Resultat och kapacitet
Årets resultat i Uppsala kommunkoncern är positivt och uppgår till 381(-39) miljoner kronor. Resultatet har inte varit på denna nivå sedan åren 2008 till 2010. För 2011 redovisades ett betydligt högre resultat som en följd av att ett större fastighetsbestånd såldes med höga realisationsvinster. I koncernredovisningen har interna transaktioner mellan kommunen och bolagen justerats med 77 miljoner kronor.

Transaktionerna som justerats i koncernredovisningen är interna mellanhavanden i form av exempelvis räntor och realisationsvinster. Dessutom har det gjorts en justering av avskrivningstakten efter en intern fastighetsförsäljning mellan kommunen och fastighetsbolagen som genomfördes 2013.
För verksamhet i förvaltningsform redovisar Uppsala kommun ett resultat på 381 (56) miljoner kronor. Justerat för jämförelsestörande poster uppgick årets resultat till 440 (-50) miljoner kronor, vilket motsvarar 4,2 procent av intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatet är 341 miljoner kronor högre än det för 2016 budgeterade resultatet på 99 miljoner kronor. De kommunala hel och delägda bolagen redovisar efter skatt ett sammanlagt resultat på 77 (58) miljoner kronor.
Både kommunen och bolagen redovisar ett starkare resultat 2016 än föregående år delvis till följd av ett antal engångsposter. Det fortsatta låga ränteläget har därtill bidragit till betydligt lägre räntekostnader för bolagen. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar exempelvis resultatet med cirka 140 miljoner kronor.
Kommunens verksamhet redovisar överskott
Årets resultat för kommunens nämnder och produktionsstyrelser har påverkats av ett antal engångsposter, både positiva och negativa.
De positiva engångsposterna omfattar en byggbonus på 104 miljoner kronor samt nettoreavinster från exploateringsverksamheten och försäljning av anläggningar på sammanlagt 57 miljoner kronor. Engångsposter som har påverkat årets verksamhet negativt rymmer omställningskostnader på totalt 64 miljoner kronor, en reservation för befarad kompensation till fristående gymnasieskolor på 72 miljoner kronor, utrangering av anläggningar på sammanlagt 56 miljoner kronor samt räntekostnader och driftkostnader för Ulleråkerprojektet på totalt 28 miljoner kronor.
Årets resultat och resultatutveckling
Nämnder och produktionsstyrelser redovisar ett positivt resultat på 190 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor bättre än vad som prognostiserades i augusti.

Resultatet för styrelsen för teknik och service är i linje med kommunfullmäktiges avkastningskrav. Justerat för en befarad kompensation till fristående skolor, för den kommunala gymnasieskolans underskott tidigare år, uppgår utbildningsnämndens resultat till 71 miljoner kronor. Det negativa resultatet för produktionsstyrelsen Uppsala vård och omsorg förklaras av omställningskostnader i form av karriärväxlingar. För översikt över nämnders och produktionsstyrelses resultat se kapitlet Översikt över kommunens nämnder och produktionsstyrelser.
Finansförvaltningen redovisar ett resultat på 191 miljoner kronor, 92 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat på 99 miljoner kronor. I resultatet för finansförvaltningen ingår poster som inte budgeterats, främst ett generellt statsbidrag till flyktingar på 119 miljoner kronor och en statlig byggbonus på 104 miljoner kronor. Merparten av statsbidraget till flyktingar, 97 miljoner kronor, betalades ut till nämnderna i extra kommunbidrag under 2016.
Balanskravsutredning
Balanskravet kom 2000 och syftar till att säkerställa att kommuner inte beslutar om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Idag betraktas balanskravet som en miniminivå för god ekonomisk hushållning.
Om kommunen redovisar ett negativt balanskravsresultat måste det återställas inom en period av tre år om det inte finns synnerliga skäl för det negativa resultatet. Utredningen ovan visar att Uppsala kommun redovisar ett positivt balanskravsresultat för 2016.
God ekonomisk hushållning och utvärdering av kommunfullmäktiges finansiella mål
I mål och budget 2016-2018 fastställde kommunfullmäktige ett antal finansiella mål i syfte att säkerställa god ekonomisk hushållning. Det finansiella målet om att resultatet ska överstiga två procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning har uppnåtts. Kommunens resultat för 2016 är 4,2 procent när det justerats för jämförelsestörande poster. Se tabell nedan.
Nedan visar tabellen att det finansiella målet om att förändringen i nettokostnad för egentlig verksamhet ska understiga förändringen i skatt och kommunalekonomisk utjämning har uppnåtts eftersom förändringen av nettokostnaden på 2,5 procent är lägre än förändringen av skatter och kommunalekonomisk utjämning på 7,1 procent, justerat för den höjda skattesatsen.
År 2016 uppgick soliditeten för Uppsala kommunkoncern till 27,0 procent vilket är lägre än genomsnittet för liknande kommuner som uppgick till 39,9 procent. Soliditeten för den första kvartilen, den lägsta fjärdedelen bland liknande kommuner, beräknas till 33,0 procent, vilket är högre än soliditeten för Uppsala kommunkoncern. Det finansiella målet om att soliditeten för kommunkoncern ska dels vara minst i nivå med genomsnittet för liknande kommuner och dels vara i nivå med den första kvartilen är därför inte uppnått.
Soliditeten för Uppsala kommunkoncern inklusive pensionsåtaganden uppgick 2016 till 12,0 procent vilket är lägre än genomsnittet för liknande kommuner som uppgick till 26,0 procent. Det finansiella målet att soliditeten för Uppsala kommunkoncern inklusive pensionsåtaganaden minst ska vara i nivå med genomsnittet av liknande kommuner är därmed inte uppnått.
Skatte- och nettokostnadsutveckling
Sveriges ekonomi, utveckling
Den svenska ekonomin fortsatte att utvecklas starkt under 2016. Tillväxten drevs av ökande investeringar och en snabbt växande offentlig konsumtion delvis till följd av den stora flyktinginvandringen som inleddes hösten 2015. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas ha ökat 2016 med 3,5 procent, eller 3,2 procent när BNP justeras för en ändrad kalender. Antalet arbetade timmar beräknas öka med 1,9 procent medan arbetslösheten förväntas minska till 6,9 procent. Ekonomin bedöms ha nått konjunkturell balans 2016. Den snabbt växande produktionen och den vikande arbetslösheten visar att den svenska ekonomin har återhämtat det fall i resursutnyttjande som inträffade i samband med finanskrisen hösten 2008.
En fortsatt stark tillväxt i efterfrågan och produktionen innebär därtill att läget på arbetsmarknaden förbättras ytterligare. Ett ökat resursutnyttjande, bättre fart på privat konsumtion, högre råvarupriser och en försvagad krona innebär emellertid att priserna gradvis börjar stiga under 2017. Ett förbättrat läge på arbetsmarknaden till trots förväntas en dämpad löneutveckling. Den genomsnittliga timlönen beräknas öka med 2,9 procent. Dessa förutsättningar tillsammans innebär att det reala skatteunderlaget fortsätter att vara positivt om än något lägre än 2016.
År 2018 förväntas resursutnyttjandet i den svenska ekonomin stabiliseras på hög nivå. Därefter, åren 2019-2020, kommer ekonomin att återgå till konjunkturell balans med en normal men väsentligt långsammare utveckling. BNP-tillväxten förväntas understiga 2,0 procent och ökningen av arbetade timmar förväntas avstanna. Detta medför att tillväxten i det reala skatteunderlaget för 2018 ligger kring 0,5 procent, jämfört med 2,3 procent 2016 och 2,0 procent 2017.
Skatter, statsbidrag och byggbonus
År 2016 beräknas intäkter från skatter och generella statsbidrag och utjämning att uppgå till 10 580 miljoner kronor. Dessa intäkter blir slutgiltiga först när skattedeklarationerna avseende 2016-års inkomster fastställts. De beräknade intäkterna från skatter uppgår till 9 673 miljoner kronor och från kommunalekonomisk utjämning inklusive fastighetsavgift till 907 miljoner kronor. Den höjda skattesatsen på 30 öre gav 137 miljoner kronor i intäkter, vilket motsvarar 1,4 procent i ökade skatteintäkter jämfört med 2015. Skatteintäkterna är 27 miljoner kronor lägre än budgeterat medan kommunalekonomisk utjämning är 240 miljoner kronor högre.
I den kommunalekonomiska utjämningen ingår statsbidrag för flyktingmottagandet från hösten 2015 på 119 miljoner kronor och en byggbonus på 104 miljoner kronor. Statsbidraget för flyktingar är avsett att täcka kostnader som uppstår till följd av det stora flyktingmottagandet medan byggbonusen syftar till att stimulera bostadsbyggandet hos de kommuner som ansöker och uppfyller villkoren för ökat bostadsbyggande och minskad bostadsbrist. För sökta och beviljade statsbidrag under 2016 se tabell nedan.
Justerat för dessa ej budgeterade statsbidrag är intäkterna från skatter och kommunalekonomisk utjämning 10 miljoner lägre än beräknat i kommunfullmäktiges budget för 2016. Den starka uppgången i skatteunderlaget 2015 och 2016 i reala termer beror på en kraftig ökning i antalet arbetade timmar. Den snabba ökningen av verksamhetsvolymen i kommunsektorn innebär att sektorn kommer att ta i anspråk en större andel av ökningen i antalet arbetade timmar. År 2016 förstärktes skatteunderlaget ytterligare av en relativt stor ökning i pensionsinkomster till följd av en kraftig positiv balansering av de inkomstanknutna pensionerna.
Fortsatt dämpad nettokostnadsutveckling
Verksamhetens nettokostnader är de kostnader som finansieras via skatter och generella statsbidrag.

Årets nettokostnader är 4,3 procent högre än föregående år. Justerat för jämförelsestörande poster, bland annat reavinster, och omställningskostnader uppgår nettokostnadsutvecklingen till 2,5 procent, vilket är lägre än motsvarande ökning 2015 på 3,3 procent. Nettokostnadsförändringen 2016 är lägre än förändringen i skatter och kommunalekonomisk utjämning på 8,6 procent (7,1 procent justerat för den höjda skattesatsen). Kommunfullmäktiges budget medgav en nettokostnadsökning på 4,7 procent, varav merparten var utrymme för volym- och prisökningar. Det budgeterade utrymmet förutsatte även en effektivisering av verksamheten.
Under året har merparten av kommunens verksamheter haft ökade kostnader till följd av det relativt stora flyktingmottagandet. Detta avspeglas emellertid inte i verksamheternas nettokostnader då den i första hand har finansierats med riktade och återsökningsbara statsbidrag.
Soliditet och investeringar
Balansomslutning
Kommunkoncernens balansomslutning uppgick till 27 052 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 364 miljoner kronor eller 14 procent sedan föregående år. Ökningen förklaras till övervägande del av att det bokförda värdet på kommunens materiella anläggningstillgångar ökat till följd av årets investeringar. Se vidare under avsnitt investeringar.
Soliditet
Soliditet är ett finansiellt mått på förmågan att på lång sikt kunna möta sina åtaganden. Soliditet är en relation mellan det egna kapitalet och balansomslutningen. I nyckeltalet nedan ingår samtliga pensionsförpliktelser, det vill säga även de pensionsförpliktelser som inte redovisas i balansräkningen, för att visa på kommunkoncernens handlingsutrymme på lång sikt.

För 2016 uppgår soliditeten för kommunkoncernen inklusive alla pensionsförpliktelser till 12 procent, vilket är i nivå med tidigare år. En stark soliditet innebär en ökad handlingsfrihet och en förmåga att hantera fluktuationer i resultatutvecklingen. Därtill påverkar soliditeten kommunkoncernens kreditvärdighet hos kreditinstituten, vilket har betydelse för lånevillkoren och därmed de finansiella kostnaderna.
Förstärkt soliditet för kommunen
Vid utgången av 2016 uppgick soliditeten inklusive pensionsåtaganden för kommunen i förvaltningsform till 18,1 procent, vilket är 1,1 procentenheter högre än vid utgången av föregående år. Den stora soliditetsförstärkningen 2013 var en effekt av bolagiseringen av verksamhetslokaler.

Förbättringen av soliditeten de senaste två åren förklaras av att pensionsförpliktelserna har minskat eftersom pensionsutbetalningarna ur dessa förpliktelser har varit högre än uppräkningen av pensionsåtagandet.
Investeringar och självfinansieringsgraden, kommunkoncern
Investeringarna i kommunkoncernen 2016 uppgår till 2 273 miljoner kronor, varav kommunen svarar för 391 och kommunbolagen för 1 882. En stor del av investeringarna är hänförbara till nyproduktion och förnyelse av bostäder där Uppsalahem står för 832 miljoner kronor av årets investeringar.
Andra större investeringar under året är hänförbara till Uppsala Kommun Skolfastigheter AB med 500 miljoner kronor, Uppsala Vatten och Avfall AB med 224 miljoner kronor samt Uppsala Kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB:s investeringar på Studenternas, Gränby sportfält och parkering, Gränby friidrottsarena och Storvreta idrottshall. För kommunen i förvaltningsform är den enskilt största investeringen under året byggnationen av en ny bro vid Flottsund. Därtill har investeringar i infrastruktur skett, exempelvis i gator och parker, samt investeringar i markreserver för exploatering och bostäder för sociala ändamål.

Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras inom ramen för årets kassaflöde. För 2016 uppgick självfinansieringsgraden i kommunkoncernen till 58 procent tack vare årets positiva resultat. Utvecklingen av självfinansieringsgraden har de senaste åren varit positiv och har stärkts med 16 procentenheter sedan föregående år. År 2014 var självfinansieringsgraden låg vilket till stor del beror på köpet av fastigheterna i Ulleråker.
Investeringar
Kommunens investeringar sker sedan 2013 huvudsakligen inom ramen för kommunens aktiebolag. Under 2014 förvärvade kommunen fastigheter inom Ulleråkersområdet vilket förklarar den höga investeringsnivån det året. Merparten av de investeringar som genomförs inom kommunen i förvaltningsform avser investeringar i infrastruktur, exempelvis gator och parker samt investeringar i markreserv för exploatering, bostäder för sociala ändamål samt verksamhetslokaler för kommunens verksamheter.
Investeringarna i kommunen i förvaltningsform uppgick till 391 miljoner kronor för 2016 varav gatu- och samhällsmiljönämnden svarar för 225 miljoner kronor. Det enskilt största projektet är byggnation av ny bro vid Flottsund; en total investering på omkring 150 miljoner kronor varav 75 miljoner kronor under 2016. Projektet som sträckt sig över flera år, är nu i slutfasen och den nya bron kommer att öppnas under 2017. Andra stora projekt som genomförts under året och som fortsätter under 2017, är åtgärder på Strandbodgatan och Sysslomansgatan, ett färdigställande av Uppsala paradgata, Drottningsgatan, samt ett stort antal cykelvägar. Satsningen på upprustning och nybyggnation av lekplatser har fortsatt, bland annat i Svankärrsparken och i Vänge. I Ulva kvarn har en asptrappa färdigställts i samarbete med naturskyddsföreningen. En betydande del av investeringarna utgörs av reinvestering i befintligt gatunät samt utbyte av belysningsarmaturer.

Kommunstyrelsens investeringar uppgår till 98 miljoner kronor, varav 58 miljoner kronor avser projekt inom exploateringsverksamheten som vid färdigställandet ska överföras till gatu- och samhällsmiljönämnden. Övriga investeringar utgörs av utvecklingsprojekt inom IT, ombyggnation av verksamhetslokaler samt återköp av bland annat Hammarskogs herrgård från Uppsala kommuns Sport- och Rekreationsfastigheter AB.
I kommunens övriga nämnder uppgår investeringarna sammantaget till 98 miljoner kronor. Investeringarna utgörs i huvudsak av ny- och återanskaffning av möbler och andra inventarier samt fordon och maskiner. Kulturnämnden har investerat 8 miljoner kronor i offentlig konst.
År 2016 uppgick självfinansieringsgraden av investeringarna till 100 procent tack vare årets positiva resultat. Det låga värdet 2014 beror på köpet av Ulleråker.
Översyn av pågående projekt (investeringar inkl. exploateringar)
Exploateringsverksamheten hade vid årets början omkring 150 öppna projekt. Många av projekten har varit pågående, men inaktiva under lång tid, och härrör från en tid med en annan redovisningskultur och regelverk. Ett genomlysningsarbete av samtliga projekt inleddes under året i syfte att skapa ordning i styrningen av projekten.
Totalt avslutades 13 projekt under året vilka gav ett positivt netto på 41 mnkr. Ytterligare projekt kommer att avslutas under 2017 som en konsekvens av den fortsatta genomlysningen. Projektens sammanlagda differens mellan inkomster och utgifter uppgick under året till -118 mnkr. Fluktuationer i inkomster och utgifter är vanliga mellan åren då projekten ofta har långa ledtider och är beroende av omvärldsfaktorer, vilket till exempel påverkar tidpunkter för när inkomster från markförsäljningar infaller.
Större exploateringsprojekt
Av de pågående projekten märks bland annat Ulleråker, Rosendal och Östra Salabacke. Totalt omfattar projekten cirka 14 000 lägenheter och kommer att pågå fram till och med 2030.
Projekt Rosendal bedrivs på mestadels kommunägd mark som planeras att omfatta cirka 4 000 lägenheter samt skolor, förskolor och handel. Utbyggnaden är planerad att pågå fram till år 2023. Rosendal har under 2016 varit i ett intensivt skede med många stora byggprojekt som pågår parallellt. I Södra Rosendal har inflyttning till bostäder skett och samtidigt uppförs många nya hus.
Projekt Östra Salabacke bedrivs huvudsakligen på kommunägd mark och omfattar 2 500 lägenheter samt skolor, förskolor och handel Projektet är planerat att pågå till och med år 2026. Den första inflyttningen i etapp 1 skedde i november och samtidigt pågår utbyggnad av allmän plats. Detaljplan för etapp 2 A har beslutats av plan- och byggnadsnämnden och etapp 2 B kommer att beslutas under det första halvåret 2017. Under slutet av 2017 kommer genomförandet av etapp 2 att komma igång. Arbetet med att detaljplanera etapperna 3 och 4 kommer att starta under 2017.
Projekt Ulleråker planeras omfatta cirka 7 000 lägenheter samt skolor, förskolor, service och handel. Utbyggnaden väntas pågå under 14 år och är i planeringsskedet. Ulleråker är idag klassificerat som anläggningstillgång varför drifts- och kapitalkostnaderna belastar kommunens resultat. Ulleråkers värdering kommer att prövas löpande, exempelvis i samband med beslut om detaljplaner. I april 2016 antog kommunstyrelsen ett planprogram för Ulleråker som ligger till grund för den fortsatta planeringen. Under våren och sommaren 2016 genomfördes samråd för de två första detaljplanerna. Mot bakgrund av inkomna yttranden, främst från länsstyrelsen, pågår sedan hösten 2016 fördjupade utredningar i syfte att klara planeringsförutsättningarna för markanvändningen utifrån ett grundvattenperspektiv.
Social hållbarhet
Ledning och styrning för social hållbarhet och mänskliga rättigheter
Uppsala kommun har arbetat med insatser för ökad jämlikhet och tillvaratagande av mänskliga rättigheter under många år. Under 2016 sattes fokus på att samordna och utveckla strukturer för ledning och styrning av arbetet i syfte att införa ett kontinuerligt och strategiskt arbete som är hållbart över tid.
För att öka genomslaget för de politiskt prioriterade områdena tog kommunstyrelsen fram ett utbildningspaket inom områdena mänskliga rättigheter, jämställdhetsanalyser, jämställdhetsintegrering samt HBTQ. Kommunstyrelsen har vidare utvecklat en modell för HBTQ-diplomering, som är Uppsala kommuns motsvarighet till RFSL:s HBTQ-certifiering. Under året har Uppsala konstmuseum samt hela fritidverksamheten i kommunen i HBTQ- certifierats.
Under april lånade kommunen in den nationella vandringsutställningen "Hon, hen och han" och erbjöd genom arrangemanget skolklasser, verksamheter i kommunen samt kommuninvånare ökad kunskap om genus och jämställdhet. Drygt 300 personer deltog i guidade visningar under månaden och därutöver besöktes utställningen av många fler.
Under hösten erbjöd kommunstyrelsen öppna seminarier för medarbetare och ledare inom teman som jämställdhetsintegrering, mänskliga rättigheter samt barn som rättighetsbärare. Seminarierna samlade tillsammans mer än 250 personer.
Flera styrdokument har arbetats fram under året:
Under året har medborgarlöftet förnyats för området kring resecentrum mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområdet Uppsala/Knivsta. Löftet innebar bland annat att kommunen ökade belysningen och satte upp övervakningskameror i området och polisen arbetade mer aktivt med närvaro i området i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten.
Demokrati genom delaktighet
Trots att delaktigheten i Uppsala kommun generellt sett är hög skiljer det sig dock åt mellan olika grupper i kommunen. Under året har därför Uppsala kommun på flera sätt arbetat med att göra fler människor delaktiga i olika processer som rör dem. Både för att skapa förutsättningar för en bred demokrati i kommunen men också för att utveckla de kommunala insatserna och verksamheterna.
Syftet med samråd med minoritetsgrupper är att uppfylla de nationella minoriteternas rättigheter enligt lag att ha möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Samråd har hållits med sverigefinnar sedan Uppsala kommun blev förvaltningsområde för finska år 2010. Samråd hålls också med romer, tornedalingar och samer, samt dialog med judar.
För att göra ungdomar delaktiga i arbetet med Agenda 2030 ordnades dialogdagarna WeChange under våren. Under två dagar samlades omkring 1000 ungdomar som fick ge sin syn på hur kommunen bör arbeta för en hållbar utveckling.
Inom ramen för den lokala överenskommelsen med föreningslivet (LÖK) fördes en dialog mellan föreningarna och kommunen som syftar till att främja en god samverkan och att gemensamt bygga framtidens Uppsala. Genom den lokala överenskommelsen stöttade kommunen initiativ rörande flyktingmottagande och integration. En arbetsgrupp för integration skapades inom LÖK-samarbetet med syfte att arbeta med frågor kring bildandet av ett informationscenter/träffpunkt och hur det psykosociala stödet kan förbättras.
Olika typer av medborgardialoger inför utveckling av stadsdelar hölls under året. Inom ramen för arbetet med planprogram Gottsunda har kommunen ingått ett samarbete med SKL för att utveckla dialogformerna.
Kartläggning och sociala investeringar
Uppsala kommuns invånare har, generellt sett, ett bra välmående, jämfört med andra kommuner. Samtidigt finns skillnader i hälsa kopplat till inkomst och bostadsområde/-ort. För att ta reda på mer om de bakomliggande faktorerna till ojämlikheterna gjordes en kartläggning av levnadsvillkor och hälsa i Uppsala kommun. Kartläggningen beskriver levnadsvillkor som har betydelse för god hälsa och utgör är ett kunskapsunderlag för att bedöma vilka framtida insatser som behövs för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Rapporten i sin helhet återfinns i bilaga 7.
Kommunens arbete med sociala investeringar är ett förebyggande arbetssätt som bland annat syftar till att motverka arbetslöshet, social utsatthet samt sociala och ekonomiska klyftor. Sociala investeringar möjliggör ett arbetssätt som är effektivt både socialt, hälsomässigt och ekonomiskt. Under året beslutades om en social investering "Supported Education". Insatsen syftar till att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning att börja eller återvända till studier för att därefter stödja målgruppen till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Den ska vidare möta de behov av insatser som målgruppen behöver och att motverka skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupper.