förstärkt bemanningen. Nämnden har också förbättrat systematiken kring att prioritera mellan projekt för att åstadkomma bästa måluppfyllelse och kommunalekonomi.

Stadsutvecklingsprojektet Ulleråker är ett omfattande projekt som skapar möjligheter till bostäder i ett läge nära staden och Fyrisån. Programmet har blivit klart och arbete med detaljplaner och markanvisningar pågår. En anpassning till vattentäkten i Uppsalaåsen är viktig och en fördjupad åsstrategi har påbörjats under året.

Naturreservatsbildningar har förberetts i Örnsätra, Kronoparken och Hammarskog. Syftet är att säkra Uppsalabornas framtida tillgång till naturområden.

Ansvaret för bostadsanpassning har kommit till Plan- och byggavdelningen under året. Syftet är att stärka tillgänglighetfrågorna i den byggda miljön.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, plan- och byggnadsnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för plan- och byggnadsnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Nämnden har haft stort fokus på målet om ett ökat utbud av bostäder och arbetstillfällen med en takt på 3000 bostäder per år. Under 2016 beviljades bygglov för nära 3900 bostäder. Det är det högsta talet på många år. De bygglov som gett möjlighet till flest antal bostäder är Magnolia bostad i Kungsängen med 450 bostäder och Riksbyggen i Kungsängen med 240 bostäder. Antalet bostäder i detaljplaner antagna under året uppgår till 2400. Planreserven är god och ligger på cirka 9000 bostäder. De detaljplaner som gett möjlighet till flest antal bostäder är Östra Salabacke etapp 2 med 750 lägenheter, Sydöstra Gränby med 350 lägenheter och kvarteret Klacken med 300 lägenheter.

Förutsättningarna för att samordna bostadsanpassning och bygglovsgivning har förbättrats genom att nämnden tagit över ansvaret för bostadsanpassning. Det ger kommunen bättre förutsättningar för att uppnå målet att tillgänglighetsskapande åtgärder minskar behovet av särskilda boendeformer.

Nämnden arbetar uthålligt med de långsiktiga inriktningsmål som rör social och ekologisk hållbarhet. Nämnden har bidragit till att jämna ut skillnader i levnadsvillkor genom att ett verktyg för sociala konsekvensbeskrivningar har tagits fram och testats. Verktyget behöver implementeras under kommande år. Nämnden arbetar med att ge bättre förutsättningar för en god hälsa genom att lyfta fram betydelsen av rekreationsområden i närheten av bostadsområden i den fysiska planeringen, men också genom att arbeta med att bilda naturreservat och med att säkerställa fortsatt god kvalitet på dricksvattnet även med ett ökat byggande. En viktig insats knuten till miljö- och klimatomställningen handlar om skärpta krav på ekologisk hållbarhet i markanvisningstävlingar, vilket ger resultat i inlämnade förslag.

Nämnden har bidragit till målet om god service, enkelhet och korta handläggningstider genom att ha betydligt kortare handläggningstider och en ökad service genom bland annat kundansvar inom bygglovsverksamheten. Däremot har utbildning i klarspråk, förenklingar på hemsidan och fler e-tjänster inte kunnat genomföras som planerat under 2016, utan ligger kvar som åtgärder för 2017.

Nämnden har ett överskott på 13,3 miljoner kronor jämfört med fullmäktiges budget. Det beror framför allt på större intäkter från plan- och bygglovsverksamheten än förväntat. Samtidigt har kostnaderna varit lägre inom bostadsanpassningen för bidrag och för konsultkostnader inom strategiska enheten.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Plan- och byggnadsnämnden

64,2

50,9

13,3

12,0

Politisk verksamhet 0,9 1,0 0,0 -0,2
Infrastruktur, skydd m.m. 29,0 23,0 6,0 12,3
Vård och omsorg om äldre (SOL och HSL) 20,6 17,1 3,4 0,0
Vård och omsorg om funktionshindrade (SOL och HSL) 13,6 9,4 4,3 0,0
Insatser enligt LSS 0,0 0,3 -0,3 0,0
Övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,0
Nettoinvestering 2,0   0,0  
Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvar för

Jämfört med R9-kommunerna har Uppsala fler bostadsrätter, färre hyresrätter och färre bostäder med äganderätt per 1000 invånare. Jämfört med storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har Uppsala färre hyresrätter, men fler bostäder med äganderätt per 1000 invånare. Stockholm har fler bostadsrätter än Uppsala per 1000 invånare, Malmö ungefär lika många och Göteborg färre. Statistiken för 2013-2015 visar att det framför allt är bostadsrätter per 1000 invånare som ökar i Uppsala, medan hyresrätter och bostäder med äganderätt ligger på samma nivå.

När Statistiska centralbyrån frågar medborgarna om bostadssituationen i en kommun ställer de frågor om möjligheterna att hitta bra boende, utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.) och hur trivsam bebyggelsen är. Jämfört med större städer ger Uppsalas invånare låga värden för att hitta bra boende och om utbudet, men ungefär lika höga värden för hur trivsam bebyggelsen är. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten.

Handläggningen av nämndens ärenden har ökat i omfattning och blivit effektivare. Kvaliteten i handläggningen av bostadsanpassningsbidrag håller en hög nivå. Antalet överklaganden är relativt få och de överklaganden som prövats i domstol bekräftar att kommunen fattat rätt beslut. Kostnaden för beviljade bidragsbelopp har ökat de senaste åren. Det är värt att notera att ett flertal ärenden haft höga beviljade bidragsbelopp som legat i närheten av eller över en miljon kronor. Det är belopp som inte har funnits tidigare år.

Framtida utmaningar

Den stora utmaningen under 2017 kommer att vara att fortsätta att prioritera rätt i valet av program och detaljplaner. De kommunalekonomiska konsekvenserna av byggandet gör att alla projekt måste prioriteras hårdare. En del planer kommer att behöva bromsa in till fördel för andra. Det blir viktigt att skapa förståelse hos byggherrarna för kommunens behov av att prioritera.

Nämnden behöver också se till att det finns rätt kompetens på förvaltningen, trots en hård konkurrens om medarbetare med rätt utbildning och erfarenhet.

Att gå från vision till verklighet när det gäller social hållbarhet är en framtida utmaning. Det är viktigt att säkra att det även finns bostäder till rimlig kostnad i framtiden och att minska segregationen i Uppsalas stadsdelar.

Räddningsnämnden

Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner, med Uppsala som värdkommun. Samarbetet startade 2012 och i nämnden sitter ledamöter från alla tre kommunerna.

Räddningsnämnden ansvarar för räddningsverksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och i tillämpliga delar kommunernas uppgifter enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Viktiga händelser under året

Nämnden har fortsatt att införa metoden första insatsperson (FIP) under året eftersom metoden tydligt väntas bidra till nämndens måluppfyllelse.

Det projekt som drivits under flerår för att förbättra det byggnadstekniska brandskyddet i radhus avslutades under året. Arbetet fortsätter som en del i den löpande verksamheten.

Det pågår ett arbete med att bygga nya brandstationer i Gimo och Tierp samtidigt som några övriga brandstationer byggs om. På nämndens förslag har de tre kommunerna under året avtalat om nybyggnation av en brandstation i Almunge. Förändringarna förväntas leda till en bättre arbetsmiljö och ge förutsättningar för bättre jämställdhet mellan kvinnor och män.

Under året har rengöring och brandskyddskontroll, vanligen kallad sotning, upphandlats. Flera likvärdiga anbud inkom och resulterade i nya entreprenörer i Tierp och Östhammar.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, räddningsnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för räddningsnämnden.

Som gemensam nämnd arbetar räddningsnämnden på uppdrag av flera kommuner utifrån ett gemensamt avtal. Nämnden är därför inte bunden till att ta sig an Uppsala kommunfullmäktiges inriktningsmål och uppdrag på samma sätt som övriga nämnder. Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Nämnden rapporterar att den helt har uppnått målet om miljö- och klimatomställningen och om att ge förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Nämnden har investerat 3,7 miljoner kronor i en brandövningsmodul för gasol som ger en mycket lägre miljöpåverkan än traditionell brandövning, med förbränning av till exempel trämaterial. Nämnden arbetar med att förebygga olyckor och minska skador till följd av olyckor och bidrar därmed till målet en god hälsa för hela befolkningen. Exempelvis genomförs utbildningar riktade till vårdpersonal i hur de kan förebygga bränder och hantering av brandsläckare.

Ett inriktningsmål som nämnden anser att den inte bidragit till i tillräcklig utsträckning, är att Uppsala kommun som arbetsgivare erbjuder attraktiva möjligheter och villkor. Det finns en svårighet att rekrytera och behålla räddningspersonal i beredskap (så kallade deltidsbrandmän) vid vissa orter i kommunen. Även jämställdheten behöver förbättras vid brandförsvaret. Nämnden arbetar långsiktigt för en förbättring inom dessa områden.

Belopp i miljoner kronor för Uppsalas del KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Räddningsnämnden

140,3

139,3

1,1

1,8

Politisk verksamhet 1,1 0,8 0,3 0,2
Infrastruktur, skydd m.m. 139,3 138,5 0,8 1,7
Nettoinvestering 22,4   20,1  

Nettokostnaden för året håller sig inom budget och avviker endast med 0,8 procent från kommunfullmäktiges budget. Den något lägre nettokostnaden förklaras främst av lägre kostnader för kurser och utbildningar och lägre kostnader för reparationer av fordon och materiel än budgeterat.

Nettokostnadsökningen jämfört med föregående år är 3,3 procent och beror till största del på löne- och prisökningar och ökade kostnader för avskrivningar och räntor för genomförda investeringar.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Förutom att räddningsnämnden i sig själv är ett samarbete mellan tre kommuner, verkar nämnden för att utveckla samarbetet med andra räddningstjänster och organisationer i regionen. Vid en jämförelse av kostnad per invånare för räddningstjänst, ligger Uppsala kommuns kostnad cirka 10 kronor lägre än genomsnitts¬kostnaden i kategorin större städer. Uppsala har under flera år haft en responstid (tid från 112-samtal till första resurs på plats) som är lägre än genomsnittet för större städer. Under flera år har det samtidigt varit vanligare med utvecklade bränder i byggnader i Uppsala än i genomsnittet för större städer.

Framtida utmaningar

Rekryteringen av räddningspersonal i beredskap (kallas i vardagligt tal ibland för deltidsbrandmän) är en av de viktigaste utmaningarna för att behålla förmåga att utföra räddningstjänst. Det har blivit svårare att rekrytera och behålla räddningspersonal i beredskap. En orsak till detta är att invånare har en förändrad syn på hur man använder sin fritid. En annan orsak är att det är få som arbetar i de mindre tätorterna, vilket är en förutsättning för att vara räddningspersonal i beredskap.

Planering för och av det civila försvaret är en utmaning inte bara för räddningsnämnden utan för hela den kommunala organisationen. För att öka samhällets samlade förmåga är samarbeten med andra samhällsaktörer, företag och frivilliga viktigt för arbetet med att skapa trygga kommuner.

Att förebygga tillbud och olyckor, särskilt hos utsatta grupper, kräver förändrade arbetssätt som exempelvis hembesök eller riktad information till boende på landsbygden. Genom att nå fler, minskar risker samtidigt som den enskildes förmåga att hantera tillbud ökar.

Jämställdhet och mångfald är områden som är i fokus inom räddningsnämndens ansvarsområde men som fortfarande behöver riktade satsningar för att utvecklas snabbare.

Arbetsmarknadsnämnden ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och det kommunala aktivitetsansvaret. Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsfrämjande och kompetenshöjande arbetsmarknadsinsatser samt feriearbete. Nämndens ansvar omfattar också ekonomiskt bistånd, kommunens mottagande av nyanlända, stöd till integrationsinsatser, stöd till föreningar bildade på etnisk grund samt utvecklingsmedel för ökad inkludering. Nämnden ansvarar även för konsument-, budget- och skuldrådgivning.

Viktiga händelser under året

Den stora mängd människor som under hösten 2015 sökte sig till Sverige för skydd behöver någonstans att bo. Den nya bosättningslagen innebär att kommuner ska ta emot det antal nyanlända som anvisas till kommunen. Kommunen har därför arbetat hårt för att ordna bostäder till den mängd personer som Uppsala är skyldig att ta emot.

Nya avtal för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) underlättar uppföljning och kvalitetssäkring av utbildningarna. Färre utförare leder till en ökad flexibilitet med möjlighet för elever att lättare kombinera SFI med exempelvis en yrkesutbildning.

Nämnden har tagit fram riktlinjer och strategiska områden för kommunens stöd till arbetsintegrerande sociala företag. Riktlinjerna beslutades av kommunfullmäktige i december.

Arbete mot överskuldsättning har varit i fokus på statlig nivå och under året har två nya skuldsaneringslagar trätt i kraft; vanlig skuldsanering och F-skuldsanering (skuldsanering för företagare). Syftet med de nya lagarna är att fler ska få möjlighet att ansöka om och genomgå skuldsanering samt att företagare ska få förbättrade möjligheter till skuldsanering.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, arbetsmarknadsnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för arbetsmarknadsnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Nämnden har i hög grad bidragit till fullmäktiges mål om ett ökat utbud av bostäder och arbetstillfällen och att uppsalaborna ska ha en egen försörjning. Nämnden har arbetat intensivt under året med att bygga nätverk med näringslivet, sprida information, etablera kontakter och engagera arbetsgivare för att skaffa platser för att matcha arbetslösa till arbete och praktik. Fler arbetslösa har gått vidare till arbete eller studier efter deltagande i kommunens arbetsmarknadsverksamhet än tidigare.

Nämnden har arbetat intensivt med målen att vara en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och att minska segregationen. Nämnden har klarat uppdraget att ta emot samtliga nyanlända personer enligt bosättningslagen, 616 personer. Trots en svår bostadssituation i kommunen har nämnden lyckats erbjuda en majoritet av de nyanlända lägenheter, även om vissa lägenheter har haft korttidskontrakt. Nämnden utgår från geografisk statistik för att kunna göra en strategisk bedömning av var det framöver är lämpligt att ordna bostäder till nyanlända. Syftet är att motverka att kommunen i sitt mottagande bidrar till att ytterligare öka klyftorna mellan olika områden i staden och ge ökade förutsättningar för bättre integration från start.

Rekordmånga unga har erbjudits och haft feriearbete 2016 genom nämndens stöd, vilket bidrar till målet om att utveckla det förebyggande arbetet och tidiga insatser. Det är betydelsefullt att så många som möjligt får en tidig kontakt med arbetslivet för den framtida förankringen på arbetsmarknaden.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Arbetsmarknadsnämnden

584,4

563,1

21,3

1,5

Politisk verksamhet 1,1 1,2 -0,1 -0,4
Infrastruktur, skydd m.m. 5,0 5,0 0,0 0,3
Fritid och kultur 1,8 1,6 0,2 0,3
Kommunal vuxenutbildning 136,9 123,2 13,7 6,0
Ekonomiskt bistånd 299,4 312,6 -13,2 -15,5
Flyktingmottagande 13,9 19,3 -5,5 0,1
Arbetsmarknadsåtgärder 126,1 100,2 26,2 10,9
Nettoinvestering 4,0 2,4    

Arbetsmarknadsnämndens nettokostnader 2016 är 563,1 miljoner kronor, vilket är 17,8 miljoner kronor lägre än kommunfullmäktiges budget på 580,9 miljoner. Nämnden har fått ytterligare 3,5 miljoner kronor i kommunbidrag under året vilket ger en skillnad på 21,3 miljoner kronor i resultatet. Nämnden har hållit sig inom budgetramen för tilldelat kommunbidrag men det finns avvikelser mot budget per verksamhet.

För att klara en budget i balans har nämnden omprioriterat budgeterade kostnader från icke lagstyrd verksamhet, exempelvis arbetsmarknadsinsatser, till verksamheter som styrs av lagar och förordningar som till exempel ekonomiskt bistånd och utbildning i svenska för invandrare. De stora avvikelserna ligger på fyra verksamhetsområden där vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser har nettokostnader som är lägre än fullmäktiges budget medan ekonomiskt bistånd och flyktingmottagning har nettokostnader som är högre än fullmäktiges budget.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för
Nyanlända

Många av de bostäder som har gjorts tillgängliga för nyanlända som anvisats finns i socioekonomiskt utsatta områden. Där bor redan en hög andel utrikesfödda, där är arbetslösheten högre och inkomsten och hälsotalen lägre. Detta är något som nämnden har för avsikt att motverka inför nästa års mottagande av nyanlända. Målet är att de nyanlända ska kunna erbjudas bostad i många olika områden i Uppsala, både i staden och i kransorterna.

Verksamhetsområdet är särskilt svårt att planera och prognostisera på grund av att förutsättningarna ändras snabbt. Den statliga schablonersättningen är högre än planerat men samtidigt är också kostnaderna för försörjningsstöd, tillfälliga boenden och stödverkssamhet högre än planerat. Efter ett tillskott under året från kommunfullmäktige på 3,2 miljoner kronor landar kostnaderna för området på 5,5 miljoner kronor över fullmäktiges budget. Både intäkter och kostnader avviker stort från nämndbudget och prognos på grund av ökade volymer av nyanlända och kostnaderna har ökat rejält jämfört med 2015.

Vuxenutbildning

Antalet studerande inom SFI har ökat stadigt sedan juli 2016 och kommer också att fortsätta öka. Utbildningsplatser har erbjudits utan egentliga köer, men utmaningen blir att klara detta även under 2017. Nämnden samarbetar med Arbetsförmedlingen för att utveckla en yrkesinriktad SFI där målet är att utveckla SFI med inriktning mot vård och omsorg i hela länet.

Även om antalet elever inom SFI har ökat, så har antalet minskat inom främst gymnasial vuxenutbildning. De nya avtalen för vuxenutbildning och SFI innebär lägre kostnader samtidigt som statsbidragen är högre än beräknat både inom gymnasial vuxenutbildning och SFI. Det har lett till att nettokostnaderna är 13,7 miljoner kronor lägre än i kommunfullmäktiges budget och nämndens prognoser.

Ekonomiskt bistånd

Det har länge varit mindre vanligt att invånare i Uppsala har ekonomiskt bistånd jämfört med andra större kommuner. Uppsala har en god arbetsmarknad och en välutbildad befolkning vilket ger goda förutsättningar för kommunens invånare att försörja sig själva. I Uppsala finns det många stora offentliga arbetsgivare som inte är konjunkturkänsliga. Kommunen har också ett välutvecklat samarbete med externa samarbetspartners kring de som får ekonomiskt bistånd.

Invånare med ekonomiskt bistånd

Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%). Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada)

Även om det är få som får ekonomiskt bistånd, får de som har rätt till ekonomiskt bistånd förhållandevis mycket. Antalet hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat under 2016. Uppsala har bland de högsta hyreskostnaderna per kvadratmeter i allmännyttan jämfört med andra kommuner. Eftersom det är dyrt att bo i Uppsala blir det svårare att försörja sig själv genom deltidsarbete, arbetslöshetsersättning eller etableringsersättning. Det förklarar varför en stor andel av de som uppbär ekonomiskt bistånd i Uppsala får det under en längre period. En grupp som är särskilt sårbar för långvarigt ekonomiskt bistånd är kvinnor med dålig hälsa.

Inom ekonomiskt bistånd är nettokostnaderna 13,2 miljoner kronor högre än kommunfullmäktiges budget, men skillnaden är mindre än tidigare år. Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd har ökat med cirka 1,2 procent jämfört med 2015. Det innebär att kommunen haft en låg kostnadsökning två år i rad. Handläggningskostnaderna för ekonomiskt bistånd ligger generellt lägre än genomsnitt för andra jämförbara stora kommuner.

Arbetsmarknadsinsatser

Kostnaden för kommunal arbetsmarknadsverksamhet per invånare är ungefär i samma nivå som andra kommuner inom R9. Däremot är det betydligt vanligare att de som har deltagit i Uppsalas arbetsmarknadsverksamhet har börjat arbeta eller studera efteråt. Skillnaden mellan kvinnor och män är låg. Arbetslösheten i Uppsala är låg och är en viktig förklaring, men det finns också förklaringar som hänger ihop med målgruppsprioritering, effektiva och anpassade arbetsmarknadsinsatser, en välutvecklad kommunal vuxenutbildning samt individens kontaktnät, erfarenheter och hälsa.

Resultat vid årslut

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat studera eller arbeta av totalt antal avslut. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Uppsala har ett tätt samarbete mellan arbetsmarknadsverksamheten och den kommunala vuxenutbildningen för att öka möjligheten till kombinationer av arbetsmarknads- och utbildningsinsatser. Uppsala har tidigt använt sig av nya statliga arbetsmarknadssatsningar och har under flera år satsat på kommunala arbetsmarknadsanställningar, som underlättar för personer som länge varit utan arbete att komma in på arbetsmarknaden igen. Uppsala beviljar olika sociala företag och ideella föreningar bidrag för att utföra arbetsträning. Andelen som går till arbete från arbetsträning är relativt hög inom dessa företag, då de har möjlighet att anställa personerna inom den egna verksamheten efter avslutad arbetsträning.

Inom arbetsmarknadsinsatser är nettokostnaderna 26,2 miljoner kronor lägre än fullmäktiges budget. Anledningen är att det tagit tid att öka utbudet av arbetsmarknadsanställningar, efter beslutet att stoppa arbetsmarknadsanställningar, som fattades 2015 för att få en ekonomi i balans. Även kostnaderna för feriearbete var lägre än planerat, trots att fler unga fick ett feriearbete 2016 än tidigare år.

Framtida utmaningar
Öka arbetsförmågan

Nämnden behöver bli bättre på att nå personer som står långt från arbetsmarknaden. Det nya studiestartstödet ska ge personer som inte tänkt studera en möjlighet att läsa med bidrag i stället för med studielån. Det uppsökande arbetet behöver utvecklas i ett samarbete med Arbetsförmedlingen och Centrala studiestödsnämnden. Nämnden behöver även bidra till att utveckla arbetet kring individer med komplexa problem som har behov av mycket stöd från många myndigheter och verksamheter.

Nämnden ska kunna erbjuda arbetsträning av hög kvalitet även till målgrupper som mer eller mindre saknar kunskaper i det svenska språket, så att språket i sig inte är ett hinder för att upprätthålla eller utveckla sin arbetsförmåga. Nämnden måste även utveckla branschnära kopplingar inom sin arbetsträning i egen regi, för att på så sätt bidra till förflyttning från arbetsträning till praktik och arbete ute på den öppna arbetsmarknaden.

Påskynda etableringen

Den nya bosättningslagen har haft stor påverkan på arbetsmarknadsnämnden och kommunen som helhet under 2016 och kommer ha så även kommande år. En ökad mängd mottagna nyanlända ger ökade kostnader för att få fram bostäder, utbildning och arbetsmarknadsinsatser. Redan under etableringstiden ökar kostnaderna för kompletterande ekonomiskt bistånd, eftersom nyanlända inte klarar sig på den statliga etableringsersättningen på grund av höga boendekostnader.

För att mottagandet inte ska leda till ökad arbetslöshet, segregation och stora kostnader är det viktigt att nyanlända blir självförsörjande så snart som möjligt. Därför behöver fler boendelösningar med rimliga kostnader tas fram, utökat samarbete med Arbetsförmedlingen samt effektfulla integrationsinsatser i mottagningsskedet. Under 2016 infördes tidsbegränsade uppehållstillstånd som norm för nyanlända från att tidigare ha beviljats permanent uppehållstillstånd. Det kan komma att försvåra integrationen.

Se till att det finns kompetenta medarbetare

Rekrytering av lärare i svenska som andraspråk blir allt svårare. Kommuner och utbildningsanordnare konkurrerar med varandra om legitimerade lärare. Ett särskilt problem är att lärare inom vuxenutbildningen inte får ta del av det statliga lärarlönelyftet, vilket medför konkurrens om lärare även gentemot grundskola och gymnasium.

Efterfrågan på socialsekreterare är stor bland landets kommuner vilket leder till hög konkurrens inte bara mellan kommuner utan även mellan olika förvaltningar inom kommunerna. Konkurrensen försvårar även möjligheten att behålla personalen en längre period.

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden ansvarar för huvudmannaskapet avseende det kommunala skolväsendet enligt skollagen, utom kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och öppen fritidsverksamhet. Utbildningsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter i övrigt enligt skollagen och för den vuxenutbildning, särskilda utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och naturskola som bedrivs i egen regi samt skolskjuts.

Viktiga händelser under året

Utbildningsnämnden har under året beslutat om två viktiga planer för att säkerställa en framtida verksamhet som svarar upp mot invånarnas behov. En plan för strategisk kompetensförsörjning beslutades efter en rad dialoger med elever, medarbetare och vårdnadshavare och en plan för strategisk försörjning av pedagogiska lokaler beslutades i april och tar sikte på 5000 nya grundskoleplatser och 700 nya förskoleplatser till år 2020.

För att underlätta vardagen för vårdnadshavare och barn har nämnden beslutat att syskonförtur ska tillämpas vid val av skola från förskoleklass till och med årskurs 3. Beslut har också tagits om att föra in relativ närhet som en prioriteringsgrund vid val av förskola för att alla ska ha möjlighet att få en plats nära hemmet.

Nämnden har beslutat om nya riktlinjer samt ny organisation för studie- och yrkesvägledningen. Syftet är att ge studie- och yrkesvägledarna en tydligare och mer integrerad roll på skolorna.

För första gången delades det 2016 ut ett pedagogiskt ledarskapspris för att uppmuntra ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap i Uppsala kommun. Liksom tidigare år delades det också ut pedagogiska priser till förskollärare och lärare. För första gången har det också delats ut ett pris i Sopkampen till förskola eller skola som visar prov på innovativa lösningar inom området matsvinn, avfallshantering eller nedskräpning.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, utbildningsnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för utbildningsnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Nämnden kan konstatera att studieresultaten förbättras för Uppsalas elever. Förbättringstakten är i vissa delar av kommunen högre än i riket som helhet. Samtidigt expanderar verksamheten kraftigt. Utbildningsnämnden har under året haft en stor utmaning i att organisera mottagandet av de asylsökande elever som har kommit till Uppsala 2015-2016. Arbetet innebär att nyanlända barn och elever fått en gemensam ingång till skolsystemet och att placeringen sker snabbt med hänsyn till barnets behov. Den granskning som Skolinspektionen under året har genomfört av mottagande av nyanlända elever i grundskolan, ger Uppsala kommun i huvudsak gott betyg. Nämnden har därmed bidragit till att uppfylla målet om en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande.

Inom alla skolformer finns det för stora skillnader mellan de enheter som har högst respektive lägst studieresultat. Det finns därför mer att göra kring att jämna ut skillnader i levnadsvillkor. Utbildningsnämnden tillämpar en modell för resursfördelning som ger mer pengar till skolor och förskolor som har större utmaningar. Modellen håller på att följas upp och resultatet redovisas till nämnden under våren 2017.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Utbildningsnämnden

4 429,9

4 431,2

-1,3

-18,3

Politisk verksamhet 2,3 2,0 0,4 -0,3
Förskoleverksamhet 1 374,5 1 348,2 26,3 16,8
Grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg 2 218,8 2 189,2 29,6 20,0
Grundsärskola 82,8 77,3 5,4 7,0
Gymnasieskola 699,2 774,9 -75,8 -59,7
Gymnasiesärskola 52,3 49,4 2,8 -1,9
Kommunal vuxenutbildning 0,0 -10,0 10,0 1,5
Övriga verksamheter 0,0 0,1 -0,1 -1,7
Nettoinvestering 44,0   19,8  

Med en budgeterad nettokostnad på 4 359 miljoner kronor är det ekonomiska resultatet för nämnden -1,3 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet har påverkats av att antalet elever i Uppsalas grund- och gymnasieskolor är betydligt fler än vad nämnden beräknade vid årets början. Utbildningsnämnden fick därför ett utökat kommunbidrag för 2016 med 70 miljoner kronor genom kommunfullmäktiges beslut den 5 september 2016. Nämnden har också fått högre statsbidrag än budgeterat. De största statsbidragen avser bidrag från Migrationsverket för asylsökande elever samt lärarlönesatsningen.

I april 2015 tog nämnden ett inriktningsbeslut för att skapa budget i balans för gymnasieskolan i egen regi. Dessa och ytterligare åtgärder har till största delen genomförts och 2017 beräknas en budget i balans.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Under 2016 nämnden prioriterat arbetet med rutiner och stöd för att skapa en röd tråd i elevernas skolgång vid övergångar mellan och inom skolformer och mellan skolor. Ett samarbete med bland andra socialtjänsten har påbörjats för att tidigt fånga upp elever med hög frånvaro.

Förskola

Verksamheten i förskolan följs upp bland annat genom enkäter till vårdnadshavare. Vårdnadshavarnas uppfattning om förskolornas verksamhet har utvecklats positivt under perioden 2013-2016, både i kommunen som helhet och i den kommunalt drivna verksamheten.

Utvecklingen bedöms vara ett resultat av ett medvetet arbete med att fokusera på förskolans uppdrag kring undervisning och lärande. Även om den övergripande utvecklingen är positiv kvarstår en skillnad i likvärdighet mellan förskolor. I den kommunala verksamheten pågår ett arbete med att minska skillnaderna mellan förskolorna genom att förbättra situationen i de förskolor där resultaten är lägre. Alla nivåer analyserar sina resultat och verksamhetens effektivitet. Målet för arbetet är att alla barn ska utvecklas till sin fulla potential och i det arbetet ingår bland annat att hitta former för att tydligare kunna följa upp undervisningens påverkan på varje barns lärande.

Antalet folkbokförda förskolebarn i Uppsala kommun har i snitt varit 11290 vilket är något fler än 2015. Statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan har bidragit till mindre barngrupper. Statsbidraget har också möjliggjort att personal har fått kompetensutveckling och handledning kring arbetssätt. Antalet barn per medarbetare har i den kommunala förskolan sjunkit från 5,69 år 2015 till 5,35 år 2016.

Det ökande antalet barn som behöver plats i förskolan ställer krav på flexibilitet och samarbete vilket också inneburit inventeringsinsatser i befintligt fastighetsbestånd. Branden i Kullens förskola och förseningen av Jarlaparkens förskola har inneburit en förlust i antal platser som ger en pressad situation. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning. För att skapa en jämn fördelning av kompetens omfördelas förskollärare genom motiverande åtgärder. Fortsatt arbete behövs för att klara rekryteringsbehovet och för att vända utvecklingen med den höga sjukfrånvaro som finns inom förskolan. De tjugo förskolor som har lägst antal förskollärare per barn prioriteras för särskilda insatser.

Utbildningsnämnden har ansvar för tillsyn av de fristående förskolorna i kommunen. Verksamheten har under 2016 granskats av KPMG och revisionen bedömer att tillsynen i Uppsala kommun bedrivs strukturerat, systematiskt och med kvalitet utifrån gällande styrdokument. Revisionen rekommenderar att utbildningsnämnden årligen begär in en rapport av arbetet med tillsyn av fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem samt att besluten efter tillsyn tillgängliggörs för berörda vårdandshavare och intresserad allmänhet. Detta omhändertas under 2017.

Med en budgeterad nettokostnad på 1 374,5 miljoner kronor redovisar förskoleverksamheten ett överskott på 26,4 miljoner. Överskottet hänförs till verksamheten i kommunens regi och beror på mer statsbidrag än budgeterat, svårigheten att rekrytera förskollärare, hög sjukfrånvaro som inte alltid vikariebesatts och högre andel yngre medarbetare.

Grundskola

Utgångspunkten är att alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Resultaten för eleverna i kommunalt drivna grundskolor utvecklas positivt och uppvisar den högsta andelen behöriga på sex år. Se diagram nedan. Elever med okänd bakgrund (elever med okänd bakgrund är ett begrepp som används i Skolverkets statistik. Här ingår bland annat personer som nyligen har kommit till Sverige och saknar personnummer.) är inte medräknade i diagrammet 2016.

Andel elever behöriga till yrkesprogram, åk 9
Andel elever behöriga till yrkesprogram, åk 9, Uppsala jämfört med Lund och riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Den positiva resultatutvecklingen har skett samtidigt som verksamheten har expanderat kraftigt. Även när det gäller andelen behöriga elever till naturvetenskaps- och teknikprogram har Uppsala utvecklats positivt. De goda resultaten gäller även om de fristående skolorna i kommunen räknas med.

Om studieresultat för elever med okänd bakgrund räknas med i statistiken är andelen behöriga till nationellt program lägre än 2015. Av de elever som 2016 slutade årskurs 9 har de flesta gått mycket kort tid i svensk skola och det är naturligt att de inte har hunnit uppnå kunskapskraven. För att få till stånd en så god integration som möjligt har förberedelseklasser etablerats på flera skolor i olika stadsdelar.

Resultaten inom grundskolan visar på brister i likvärdighet mellan och inom skolor. Under året har de kommunala grundskolorna börjat arbeta i det gemensamma dokumentationssystemet Unikum vilket underlättar erfarenhetsutbyte och möjlighet att få en bild av resultat och effekter av undervisning. Uppföljning sker på alla nivåer från lärare till förvaltnings- och nämndnivå. Syftet är att förbättra likvärdigheten genom att både förbättra resultaten i de skolor som ligger lägre och att alla elever ska utmanas för att utvecklas till sin fulla potential.

Elevernas uppfattning om likabehandling och delaktighet följs årligen upp i enkäter i årskurserna 5 och 8 i både kommunala och fristående skolor. Det är ganska små skillnader mellan åren och mellan flickor och pojkar, men eleverna i årskurs 5 har en mer positiv bild av likabehandling och delaktighet på skolan än eleverna i årskurs 8. Under 2016 har Uppsala dessutom deltagit i Skolinspektionens enkät som tar upp bland annat frågor om undervisning och studiero. Resultatet visar att eleverna från Uppsala kommuns skolor i högre grad svarar positivt än genomsnittet för deltagande skolor från ett urval av 59 kommuner. Skolinspektionens enkät presenterar inte resultat fördelat på kön, så det finns inga uppgifter om skillnader mellan flickor och pojkar.

Uppföljningen av skolvalet visar att några skolor, främst i de centrala delarna av staden, har högre söktryck än vad de har möjlighet att ta emot. Det finns även ett samband som pekar på att de skolor med högt söktryck får ett ännu högre söktryck ju fler som väljer aktivt. Andelen elever som fick placering på sitt förstahandsval 2016 var 88,8 procent för förskoleklass och 77,3 procent för åk 1-9. Resultatet visar på vikten av att alla skolor behöver vara attraktiva för Uppsalas vårdnadshavare och elever.

Med en budgeterad nettokostnad på 2 218,8 miljoner kronor redovisar verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem ett överskott med 29,6 miljoner. Överskottet inom grundskola kan förklaras av att det varit en svårighet att rekrytera behörig personal i takt med elevtalsökningen. Antal elever i Uppsalas grundskolor var i snitt 23206, vilket är 1234 fler än under 2015 och varav 1050 tagits emot inom kommunens egen verksamhet.

Kostnaden för lokaler har inte ökat i samma omfattning som elevökningen på grund av att grundskolan förtätat i befintlig verksamhet. Den förtätning som har skett med fler elever per kvadratmeter kommer inte att vara möjlig när antalet elever ökar ytterligare. Det är därför viktigt att lokaler är flexibla och användbara i ett 0-19-årsperspektiv.

Fritidshem

Fritidshemsverksamheten följs årligen upp genom enkäter till elever i årskurs 2 och 3. Totalt sett har väldigt små förändringar skett över tid vad gäller fritidshemmens enkätresultat. Det är framför allt frågor om delaktighet som haft en positiv utveckling över tid, det vill säga om man får vara med och bestämma vad man ska göra, om man är delaktig i arbetet mot diskriminering och likabehandling, om man samarbetar med varandra och om man blir lyssnad på av personalen.

Skillnaderna mellan de fritidshem där barnen svarar mest positivt och minst positivt på enkätfrågorna är fortfarande stora. För de kommunala fritidshemmen finns ett nätverk som kommer att användas för att verksamheterna själva ska kunna öka likvärdigheten och lära av varandra.

Gymnasieskola

Utgångspunkten är att alla elever ska nå gymnasieexamen. Genomströmningen i gymnasieskolan har blivit bättre. Det förklaras främst av att elever i yrkesprogram i ökad utsträckning tar examen inom tre år.

I de kommunala gymnasieskolorna pågår ett arbete för att öka likvärdigheten mellan och inom skolorna samt för att alla elever ska utmanas att nå sin fulla potential. Respektive skolas resultat och arbete följs upp av förvaltningen och nämnden. Genom en utvecklad systematik för uppföljning bevakar rektorerna nu i större utsträckning att åtgärder vidtas, i de fall det finns risk för att elever inte ska nå målen. Rektorer arbetar under läsåret med prognoser för hur många som bedöms nå examen.

Elevernas uppfattning om likabehandling och delaktighet följs årligen upp i enkät i år 2. Andelen positiva svar om likabehandling har ökat från 71 procent 2013 till 73 procent 2016. När det gäller delaktighet har dock andelen positiva svar sjunkit från 71 procent till 67 procent 2016. Skillnaden mellan flickor och pojkar är mycket liten. Under 2016 har Uppsala kommun också deltagit i Skolinspektionens enkät som tar upp bland annat frågor om undervisning och studiero. Resultatet visar att eleverna från Uppsala kommuns skolor i högre grad svarar positivt inom flertalet områden, jämfört med genomsnittet för deltagande skolor från 59 kommuner. Det finns inga uppgifter om skillnader mellan flickor och pojkar.

Elevantalet ökade kraftigt under 2016. Antal elever var i snitt 7028 vilket är 659 fler än 2015 och varav 657 är inom kommunal verksamhet. Ökningen berodde huvudsakligen på ett stort antal asylsökande och nyanlända elever. För att kunna ta emot alla eleverna öppnade vid läsårsstarten en skola med introduktionsprogrammet språkintroduktion (Sprint). Sprint anordnas också på flertalet andra gymnasieskolor. Under året har Skolinspektionen gjort en kvalitetsgranskning av undervisningen på Sprint. Skolinspektionen konstaterar i beslutet att man inte funnit något att anmärka på.

Med en budgeterad nettokostnad på 663,2 miljoner kronor redovisar gymnasieskolan ett underskott på 75,8 miljoner. I underskottet ingår en engångspost om 72,5 miljoner kronor som tas upp i bokslutet på grund av en pågående rättslig process kring ersättning till fristående gymnasieskolor. Trots att processen inte är avslutad väljer kommunen att i bokslutet reservera sig för risken för återbetalning.

Under de senaste åren har gymnasieskolan i kommunens regi arbetat för att få ekonomi i balans och att skapa skolor som har ekonomisk bärkraft. Särskilda åtgärder har tillsammans med kontinuerliga effektiviseringar i verksamheten lett till att underskottet för den kommunala gymnasieskolan har minskat och att budgeten för 2017 är i balans.

Särskola

I snitt har 170 folkbokförda elever i Uppsala kommun gått i grundsärskola under året. Under hösten har antal elever ökat, framförallt elever i behov av träningsklass. Gymnasiesärskolan har däremot något färre elever än 2015. Årssnittet för gymnasiesärskolan är 98 folkbokförda elever.

Grundsärskolan hade en budgeterad nettokostnad på 82,8 miljoner kronor och redovisar ett överskott på 5,4 miljoner. Gymnasiesärskolan hade en budgeterad nettokostnad på 52,3 miljoner kronor och redovisar ett överskott på 2,8 miljoner. Överskotten beror bland annat på att kostnader för skolskjuts varit lägre än budgeterat och att färre elever än beräknat studerat på de dyrare individuella gymnasieprogrammen.

Verksamheten i grund- och gymnasiesärskola följs från och med 2016 upp genom enkäter. Under 2016 deltog enbart kommunala skolor. Utgångspunkten är de frågor som används av Sveriges kommuner och landsting i öppna jämförelser. Det samlade resultatet visar att eleverna är nöjda med sin skolgång. Ett utvecklingsområde är i vilken utsträckning eleverna känner till vad som krävs för att nå kunskapsmålen. Gymnasiesärskolans elever svarade mindre positivt än grundsärskolans elever på samtliga frågor utom på vad som krävs för att nå målen. Svaren delas inte upp på flickor och pojkar på grund av att det rör sig om så få elever.

Resultat på elevenkät i grundsärskola och gymnasiesärskola

Resultat på elevenkät i grundsärskola och gymnasiesärskola. Källa: Utbildningsnämndens egen uppföljning.

Framtida utmaningar

Likvärdigheten är nämndens största utmaning. Nämndens uppdrag är att ge varje elev, oavsett bakgrund, möjlighet att lämna gymnasiet med en gymnasieexamen. Uppdraget handlar inte bara om att alla ska få det stöd de behöver för att nå grundläggande nivå. Verksamheterna ska också utformas så att alla utmanas i sitt lärande för att nå sin fulla potential oavsett vilken skola man går i. Det mest utmanande uppdraget avser utbildningen för de elever som kommit till Sverige i tonåren och som då har mycket kortare tid på sig för att nå målen. Under 2017 kommer några av dessa elever också att få avvisningsbeslut, vilket är en stor påfrestning för eleven, men som också kommer att påverka skolan där eleven går.

Den lokalstrategiska planen innebär att antalet platser ökar med närmare 30 procent inom grundskola och 10 procent inom förskola under åren 2016-2020. Det finns stora renoveringsbehov 2016-2020 vilket medför behov av evakueringslokaler. Ett ökat elevantal har hittills i stor utsträckning lösts genom förtätning i befintliga lokaler, men det kommer framöver inte att vara möjligt. Byggandet och användningen av lokaler behöver matchas rätt med tillförlitliga prognoser av barn- och elevtalsutvecklingen för att undvika lokalbrist eller tomställda lokaler. Alla parter som deltar i plan- och byggprocesser behöver arbeta gemensamt för att uppnå det politiska målet att lokalkostnad per barn och elev inte ska öka.

Utmaningen med kompetensförsörjning är störst inom förskolan, både att se till att det finns vikarier och för att rekrytera legitimerade förskollärare. Det är också svårt att kunna rekrytera specialpedagoger och lärare inom praktiskt-estetiska ämnen inom grundskolan. Under 2017 kommer arbetet att påbörjas med att genomföra de åtgärder som anges i planen för strategisk kompetensförsörjning.

Omsorgsnämnden

Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg, service och viss sysselsättning inom socialpsykiatri och verksamheter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) oavsett ålder. Vidare ansvarar nämnden för service, vård och omsorg enligt socialtjänstlagen i ordinärt och särskilt boende för personer upp till 65 år som har behov av sådana insatser på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Nämnden ansvarar för uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen inom ovanstående områden och ansvarade fram till och med juli 2016 även för bostadsanpassning.

Viktiga händelser under året

Nämnden har genomfört en rad utvecklings- och förbättringsarbeten under 2016 – trots kostnadseffektiviseringar och förberedelser inför ny nämndorganisation.

Sanktionsavgifterna till Inspektionen för vård och omsorg på grund av beslut som inte har verkställts har minskat för andra året i rad. Nämndens verksamheter har genomfört kartläggningar och analyser för att målgruppenska få sina behov tillgodosedda genom bostad med särskild service och för att undvika sanktionsavgifter.

För att öka målgruppens möjlighet till kultur- och fritidsaktiviteter och semestervistelse i bostad med särskild service LSS har nämnden haft ett större fokus på detta i sina upphandlingar.

I september beslutade kommunfullmäktige om avgiftsbefrielse för samtliga resor till och från daglig verksamhet, vilket har inneburit en minskad intäkt för nämnden med cirka 850 tusen kronor.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, omsorgsnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för omsorgsnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Nämnden har flera åtgärder som syftar till att uppnå inriktningsmålen om att ge förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen, jämna ut skillnader i levnadsvillkor och att utveckla förebyggande arbete och tidiga insatser. Projekt Hikikomori inom socialpsykiatrin har permanentats som ett stöd för vuxna personer som isolerar sig och som trots stora behov av stöd från samhället drar sig undan detta. Nämnden har hos kommunstyrelsen ansökt om och beviljats medel för sociala investeringar i ett projekt med stöd mot studier för personer inom socialpsykiatrin.

Nämnden har genomfört flera insatser för att möjliggöra för ett ökat utbud av bostäder och arbetstillfällen. Projektet Boendekarriär har inneburit att lägenheter har kunnat frigöras för personer med stora omvårdnadsbehov. Nämndens verksamheter har under hösten 2016 samarbetat med verksamheter inom plan- och byggnadsnämnden för att planera nya bostäder med särskild service. Arbetet har fått till följd att drygt 40 nya lägenheter kommer att vara färdiga för inflyttning under 2017 och 2018.

I linje med fullmäktiges mål att erbjuda fler människor med funktionsnedsättning arbete och sysselsättning har nämnden avslutat beslut om daglig verksamhet för 13 personer och de har istället erhållit anställning på öppna arbetsmarknaden eller som egen företagare. Detta är det bästa resultat nämnden uppnått på fem år. 34 procent av de som var inskrivna vid årsskiftet hade anställning eller studerade.

Nämnden har också arbetat mycket för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i linje med målen om inflytande och delaktighet inom välfärden, barns och ungas delaktighet och att personer med funktionsnedsättning ska få mer egenmakt och i större utsträckning kunna påverka sin vardag. Nämnden har på uppdrag av kommunfullmäktige utarbetat ett funktionshinderpolitiskt program tillsammans med handikapporganisationerna (HSO). Programmet för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning syftar till att skapa förutsättningar för en ökad trygghet samt att upplevelsen av frihet, delaktighet och självbestämmande ska stärkas. Ett LSS-råd inrättades under 2016 av omsorgsnämnden med representanter från HSO, omsorgsnämnden och omsorgsförvaltningen.

En stor utbildningssatsning för baspersonal har slutförts i nära samverkan med intresseorganisationerna. Ett flertal delaktighetsslingor har genomförts bland annat inom daglig verksamhet där brukare diskuterar frågor som sedan tas om hand av verksamheten. När det gäller barns och ungas delaktighet har nämnden arbetat med att vårdnadshavare alltid ska delta i möten gällande samordnad individuell plan och myndighetsbeslut. Barnen har deltagit i den mån det är möjligt. Nämnden deltar också i ett projekt för ökad delaktighet för barn och unga via Sveriges kommuner och landsting, kallat Innovationsguiden.

Sjukfrånvaron för medarbetarna var för året 5,5 procent vilket är en godtagbar siffra. Antalet tjänster för biståndshandläggare har utökats så att antalet ärenden som en handläggare ansvarar för idag ska ligga på cirka 80 ärenden, jämfört med tidigare upp emot 130 ärenden per handläggare. De genomsnittliga handläggningstiderna har förlängts något under året men nämnden genomför fortfarande utredningar med god tidsmässig marginal gentemot lagstiftningens krav på tre månader. Samtliga biståndshandläggare har fått utbildning inom jämställdhetsintegrering. 

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Omsorgsnämnden

1 529,6

1 518,8

10,8

-31,9

Politisk verksamhet 1,1 1,2 0,0  0,0
Vård och omsorg om funktionshindrade 1 528,5 1 517,6 10,9 -32,0
varav vård och omsorg om äldre (SoL HSL) 111,2 110,8 0,4 -104,7
varav öppna insatser 35,4 31,8 3,6 0,0
varav SoL och HSL 321,2 368,8 -47,6 50,4
varav LSS 1 060,6 1 006,3 54,4 22,3
Övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,1
Nettoinvestering 2,0   0,0  

Omsorgsnämndens nettokostnader är 10,8 miljoner kronor lägre än budgeterat. Ovanstående tabell visar det ekonomiska utfallet vid bokslut samt prognos i förhållande till kommunfullmäktiges ramtilldelning per verksamhetsområde. Nämnden har lagt en kostnadsbudget för 2016 efter förväntat utfall per verksamhetområde. Nämnden har förstärkt områden inom Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), samt minskat tilldelningen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (ASS), i förhållande till fullmäktiges budget.

I årsbokslutet 2015 redovisade nämnden ett negativt resultat om 31,9 miljoner kronor. Inför 2016 vidtog nämnden planerade åtgärder för en budget i balans. En ny ersättningsmodell för boendestödet har minskat kostnaderna med fem miljoner kronor per helår. Även för serviceboenden enligt LSS har en ny ersättningsmodell införts, vilket har inneburit 4,5 miljoner kronor i lägre kostnader. Inom LSS gruppbostäder har nya nivåersättningar och upphandlingar som genomfördes under 2015 lett till kostnadsminskningar på uppskattningsvis 11 miljoner kronor.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för
Minskad andel SoL-beslut och ökad andel LSS-beslut

Arbetet med att minska antalet beslut om SoL till förmån för LSS har under året inneburit minskade nettokostnader för SoL-insatser. Antal beslutade och verkställda LSS-insatser har ökat med 97 stycken per den 1 oktober 2016 jämfört med den 1 oktober 2015. Detta gör det möjligt för Uppsala att få ökade intäkter i det nationella LSS-utjämningssystemet.

Den senaste statistiken från 2015 visar att sammanlagt 0,76 procent av Uppsalas befolkning (0-64 år) hade en LSS-insats. Riksgenomsnittet är 0,86 procent och genomsnittet för R9-kommunerna är 0,90 procent. Uppsala har alltså en lägre andel invånare med LSS-insats än riksgenomsnittet och genomsnittet för R9-kommunerna, även med hänsyn tagen till att antalet LSS-beslut har ökat under året.

Personlig assistans

Antal brukare med personlig assistans har ökat från januari till december från 116 till 122 personer. Ökningen består av brukare som har många timmar assistans, över 400 timmar per månad. Statistik från Socialstyrelsen visar att timmarna inom personlig assistans har ökat under de senaste åren även i landets övriga kommuner. För Uppsalas del har ökningen i antalet personer som fått mer än 40 timmar personlig assistans per vecka ökat med 89 procent mellan 2007 och 2015. Flertalet av R9-kommunerna har haft en större procentuell ökning än Uppsala under samma tid.

Kommunens grundersättning för personlig assistans har under 2016 varit 258 kr per timme, och för brukare med behov av assistans nattetid har ersättningen varit 288 kr per timme i enlighet med Försäkringskassans schablonersättning. Nämnden har under året haft ett flertal ansökningar om det högre ersättningsbeloppet. I slutet av året kom en dom från högsta förvaltningsdomstolen som ger kommuner rätt att kräva ett underlag för beräkning av kostnader för personlig assistans och att kommuner har rätt att ha ett lägre timbelopp än schablonbeloppet. Idag har ungefär 75 procent av de som har personlig assistans från kommunen den lägre ersättningen.

När det gäller assistansersättning som Försäkringskassan beviljar, och där kommunen betalar för de 20 första timmarna per vecka, är volymutvecklingen under 2015-2016 motsatt till den inom personlig assistans. Under 2015 ökade antal personer med assistansersättning, men under 2016 har antal personer successivt minskat från 338 personer i januari till 332 i december.

Framtida utmaningar

Nämndens utmaningar gäller framförallt kostnader för utbyggnad av boenden, ett större kommunalt ansvar för personlig assistans och att nämndens målgrupper ökar i antal. Nämnden arbetar i samverkan med andra nämnder, andra huvudmän och exempelvis byggföretag och föreningar för att hitta flexibla lösningar.

Nämnden behöver skapa nya boenden utifrån nya behov och större volymer, till exempel äldre personer med funktionsnedsättning. Barn och ungdomar i skolålder och personer i åldern 80-89 år förväntas öka betydligt under perioden 2017-2019 vilket kan medföra stora anpassningsbehov. För att nämnden ska hålla sig inom budget kan utbyggnadstakten behöva bromsas. Det finns en risk för att en bromsad utbyggnadstakt i relation till brukarnas behov leder till en ökad mängd beslut som inte kan verkställas, akuta köp av enskilda placeringar och också vitesförelägganden på kommunen.

Ett antal prejudicerande domar har förändrat Försäkringskassans bedömning av de grundläggande behoven som ligger till grund för personlig assistans enligt LSS, exempelvis stöd för att andas och att äta. Detta har medfört att kommuner i större utsträckning ansvarar för att tillgodose behov inom dessa områden. Kommunens yttersta ansvar i denna fråga gör att kostnaderna för assistansen med all sannolikhet kommer att öka för nämnden.

Under senare år har nämndens målgrupp ökat i antal. En förklaring är att autismspektrumsdiagnosen har utökats till att gälla fler funktionshinder. Fler människor överlever också svåra sjukdomar och trauman tack vare den medicinska utvecklingen. Det kan leda till att fler lever med funktionsnedsättning efter behandlad sjukdom och behöver stöd och service för att klara sin vardag. Ytterligare en orsak är att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Nämnden möter allt fler personer med ökad problematik kring social situation, missbruk och psykisk ohälsa.

Socialnämnden

Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg i alla åldrar med undantag för ekonomiskt bistånd. Detta inkluderar att ge stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar. Det handlar även om att ge stöd till personer med missbruks- eller annan beroendeproblematik. Nämnden ansvarar också för bostadssociala frågor, mottagande av ensamkommande barn, EU-migranter, familjerättsliga frågor, stöd till våldsutsatta, samordning av arbetet för att motverka våld i nära relationer och insatser för den nationella minoriteten romer. Socialnämnden ansvarar även för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT).

Viktiga händelser under året

Nämnden har genomfört en rad stora utvecklings- och förbättringsarbeten under 2016. Detta har skett trots stora kostnadseffektiviseringar, en svår personalsituation inom området barn- och unga och intensiva förberedelser inför ny nämndorganisation.

En av flera insatser för att förbättra mottagandet av ensamkommande barn handlar om förebyggande traumaintervention. Det är frukten av ett samarbete mellan nämndens verksamheter, utbildningsnämnden, Regionförbundet, Röda Korset och Uppsala Universitet. Samarbetet har väckt nationellt intresse. Nämnden har ingått ett partnerskap med Röda Korset för att stärka arbetet med ensamkommande barn. Därutöver har nämnden också ingått ett partnerskap med Tjejers rätt i samhället (TRIS) och tagit fram en grundmodell för hur partnerskap med idéburna föreningar ska se ut.

Under året har nämnden börjat använda modellen "Bostad först" för att hjälpa långvarigt hemlösa till en egen bostad och till att behålla bostaden. Arbetsmodellen innehåller metodmässigt två delar: bostaden och stödet till brukaren. Målgruppen för Bostad först är långvarigt hemlösa med psykiatrisk problematik, ofta i kombination med missbruk. Bostad först är ett samarbete med Uppsalahem och flera verksamheter i Uppsala kommun.

Även platsobunden nykterhetskontroll har väckt intresse i andra kommuner. Metoden började användas 2016 och handlar om att personer med beroendeproblematik själva kan kontrollera och redovisa nykterhet under kvällar och helger när förvaltningen har stängt.

Uppsala kommun anordnade i samarbete med Uppsala universitet en nationell konferens om ANDT för cirka 1000 personer.

Kommunfullmäktige antog under året ett program mot kvinnofridskränkningar och våld i nära relationer som socialnämnden arbetat fram.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, socialnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för socialnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

När det gäller målen om barns och ungas delaktighet och inflytande och delaktighet inom välfärden har nya former för brukarinflytande utvecklats och provats under året. Det handlar exempelvis om implementering av metoden Signs of Safety som borgar för hög delaktighet och ett nytt ungdomsråd för ensamkommande barn. Nämnden lät även en brukarförening bidra i en HVB-upphandling och genomförde för första gången Sveriges kommuner och landstings brukarundersökning för individ- och familjeomsorgen.

Flera insatser som riktar sig till utsatta grupper har bidragit till målen om att ge förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen, jämna ut skillnader i levnadsvillkor, utveckla förebyggande arbete och tidiga insatser och vara solidarisk avseende flyktingmottagande.

  • De första personerna inom projektet Bostad först för långvarigt hemlösa flyttade in under hösten. Flera som har saknat ett eget bostadskontrakt har gått från att ha haft ett bostadssocialt kontrakt till att ha eget kontrakt (från drygt 900 bostadssociala kontrakt till cirka 700).
  • Nämnden har ingått partnerskap med TRIS och med Röda korset och påbörjat en revidering av riktlinjer för föreningsbidrag, vilket också stödjer målet att öka samarbetet med det civila samhället.
  • Arbetet för den nationella minoriteten romer har utvecklats. Uppsala kommun valdes ut av kulturdepartementet till utvecklingskommun för romsk inkludering. Samverkan med Uppsala Läns Bildningsförbund har inletts i syfte att stärka det romska civilsamhället.
  • En handlingsplan för socialt utsatta EU-migranter har upprättats och härbärget för målgruppen utökades till året-runt-drift. Däremot har inte en uppsökande funktion kunnat verkställas under 2016 på grund av oklara ekonomiska förutsättningar.
  • Kartläggningar av social oro har genomförts för city, Gottsunda och Valsätra och områdesarbetet har utvecklats.
  • Mottagandet av ensamkommande barn och unga har kvalitetssäkrats, återsökningsprocessen kartlagts, förbättringsområden identifierats och åtgärder vidtagits. En kontinuerlig dialog har framgångsrikt förts med leverantörerna för att sänka kostnaderna inför de sänkta statsbidragen för ensamkommande barn som träder i kraft sommaren 2017. Förebyggande traumainterventioni-samarbete med utbildningsförvaltningen, Regionförbundet, Röda Korset och Uppsala Universitet har väckt nationellt intresse. I samarbete med RFSU ges utbildning till leverantörerna om samtal med ungdomarna om sex, kärlek, relationer och kroppen utifrån ett normkritiskt förhållningssätt.

Inom ramen för uppdraget om jämställdhetsintegrering har nämndens verksamheter identifierat att det finns skillnader både i antal insatser och i insatsernas omfattning om man jämför flickor och pojkar. För att öka kunskapen om jämställdhet i verksamheterna har några fokusområden identifierats för analys och ökad medvetenhet om eventuella skillnader mellan kön, orsaker och lämpliga åtgärder.

Det har också vidtagits flera åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen för den myndighetsutövande barn- och ungdomsvården, i linje med målet om attraktiva möjligheter och villkor. Det handlar exempelvis om förbättrade rutiner, förbättrad introduktion, arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud, stärkt administration och aspirantprogram för studenter.

Nämnden har minskat sina kostnader även om de ekonomiska effektiviseringsmålen inte uppnåtts för alla verksamheter. En bidragande orsak till de lägre kostnaderna är att nämndens verksamheter utvecklat mer systematiska arbetssätt för framförallt den ekonomiska uppföljningen och att chefer på alla nivåer fått ett ökat stöd.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Socialnämnden

619,7

612,5

7,2

-25,6

Politisk verksamhet 3,2 3,3 -0,1 -0,2
Individ- och familjeomsorg, missbrukarvård för vuxna 157,7 167,3 -9,6 -13,3
Individ- och familjeomsorg, övrig vuxenvård 0,0 0,0 0,0 0,0
Individ- och familjeomsorg, barn- och ungdomsvård 435,4 438,0 -2,7 -17,5
Familjerätt 11,2 14,4 -3,3 0,0
Flyktingmottagande, ensamkommande barn och unga 12,4 -10,6 22,9 5,4
Nettoinvestering 3,7   2,6  

Nämndens ekonomiska resultat för 2016 är 7,2 miljoner kronor över budget. Prognosen per augusti var 10,6 miljoner kronor med en resultatrisk på +/- 5 miljoner. Avvikelsen jämfört mot prognosen förklaras främst genom att utfallet för ensamkommande barn förbättrades under de sista månaderna för året och landade på nära 15 miljoner kronor över prognosen. Nämndens ekonomiska resultat för 2016 är ungefär 33 miljoner kronor högre än för 2015. Det är framför allt verksamhetsområdena barn- och ungdomsvård och ensamkommande barn som står för skillnaden mellan åren. Nämndens arbete med att minska institutionskostnaderna börjar ge effekt.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för
Barn- och ungdomsvård

Nämndens egen uppföljning visar en nästan 47-procentig ökning av antalet orosanmälningar från och med 2013 till 2016. Antalet unika individer som anmäls har ökat med 6 procent. Det är alltså framförallt antalet anmälningar per individ som har ökat. En bidragande orsak är en ökad medvetenhet om den skärpta lagstiftningen om anmälningsplikt när barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Trots en ökad mängd anmälningar sänker Uppsala fortsatt sina kostnader för barn- och ungdomsvård och ligger nu nära snittet för större städer ("större städer” utgörs av Borlänge, Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö, Örebro, Östersund). 

Nettokostnad
Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/invånare, Uppsala kommun i jämförelse med genomsnittet för större städer och R9-kommunerna, 1998-2015. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Uppsala kommun har även lägre nettokostnader än genomsnittet för R9-kommunerna. Uppsala har lägre kostnader och färre vårddygn per invånare för familjehemsvård i jämförelse med snittet vid R9-kommunerna. Uppsala har däremot högre kostnader och fler vårddygn per invånare för institutionsvård, men antal vårddygn på institution minskar som en konsekvens av nämndens arbete. Jämfört med R9-kommunerna och andra större städer har Uppsala en något högre andel barn och ungdomar som återkommer till socialtjänsten efter avslutad insats.

Missbruksvård för vuxna

Kostnaderna för missbruksvård för vuxna ökar i riket och i Uppsala kommun. Uppsala ligger dock kostnadsmässigt betydligt lägre än både genomsnittet för R9-kommunerna, för större städer och för riket. Uppsalas tre beroendeenheter har stadigt minskat kostnaderna för placeringar under året genom färre och billigare vårddygn. Det är sedan ett par år tillbaka mindre vanligt i Uppsala än i R9-kommunerna och andra större städer, att vuxna personer som avslutat sin insats återkommer till socialtjänsten. Uppsalas goda resultat för vuxna missbrukare kommer av ett nära samarbete mellan öppenvård och myndighetsutövning, vilket ger en bättre bedömning och planering av eventuella fortsatta insatser efter grundbehandling.

Medarbetare

Uppsala kommun har längre utredningstider för både barn, ungdom och vuxna i jämförelse med genomsnittet för R9-kommunerna och större städer. Handläggningstiderna påverkas av vakanser och hög personalomsättning inom vissa enheter.

Jämfört med 2015 har antalet medarbetare har ökat. Det är dock fortsatt svårt att rekrytera och behålla medarbetare, särskilt inom myndighetsutövningen för barn och unga. Personalomsättningen är högre inom vissa enheter och HR har under 2016 genomfört avgångssamtal för att försöka fånga upp avgångsorsaker som grund för förbättringsåtgärder.

Personalsituationen inom vuxenområdet är stabil och det är lättare att rekrytera till dessa enheter än till myndighetsdelarna inom barn och ungdom. Korttidsfrånvaron är genomgående låg, även långtidsfrånvaron ligger på nivåer som brukar anses acceptabla.

Framtida utmaningar

Nämnden har fokus på utmaningen att rekrytera och behålla medarbetare. Om nämndens verksamheter saknar tillräckligt med kompetenta medarbetare finns det en risk för brister i arbetsmiljön för personal och chefer, bristande rättssäkerhet och kvalitet samt högre kostnader.

En ökad polarisering i samhället riskerar leda till ökad social oro, ökat missbruk och kriminalitet. Bostadsbristen i Uppsala medför risk för sämre, dyrare boendelösningar och långa placeringar.

Mycket osäkra migrationsprognoser gör det svårare att planera för ett gott mottagande. Lagförslag om nya ersättningsnivåer för ensamkommande barn innebär i kombination med förändrade ekonomiska förutsättningar en risk för sämre ekonomi för nämnden.

Äldrenämnden

Äldrenämnden ansvarar för service, vård och omsorg till personer 65 år och äldre. Nämnden arbetar främst utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för öppna insatser och förebyggande verksamhet för åldersgruppen.

Viktiga händelser under året

Äldrenämnden har ägnat mycket uppmärksamhet åt att utveckla en ny nämnd- och förvaltningsorganisation i syfte att bättre få politisk genomslagskraft, tydlighet för medborgarna och en effektivare verksamhet.

Under året har kommunen kommit med i Världshälsoorganisationens (WHO) internationella nätverk med målet att utveckla äldrevänliga städer. Medlemskapet tillhandahåller ramverk och strategier för att möta utvecklingen mot en allt äldre befolkning. Om drygt tio år förväntas andelen personer 80 år och äldre fördubblas i kommunen.

Översyner har gjorts kring ansvarsförhållanden gentemot landstinget, bland annat vad det gäller sjukvårdsteamet (sjukvårdsteamet var ett kommunövergripande uppdrag till egenregin inriktad på patienter i behov av specialiserad hemsjukvård med omfattande medicinska insatser), där ansvaret för verksamheten återförts till landstinget från årsskiftet 2016/2017.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, äldrenämnden
Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för äldrenämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Några av nämndens åtgärder stödjer målet om inflytande och delaktighet inom välfärden och inflytande för brukarna inom äldreomsorgen. Handläggningsrutinerna i enskilda ärenden har fortsatt att utvecklas utifrån Socialstyrelsens metodik Äldres behov i centrum (ÄBIC). I metodiken får enskilda stöd i att aktivt formulera sina egna behov och mål med olika insatser. Under året påbörjades ett nytt och mobilt arbetsätt, som bland annat möjliggör förbättrad information till enskilda vid hembesök. Nämnden kommer att fortsätta utveckla former för delaktighet och inflytande ytterligare framöver.

Nämnden har påbörjat arbetet med en ny typ av medborgardialog i arbetet med en äldrevänlig stad, såväl i staden som på landsbygderna. Dialogen är ett led i kommunens arbete i WHO:s internationella nätverk för att utveckla äldrevänliga städer som Uppsala blev medlem i under året. Medlemskapet ligger i linje med ett av kommunfullmäktiges uppdrag för 2016 och arbetet med äldrevänlig stad fortsätter på bred front genom att det har blivit ett kommungemensamt uppdrag i Mål och budget 2017-2019.

Kötiderna till vård- och omsorgsboende har varit korta under året. Nämnden har sett till att det finns ett utbud som matchat behovet och innebär att nämnden uppfyllt målet om att väntetiderna till särskilda boenden ska minska.

Nämndens verksamheter har genomfört flera åtgärder inom ramen för uppdraget om jämställdhetsintegrering, exempelvis kring könsuppdelad statistik och jämställdhetsperspektiv i förfrågningsunderlag. 

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Äldrenämnden

1 719,1

1 688,7

30,4

11,8

Politisk verksamhet 1,1 1,0 0,1 0,1
Vård och omsorg om äldre 1 718,0 1 687,7 30,3 11,7
varav öppna insatser 79,5 63,9 15,6 -0,8
varav SoL och HSL 1 638,5 1 623,8 14,6 12,5
Övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,0
Nettoinvestering 2,0   1,9  
*Siffrorna för 2015 är inte korrigerade för jämförelsestörande poster som hänger samman med 2015 års omorganisation

Nämnden har under de tre senaste åren haft ett ekonomiskt positivt resultat. Ökningen av nämndens nettokostnader 2016 jämfört med 2015 uppgår endast till 1,6 procent. 2016 års avvikelse från budget är 30,4 miljoner kronor. Avvikelser finns inom nämndens alla tre verksamhetsområden: ordinärt boende (15,8 miljoner kronor), särskilt boende (10,2 miljoner kronor) och öppen verksamhet (4,3 miljoner kronor).

Inom hemvården har antalet brukare, genomsnittlig tid per brukare och antalet beviljade timmar fortsatt att minska under året. Inom korttidsboende har också viss överkapacitet fortsatt justerats, både vad gäller platsantal och inriktning.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Jämfört med andra liknande kommuner är det en lägre andel av den äldre befolkningen i Uppsala som har bistånd i form av vård- och omsorgsboende och hemtjänst (Uppsala ligger lägre än både genomsnittet för R9-kommunerna och liknande kommuner avseende äldreomsorg 2015 enligt kommun- och landstingsdatabasen Kolada (Linköping, Örebro, Lund, Umeå, Västerås, Norrköping, Jönköping)). Andelarna har dessutom successivt minskat inom båda formerna av bistånd under senare år. Om detta beror på vitalare äldre, mindre efterfrågan från äldre, skillnader i myndighetsutövning eller en blandning av dessa faktorer är oklart.

I jämförelse med liknande kommuner har kostnaderna för verksamheten påtagligt minskat över tid, särskilt under de senaste åren. Kostnadsnivån per brukare inom särskilt boende har sedan länge legat lägre, medan kostnaderna per brukare inom hemtjänsten successivt närmat sig nivån för liknande kommuner. Även om man ser till det övergripande jämförelsemått som kallas "nettokostnadsavvikelse" har kostnaderna successivt närmat sig liknande kommuner, även om Uppsalas nettokostnader fortfarande indikerar ett högre kostnadsläge. Observera att kostnaderna i den officiella statistiken sträcker sig fram till och med 2015 och att de kostnadsminskningar nämnden haft 2016 inte finns med där.

De helhetsomdömen som ges om äldreomsorgen i Socialstyrelsens brukarundersökning ligger över tid något lägre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Skillnaderna är dock små, särskilt i den senaste mätningen. Vad som förklarar de relativt sett lägre nivåerna är oklart.

Gemensamt för samtliga kommuner är att en överväldigande majoritet av de svarande uppger att de är ganska eller mycket nöjda med äldreomsorgen.

  2012 2013 2014 2015 2016
Volymer          
Andel invånare 65 år och äldre i särskilt boende 4,6 4,4 4,3 4,2 -
Avvikelse jämfört med liknande kommuner* -0,6 -0,4 -0,9 -0,5 -
Skillnad mellan kvinnor och män** 2,4 2,4 2,3 2,2 -
Andel invånare 65 år och äldre med hemtjänst 7,6 6,8 6,8 6,7 -
Avvikelse jämfört med liknande kommuner* -1,3 -0,9 -0,8 -1,0 -
Skillnad mellan kvinnor och män** 4,2 3,8 3,6 3,3 -
Kostnader          
Hemtjänst: Kostnad per brukare/kr 236 428 234 744 254 476 260 438 -
Avvikelse jämfört med liknande kommuner * 50 931 13 197 13 979 9 663 -
Särskilt boende: Kostnad brukare/kr 636 392 661 182 676 999 679 953 -
Avvikelse jämfört med liknande kommuner * -674 -51 699 -63 437 -136 301 -
Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) ** 12,7 10,6 10,6 7,1 -
Avvikelse jämfört med liknande kommuner * 13,5 9,9 7,8 3,2 -
Omdömen från Socialstyrelsens brukarundersökning          
Hemtjänst andel ganska/mycket nöjda 86 87 86 84 88
Avvikelse jämfört med liknande kommuner* -4 -3 -4 -5 -1
Skillnad mellan kvinnor och män** 0 0 0 0 0
Särskilt boende andel ganska/mycket nöjda 81 80 78 75 80
Avvikelse jämfört med liknande kommuner* -3 -2 -4 -6 -2
Skillnad mellan kvinnor och män** 0 0 0 0 0
* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för liknande kommuner.
** Plus betyder att kvinnor har högre värden än män.
*** Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel 65-79 år, 80-89 år och 90+ år i kommunen), civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL.
Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).
Framtida utmaningar

En kraftig ökning av de äldre åldersgrupperna väntar i Uppsala. Fram till år 2030 förväntas de allra äldsta, personer 80 år och äldre, att fördubblas. Men även i ett kortare tidsperspektiv sker kraftiga ökningar och redan 2019 förväntas 1000 personer träda in i 80-årsåldern. I denna åldersgrupp har omkring var tredje person idag någon form av insats och de utgör omkring 75-80 procent av brukarna inom kommunens äldreomsorg.

I en prognos från Sveriges kommuner och landsting förväntas ökningen av antalet äldre leda till att insatserna behöver öka med närmare 20 procent inom de närmaste fem åren. Med nuvarande sätt att utforma äldreomsorgen motsvarar det en ökning från nuvarande cirka 1,7 miljarder kronor till cirka 2,1 miljarder år 2020.

För att möta det ökade antalet äldre är det av stor strategisk betydelse att försöka påverka det som ger äldre möjligheter att leva ett hälsosamt och oberoende liv. Här är initiativet att verka för en äldrevänlig stad centralt. Särskilt fokus behöver ligga på att skapa ett partnerskap med andra samhällsaktörer, eftersom det finns mycket som påverkar äldres hälsa som ligger utanför kommunens uppdrag, exempelvis sådant som rör kommunikationer och hälso- och sjukvård. Också ifråga om själva äldreomsorgen kommer det att behövas flera åtgärder för att möta de ökade behoven, exempelvis effektiviseringar, förändringar i policyer och riktlinjer och användning av välfärdsteknik och utveckling av nya tjänstekoncept.

Vid sidan av det strategiska förebyggande arbetet blir det i närtid viktigt att stimulera ett ökat utbud på äldrebostäder på den ordinarie bostadsmarknaden i form av trygghetsbostäder och seniorbostäder. Förebyggande och hälsofrämjande insatser kommer fortsatt att vara betydelsefulla för att ge äldre möjligheter till ökad livskvalitet och, om möjligt, skjuta omsorgsbehov på framtiden. Samhällsplaneringen behöver utformas för att öka den fysiska tillgängligheten och tillgången till service och möjligheter till full delaktighet i samhällslivet.

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för Uppsala, Knivsta, Heby, Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun och bildades 2011.

Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn.

Viktiga händelser under året

Inledningen av 2016 präglades av arbete för att alla de ensamkommande barn som kom under hösten 2015 och i januari 2016 skulle få en god man.

Under hösten fattade Håbo kommunfullmäktige samt samtliga kommunfullmäktige i de sex kommuner som ingår i den gemensamma nämnden, beslut om att ansluta Håbo till den gemensamma förvaltningen från den 1 januari 2017 och till den gemensamma nämnden från den 1 januari 2019. Enköpings kommun fattade i november 2016 ett inriktningsbeslut om att gå med i den gemensamma nämnden och förvaltningen.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, överförmyndarnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för överförmyndarnämnden.

Som gemensam nämnd arbetar överförmyndarnämnden på uppdrag av flera kommuner utifrån ett gemensamt avtal. Nämnden är därför inte bunden till att ta sig an Uppsala kommunfullmäktiges inriktningsmål och uppdrag på samma sätt som övriga nämnder. Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Inriktningsmålet om god service, enkelhet och korta handläggningstider är delvis uppfyllt. I enlighet med en av fullmäktiges riktade satsningar finns e-tjänster på plats för alla stora åtgärder som en ställföreträdare kan ställas inför förutom årsräkning. Processer och rutiner har sett över för att säkerställa en rättssäker handläggning av den stora mängden ärenden nämnden haft (också det i enlighet med en riktad satsning). Handläggningstiderna har hållits under perioden förutom i några få fall.

Den sista december 2016 hade nämnden tillsyn över 1190 ensamkommande barn i samtliga sex kommuner att jämföra med 1750 ensamkommande barn 2015. Början av året var intensivt. Fram till april såg nämnden till att sammanlagt 826 ensamkommande barn fick en god man. Av dessa barn var det över 80 procent (673 barn) som avsåg Uppsala kommun, medan resterande avsåg Heby, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Den riktade satsningen om att hitta nya vägar för rekrytering pågår fortfarande, men har redan gett resultat. Från den 1 april fanns det inga ensamkommande barn som behövde vänta på att få god man. Mot slutet av året fanns det ett överskott av personer som önskade ta uppdrag som god man för ensamkommande barn.

Antalet övriga ärenden har ökat under året, för Uppsalas del från 1110 godmanskap 2015 till 1214 godmanskap 2016 (9 procent). Ökningen gäller främst gruppen äldre och personer med både missbruk och psykisk sjukdom. Under våren 2016 har handläggningstiderna för godmanskap och förvaltarskap varit längre på grund av den stora ökningen av ärenden med ensamkommande barn.

Nämnden bedömer att arbetsgivarmålen om rättighet till heltid och attraktiva möjligheter och villkor är uppfyllda. Arbetet mot målet om att medarbetare ska ha förutsättningar för att nå överenskommen prestation är påbörjat genom utvecklingen av lönekriterier.

Nämnden har två huvudtyper av kostnader: arvode till ställföreträdare som hjälper kommuninvånare och kostnader för överförmyndarförvaltningen som har i uppgift att rekrytera och kontrollera dessa ställföreträdare.

Belopp i miljoner kronor för Uppsalas del KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Överförmyndarnämnden 

15,4

14,4

1,0

-0,9

Politisk verksamhet 15,4 14,4 1,0 -0,9
Familjerätt 0,0 0,0 0,0 0,0
Flyktingmottagande 0,0 0,0 0,0 0,0
Nettoinvestering 0,1   0,1  

Nämnden har ett överskott jämfört med budget med drygt en miljon kronor. Detta beror på att det budgettillskott som samtliga kommuners kommunstyrelseordförande beslutade om i november 2015. För Uppsala kommuns del betalades det ut först i februari 2016. Uppsala kommuns andel var på 970 000 kr. Sett till tvåårsperioden 2015 och 2016 gör nämnden ett nollresultat.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Uppsala har efter personalutökningar under 2016 ungefär samma antal ärenden per anställd som andra större kommuner såsom Göteborg och Malmö, drygt 300 ärenden. Av R9-kommunerna är det enbart Jönköping och Gävle som har ungefär lika många ärenden per anställd som den gemensamma nämnden. Övriga kommuner i R9 har mellan 143 och 232 ärenden per anställd. Den nationella statistiken för överförmyndares verksamhet är ny och innehåller vissa brister, men den tyder på att det finns ett samband mellan antalet ärenden per handläggare och kostnad för verksamheten. Nämnden tycks ha en mer kostnadseffektiv verksamhet än många andra jämförbara kommuner.

Könsuppdelad statistik visar på mycket små skillnader mellan kvinnor och män, som har ställföreträdare, när det gäller klagomål och förmögenhet. Även för ställföreträdare är könsskillnaderna små om man ser till vilka som tar uppdrag eller tittar på skillnader i arvode.

Framtida utmaningar

Under 2017 kommer troligen antalet ärenden med ensamkommande barn att minska ytterligare. Migrationsverkets prognos är 2400 ensamkommande barn för hela riket. Prognosen är dock väldigt osäker; antalet människor på flykt har inte minskat. Förändringar i politik gällande gränskontroller och i migrationsöverenskommelsen mellan Turkiet och EU kan snabbt göra att antalet ensamkommande barn åter ökar.

Det finns ett lagförslag om åldersbedömning tidigare i asylprocessen, som föreslås träda i kraft den 1 maj 2017. Tidigare åldersbedömningar skulle kunna innebära att ungdomarna har god man kortare tid, eftersom godmanskapet upphör i det fall att ungdomen skrivs upp i ålder till över 18 år.

Det finns även ett förslag om ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och vuxna som föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Beslut är ännu inte fattat men om förslaget går igenom kommer det att få stor påverkan på nämndens ekonomi. Förslaget innebär att socialtjänsten i anvisningskommunen förmedlar en schablonersättning till överförmyndarverksamheten. Om överförmyndarnämnden skulle få del av halva schablonen skulle det saknas kostnadstäckning för drygt 5 miljoner kronor för andra halvåret 2017. I dagsläget återsöker nämnden kostnader från Migrationsverket men om förslaget blir verklighet kommer nämnden att behöva göra upp fördelning av schablonen med de cirka 150 kommuners socialtjänster som har barn placerade i de sex kommunerna. Detta skulle bli väldigt administrativt krävande.

Sveriges kommuner och landsting kommer inom kort av regeringen, att begära en översyn av föräldrabalkens regler, där frågan om professionella ställföreträdare finns med. Att frågan om professionella ställföreträdare närmare regleras i lag är mycket viktigt för planeringen av rekrytering till de svåraste uppdragen framöver.

Den 1 juli 2017 kommer en lag om framtidsfullmakter att träda i kraft. Lagen ger den enskilde möjlighet att, när hen fortfarande är frisk, utse någon som kan ha hand om personliga och ekonomiska angelägenheter om hen senare i livet skulle behöva hjälp. På sikt skulle detta kunna innebära att behovet av gode män för äldre personer minskar.

Idrotts- och fritidsnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden ansvarar för planering och utveckling av bredd- och elitidrott samt fritidsverksamhet. Nämnden löser sitt uppdrag huvudsakligen genom inhyrning och uthyrning av anläggningar samt genom att ha en långsiktig planering för lokalförsörjning avseende idrotts- och fritidsanläggningar. Som en del i arbetet med att forma och upprätthålla riktlinjer och mål för föreningsstöd inom nämndens ansvarsområde sker samverkan med föreningar och andra aktörer.

Viktiga händelser under året

Nämnden har arbetat med att förse ett växande Uppsala med nya och renoverade anläggningar. Genom anläggningar som anpassas till de behov och förväntningar som finns, skapas mer likvärdiga förutsättningar för att kunna bedriva idrott och motion. Det finns nu en strukturerad plan för vilken lokalförsörjning som behövs för att möta nuvarande och kommande behov.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, idrotts- och fritidsnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för idrotts- och fritidsnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Under året har nämnden kartlagt och analyserat hur lokaler och anläggningar används utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Ett led i denna kartläggning handlade om att genomföra workshopar med barn och unga kring deras behov av lokaler, vilket bidragit till uppfyllelse av målet barns och ungas delaktighet bidrar till att verksamheten anpassas till deras behov.

Nämnden har också analyserat demografi och socioekonomiska förhållanden i kommunen. Analyserna och erfarenhetsbaserad information från skola, socialtjänst och polis har gett nämnden en bra bild av vilka behov som finns av lokaler och anläggningar och har påverkat nämndens inriktning. Nämnden har exempelvis förändrat bidrag till föreningslivet och avgifter för att hyra lokaler (markeringsavgift). Insatserna ligger i linje med uppdraget om jämställdhetsintegrering och ett tidigare uppdrag om att utreda möjligheterna att skapa jämlika och jämställda förutsättningar för barn och ungas kultur- och idrottsutövande. De bidrar också till målen om att jämna ut skillnader i levnadsvillkor och förebyggande insatser.

Nämnden redovisar ett överskott om 6,6 miljoner kronor, vilket stämmer med den prognos som redovisades i augusti. Nämnden ska ha ett överskott i storleksordningen 4,5 miljoner då kommunbidraget räknats upp för några åtaganden som nämnden ännu inte fullgjort.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Idrotts- och fritidsnämnden

208,3

201,7

6,6

12,7

Politisk verksamhet 0,9 0,8 0,1 -0,2
Fritid och kultur 207,4 201,0 6,4 12,9
Nettoinvestering 5,2   1,5  
Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Något förenklat kan nämndens verksamhetsområden beskrivas som att dels försörja skola, föreningsliv och allmänhet med anläggningar och lokaler för idrott och motion och dels att stödja föreningslivet ekonomiskt med bidrag för barn- och ungdomsverksamhet.

Uppsala använder drygt 800 kronor per invånare och år för idrotts- och fritidsanläggningar. Det är lägre än genomsnittet för R9-kommunerna. Med 2015 års kostnader motsvarar skillnaden cirka 17 miljoner kronor. En del i de lägre kostnaderna beror på att Uppsala har relativt åldrade anläggningar där kostnaderna är låga för infrastrukturen. Med de satsningar som nu görs inom anläggningsområdet, både på befintliga och helt nya, kommer kostnaderna successivt att öka.

De jämställdhetsanalyser som gjorts inom nämndens område visar att pojkar och män i en högre utsträckning än flickor och kvinnor får del av nämndens resurser. De främsta orsakerna till detta är dels att pojkar och män i högre utsträckning än flickor och kvinnor deltar i föreningsdriven verksamhet, och dels att de verksamheter där pojkarna och männen dominerar är de som har högst ekonomiskt stöd genom lokalsubventionen. Flickor och kvinnor genomför i högre grad motions- och fritidsaktiviteter på egen hand eller genom verksamheter som inte nås av den kommunala subventionen, exempelvis gym.

Fritidsvaneundersökningen har visat att invånarna i staden är något mer nöjda med sin fritidsverksamhet än invånarna i övriga delar av kommunen och att kvinnor är mer nöjda än män trots att männen får större del av de resurser som kommunen använder för idrott och fritid. Detta mönster bekräftas i medborgarundersökningen. Medborgarundersökningen visar däremot ingen skillnad mellan stad och land när det gäller hur nöjd man är med idrotts- och motionsanläggningar.

Framtida utmaningar

Den främsta utmaningen för nämnden ligger dels i att möta behoven från en växande kommun där befintlig infrastruktur inom idrotten är relativt föråldrad, dels att balansera mellan åldrar och kön. Flera av de större traditionella idrottanläggningarna behöver ersättas eller renoveras samtidigt som mer öppna anläggningar för rekreation och motion behöver tillföras. Lokaler och anläggningar behöver utvecklas så att de möter skola, föreningar och enskilda individers behov på ett mer jämlikt och jämställt sätt.

Flera anläggningar och lokaler står inför ganska omfattande investeringar, vilket gör att nämnden behöver göra prioriteringar och avvägningar. Förutom mer omfattande om- och nybyggnad finns ett behov att säkerställa basfunktionen på befintliga anläggningar. Det handlar i flera fall om att se till att det finns tillgång till omklädningsrum, förråd, domarrum och faciliteter för besökare.

Kulturnämnden

Kulturnämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet och fördelar stipendier, bidrag och annat stöd till kulturliv, kulturevenemang, folkbildning, nationella minoriteter. Nämnden ansvarar för folkbiblioteksverksamhet, kommunens museer och kulturscener, konstnärliga gestaltningsprojekt, konstinköp och konstsamlingar. Nämnden stödjer ungdomars egna initiativ och ansvarar för fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, övrig fritidsverksamhet för barn och unga samt kultur- och musikskola. Kulturmiljö- och kulturarvsfrågor samt stöd till bygdegårdar ingår också i nämndens ansvarsområde.

Viktiga händelser under året

Under året fyllde Uppsala Musikskola 60 år och omvandlades till Uppsala kulturskola. Två av nämndens verksamheter i egenregi, Fritid Uppsala samt Uppsala konstmuseum, blev HBTQ-certifierade under året. Uppsala konstmuseum är det enda museet i Sverige som är HBTQ-certifierat.

Den offentliga konsten har debatterats under året. Nämnden har tagit fram riktlinjer för arbetet med offentliga gestaltningar. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra arbetsprocesser kring olika gestaltningsprojekt och att tydliggöra hur förankringen och dialogen med medborgare kan ske. Under 2016 inrättade kulturnämnden ett ateljéstöd som utlysts och fördelats under 2016.

Inom ramen för kommunfullmäktiges beslut att Uppsala är en fristad för förföljda författare har Uppsala kommun deltagit i en internationell fristadskonferens i Paris samt stått värd för en nationell fristadskonferens i Uppsala.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, kulturnämnden

Översikt över mål, uppdrag, riktade satsningar för kulturnämnden.

Här följer ett antal exempel på hur nämnden arbetat med att uppfylla fullmäktiges styrning under året.

Nämnden har bidragit till att öka tillgängligheten till kultur- och fritidsområdet under året, i synnerhet för barn och unga. Förutom att ha fått verksamheter HBTQ-certifierade har nämnden exempelvis stärkt utbudet av aktiviteter under skollov och skapat ett bredare utbud inom ramen för Uppsala kulturskola. Nämnden utvecklar också en kulturgaranti för barn och unga i samarbete med utbildningsnämnden. Den ökade tillgången till nämndens främjande och förebyggande verksamheter innebär att nämnden bidrar till fullmäktiges mål om förebyggande och tidiga insatser.

Nämnden har också arbetat för att möta behoven hos ungdomar som flytt till Sverige. Exempel på insatser för att bidra till att Uppsala är en öppen och solidarisk kommun är utökad bemanning och utökade öppettider på de mest besökta fritidsgårdarna, språkcaféer vid biblioteken, uppsökande verksamhet på flyktingboenden samt projektet Låna en Uppsalabo.

Nämnden har bidragit till att utveckla evenemang för att stärka Uppsalas attraktivitet för medborgare och besöksnäringen. Det handlar om stöd till flera stora festivaler som Kulturnatten och Uppsala internationella kortfilmfestival, men också till mindre eller växande arrangemang som Uppsala Magic and Comedy festival. Nämnden har under året också gett stöd till kulturskapare och det fria kulturlivet samt till barn- och ungas fria tid. Under 2016 beslutade nämnden om stöd motsvarande cirka 60 miljoner kronor till omkring 200 aktörer.

Den växande kommunen ställer krav på bra planeringsunderlag för infrastruktur inom kultur- och fritidsområdet. Nämnden samverkar aktivt med andra nämnder för att använda resurser och lokaler så effektivt som möjligt. Nämnden har därmed bidragit till att på sikt kunna minska skillnader i levnadsvillkor inom kultur- och fritidsområdet för kommunens invånare.

Kulturnämnden redovisar ett ekonomiskt överskott om 6,3 miljoner kronor för år 2016. Nämnden har under året fått 3,2 miljoner kronor från kommunstyrelsen för verksamhet riktad till ensamkommande ungdomar.

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Kulturnämnden

281,6

275,3

6,3

-0,1

Politisk verksamhet 0,8 1,1 -0,3 -0,4
Fritid och kultur 262,2 256,2 6,0 1,0
Skolbarnsomsorg/Fritidsklubbar 18,5 17,9 0,6 -0,7
Nettoinvestering 17,0   9,0  

En orsak till nämndens överskott är att nämnden inte använt hela årets budget för två av sina större utvecklingsprojekt, Uppsala kulturskola och Gränby kulturcentrum. En annan orsak till nämndens överskott är att en budgetteknisk resultatöverföring av försäkringsersättningar från tidigare år påverkat kulturnämndens ekonomiska resultat positivt med två miljoner kronor.

Nämnden har även fått statligt stöd på 3,3 miljoner kronor från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för utveckling av sommaraktiviteter för åldersgruppen 6-15 år. Nämnden har under året aktivt sökt och beviljats annan statlig och regional finansiering samt stöd från stiftelser, fonder och andra externa finansiärer.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Nämndens verksamheter i egenregi uppger att det finns ett märkbart ökat tryck på personalen. Timvikarier används i en ökande omfattning inom fritids- och biblioteksverksamheten.

Biblioteksverksamhet

Antalet utlån av böcker och andra medier inom biblioteksverksamheten är i princip oförändrat jämfört med 2015. Utlåningen av e-böcker har däremot ökat med drygt 20 procent. Totalt ligger utlåningen på cirka 63000 lån av e-medier. Uppsala går mot den nationella trenden som innebär en minskning av antalet e-lån. Skälet till det är att Uppsala har valt att ha ett generöst utbud, medan de flesta andra kommuner har valt att begränsa tillgången till e-medier. Ett e-lån kostade under 2016 i snitt 29 kronor, vilket är en låg kostnad jämfört med ett fysiskt lån, men samtidigt en reell och inte helt förutsägbar kostnad. Biblioteksverksamheten befinner sig i ett tekniskt paradigmskifte med en delvis ny logik som kräver nya sätt att tänka och planera.

Antalet program och antalet deltagare har också ökat under 2016 jämfört med året innan. Drygt 19000 personer kom till Bibliotek Uppsalas olika program under året, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med föregående år.

Under året har biblioteksverksamheten samarbetat med ungdomar för att göra biblioteken mer angelägna för dem. Folkbibliotekens primära uppdrag är att möta barn och unga på fritiden samtidigt som biblioteken kan fungera som ett komplement till förskolans och skolans arbete med läs- och språkutveckling. Biblioteksverksamheten samarbetar därför med förskola och skola för att skapa bra helhetslösningar för barn och unga.

Fritidsverksamhet

Antalet besök inom tonårsverksamheten i egen regi har ökat med 25 procent. Störst är ökningen på Grand och i Sävja. Den stora gruppen ensamkommande barn och ungdomar som besökt verksamheten har ställt stora krav på flexibilitet och ökad bemanning vilket lett till ökade kostnader för fritidsverksamheten.

Efterfrågan på fritidsklubbar har ökat under de senaste åren. Mellan oktober 2014 och oktober 2016 ökade antalet inskrivna barn med 15 procent. Nämnden räknar med att trenden kommer att fortsätta och att det finns behov av nya klubbar i områden som har stor beläggning i dag, i områden som saknar fritidsklubb samt i nya områden som ännu är i ett planeringsskede. Nämnden har under 2016 påbörjat en kartläggning av behovet av nya fritidsklubbar för att kunna göra en plan för utvecklingen av nya fritidsklubbar den närmaste femårsperioden.

Möjlighet till delaktighet och inflytande är viktiga beståndsdelar inom fritidsverksamheten. Nämndens uppföljning visar att nio av tio barn och ungdomar upplever att de har möjlighet att utveckla sina intressen. Det är en något högre nivå än föregående år.

Kulturskoleverksamhet

Utvecklingen av kulturskolan har varit ett fokusområde för nämnden under året. Antalet inskrivna elever i Uppsala kulturskola har ökat med 19 procent. Sammanlagt hade kultur- och musikskolorna 3250 deltagare mellan 7-15 år under 2016. Något över hälften av deltagarna var flickor.

Det upphandlade musikplatserna inom Studiefrämjandet sades upp i juni. Kvarvarande elever går kvar inom Studiefrämjandet kulturskola och ersätts särskilt per elev. Verksamheten har inte rätt att ta in fler elever och antalet elever i den tidigare upphandlade verksamheten har därmed minskat med närmare 100 stycken mellan våren och hösten 2016.

Konstverksamhet

Inom konstområdet har nämndens satsning på fri entré resulterat i ökade besökstal både till Uppsala konstmuseum och till Bror Hjorths hus. Besöken till Uppsala konstmuseum har ökat med 29 procent jämfört med föregående år. Konstmuseet har haft de högsta publiksiffrorna i museets historia vilket förutom fri entré beror på ökad marknadsföring, ombyggda lokaler och ny caféverksamhet.

Under 2016 har ett ateljéstöd inrättats där upp till 40 konstnärer kan få stöd för ateljéhyra. Flera större offentliga konstprojekt har satts igång i bland annat Ulleråker, Rosendal och Årsta torg. Gång- och cykeltunneln under Fyrislundsgatan i Östra Sala backe med konstnärlig gestaltning av Fideli Sundqvist tilldelades Upsala Nya Tidnings Stadsmiljöpris 2016. Samarbetet med landstinget kring galleriverksamhet har fortsatt med utställningar och samtalsserier kring den offentliga konsten. Satsningen på att utveckla Walmstedtska gården till ett kulturkvarter där bland andra Uppsala konstnärsklubb är en viktig aktör har fortsatt. Under 2016 har det konstnärsdrivna kulturhuset Köttinspektionen, som nämnden gett stöd till, fortsatt att etablera sig som en mötesplats för både nyskapande projekt och gränsöverskridande samarbeten och väckt både nationellt och internationellt intresse inom bildkonstområdet.

Natur- och kulturcentrum

Nämnden har utvecklat en ny verksamhet under året, Natur- och kulturcentrum. I den ingår Biotopia och nämndens tre kulturcentra. Biotopia har utöver den löpande verksamheten med aktiviteter för skolan, workshopar för allmänheten och lovverksamhet varit med och arrangerat årets SciFest som anordnades på Fyrishov. Evenemanget fick ett nytt besöksrekord med 8700 besökare. Under året har Biotopias podcast Naturpodden haft cirka 13700 lyssningar.

Nämndens tre kulturcentra har utgjort en viktig del i att stärka och utveckla lokalsamhället i Gottsunda, Stenhagen och Sävja. Kulturcentrumverksamheten har bidragit till att öka trygghet, inflytande, delaktighet och gemenskap i de aktuella områdena med särskilt fokus på barn och unga.

Scenkonstverksamhet

Kulturnämnden har under 2015 och 2016 gjort en extra satsning på att nå ut med scenkonst till skolor i hela kommunen, främst för mellan- och högstadiet samt gymnasiet för att bredda scenkonstutbudet och får att nå skolor som sällan tar del av scenkonst.

Under 2016 har flera lyckade danssatsningar genomförts i Uppsala med stöd av kulturnämnden. Genom K.R.O.P.P. och Dansfiket har uppsalapubliken regelbundet kunnat ta del av gästspel och diskussioner på olika teman med anknytning till den samtida danskonsten. Gottsunda dans och teater har under hösten upplåtit sina lokaler till residens för Focus Dance som där gett både offentliga och skolföreställningar.

Nämndens egen teaterverksamhet, Reginateatern, finansieras till 60 procent av externa medel. Reginateatern har arrangerat 220 föreställningar under året. Reginas beläggningsgrad har varit ca 70 procent och teatern har under året besökts av totalt 32374 personer. Andel studerande, ungdomar och barn utgör 28 procent av det totala besöksantalet.

Framtida utmaningar

Nämnden vill fortsätta öka barns och ungas möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande under de kommande åren. Nämnden fortsätter att följa den statliga kulturskoleutredningen och verkar för en långsiktig inriktning för Uppsala kommuns kulturpolitik i ett nytt kulturpolitiskt program.

I takt med en växande befolkning i kommunen behöver kulturnämnden planera för hur kultur- och fritidsområdet ska utvecklas för att kunna tillgodose den ökade efterfrågan på nämndens verksamhet och utbud. Detta gäller framförallt för biblioteks- och fritidsverksamhet, lokaler för annan kulturverksamhet samt samlingslokaler och scener i olika format. Ett exempel på ett område där nya behov av investeringar i infrastruktur för kultur- och fritidsverksamhet uppstår är de södra delarna av Uppsala som står inför en expansiv utveckling. Investeringsmedlen för offentlig konst räcker idag inte till för att hålla jämna steg med den utbyggnadstakt som sker i kommunen. Det innebär att Uppsala kommun inte följer den av staten rekommenderade så kallade enprocentsregeln, det vill säga att en procent av den samlade kostnaden vid offentligt finansierad ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

En annan stor utmaning som nämnden ser är den ökade polariseringen i samhället. Nämnden kommer att fortsätta prioritera främjande och förebyggande insatser för att bidra till en ökad förståelse mellan människor.

Valnämnden

Valnämndens uppgift är att på lokal nivå ansvara för genomförandet av allmänna val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige, val till europaparlamentet samt folkomröstningar i enlighet med gällande lagar. 

Belopp i miljoner kronor KF-budget 2016 Nettokostnad 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Valnämnden 

0,2

0,2

0,0

0,0

Politisk verksamhet 0,2 0,2 0,0 0,0
Övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,0

Mellan valår är valnämndens verksamhet mycket begränsad. Valnämndens kostnader består främst av lokalhyra för förråd för valmaterial och av arvoden.

Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Styrelsen Uppsala vård och omsorg ansvarar för kommunens egenproduktion av tjänster inom vård och omsorg. Styrelsen erbjuder genom sina verksamheter bland annat hemvård, vårdboende och träffpunkter för äldre. Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning får stöd genom bland annat kontaktpersoner, ledsagare, personliga assistenter och genom olika former av boenden och fritidsaktiviteter. Personer med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik erbjuds hjälp genom öppenvård, träffpunkter, sysselsättning och behandling. Anhöriga får stöd genom samtal, kursverksamheter och rekreationsdagar. Ensamkommande flyktingbarn får stöd och boende.

Viktiga händelser under året

Styrelsen Uppsala vård och omsorg avvecklades som egen nämnd och förvaltning den 31 december 2016. Verksamheterna och medarbetarna övergick från den 1 januari 2017 till fyra nya nämnder: äldrenämnden, omsorgsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen. Mycket tid och resurser har lagts på arbetet med förändringsledning och deltagandet i utformningen av en ny organisation i Uppsala kommun.

Under 2016 har stort fokus legat på att skapa boenden för hundratals människor på flykt. Det har handlat om både evakueringsboenden och boenden för ensamkommande barn. Nya enheter och verksamheter har både tagits emot och lämnats över till andra utförare. Under sommaren tog styrelsen över ansvaret för hela kommunens vård- och omsorgsinsatser nattetid. I september övertogs på samma sätt ansvaret för joursjukvården för hela kommunen.

Måluppfyllelse 

Måluppfyllelse, Vård och omsorg

Översikt över mål och uppdrag för Styrelsen Uppsala vård och omsorg.

Styrelsens verksamheter har drygt 5300 medarbetare och omsatte under 2016 2,0 miljarder kronor Ekonomiskt har 2016 varit ett utmanande år. Drygt 40 procent av verksamheterna hade ingen ersättningsuppräkning för året, samtidigt som löner och övriga kostnader ökade. Med tanke på att det råder stora utmaningar att rekrytera vårdpersonal sänder särskilda lönesatsningar positiva signaler, men det påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Svårigheten att rekrytera medarbetare driver även en högre kostnad för övertid och en fortsatt stor användning av bemanningsföretag.

Belopp i miljoner kronor
(exklusive förvaltningsinterna poster)
Budget 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Styrelsen Uppsala vård och omsorg

     
Intäkter 1 974,2 1 963,0 1 842,4
Interna intäkter 1,3 0,9 1,2
Totala kostnader -1 975,5 -1 970,3 -1 820,7
Kostnader -1 974,2 -1 969,4 -1 819,4
Resultat

0,0

-6,4

22,9

Nettoinvestering 4,0 1,7  

Trots förutsättningarna visar styrelsen ett resultat som är 3,9 miljoner kronor bättre än budget, rensat för poster av engångskaraktär. De kostnader som är av engångskaraktär handlar om avgångsvederlag och karriärväxlingar på 10,3 miljoner kronor, varav 6,6 miljoner hänger samman med omorganisationen vid årets slut. När engångskostnaderna räknas med överstiger kostnaderna budget med 6,4 miljoner kronor.

Attraktiv arbetsgivare

Årets löneprocess ledde till att Uppsala kommuns lönenivå för undersköterskor blev marknadsledande. Projektet Heltid som norm, har pågått under hösten och från 2017 erbjuds alla nyanställda heltid. Det har lett till att nära 450 medarbetare går upp från deltid till heltid från januari 2017. Uppsala ligger i framkant när det gäller att erbjuda sina medarbetare den möjligheten. Som en förberedelse inför förändringen har många nyanställda under året redan erbjudits heltid i samband med rekrytering.

Medarbetare har också erbjudits vidare- och introduktionsutbildningar. Exempelvis har femton vårdbiträden valts ut för vidareutbildning till undersköterskor.

Miljö- och klimatomställning

Styrelsen har en fordonsintensiv verksamhet och arbetar för att minska de egna fordonens miljöpåverkan. Att ställa om hela fordonsparken tar tid och utbytet sker successivt när befintliga fordonskontrakt löper ut. Vid årsskiftet 2016/2017 var cirka 20 procent av bilarna fossilfria. Vid samma tidpunkt nästa år är planen att 40 procent ska vara fossilfria. Verksamheterna har börjat använda elcyklar som alternativ till bilar för att bidra till miljö- och klimatomställningen och deltar i flera projekt för att öka andelen hållbart resande och hållbara transporter.

God service och enkelhet

I årets nöjd-kund-undersökning fick verksamheterna och medarbetarna högst betyg i bemötande och kompetens i landet inom vård och omsorg. Det visar tydligt på konkurrenskraft och ett gott utfört arbete. Den systematik som bidrar till ett gott arbete har även prövats i en extern revision som bekräftade att verksamheten lever upp till kraven för kvalitets- och miljöcertifieringen ISO 9001 och ISO 14001.

Förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen

Med hjälp av statliga stimulansmedel har bemanningen ökat inom vården och omsorgen om äldre, vilket i sin tur ger förutsättningar för en ökad trygghet, ökad kvalitet och en bättre social samvaro för de enskilda brukarna. I arbetet har de äldres hälsa haft stort fokus. En del har bland annat omfattat munhälsovård för att se till att äldre har kvar sin förmåga att äta och prata.

Framtida utmaningar

Under 2017 fortsätter kommunens egen produktion av vård och omsorg i nya förvaltningar. En utmaning närmaste tiden blir att ha en effektiv styrning och hitta stordriftsfördelar i verksamheterna. För att veta om den egna produktionen är effektiv behöver den kunna mätas och jämföras mot övriga utförare på marknaden.

Allt eftersom antalet äldre ökar kommer kommunen behöva fortsätta att effektivisera och minska kostnaden per brukare utan att kvaliteten och säkerheten äventyras. För att kunna möta den större andelen äldre och samtidigt ha en ekonomi i balans behöver utvecklingen och satsningen på välfärdsteknik ta fart.

För att kunna ge Uppsalaborna den bästa vården och omsorgen behövs medarbetare med kompetens, drivkraft och engagemang. Att attrahera, rekrytera och behålla de bästa medarbetarna är därför ett prioriterat område med särskilt fokus på yrken där det råder brist på utbildad personal, exempelvis legitimerad personal, omvårdnadspersonal och socionomer.

Enligt Uppsalas miljö- och klimatprogram ska alla fordon vara fossilbränslefria år 2023. Det innebär en stor utmaning då det delvis saknas utbud på marknaden idag, exempelvis på bussar och specialfordon för brukare. Här behöver kommunen samverka med branschen och ställa högre krav på energieffektivisering och förnybara bränslen. Tillgången till förnybart bränsle måste också vara utbyggd runt om i hela kommunen, för att bibehålla effektivitet och produktivitet i verksamheterna.

Styrelsen för teknik och service

Styrelsen för teknik och service ansvarar för kommunens egen produktion av produkter, materiel och tjänster inom det tekniska området, efter interna överenskommelser och enligt särskilda direktiv från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Styrelsen erbjuder även servicetjänster till kommunens nämnder, styrelser och bolag. Tjänsteutbudet varierar över tid beroende på önskemål och behov.

Under 2016 lagade och serverade måltidsverksamheten cirka 32000 måltider varje dag till kommunens förskolor, skolor, seniorrestauranger och äldreboenden. Entreprenadverksamheten utförde flera bygg- och anläggningsuppdrag inom stadsmiljö, vatten- och avloppsanläggningar, parker och naturmark. Driften skötte om mycket av den offentliga miljön så att vägarna var säkra att gå, cykla och åka på oavsett årstid och att grönytor och idrottsanläggningar och friluftsområden var tillgängliga och välfungerande för medborgarna. Fastighetsdriften skötte om stora delar av kommunens fastigheter och bostäder och hanterade tillbyggnationer, myndighetskrav, brand- och skalskydd. Styrelsen tillhandahöll även flera olika servicetjänster i form av transporter, städ och hantering av felanmälan till kommunens verksamheter samt skötte verksamheten på kommunens elektronikåtervinning.

Viktiga händelser under året

2016 har i stor utsträckning präglats av kommunens omorganisation och beslutet att avveckla styrelsen för teknik & service från och med 1 januari 2017. Mycket arbete har lagts ned för att avsluta och arkivera handlingar samt delta i utformningen av den nya organisationen.

Måltidsservice fick 2016 priser i White guide junior, Sveriges enda tävling för offentlig gastronomi. Björn Carlsson, chef för måltidsservice, vann första pris i kategorin Årets måltidschef. Dessutom kom Uppsala som kommun tvåa i kategorin Årets skolmatskommun.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelse, teknik och service

Översikt över mål och uppdrag för Styrelsen för teknik och service.

Styrelsen redovisar ett ekonomiskt resultat i linje med budget. Omsättningen är lägre jämfört med föregående år. Den främsta orsaken är att faktureringen från underleverantörer inom fastighetsområdet, som tidigare gått genom teknik och service, gått direkt till fastighetsägande bolag. Verksamhetsvolymen har däremot ökat.

Belopp i miljoner kronor
(Exklusive förvaltningsinterna poster)
Budget 2016 Resultat 2016 Resultat 2015
Styrelsen för teknik och service

     
Intäkter 883,9 876,4 950,3
Interna intäkter 16,1 41,1 17,5
Totala kostnader -887,0 -904,6 -939,0
Kostnader -870,9 -863,6 -921,5
Resultat

13,0

12,8

28,7

Nettoinvestering 13,0 9,3  

Styrelsen har haft i uppdrag att hålla kommunens nettokostnadsutveckling på en låg nivå. Målsättningen har varit att minimera prishöjningar genom effektiviseringar. Under 2016 sänktes priserna för måltids- och städtjänster. Inom övriga områden hölls priserna på oförändrad nivå. Exempel på genomförda aktiviteter för att minska kostnaderna för kommunen är effektivisering av resursplaneringen mellan verksamheter, återanvändning av material och utrustning, maskinoptimering, optimerad fordonshantering och aktivt upphandlingsarbete för att få bra inköpspriser.

God service och delaktighet

Under 2016 har förbättringar kring medborgares felanmälningar och synpunkter på offentlig miljö genomförts. Genom bland annat appen Felanmälan Uppsala kommun och en webbtjänst på uppsala.se har det blivit lättare att anmäla fel. Antal ärenden har ökat. Sedan starten i april har drygt 8000 ärenden mottagits vilket motsvarar det normala antalet ärenden under ett helt år.

Under året genomfördes totalt 75 matråd för att elever ska få inflytande över skolmaten. Barnperspektivet har också funnits med i utvecklingen av lekplatser i Vänge, Ekebyparken, Höganäsparken, Skivlingeparken, Vasaparken, Svankärrsparken, Gunsta Backar och en ny planerad naturlekplats i Storvreta. Önskemålen samlades in i samarbete med gatu- och samhällsmiljönämnden genom förslagslådor, öppna informationsmöten och referensgrupper.

Miljö- och klimatomställning

Under hösten 2016 har omställningsarbetet mot en fossilbränslefri fordonsflotta år 2020 tagit fart. Teknik och service verkställer och administrerar omställningsarbetet och har anlitat externt stöd för att klara det ökade trycket. På grund av långa leveranstider syns ännu inte hela årets omställningsarbete i statistiken. Ett nytt fordonsadministrativt system implementerades i början av året som förbättrar fordonsuppföljningen.

Styrelsen har en fordonsintensiv verksamhet och har även arbetat för att minska de egna fordonens miljöpåverkan. Under 2016 minskades antalet fordon genom en mer effektiv fordonshantering med gemensamma bilpooler, förbättrad resursplanering och fler tjänstecyklar. Vid årsskiftet var antalet lätta fordon 175 varav 14 procent var fossilbränslefria. Ytterligare 49 nya fossilbränslefria fordon är beställda som levereras under våren.

År 2023 ska alla livsmedel som köps in i Uppsala kommun vara ekologiskt producerade. För att nå dit har måltidsverksamheten arbetat aktivt med att utveckla sina upphandlingar, utbilda och inspirera måltidspersonalen och öka andelen vegetariska rätter på menyerna. Under året har ett samarbete med kocken Paul Svensson inletts för att få inspiration i den gröna matlagningen. Dessutom har en mejeriupphandling genomförts där bara ekologiska produkter upphandlades. 2016 var andelen ekologiska livsmedel 36 procent.

Exempel på andra insatser som har genomförts för att bidra till ekologisk hållbarhet är test av kemikaliefria moppar inom städverksamheten, återanvändning av material och utrustning inom entreprenadverksamheten samt byte till batteridrivna småmaskiner inom driften.

Socialt ansvar och attraktiv arbetsgivare

Styrelsen är en stor arbetsgivare inom kommunen och representerar många olika kompetenser och arbetsuppgifter. Styrelsen har erbjudit platser för arbete och praktik till personer som står utanför ordinarie arbetsmarknad och sommarjobb till ungdomar. Under 2016 tillhandahöll förvaltningen 279 platser för välfärdsanställning, sommarjobb, daglig verksamhet, samhällstjänst och liknande vilket är en ökning med 8 procent jämfört med föregående år.

Styrelsen har under 2016 arbetat för att öka delaktigheten bland alla medarbetare och skapa en säker arbetsmiljö. Alla chefer har fått information om systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöansvar och nya rutiner har tagits fram. Som ett led i det kommungemensamma uppdraget om jämställdhetsintegrering har alla chefer och utvalda nyckelpersoner genomgått en utbildning i jämställdhet och nu pågår ett temaarbete om jämställdhet för alla medarbetare. Målet om heltidstjänster är uppnått inom all verksamhet utom städ och måltid som i enlighet med beslut från central nivå i kommunen avvaktar genomförandet till ny organisation.

Framtida utmaningar

Under 2017 fortsätter verksamheten huvudsakligen inom stadsbyggnadsförvaltningen. Gemensam service flyttar till kommunledningskontoret. En utmaning framöver blir att hitta nya arbetssätt som bidrar till att förverkliga de mål om ökad tydlighet för medborgare, större politisk genomslagskraft och effektivare styrning som sattes upp för den nya organisationen.

Enligt Uppsalas miljö- och klimatprogram ska alla arbetsmaskiner vara fossilbränslefria år 2023. Det innebär en stor utmaning att nå målet eftersom det delvis saknas utbud på marknaden idag. Här behöver kommunen samverka med branschen och ställa högre krav på energieffektivisering och förnybara bränslen. Omställning till en fossilbränslefri fordons- och maskinpark samt enbart ekologiska livsmedel medför högre kostnader. Det behöver kompenseras genom åtgärder för att optimera fordonsanvändning och anpassa matsedlar. En utmaning är att vänja alla elever vid ett ökat vegetariskt inslag i skolmåltiderna.

Det förekommer deltidsarbete inom vissa av förvaltningens verksamheter. Främst inom måltids- och städverksamheterna där det krävs större arbetsinsatser i anslutning till arbetstoppar. Det innebär en utmaning att upprätthålla en kostnadseffektiv verksamhet med enbart heltidstjänster. Här kommer möjligheten att skapa kombinerade servicetjänster att kartläggas.

Kommunens bolag

Översikt över dotterbolagen i stadshuskoncernen

Uppsala stadhuskoncern består av moderbolaget Uppsala Stadshus AB och fjorton dotterbolag, varav tre är underkoncerner. Samtliga koncernbolag uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Ägardirektiv för samtliga bolag
 
Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal styrdokument. Dessa omfattar och ska tillämpas av samtliga nämnder och bolag. Som exempel kan nämnas jämställdhets- och arbetsgivarpolicy, miljö- och klimatprogram och upphandlings-policy. De av kommunstyrelsen fattade riktlinjerna för sponsring och sociala medier ska tillämpas av bolagen.

Respektive bolag ska genom affärsplanen synligöra dess bidrag till uppfyllelse av fullmäktiges prioriteringar uttryckta i styrdokument samt generella och bolagsspecifika ägardirektiv. Samråd och dialog mellan bolag och ägare ska ske inför styrelsens fastställande av affärsplan.

Moderbolaget och dotterbolagen ska verka för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen.

Bolagen ska arbeta med klimatdriven affärsutveckling och energieffektiviseringar. Bolagen ska stödja systematisk tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmnings-lösningar, klimatneutrala transporter samt materialval med hög miljöprestanda. Bolagen ska bidra till en hållbar utveckling genom att använda gröna obligationer där så är tillämpligt.

Dotterbolagen ska följa fastställda redovisningsprinciper för koncernen. Särskilda värderingsfrågor ska lösas i samråd med Uppsala Stadshus AB.

Dotterbolagen ska anmäla följande till Uppsala Stadshus AB

1. årligt fastställande av affärsplaner med strategiska mål för de närmaste tre åren,
2. fastställande av budget för verksamheten,
3. ställande av säkerheter,
4. bildande/avveckling av bolag,
5. köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant,
6. köp eller försäljning av fast egendom
7. månadsrapportering,
8. årsbokslut och delårsbokslut.

Moderbolaget ska samordna och nyttja möjligheter till resultatutjämning inom Stadshuskoncernen, bland annat koncernbidragsmöjligheter.

Investeringar som påverkar annat kommunalt bolag eller nämnd inom Uppsala kommun ska godkännas av Uppsala Stadshus AB. Frågor av principiell beskaffenhet ska godkännas av kommunfullmäktige.

Rekrytering och förhandling av anställningsvillkor för verkställande direktör och vice verkställande direktör i dotterbolagen ska ske i enlighet med process fastställd av styrelsen för Uppsala Stadshus AB.

 
Nyckeltal

Nedan presenteras nyckeltal för koncernens bolag. Två av dotterbolagen har de senaste åren inte bedrivit någon verksamhet, se vidare information under avsnittet Övriga bolag.

Miljoner kronor Medelantalet anställda Netto-omsättning Resultat efter finansiella poster Balans-omslutning Eget kapital Soliditet, % Investeringar
  2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015
Uppsala Stadshus AB 0 0 8 5 -23 97 5 745 5 547 4 000 3 975 70% 72% 0 0
Uppsalahem AB, koncern 269 262 1 222 1 181 224 233 10 618 9 652 3 533 3 306 33% 34% 832 847
Uppsala Kommuns
Fastighets AB, koncern
19 18 87 85 -3 -3 913 859 204 226 22% 26% 95 56
Uppsala Kommuns
Industrihus AB, koncern
24 22 168 152 32 9 1 146 1 089 614 650 54% 60% 94 106
Uppsala Kommun
Skolfastigheter AB
38 37 497 477 22 2 4 882 4 657 694 734 14% 16% 500 249
Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB 0 0 41 37 1 -7 357 378 180 186 50% 49% 9 5
Uppsala Kommun Sport-och Rekreationsfastigheter AB 12 9 72 69 16 5 552 357 43 44 8% 12% 114 49
Uppsala Parkerings AB 28 5 70 65 19 16 180 178 13 20 7% 11% 2 0
Fyrishov AB 96 96 101 103 -8 -4 332 334 9 7 3% 2% 9 19
Uppsala stadsteater AB 98 97 14 13 -71 -68 33 30 11 11 34% 38% 7 1
Uppsala Konsert & Kongress AB 67 67 60 52 -28 -34 55 48 3 3 5% 6% 6 2
Uppsala Vatten och Avfall AB 199 191 492 480 -3 8 2 275 2 111 140 141 6% 7% 224 283
Uppsala bostadsförmedling AB 18 3 7 0 -6 -2 26 13 7 7 28% 56% 8 3
Uppsala R2 AB 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 89% 91% 0 0
Nya Destination Uppsala AB 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 97% 97% 0 0

Uppsala Stadshus AB

Uppsala Stadshus AB (USAB) är moderbolag i stadshuskoncernen och ägs till 100 procent av Uppsala kommun. USAB äger i sin tur 100 procent av aktierna i stadshuskoncernens 14 dotterbolag, varav tre är underkoncerner. Moderbolaget svarar för övergripande utveckling, strategisk planering, löpande översyn och omprövning samt ekonomisk kontroll och uppföljning. Dotterbolagens affärsplaner och förändringar av grundläggande affärsidéer godkänns av USAB och vid principiellt viktiga förändringar även av kommunfullmäktige. Investeringar som påverkar annat kommunalt bolag eller förvaltning godkänns av USAB och vid principiell beskaffenhet av kommunfullmäktige.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda - - - - -
Nettoomsättning, mnkr 8 5 4 6 3
Andel av koncernens nettoomsättning, % 0% 0% 0% 0% 0%
Balansomslutning, mnkr 5 745 5 547 5 239 4 813 3 720
Resultat efter finansiella poster, mnkr -23 97 194 -2 -14
Eget kapital, mnkr 4 000 3 975 3 819 3 588 2 627
Räntabilitet på eget kapital, % neg 2% 6% neg neg
Investeringar, mnkr - - - - -
Soliditet, % 70% 72% 72% 75% 71%
Ekonomiskt utfall

Årets resultat efter finansiella poster är -23 miljoner kronor. I jämförelse med föregående års bokslut och när man rensat för utdelning som moderbolaget erhöll under förra året är årets resultat 12 miljoner kronor bättre huvudsakligen tack vare det låga ränteläget och en nedskrivning av aktier i dotterbolag på 7 miljoner som gjordes under förra året.

I moderbolaget fanns per den 31 december 2016 en låneskuld om 1 500 miljoner kronor, en ökning med 123 miljoner kronor sedan föregående årsskifte. Låneskulden ökar i storlek då de koncernbidrag som kommer in från dotterbolagen inte motsvarar de aktieägartillskott och koncernbidrag som betalas ut till dotterbolagen. Även ränte- och skattebetalningar påverkar låneskuldens ökning.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Uppsala Stadshus AB är moderbolaget i Stadshuskoncernen och ska äga samtliga aktier i dotterbolagen.

Moderbolaget ska leda och samordna verksamheten i bolagskoncernen samt avgöra frågor som är gemensamma för koncernen och som inte är av större principiell beskaffenhet.

Moderbolaget ska säkerställa att största möjliga samordning sker mellan bolagen och i kommunkoncernen och aktivt följa bolagskoncernens utveckling.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Uppsalahem

Uppsalahemkoncernen består av moderbolaget Uppsalahem med tre dotterbolag. Under året har Studentstaden i Uppsala AB fusionerats med moderbolaget. Uppsalahem AB är Uppsalas ledande bostadsbolag med cirka 16 000 bostäder, inklusive bolagets studentbostäder. Totalt bor nästan 30 000 Uppsalabor i bolagets hyresrätter.

Uppsalahem AB bidrar till att stärka kommunens utveckling genom att med hög kompetens äga, förvalta och utveckla fastigheter och erbjuda boenden för olika faser i livet. Bolaget erbjuder bostäder för såväl studenter och ungdomar som seniorer. Målet är att skapa trygga, trivsamma och hållbara boendemiljöer. Förutom bostäder förvaltas även drygt 1 600 lokaler varav cirka 550 kommersiella lokaler. Uppsalahem är en av Uppsalas största byggherrar.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 269 262 253 256 262
Nettoomsättning, mnkr 1 222 1 181 1 132 1 082 1 050
Andel av koncernens nettoomsättning, % 45% 45% 44% 45% 56%
Balansomslutning, mnkr 10 618 9 652 9 070 8 584 8 275
Resultat efter finansiella poster, mnkr 224 233 235 195 130
Eget kapital, mnkr 3 533 3 306 3 074 2 832 2 743
Räntabilitet på eget kapital, % 6% 7% 8% 7% 5%
Investeringar, mnkr 832 847 785 1 023 993
Soliditet, % 33% 34% 34% 33% 33%
Ekonomiskt utfall

Uppsalahemkoncernen redovisar ett resultat efter finansiella poster på 224 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor sämre än föregående års bokslut. Årets resultat har belastats med cirka 11 miljoner kronor i utrangeringskostnad för två fastigheter som rivits under 2016.

Investeringarna uppgår till 832 miljoner kronor, att jämföra med planerade 950 miljoner kronor. Investeringarna avser nyproduktion och förnyelse av bostäder. Skillnaden mellan budget och bokslut beror i huvudsak på förseningar i planprocessen.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Uppsalahem AB ska, som allmännyttigt bostadsbolag bidra till att stärka kommunens utveckling genom att med hög kompetens äga, förvalta och bygga hyresfastigheter i Uppsala. Uppsalahem AB ska erbjuda kunderna det boende de vill ha i olika faser i livet.

Med utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna bostadspolitiska strategin, ska Uppsalahem bidra till att nya lägenheter tillkommer i kommunen.

Uppsalahem ska erbjuda minst sju procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter AB Uppsalahem hyr ut per år).

Uppsalahem ska vara en aktiv part i Uppsalas stadsutveckling och därmed samverka med övriga bolag och nämnder i arbetet med att utveckla nya och förnya befintliga stadsdelar.

I arbetet med hållbar stadsutveckling ska Uppsalahem särskilt fokusera på energibesparingar i rekordårens flerbostadsområden samt att minska boendesegregationen.

Uppsalahem ska verka för ett brett utbud av kommersiell och samhällelig service i de områden där Uppsalahem verkar.

Utifrån allmännyttans principer och på affärsmässiga grunder ska Uppsalahem söka uppnå en hög nyproduktionsnivå av hyreslägenheter per år.

Uppsalahem ska använda bostadsförmedlingen för förmedling av befintliga och tillkommande lediga hyresbostäder enligt särskilt avtal i likhet med andra aktörer.

Uppsalahem AB är undantaget från kravet att följa Uppsala kommuns finanspolicy då en egen finanspolicy finns.

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv och avkastningskrav.

Bolagets verksamhet
Uppsalahem

Den 20 september 1946 bildades Stiftelsen Uppsalahem. Under året har det uppmärksammats genom många olika erbjudanden till de boende på Uppsalahem. Under året har bland annat ett nytt spännande konstverk placeras på innergården av Lassebygärde som var det första projektet som byggdes år 1947. Under jubileumsåret har det också ordnats extra många aktiviteter tillsammans med hyresgäster där barn och vuxna från olika områden i Uppsala kan möta varandra, vilket möjliggjort för hyresgäster att vara delaktiga i utvecklingen av sitt boende. Uppsalahems 70-årsjubileum i Parksnäckan lockade till exempel 1300 besökare.

Bostadsförmedlingen

Den första juni flyttades Uppsalahems bostadskö över till Uppsala bostadsförmedling och under novemberlämnades Studentstadens bostadskö över. Sedan dess sköts förmedling av Uppsalahems såväl som Studentstadens lediga lägenheter via Uppsala bostadsförmedling.

Ansvarstagande

Enligt ägardirektivet ska Uppsalahem under 2016 ha erbjudit sju procent av nyuthyrningen till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få bostad på egen hand. Genom god dialog och en särskild överenskommelse ökades denna volym till 10 procent under året. Totalt erbjöds 138 bostäder och 60 korttidskontrakt under året. Utöver detta erbjöds också fem lägenheter enligt konceptet "bostad först". Utöver dessa upplåts även en del bostäder med kommunal borgen som hyresgaranti.

Fortsatt nyproduktion

Under 2016 har Uppsalahem startat produktionen av 318 nya lägenheter i tre olika projekt: kvarteret Sverre vid Vaksala torg, kvarteret Koret på Råbyvägen samt i Brillinge. Den ursprungliga planen för 2016 var att starta produktionen av fler än 400 lägenheter, men överklaganden av detaljplaner har orsakat stora förseningar av projekt. Totalt färdigställdes ändå 355 lägenheter under året och för kommande år planeras den siffran att öka.

Miljö & energieffektivisering

Det har varit fortsatt fokus på att genomföra energibesparande åtgärder. I miljonprogramsområdena har bolaget genomfört flertalet projekt med till exempel installation av inomhusgivare, byte av ventilation, kulvertbyten och byte av belysning, där bolaget räknar med en kommande energibesparing. I områdena Lasseby, Tunabackar, Gröna gatan och Sala backar, har det genomförts en besiktning av behov och tagits fram en plan för kommande åtgärder.

Det har startats en fokusgrupp för hyresgäster om miljö- och energifrågor där hyresgäster från flera olika bostadsomården deltar och därmed påverkar Uppsalahems arbete inom miljö- och energieffektivisering.

Uppsala Kommuns Fastighets

Uppsala Kommuns Fastighets AB är ett allmännyttigt fastighetsbolag som äger och förvaltar tre centrumanlägg¬ningar i Uppsala av varierande storlek: Gottsunda Centrum, kvarteret Flöjten och Storvreta Centrum, totalt cirka 72 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta. Cirka 45 procent av ytan hyrs av Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, 30 procent är kommersiella lokaler och resterande 25 procent består av bostäder. Bolaget har under 2016 rekryterat en ny verkställande direktör, Anders B Lundh, som tillträdde den 1 januari 2017.

Uppsala Kommuns Fastighets AB:s affärsidé är att förvärva, utveckla och förvalta stadsdelar och närcentrum och därmed bidra till kommunens hållbara utveckling och tillväxt. Bolaget balanserar långsiktig samhällsnytta med affärsnytta och är därför en pålitlig fastighetsägare och partner i både låg- och högkonjunktur som kan vara en brygga mellan privata, offentliga och ideella aktörer.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 19 18 18 16 13
Nettoomsättning, mnkr 87 85 84 83 74
Andel av koncernens nettoomsättning, % 3% 3% 3% 3% 4%
Balansomslutning, mnkr 913 859 820 805 757
Resultat efter finansiella poster, mnkr -3 -3 -6 7 -6
Eget kapital, mnkr 204 226 221 228 211
Räntabilitet på eget kapital, % neg neg neg 3% neg
Investeringar, mnkr 95 56 41 76 197
Soliditet, % 22% 26% 27% 28% 28%
Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster är -3 miljoner kronor, ett resultat som är i nivå med både budget och föregående års utfall. Att resultatet är negativt förklaras i huvudsak av att uthyrningen av lokaler i Gottsunda Centrum inte nått upp till en tillräckligt hög nivå.

Investeringarna uppgår till 95 miljoner kronor och till största delen avser kontorshusprojektet i Gottsunda.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Uppsala Kommuns Fastighets AB är kommunens redskap för att bygga, utveckla och förvalta lokaler och centrumanläggningar.

Bolaget ska bidra till utveckling i Uppsalas kransorter och stärkt social sammanhållning i kommunen.

Bolaget ska vara delaktigt i arbetet med framtagandet av översiktsplaner.

Uppsala Kommuns Fastighets AB ska erbjuda, om kommunen begär det, upp till fem procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter Uppsala Kommuns Fastighets AB hyr ut per år). Bolaget ska använda bostadsförmedlingen för förmedling av befintliga och tillkommande lediga hyresbostäder enligt särskilt avtal i likhet med andra aktörer.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv, men inte det ena av de två avkastningskraven.

Bolagets verksamhet
Gottsunda Centrum, navet i utvecklingen

Mycket av Uppsalas framtida tillväxt kommer att ske i södra Uppsala. Det innebär att Gottsunda Centrum kommer att ha en viktig uppgift att fylla under lång tid framöver i sin roll som traditionellt stadsdelscentrum. Här finns stort utrymme för kultur, social service samt hälsa och välbefinnande. De nya bostadsområden som växer fram i södra Uppsala kommer att ha lokala inslag av närservice. Verksamheter som kräver större utrymme, god tillgänglighet med mera kommer att ha en naturlig plats i Gottsunda Centrum.

Stärkt social sammanhållning

Nyckeln till att långsiktigt säkra utvecklingen av Gottsunda ligger i att stärka stadsdelen socialt och skapa en enhet av södra Uppsala. Uppsala Kommun Fastighets AB har arbetat mycket aktivt med detta bland annat genom att driva Kulturpunkten som aktivt samverkar med de fasta institutionerna i kommunen, samt driver olika projekt tillsammans med Kulturförvaltningen, i syfte att vända negativ energi som finns i stadsdelen till något positivt.

Solceller – satsning för framtiden

Gottsunda Centrum har ett elbehov som väl matchas av el producerad med solceller med hög förbrukning dagtid på sommaren (på grund av kylbehovet under centrats öppettider). Solel följer också kommunens mål om ett fossilfritt Uppsala och ägardirektivet till bolaget om att stödja ny energiteknik. Som en första etapp togs 197 kilowatt solceller i drift som gav mer än 160 megawattimmar el. Mängden motsvarar cirka 7 procent av bolagets elanvändning och nästan 1 procent av kommunens mål för total solcellsinstallation till 2020.

Storvreta Centrum och landsbygdsutveckling

En utvecklingsplan har utarbetats för Storvreta Centrum. "Storvreta – Från landsby till stadsby", syftar till att skapa ett mer stadsmässigt närcentrum med hållbar profil, där handel och kommunikationer är mer samlat än idag. Detta ska leda till en attraktiv mötesplats som på sikt stärker hela ortens identitet. Arbete med ändring av detaljplanen har pågått sedan 2013 och har passerat samrådsfasen under 2016.

Under 2016 har samarbeten startat för att stärka landsbygdsarbetet. Ett exempel är Åkerlänna skola där bolaget deltagit i diskussioner med kommunledningskontoret, utbildningsnämnden, Uppsala Kommun Skolfastigheter AB och den lokala bygdeföreningen, om hur ett utvecklingsprojekt ska kunna startas och vilken roll bolaget i så fall ska ta.

Uppsala Kommuns Industrihus

AB Uppsala Kommuns Industrihus ägs för att vara ett strategiskt instrument för tillväxt och utveckling av näringslivet i kommunen.

Bolaget startades 1972 och hyr sedan dess ut kontors-, industri- och lagerlokaler till Uppsalas näringsliv och offentliga sektor. Den uthyrningsbara ytan uppgår till cirka 190 000 kvadratmeter fördelade på 33 fastigheter. Ändamålsenliga lokaler tillhandahålls till konkurrenskraftiga priser i syfte att öka nyföretagandet samt erbjuda Uppsalas befintliga näringsliv lösningar vid förändrat lokalbehov.

Bolagets syfte är att skapa tillväxt och utveckling för Uppsala kommun genom att tillhandahålla rum att utvecklas i. Syftet är kopplat till bolagets kärnvärden: säker, uppmärksam och dynamisk.

Verksamheten bedrivs i huvudsak inom tre huvudområden; förvaltning, uthyrning och projekt/utveckling. Bolaget arbetar kontinuerligt med att anpassa verksamheten utifrån ägardirektiven samt utveckla och förädla fastighetsbeståndet med hållbarhet som ledstjärna. Det kontinuerliga utvecklingsarbetet består i ett flertal mindre underhållsprojekt samt ett fåtal stora genomgripande om- och nybyggnationer.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 24 22 19 19 15
Nettoomsättning, mnkr 168 152 160 170 157
Andel av koncernens nettoomsättning, % 5% 5% 6% 7% 8%
Balansomslutning, mnkr 1 146 1 089 1 026 1 004 954
Resultat efter finansiella poster, mnkr 32 9 41 55 27
Eget kapital, mnkr 614 650 637 604 571
Räntabilitet på eget kapital, % 5% 1% 6% 9% 5%
Investeringar, mnkr 94 106 61 78 13
Soliditet, % 54% 60% 62% 60% 60%
Ekonomiskt utfall

Uppsala Kommuns Industrihus bildar tillsammans med sina elva dotterbolag en underkoncern. Den koncernen redovisar ett resultat på 32 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor bättre än föregående års utfall. Resultatförbättringen beror på att vakansgranden har minskat vilket gett högre hyresintäkter samtidigt som rörelsekostnader har minskat.

Investeringarna uppgår till 94 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken till avvikelsen är en kombination av resursbrist, förseningar, överklaganden av upphandlingsbeslut samt omprioriteringar.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
AB Uppsala Kommuns Industrihus ska vara ett strategiskt instrument för tillväxt och utveckling av näringslivet i kommunen. Det näringspolitiska uppdraget ska leda till en attraktiv kommun byggd på ett mångfacetterat och diversifierat näringsliv.

Bolaget ska på ett effektivt sätt erbjuda ändamålsenliga lokaler inom kommunen till konkurrenskraftiga priser.

Bolaget ska pröva särskilda lokaler för inkubator-verksamhet.

Bolaget ska arbeta strategiskt för att säkerställa en god omsättningshastighet på sina fastigheter och genom uppföljning, löpande för ägaren, redovisa sin omsättningsstrategi.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv, men inte avkastningskraven.

Bolagets verksamhet
Hållbar verksamhet

AB Uppsala Kommuns Industrihus vision lyder "Vi är stolta och ledande förebilder för ett hållbart samhälle". Hållbarhetsaspekterna har arbetats in helt i affärsplanen och i verksamhetsmålen. Bolaget är miljöcertifierat enligt standarden ISO 14001:2004 och under 2017 genomförs en omcertifiering enligt ISO 14001:2015.

Ett arbete pågår för att öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågorna hos samarbetspartners och leverantörer. Under 2016 har bland annat utbildningar hållits i hållbarhet för ramavtalsleverantörer, för att tydliggöra vilka frågor som är viktiga för verksamheten. Vid två tillfällen har hyresgästträffar hållits med information om hållbarhetsarbetet. Tanken är att genom information och effektiv samverkan, på ett tydligt sätt prioritera och intensifiera arbetet med långsiktighet och hållbarhet.

Hyresgäster

AB Uppsala Kommuns Industrihus hyresgäster består till stor del av småföretagare. Ungefär 80 procent av bolagets cirka 300 hyresgäster är företag med mellan 1-20 anställda. Under 2016 har 88 nya hyresgäster flyttat in, 45 stycken har bytt lokal inom beståndet och 82 hyresgäster har lämnat. Vakansgraden har sjunkit under året och uppgår till 9,2 procent. Inga fastigheter har köpts eller sålts under året.

Väl rustade inför framtiden

Genom utveckling av befintliga fastigheter och planerad nybyggnation skapas ett brett och varierat lokalutbud och bolaget kan därigenom på ett effektivt sätt erbjuda ändamålsenliga lokaler i syfte att öka nyföretagandet i kommunen. Detta innebär samtidigt en möjlighet att erbjuda kreativa lösningar, för Uppsalas befintliga näringsliv, vid förändrat lokalbehov.

Uppsala Kommun Skolfastigheter

Uppsala Kommun Skolfastigheter AB (Skolfastigheter) äger merparten av kommunens pedagogiska lokaler, allt från villor som inhyser förskolor till större gymnasieskolor.

Bolagets uppgift är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler inom Uppsala kommun för skol- och barnomsorgsverksamhet. Därigenom ska bolaget bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomträtter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver.

Bolagets lokaler är definierade som speciallokaler och inte kommersiella lokaler.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 38 37 24 18 -
Nettoomsättning, mnkr 497 477 461 446 -
Andel av koncernens nettoomsättning, % 18% 18% 18% 19% -
Balansomslutning, mnkr 4 882 4 657 4 388 4 227 -
Resultat efter finansiella poster, mnkr 22 2 22 -2 -
Eget kapital, mnkr 694 734 744 687 -
Räntabilitet på eget kapital, % 3% 0% 3% neg -
Investeringar, mnkr 500 249 315 117 -
Soliditet, % 14% 16% 17% 16% -
Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster är 22 miljoner kronor, att jämföra med budgeterade 49 miljoner kronor och 2 miljoner kronor föregående år. Att resultatet är 27 miljoner kronor sämre än budget förklaras bland annat av att planerade försäljningar av fastigheter inte verkställts och av nedskrivningar av fastigheter. Detta har dock uppvägts av att vissa kostnader varit lägre, till exempel för snöröjning och underhåll.

Årets investeringar uppgick till 500 miljoner kronor att jämföra med en budget på 600 miljoner kronor. Det lägre utfallet följer av förseningar i några av bolagets projekt, bland annat till följd av överklaganden och försenade upphandlingar.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Bolaget ska utveckla aktivt funktionella och ekonomiskt effektiva pedagogiska lokaler som stödjer verksamhetens behov.

Bolaget ska utgå från det generella lokalprogrammet för funktions- och kvalitetskrav för kommunala verksamhetslokaler.

Bolaget ska verka för att lokalkostnader per barn eller elev är oförändrade eller minskar jämfört med 2014 års nivå.

Bolaget ska arbeta för att skapa hälsosamma utbildningslokaler, bland annat i enlighet med beslutet om giftfria förskolor.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv, men inte avkastningskraven.

Bolagets verksamhet
Aktiv samarbetspartner

I mars 2016 tecknades ett nytt ramavtal för pedagogiska lokaler. Ramavtalet omfattar alla pedagogiska lokaler som Uppsala kommun hyr av Skolfastigheter. Syftet med avtalet är att ge riktlinjer och klargöra grunderna för samarbete mellan parterna samt ge övergripande principer för hyres- och ansvarsförhållandet. Målet är att skapa en gemensam syn med koncernnyttan i fokus och att parterna tillsammans ska söka lösningar som håller kostnaderna nere. Tillsammans ska bolaget skapa ändamålsenliga lokaler som uppfyller pedagogiska krav och erbjuder en god arbetsmiljö.

Klimatsmarta, energieffektiva och giftfria skollokaler

På Fyrisskolans tak installerades under året bolagets hittills största satsning på solenergi. Solcellsanläggningen motsvarar en yta på 1 500 kvadratmeter och togs i bruk sommaren 2016. Anläggningen beräknas leverera cirka 140 000 kilowattimmar per år. Satsningen görs som en del av miljöarbetet inom Uppsala kommun och har erhållit statligt bidrag.

Den el som produceras kommer i huvudsak att förbrukas av skolan. Energin ska också användas till laddstolpar för elbilar som bolaget i ett samarbetsprojekt med Uppsala Parkerings AB monterat vid två parkeringsplatser i anslutning till idrottshallen.

Åtgärder för att uppfylla kraven på utfasning och minimering av farliga ämnen ska göras i samband med all om-, till- och nybyggnation. Även i samband med reparationer ska kontroll och miljöprövning av de varor och produkter som används göras.

Plattformsarbete

Under 2016 har Skolfastigheter arbetat med revidering av vision, mission och värdegrund. Detta för att skapa en gemensam plattform som hjälper både individ, grupp och organisation att utvecklas. För att säkra rätt kompetens för bolaget, och fortsätta attrahera och behålla kompetenta chefer och medarbetare har bolaget inlett ett arbete med lokalisera medarbetarnas drivkrafter genom att genomföra en kompetenskartläggning/ karriärprofil. Arbetet påbörjades hösten 2016 och kommer att avslutas under 2017.

Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter

Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB (FFAB) bedriver uthyrning av lokaler huvudsakligen till de olika specialverksamheter som Uppsala kommun bedriver. Det övergripande syftet är att skapa en långsiktig och effektiv förvaltning med fokus på att utveckla kvaliteten i fastigheterna på ett sådant sätt att medborgarnas, de kommunala verksamheternas och de berörda nämndernas behov säkerställs. Bolaget äger bland annat stadshuset och konsert- och kongresshuset.

Verksamheten bedrivs i huvudsak inom tre huvudområden; förvaltning, uthyrning och projekt/utveckling. Bolaget arbetar kontinuerligt med att anpassa verksamheten utifrån ägardirektiven samt utveckla och förädla fastighetsbeståndet med hållbarhet som ledstjärna.

Bolaget har gemensam administration med AB Uppsala Kommun Industrihus AB. Bolagets styrelse är även identiskt med styrelsen i AB Uppsala Kommun Industrihus AB. Sammantaget innebär detta att bolaget drivs med samma övergripande syfte, värdegrund, regler och rutiner som AB Uppsala Kommun Industrihus AB.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB. 

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 0 0 0 0 -
Nettoomsättning, mnkr 41 37 36 34 -
Andel av koncernens nettoomsättning, % 1% 1% 1% 1% -
Balansomslutning, mnkr 357 378 390 406 -
Resultat efter finansiella poster, mnkr 1 -7 -2 2 -
Eget kapital, mnkr 180 186 190 188 -
Räntabilitet på eget kapital, % 1% neg neg neg -
Investeringar, mnkr 9 5 6 1 -
Soliditet, % 50% 49% 49% 46% -
Ekonomiskt utfall

Årets resultat efter finansiella poster är 1 miljon kronor, vilket är 8 miljoner kronor bättre än föregående år, men 1 miljon kronor sämre än budget. Det förbättrade resultatet förklaras av mindre vakanser och högre hyresintäkter.

Investeringarna, som budgeterats till 19 miljoner kronor, uppgår till 9 miljoner kronor. Årets investeringar avser till största delen förbättringsåtgärder på Walmstedtska gården och konsert- och kongresshuset.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Bolaget ska särskilt fokusera på att hitta rätt och lämplig förvaltningsform för var och en av de olikartade specialfastigheter som ingår i beståndet.

Utifrån tidigare beslut att utveckla stadshuset ges Förvaltningsfastigheter AB i uppdrag att inom ramen för beslutade investeringsramar på 850 miljoner kronor i 2015 års priser utarbeta systemhandlingar och kalkyler som underlag för slutligt investeringsbeslut.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv och avkastningskrav.

Bolagets verksamhet
Om- och nybyggnad av Stadshuset

Under 2016 har bolaget fortsatt arbetet med att skapa en struktur för det fortsatta samarbetet mellan hyresvärd och hyresgäst för projektet "Stadshus 2020". Under hösten 2016 avslutades den arkitekttävling som genomförts under året. Det vinnande bidraget "Fröja Ånyo" kom från den danska arkitektfirman Henning Larsen, som tillsammans med sina teknikkonsultkollegor från Tyréns kommer att utföra den fortsatta projekteringen. "Fröja Ånyo" har potential att bli ett värdigt stadshus och fullända det hus som Erik och Thore Ahlsen påbörjade. Förslaget passar väl in i stadsbilden och är robust i sitt grundkoncept med stora möjligheter att utvecklas, både under projekteringsfasen och som byggnad. I projektet läggs stort fokus på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Hållbarhet

Bolaget arbetar kontinuerligt med hållbarhetsfrågor och i slutet av 2015 tecknades ett avtal med Vattenfall om koldioxidneutral fjärrvärme och kyla för alla fastigheter. Under 2016 har arbetet med att teckna gröna hyresavtal med kommunen fortsatt och slutdiskussioner pågår med stadsbyggnadsförvaltningen.

Hyresgäster

Bolagets hyresgäster består nästan uteslutande av verksamheter inom Uppsala kommun, genom stadsbyggnadsförvaltningen. Under 2016 har en ny hyresgäst flyttat in och två hyresgäster har sagt upp sina kontrakt. Inga lokaler är vakanta och inga fastigheter har köpts eller sålts under året.

Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter

Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB ägde vid årsskiftet efter regleringar, förvärv och försäljningar, 49 fastigheter med totalt 45 olika anläggningar/objekt. Den sammanlagda ytan uppgår till 42 600 kvadratmeter lokalarea och 274 hektar mark. Bolaget utvecklar och förvaltar därmed Uppsalas största utbud av arenor och platser för idrott, fritid, rekreation och evenemang. Anläggningarna finns på attraktiva platser i centrala Uppsala samt i natursköna områden inom hela Uppsala kommun. Vissa tilläggsköp respektive återförsäljningar till Uppsala kommun pågår fortfarande för att renodla beståndet.

Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB ska genom nytänkande och ett klimatsmart tänkande förbättra standarden i fastighetsbeståndet och bidra till bästa möjliga tillgänglighet och nyttjande av mark och lokaler.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 12 9 5 2 -
Nettoomsättning, mnkr 72 69 67 49 -
Andel av koncernens nettoomsättning, % 3% 3% 3% 2% -
Balansomslutning, mnkr 552 357 330 327 -
Resultat efter finansiella poster, mnkr 16 5 -2 0 -
Eget kapital, mnkr 43 44 44 42 -
Räntabilitet på eget kapital, % 37% 11% neg 0% -
Investeringar, mnkr 114 49 26 19 -
Soliditet, % 8% 12% 13% 13% -
Ekonomiskt utfall

Bolagets resultat efter finansiella poster är 16 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor bättre än budget och 11 miljoner kronor bättre än föregående år. Det, i jämförelse med budget, bättre resultatet beror främst på en realisationsvinst vid försäljning av Rödboförrådet samt av lägre räntekostnader till följd av senareläggning av lån.

Årets investeringar är 114 miljoner kronor, att jämföra med en budget på 145 miljoner kronor. Bland större investeringar under året märks Gränby fotboll och parkering, Studenternas, Gränby friidrottsarena samt Storvreta idrottshall.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Bolaget ska fokusera på att genom underhåll och erforderliga investeringar förbättra standarden på fastighetsbeståndet.

Bolaget ska verka för att erbjuda bra och kostnadseffektiva lokaler.

Bolaget ska verka för att ytterligare förbättra tillgängligheten.

Bolaget ska samarbeta med idrotts- och fritidsnämnden och gatu- och samhällsmiljönämnden samordningen av användningen av lokaler, mark och anläggningar.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv och avkastningskrav.

Bolagets verksamhet
Bättre förutsättningar för sport och rekreation

Flera angelägna projekt har gått in i produktionsfasen, såsom ny sporthall i Storvreta och Lindbacken samt en ny utomhusanläggning för friidrott på Gränby sportfält. På sportfältet har dessutom hela området iordningställts med parkering och infarter. Ett samarbete med övriga arenaägare och verksamma aktörer på området har också etablerats. Detaljplan för ny fotbollsarena och kommersiella lokaler på Studenternas har varit ute på samråd och utredning om elitbandyns fortsatta lokalisering har lämnats till idrotts-och fritidsnämnden.

Ökad tillgänglighet och hållbara energi- och miljösystem

Genom bland annat utbyte av styr- och reglersystem har bolaget åstadkommit en avsevärt mer effektiv ventilation och värmeåtervinning och därmed kostnadseffektivare energilösningar i ett flertal fastigheter. Inom ramen för samarbetet med Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS) planeras nu för test av ny energibesparande teknik för att sänka luftfuktigheten i ishallarna, liksom för nya materialval vid anläggande av konstgräs.

Tillgängligheten till anläggningarna har förbättrats via bättre belysning, hårdgjorda ytor till entréer, ramper och toaletter liksom röjning av skymmande buskage.

Renodling och förvärv

Under året har renodlingen av bolagets fastighetsbestånd fortsatt, genom dels avyttring av fem fastigheter, dels genom förvärv av Storvreta sporthall och konstgräs samt Stenhagens konstgräs. Underhållsarbetet har legat på en fortsatt hög nivå och förbättringar börjar nu vara påtagliga för brukarna. På de välbesökta rekreationsanläggningarna i Björklinge, Fjällnora och Ulva kvarn har både den inre och yttre miljön förbättrats. I Ulva har samarbetet med stadsbyggnadsförvaltningen för att anlägga fisktrappan gått in i ett avslutande skede, med ombyggnation kring och i den gamla kvarnbyggnaden.

Uppsala Parkerings AB

Uppsala Parkerings AB erbjuder parkeringskunder, såväl privatpersoner som fastighetsägare och näringsidkare, parkeringslösningar med hög kvalitet till rimliga priser. Bolaget har en aktiv roll i de olika planeringsprocesserna i syfte att bidra till att de övergripande trafikpolitiska målen uppnås.

Bolaget äger ett parkeringsgarage (Centralgaraget) och förvaltar ytterligare två (Kvarnengaraget och Stadshusgaraget) med sammanlagt cirka 700 platser. Bolaget förvaltar dessutom all gatumarksparkering på allmän plats (cirka 10 000 parkeringsplatser) och 2 500 platser på kommunal kvartersmark. Bolaget deltar i ett flertal garageprojekt vilka samtliga ännu är i tidiga skeden, men varav ett, Rosendal 1, är inne i en byggprocess. För att möta Uppsalas expansion krävs att bolaget bygger ett tiotal parkeringshus under den kommande 10-årsperioden.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 28 5 1 0 0
Nettoomsättning, mnkr 70 65 53 11 9
Andel av koncernens nettoomsättning, % 3% 2% 2% 0% 1%
Balansomslutning, mnkr 180 178 166 143 148
Resultat efter finansiella poster, mnkr 19 16 16 0 -3
Eget kapital, mnkr 13 20 13 11 14
Räntabilitet på eget kapital, % 146% 80% 127% 3% neg
Investeringar, mnkr 2 0 4 0 4
Soliditet, % 7% 11% 8% 8% 9%
Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster för 2016 var 19 miljoner kronor, vilket är i 3 miljoner kronor bättre än utfallet 2015 och 2 miljoner kronor bättre än budget. Resultatförbättringen beror i huvudsak på en ökad betalning via mobilapp och högre intäkter av betalningsanmärkningar.

Årets investeringsbudget var 80 miljoner och avsåg köp av parkeringsgarage i centralt läge, i syfte att avlasta Centralgaraget. Bolaget har dock beslutat att avvakta med detta köp till förmån för de planerade byggnationerna av parkeringshus i Rosendal, Ulleråker, Salaplan, Österplan samt Katedralskolan. Investerings-utfallet 2016 blev därmed totalt 2 miljoner kronor.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Uppsala Parkerings AB ska vara ett redskap för att skapa ändamålsenliga kommunala parkeringar för både cykel och bil och bidrar därmed till stadens utveckling.

Bolaget ska arbeta strategiskt utifrån kommunens övergripande mål om att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik samt minska trafikens miljöbelastning genom parkeringsstyrning och verka för fler avgiftsbelagda parkeringar och höjda avgifter.

Bolaget ska bidra aktivt till ett högt utnyttjande av parkeringsgaragen i innerstaden och bidrar med sin kompetens i utformningen av kommunens parkeringsstrategi.

Bolaget ska säkerställa att, i syfte att tillgodose parkeringsbehovet i centrala Uppsala, inom en sjuårsperiod skapa 600 nya parkeringsplatser i ett eller flera parkeringsgarage och/eller vid kollektivtrafikförsörjda pendlarparkeringar. Utbyggnaden ska mötas av borttagna parkeringsplatser på markplan.

Bolaget ska i samverkan med plan- och byggnadsnämnden utarbeta rutiner för aktiv hantering av
parkeringsköp.

Bolaget ska i de egna parkeringsanläggningarna arbeta med differentierade avgifter och andra marknadsincitament i syfte att höja beläggningsgraden i garagen, samt verka för höjda avgifter på markparkeringar.

Bolaget ska i samverkan med övriga aktörer i kommunen arbeta för utökade möjligheter för laddning av elbilar.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv och avkastningskrav.

Bolagets verksamhet
Långsiktig planering

Bolaget deltar i planering för nya parkeringshus både i nyexploateringsområden och i centrumnära lägen. Genom att bolaget anlägger nya p-hus i strategiska lägen skapas förutsättningar för att Uppsala ska kunna växa på ett hållbart sätt. För att möta Uppsalas expansion krävs att bolaget bygger ett tiotal parkeringshus under den kommande 10-årsperioden. Fler projekt står i startgroparna, men det är långa processer innan byggstart kan ske. Bolaget har idag en stark finansiell ställning, men är beroende av att framöver kunna erhålla projektfinansiering från kommunen.

I december tog gatu- och samhällsmiljönämnden beslut om utökat område för parkeringsavgifter, samt förändring av taxor. Genomförandet sker succesivt under 2017 och får full årseffekt först 2018.

Ny teknik och energieffektivisering

Många aktörer inom digital teknik utvecklar kontinuerligt nya produkter och system. Inköp av stolpar, automater och annan utrustning behöver vara "smarta" med öppna källkoder så att många aktörers system kan anpassas till bolagets verksamheter.

Avveckling av mynthantering har påbörjats och genomförs fullt ut före sommaren 2017. Mobilbetalsystem har utvecklats och andelen betalning med appar har under 2016 ökat från 6 procent till cirka 13 procent. Äldre parkeringsautomater har tagits ur bruk och i några fall ersatts med solcellsdrivna automater.

Bolaget har fått bidrag från Klimatklivet för utbyggnad av flera laddstationer under 2016.

Fyrishov

Fyrishov AB äger och driver Fyrishov som är Sveriges mest besökta arena med drygt 1,6 miljoner besök år 2016. Bolaget driver också Gottsundabadet som är ett populärt stadsdelsbad i Gottsunda Centrum med drygt 120 000 besök år 2016.

Målet för Fyrishov är att anläggningen ska vara den ledande upplevelsearenan i regionen för bad, idrott och evenemang. Arenans olika verksamheter och breda utbud bidrar till utvecklingen av den totala besöksnäringen i Uppsala och till stadens varumärke.

All verksamhet har öppet alla dagar året runt. På Fyrishov finns ett av Sveriges populäraste äventyrsbad samt en simbassäng med olympiska mått. Här erbjuds även träning, tävlingar och aktiviteter för såväl nybörjare som elitidrottare. Årligen genomförs en rad tävlingar och evenemang inom idrott men även många möten, mässor och evenemang inom andra områden. Till verksamheten hör också stugby och camping samt ett aktivitets- och parkområde med beachvolleyboll, bangolf, fotboll och kanotuthyrning.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 96 96 94 96 95
Nettoomsättning, mnkr 101 103 96 90 86
Andel av koncernens nettoomsättning, % 4% 4% 4% 5% 5%
Balansomslutning, mnkr 332 334 339 306 261
Resultat efter finansiella poster, mnkr -8 -4 -8 -2 -1
Eget kapital, mnkr 9 7 13 10 12
Räntabilitet på eget kapital, % neg neg neg neg neg
Investeringar, mnkr 9 19 8 62 88
Soliditet, % 3% 2% 4% 3% 5%
Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster är -8 miljoner kronor, att jämföra med de -10 miljoner kronor som budgeterats och de -4 miljoner kronor som redovisades i bokslut 2015. Att resultatet är bättre än budget beror bland annat på ej planerade intäkter för uthyrning av transitboende för flyktingar samt av lägre räntekostnader.

Årets investeringar var 9 miljoner kronor, jämfört med budgeterade 33 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras i huvudsak av att renoveringen av äventyrsbadet ännu inte påbörjats.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Fyrishov AB ska tillhandahålla arena för fritid, idrott, bad och evenemang med syfte att bidra till en ökad folkhälsa.

Arenan och badet, som besöksattraktion, ska stärka den positiva bilden av Uppsala som bostadsort, besöksmål och som en attraktiv stad för lokalisering av företag. Verksamheten ska vara relevant och välkomnande för alla människor oavsett kön, bakgrund och funktionsnedsättning.

Bolaget ska ansvara för driften av verksamheten i Fyrishovsanläggningen och efter uppdrag Gottsundabadet i Uppsala kommun och svara för bad, sport och rekreation samt därmed förenlig verksamhet.

Bolaget ska samverka med andra aktörer inom besöksnäringen, och särskilt inom Uppsala Stadshuskoncernen, för att stärka Uppsala som besöksmål och uppnå samordningsvinster.

Tillhandahålla simundervisning kostnadsneutralt till Uppsala skolor.

Bolaget ska verka för ökad simkunnighet i Uppsala.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv och avkastningskrav.

Bolagets verksamhet
Bad, idrott och evenemang

På Fyrishov finns utöver simhallen med olympiska mått, ett av landets stora äventyrsbad. Utebadet är ett uppskattat utflyktsmål för uppsalaborna på sommaren. Simskolor för barn, unga och vuxna finns både på Fyrishov och på Gottsundabadet.

Många Uppsalabor tränar på Fyrishov eller Gottsundabadet, antingen i en förening eller individuellt. Fyrishov är också den givna hemmaarenan för många av Uppsalas idrottare.

De flesta evenemangen på Fyrishov är idrottsevenemang. Men här ryms också mässor, möten, konferenser och festivaler av olika slag.

Affärsmässig samhällsnytta

Bolaget bidrar till en ökad samhällsnytta för Uppsala, till exempel ökad simkunnighet, träningsmöjligheter för idrottsföreningar, en viktig del av besöksnäringen med mera. Dessutom vävs hållbarhetsaspekten in i all verksamhet.

Bolagets anläggningar har hög tillgänglighet, både vad gäller öppettider och fysisk tillgänglighet. Fyrishovs simakademi har genomfört simkurser för grupper som inte gått i simskola, till exempel nyanlända flyktingar. För arbetet med simakademin fick bolaget 2016 den europeiska utmärkelsen Ceep-Csr Label.

Bolaget har en genomarbetad miljöprofil. Fyrishovs restaurang är Svanencertifierad och närmare en fjärdedel av alla inköp till restaurang och serveringar är miljömärkta. Multihallarna är Green Building-märkta och Fyrishov har två egna solcellsanläggningar. Bolagets fordonspark består delvis av elfordon. Under 2016 har laddstolpar för besökarnas elbilar satts upp på Fyrishovs parkering för att bidra till stadens utveckling av fossilfria transporter.

Utveckling för Uppsalas framtid

Fyrishov är en av landets ledande arenor och när Uppsala växer behövs utökade möjligheter till både bad, idrott och evenemang. 2013 öppnade Fyrishov de nya multihallarna, 2016 renoverades A-hallen och 2017 kommer äventyrsbadets omklädningsrum och teknik att renoveras. Därefter planeras nästa större steg i arenans utveckling inom baddelen, där målsättningen är att bygga en ny simhall samt att utveckla den befintliga badanläggningen för att möta Uppsalabornas behov i framtiden. Arbetet sker i etapper för att hela tiden kunna hålla anläggningen öppen för badbesökarna.

Uppsala stadsteater

Uppsala stadsteaters vision är att vara Sveriges främsta konstnärliga teater och en ny typ av lokal scen med internationell utblick. Genom kombinationen av en bred och spetsig repertoar är teatern en av landets mest uppmärksammade stadsteatrar. Bolaget strävar efter att aktivt bidra till en utveckling av kulturlivet i Uppsala och stärka Uppsala som en attraktiv stad.

Varje år producerar teatern 12-18 nya uppsättningar, samt ett antal som återkommer från tidigare säsonger, huvudsakligen på de tre scenerna: Stora scenen, Lilla scenen och källarscenen Ettan. Teatern sätter också upp föreställningar också utanför huset i samproduktioner och ger årligen ett antal gästspel inom både teater, dans och performance.

Förutom dekorateljéerna som ligger på Bolandsgatan, ryms alla scener samt kontor och tillverkning i teaterhuset på Kungsgatan. I teaterhuset finns också Teaterrestaurangen, Teaterbaren, Kulturkaféet och galleriet Offkonsten c/o Teatergalleriet.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 98 97 95 93 88
Nettoomsättning, mnkr 14 13 21 12 11
Andel av koncernens nettoomsättning, % 0% 0% 1% 0% 1%
Balansomslutning, mnkr 33 30 29 28 28
Resultat efter finansiella poster, mnkr -71 -68 -65 -62 -59
Eget kapital, mnkr 11 11 11 12 12
Räntabilitet på eget kapital, % neg neg neg neg neg
Investeringar, mnkr 7 1 4 2 2
Soliditet, % 34% 38% 38% 43% 43%
Ekonomiskt utfall

Uppsala stadsteater AB får årligen ett koncernbidrag från moderbolaget, Uppsala Stadshus AB. Beloppet uppgick 2016 till 70,8 miljoner kronor. Årets resultat efter finansiella poster är -71,1 miljoner kronor, det vill säga 0,5 miljoner kronor lägre än det koncernbidrag bolaget erhållit.

Underskottet, som täcks via bolagets egna kapital, har använts för strategiska satsningar och för delar av den renovering av teaterns lokaler som skedde under året.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Uppsala stadsteater AB bidrar genom sin konstnärliga verksamhet till en utveckling av kulturlivet i Uppsala.

Stadsteatern som mötesplats ska stärka den positiva bilden av Uppsala som en attraktiv stad och därmed bidra till att stärka besöksnäringen.

Uppsala stadsteater AB ska föra dialog med kulturnämnden om hur bolaget ska bidra till Uppsalas kulturella utveckling.

Bolaget ska tillhandahålla en arena för gästspel och andra aktiviteter.

Bolaget ska samverka med andra kulturinstitutioner och besöksmål, särskilt inom Uppsala stadshuskoncern, för att stärka kulturlivet och uppnå samordningsvinster.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv och avkastningskrav.

Bolagets verksamhet
En teater för alla

Med tre scener kan besökare erbjudas ett brett utbud av scenkonstupplevelser. Teaterns uppsättningar lockar publik från hela länet samt Stockholm och musikteatern lockar till sig nya grupper av besökare. Det totala antalet besökare under året har slagit nytt rekord.

Stadsteatern har under de senaste åren drivit ett mycket framgångsrikt dramapedagogiskt projekt. Det har vilat på fyra grundpelare, ungdomsensemblen, pedagogiskt arbete i skolorna, teaterföreställningar och pedagogiskt arbete på teatern. Under 2016 har delar av projektet permanentats genom att bolaget bland annat tillsvidareanställt en dramapedagog.

Två samproduktioner för barn och unga på arabiska och svenska mötte en ny publik och Stadsteaterns ungdomsteatergrupp fortsätter att arbeta tillsammans inför nästa säsong.

Under 2016 har bolaget arrangerat många workshopar ute i länet. Ett samarbete har till exempel inletts med flyktingboendet Ribbingebäck, vilket lett till både besök på teatern och pedagogiskt arbete på boendet med både barn och vuxna.

Internationell utblick

Under våren 2016 tog Uppsala stadsteater ett första steg utanför Europa tack vare en inbjudan att spela "Fanny & Alexander", i regi av Linus Tunström, på den stora och internationellt välrenommerade scenkonstfestivalen i Bogota, Colombia. Den framstående regissören Anja Susa satte återigen Uppsala Stadsteater på den nationella och internationella scenkonstkartan med sin uppsättning av "Inte hela världen". "Scener ur ett äktenskap" blev uttagen till Swedstage som presenterar svensk teater utomlands, inte bara i Europa utan i hela världen. Förhoppningsvis kan detta resultera i gästspel utomlands.

Ny teaterchef och framtiden

Efter nio år som teaterchef avslutade Linus Tunström sitt uppdrag 2016. Ny teaterchef från och med augusti 2016 är Petra Brylander som tidigare var teaterchef vid Malmö stadsteater. Tillgänglighetsfrågor ligger högt på agendan inför 2017 liksom teater för barn och unga samt att bidra till att stärka Uppsala som besöksmål och en attraktiv stad att leva, verka och bo i. 

Uppsala Konsert & Kongress

Uppsala Konsert & Kongress AB (UKK) bedriver konsert-, kultur-, kongress- och restaurangverksamhet i konsert- och kongresshuset vid Vaksala torg. Bolaget hyr även ut lokaler och arrangerar och samarbetar kring kongresser, konferenser, möten, mässor, utställningar och evenemang. I samband med ovanstående bedrivs servering och utöver detta även lunchservering.

Konsert och kongresshuset består av stora salen (1 150 platser), Sal B (600 platser), Sal C (120 platser), Sal D (800 platser bankett, alternativt 1 500 platser stående publik) samt ett antal konferens- och mötesrum. Under 2016 etablerades ytterligare en scen i restaurangdelen som rymmer mellan 200 och 600 besökare beroende på möblering.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 67 67 65 64 58
Nettoomsättning, mnkr 60 52 51 71 71
Andel av koncernens nettoomsättning, % 2% 2% 2% 3% 4%
Balansomslutning, mnkr 55 48 40 32 43
Resultat efter finansiella poster, mnkr -28 -34 -34 -15 -18
Eget kapital, mnkr 3 3 2 23 6
Räntabilitet på eget kapital, % neg neg neg neg neg
Investeringar, mnkr 6 2 1 2 1
Soliditet, % 5% 6% 5% 37% 14%
Ekonomiskt utfall

UKK får årligen ett koncernbidrag från moderbolaget, Uppsala Stadshus AB. Resultatet efter finansiella poster är -28 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor bättre än föregående års resultat.

Årets omsättning överträffar budget med 11 procent, vilket motsvarar 6 miljoner kronor, samt föregående år med 8 miljoner kronor. En satsning på säljaktiviteter för konferenser och möten samt en ökning av egna arrangemang har bidragit till den ökade omsättningen. Ökningen gäller främst intäkter från konferenser samt försäljning av mat och dryck i restaurangen.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Uppsala Konsert & Kongress AB ska tillhandahålla en mötesplats för musik för alla Uppsalabor.

Bolaget ska genom sin musikverksamhet aktivt bidra till en utveckling av kulturlivet i Uppsala samt genom kongress- och konferensverksamheten bidrar aktivt till en utveckling av besöksnäringen i Uppsala.

Genom konserter och möten ska bolaget stärka bilden av Uppsala som en attraktiv stad.

Uppsala Konsert & Kongress AB ska föra dialog med kulturnämnden om hur bolaget ska bidra till Uppsalas kulturella utveckling.

Bolaget ska samverka med andra aktörer inom kulturlivet och besöksnäringen för att stärka respektive område och uppnå samordningsvinster.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv och avkastningskrav.

Bolagets verksamhet
Till UKK är alla lika välkomna

Under 2016 ökade antalet kulturevenemang från ett tidigare genomsnitt på 200 per år till 275. Antalet egenproducerade evenemang ökade från 65 till 115. Av dessa riktade sig 23 procent till barn och unga. Det totala antalet besökare på kulturevenemang var under året cirka 115 000 personer.

Sport- och höstloven fylldes under året med aktiviteter för skolbarn och ungdomar. Bolaget inledde ett samarbete med Uppsala konstmuseum och konst med lokala konstnärer och gallerister visades. En fjärde scen skapades i restaurangen med nya möjligheter till ett intimt och avslappnat lyssnande. UKK var en del av Kulturkompis. Det interaktiva projektet Byggplats, riktat till nyanlända, genomfördes. Samarbetet med Uppsala internationella gitarrfestival utökades och lördagssatsningen Market vidareutvecklades.

UKK blev medlem av Dansnät Sverige. Cirkus Cirkör och deras internationella partners Radical Circus genomförde en inspirationsdag.

Konferenser, evenemang och möten

Antalet internationella konferenser, evenemang och möten på UKK fördubblades under 2016. Antalet stora möten (fler än 500 deltagare) ökade med nära 50 procent. Konferensdeltagarna blev 18 procent fler. Nära 70 000 personer deltog i de 436 möten som arrangerades.

Kundnöjdheten ökade och UKK blev, som enda skandinaviska anläggning, återigen utsedd till en av världens 16 främsta konferensanläggningar av det internationella branschorganet AIPC.

Uppsala Vatten och Avfall

Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för kommunens VA-försörjning och avfallshantering. Med avancerad teknik och stort kunnande tillgodoser bolaget inom verksamhetsområdet behov av vattenförsörjning och avlopp, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Sammantaget levererar bolaget dricksvatten och hanterar avloppsvatten för cirka 190 000 personer samt ansvarar för hämtning och behandling av hushållsavfall från alla hushåll och företag inom Uppsala kommun. Bolaget producerar och levererar även biogas till bland annat stadsbussarna i Uppsala. Vid bolagets avfallsanläggning Hovgården sorteras och behandlas grov-, bygg- och industriavfall, askor, förorenade jordmassor med mera.

VA-försörjningen och den för kommunen obligatoriska avfallshanteringen finansieras via taxor enligt lagen om allmänna vattentjänster respektive miljöbalken. Verksamheterna regleras även till stor del av nationella lagar och förordningar. Dessa kompletteras med föreskrifter fastställda av kommunfullmäktige som reglerar de lokala förhållandena. Bolaget bedriver, enligt affärsmässiga principer, även biogasproduktion vid Hovgården.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 199 191 181 174 163
Nettoomsättning, mnkr 492 480 487 479 465
Andel av koncernens nettoomsättning, % 16% 16% 18% 20% 25%
Balansomslutning, mnkr 2 275 2 111 2 079 1 772 1 611
Resultat efter finansiella poster, mnkr -3 8 32 26 29
Eget kapital, mnkr 140 141 275 132 87
Räntabilitet på eget kapital, % neg 5% 12% 20% 33%
Investeringar, mnkr 224 283 229 218 190
Soliditet, % 6% 7% 13% 7% 5%
Ekonomiskt utfall

Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på -3 miljoner kronor. Det är 17 miljoner kronor sämre än budget och 11 miljoner kronor sämre än föregående års utfall.

Resultatet avser i sin helhet den konkurrensutsatta verksamheten där återvinning och deponi redovisade ett negativt resultat på 9 miljoner kronor och biogasverksamheten ett positivt resultat på 6 miljoner kronor. Att resultatet är sämre jämfört med såväl budget som föregående år beror främst på att mer avfallskatt betalats än planerat. Storleken på avfallsskatten följer av hur stora mängder avfall som levereras in och ut på Hovgården, vilket varierar mellan åren.

För den taxefinansierade verksamheten är resultatet alltid noll. Resultatet regleras mot förutbetalda avgifter i balansräkningen. Underliggande resultat är 16 miljoner kronor för affärsområdet Vatten och Avlopp samt 11 miljoner kronor för affärsområdet Avfall. Båda resultaten är i nivå med budget.

Investeringarna uppgick till 224 miljoner kronor, vilket är lägre än de budgeterade 400 miljoner kronor. Orsaken är förskjutningar av ett antal projekt, till exempel nytt vattenverk i Storvreta, nybyggnation på Kungsängsverket, och på Kungsängens gård.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Uppsala kommun (ABVA) och föreskrifter om taxa för brukande av den allmänna anläggningen samt förslag till verksamhetsområde. Bolaget ska besluta om avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i taxeföreskrifterna.

Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till renhållningsordning och avfallsplan samt förslag till taxa för hushållsavfallstjänster.

Uppsala vatten ska utveckla strategier för att kunna ställa miljökrav på upphandlade tjänster och därigenom åtstadkomma en klimatomställning av fordonsflottan.

Bolaget ska aktivt medverka i samhällsplaneringen och delta i Mälarens Vattenvårdsförbundsprojekt "Mälaren-en sjö för miljoner".

Bolaget ska ha ett strategiskt utvecklingsansvar för biogas, samt verka för att ytterligare tankställen för biogas etableras.

 

Bolaget uppfyller 2016 kommunfullmäktiges ägardirektiv, men inte avkastningskraven.

Bolagets verksamhet
En del av Uppsalas utveckling

En hållbar välfärd kräver en väl fungerande VA-försörjning och avfallshantering. Med investeringar och vidareutveckling av sina verksamheter möter bolaget samhällets successivt höjda förväntningar och krav på minskad miljö- och hälsopåverkan. För Uppsalas del är en utbyggnad av VA- och avfallssystemen nödvändig även för att möta den ökande befolkningen och nya bostadsområden.

Aktiv förvaltning av bolagets tillgångar

Även om omfattande investeringar genomförs varje år för att utöka servicen och ersätta uttjänta delar av bolagets system, är det mycket viktigt att säkerställa att förvaltning och underhåll av äldre anläggningsdelar får fortsatt fokus och samprioriteras med andra investeringsbehov. Med rätt underhåll kan den tekniska livslängden av anläggningstillgångar förlängas betydligt. Under 2016 har exempelvis investeringar i driftsäkerhet av vattenverken utförts. Även en kartläggning av framtida underhållsbehov av processanläggningar har genomförts.

Framtidens insamlingssystem

En utredning om framtidens fastighetsnära insamlingssystem av avfall gjordes under 2016. Utredningen kommer under 2017 och 2018 att fördjupas och en genomförandeplan kommer att tas fram. Vid återvinningscentralerna pågår en förändring av verksamheten som syftar till att stimulera besökarna att i större utsträckning lämna användbara produkter till återanvändning och inte bara till material- och energiåtervinning.

Minskad klimatpåverkan

Bolaget har på olika sätt arbetat med att minska påverkan på klimatet och konsekvenserna av en framtida klimatförändring. Bolaget arbetar kontinuerligt med att minska energianvändningen och öka produktionen av biogas som ett alternativ till fossila bränslen. Material- och energiåtervinning av insamlat och mottaget avfall bidrar till en bättre hushållning med resurser och mindre klimatpåverkan.

Kunddialog

Bolagets ambition är att kunderna ska uppfatta bolaget som en pålitlig leverantör. För att minska miljöbelastningen på avloppsvattnet och förbättra sorteringsgraden av hushållsavfall arbetar bolaget aktivt för att öka förståelsen och förändra beteendet hos sina kunder. En bra kunddialog är därför viktig. Kundtidningen Information och inspiration delas ut till alla hushåll och informationskampanjen Varje droppe räknas genomfördes för att minska spridningen av oönskade ämnen via avloppsvattnet.

Uppsala Bostadsförmedling

Uppsala Bostadsförmedling har i uppdrag att förmedla hyresrätter från privata och kommunala hyresvärdar i Uppsalaregionen. Genom en långsiktig, strategisk och målinriktad förmedlingsverksamhet erbjuder bolaget en digital och modern tjänst som ska göra det enkelt och tryggt för bostadssökande och hyresvärdar att hitta varandra.

Bolaget förmedlar bostäder i turordning till den bostadssökande som har längst kötid och uppfyller hyresvärdens kriterier.

God service, enkelhet och tillgänglighet präglar bolagets tjänster och kontakter med bostadssökande, hyresvärdar och övriga intressenter. Ambition är att skapa förtroende. Nöjda bostadssökande och hyresvärdar är bolagets viktigaste mål.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

  2016 2015 2014 2013 2012
Medelantalet anställda 18 3 - - -
Nettoomsättning, mnkr 7 0 - - -
Andel av koncernens nettoomsättning, % 0% 0% - - -
Balansomslutning, mnkr 26 13 - - -
Resultat efter finansiella poster, mnkr -6 -2 - - -
Eget kapital, mnkr 7 7 - - -
Räntabilitet på eget kapital, % neg neg - - -
Investeringar, mnkr 8 3 - - -
Soliditet, % 28% 56% - - -
Ekonomiskt utfall

Resultat uppgår till -6 miljoner kronor och är i nivå med budget. Såväl intäkter som kostnader blev något högre än beräknat. Bolaget räknar inte med att kunna bära sina egna kostnader under de första verksamhetsåren. Verksamheten finansieras dock inte av skattemedel utan av beviljad checkräkningskredit.

Årets investeringar är 8 miljoner kronor, att jämföra med budgeterade 17 miljoner kronor. Investeringarna avser en digital förmedlingstjänst. Resterande 7 miljoner kronor kommer att investeras under 2017 i samband med att förmedlingstjänsten utvecklas.

Bolagsspecifika ägardirektiv
 
Uppsala Bostadsförmedling AB är kommunens verktyg för att säkerställa en effektiv hyresrättsmarknad i Uppsalaregionen.

Bostadsförmedlingen verkar för att underlätta inträde på bostadsmarknaden med särskilt fokus på ungdomar och studenter.

Bostadsförmedlingen har god kunskap om och marknadsför bostads- och fastighetsmarknaden i Uppsalaregionen samt stärker dess attraktionskraft.

Bostadsförmedlingen bär sina egna kostnader och finansieras genom avgiftsbelagd kö samt avgift för förmedling.

Bostadsförmedlingen har möjlighet att erbjuda efterfrågade tjänster mot ersättning.

Bolaget spelar en viktig roll inom det bostadssociala området.

 

Bolaget uppfyller 2016 alla utom ett av kommunfullmäktiges ägardirektiv, det om att bära sina egna kostnader. Bolaget uppfyller inte ett av avkastningskraven.

Bolagets verksamhet
Uppbyggnaden av en enkel och modern bostadsförmedling

Under 2016 arbetade Uppsala Bostadsför-medling med att bygga upp verksamheten för att förbereda en effektiv lansering och övergång av bostadsköer från Uppsalahem, Uppsala Kommun Fastighets AB, Studentstaden och Enköpings Hyresbostäder.

Bolaget stod väl rustat när verksamheten påbörjades den 1 juni för den som letar efter hyresrätt i Uppsalaregionen. Efter lanseringen började ett intensivt arbete med att erbjuda alla hyresvärdar i regionen möjlighet att förmedla sina lediga bostäder genom bolaget.

Med en av landets största nybyggnationstakter kommer Uppsala Bostadsförmedling fortsätta att vara en viktig aktör som bidrar till att alltfler bostadssökande får en ny bostad i regionen.

En marknadsplats för alla hyresvärdar

I bolagets uppdrag ingår att bidra till en långsiktig och hållbar utveckling för Uppsala och regionen genom att erbjuda regionens kommunala och privata hyresvärdar att förmedla sina lediga bostäder via bolagets förmedlingstjänst.

Uppsalaregionens privata och kommunala hyresvärdar har visat stort intresse. Vid årets slut samarbetade bolaget med 10 hyresvärdar och hade hunnit träffa och fört diskussion med många fler.

Kundresan i fokus

Med kundupplevelsen som den viktigaste framgångsfaktorn har Uppsala Bostadsför-medling arbetat med ett inkluderande förhållningssätt under uppstartsåret. Genom en tydlig kommunikation i digitala och traditionella kanaler, service och tillgänglighetsanpassning av förmedlingstjänsten, har bolaget arbetat för att nå ut till så många som möjligt.

Som en viktig aktör inom det bostadssociala området har bolaget dialog och samarbete med olika instanser såsom kommunala förvaltningar och ideella organisationer. Tillsammans med sina samarbetspartners har bolaget utvecklat en digital och tillgänglig förmedlingstjänst som möter de bostadssökandes och hyresvärdarnas behov före, under och efter förmedlingsprocessen.

Övriga bolag

Nya Destination Uppsala AB (f.d. Uppsala R3 AB)

Nya Destination Uppsala AB har under 2016 bytt namn från Uppsala R3 AB samt ändrat sin verksamhetsinriktning till verksamhet inom besöksnäring. Namn- och verksamhetsändringen har gjorts i syfte att förbereda bolaget för verksamhetsövertagande från, det av Uppsala kommun delägda bolaget, Destination Uppsala AB. Verksamhetsövertagandet genomfördes per den 1 januari 2017.

Uppsala R2 AB

Uppsala Stadshus AB förvärvade under 2014 samtliga aktier i Uppsala R2 AB (före detta Grafiskt Utbildningscenter Media AB) från Uppsala R1 AB (före detta Grafiskt Utbildningscenter i Uppsala AB). Uppsala R2 AB bedriver för närvarande ingen verksamhet.