4.2.
Kommunens nämnder
Överblick
Kommunens nämnder har fått sina ansvar från kommunfullmäktige. I de flesta fall finns det regler för nämndernas verksamheter i lag, förordning och föreskrifter. Utöver det styrs nämnderna av kommunfullmäktiges beslut om inriktning, uppdrag och budget.
Årets ekonomiska resultat för kommunens nämnder och styrelser är 56 miljoner kronor, vilket kan jämföras med -165 miljoner kronor 2014. Om man bortser från kommunstyrelsen och finansförvaltningen är resultatet 25 miljoner kronor. Tre nämnder redovisar ett samlat underskott om 76 miljoner kronor (omsorgsnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden). Underskotten uppvägs delvis av överskott inom andra nämnder. I avsnittet Finansiell analys kommenteras kommunkoncernens resultat på totalnivå.
IVE 2015-2018 innehåller sammanlagt 27 inriktningsmål och 28 uppdrag. Nämnderna har själva fått välja vilka inriktningsmål de bidrar till att uppfylla, men kommunfullmäktige har fördelat ut uppdragen till en eller flera namngivna nämnder. Här följer en sammanfattning av i vilken mån inriktningsmålen uppfyllts och därefter i vilken mån uppdragen genomförts. En mer utförlig beskrivning av vad som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse finns i bilaga 5.1.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål
År 2015 används indikatorer som underlag för att bedöma uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Utvecklingen av indikatorer kommer att fortsätta, men har redan lett till en ökad tydlighet i bedömningen av måluppfyllelse. Kommunfullmäktiges 27 inriktningsmål sträcker sig från 2015 till 2018. Under 2015 har kommunens verksamheter till stor del uppnått ambitionerna för 16 av inriktningsmålen. För fem av inriktningsmålen är ambitionerna helt uppnådda, för fyra av inriktningsmålen ligger utfallet längre från ambitionerna och för två av målen går utfallet inte att bedöma. Bland de mål som inte är helt uppnådda går det i många fall att se en positiv utveckling över tid. Inte för något mål går det att se en negativ utveckling. Nämnderna redovisar en mängd åtgärder som förväntas bidra till måluppfyllelse framöver.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål i IVE 2015–2018
Kommunfullmäktiges uppdrag
Under 2015 har 11 av 28 uppdrag genomförts. Av resterande uppdrag är 16 under genomförande, medan ett uppdrag inte har påbörjats. De uppdrag där arbete pågår har kommit olika långt men i många fall beräknas arbetet att slutföras under 2016.
Jämförelser
För att bättre förstå utvecklingen eftersträvar Uppsala kommun att göra jämförelser, både över tid, med andra kommuner och inom kommunen. Uppsala ingår i ett jämförelsenätverk av större mellansvenska kommuner. Nätverket kallas R8 och innehåller förutom Uppsala även Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Genomsnittet för R8-kommunerna används som jämförelsegrund på flera ställen i årsredovisningen.
Gatu- och samhällsmiljönämnden
Gatu- och samhällsmiljönämnden ansvarar för planering, utbyggnad och skötsel av gator, torg och parker, parkering, hamn och farled, gång- och cykelvägar, kommunala trafik¬anläggningar och trafikfrågor. Nämnden ansvarar också för naturreservat, friluftsområden, friluftsbad och anlagda vattenområden. Nämnden bedömer och ger tillstånd för tillfällig användning av offentliga platser och kommunal mark. Nämnden ansvarar också för den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst och riksfärdtjänst).
Viktiga händelser under året
Under 2015 har Uppsala kommun intensifierat arbetet med cykelfrämjande insatser och andelen cykelresor har ökat kraftigt jämfört med 2010.
En ny organisation, bättre samordning samt nytt regelverk för den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänsten) har lett till god tjänstekvalitet och minskade kostnader.
Under 2015 påbörjades arbetet med en ny Flottsundsbro som ska vara färdig i april 2017. Under året anlades också delar av Paradgatan på Drottninggatans sträcka från Västra Ågatan till Carolina Rediviva.
Nämndens måluppfyllelse
Nämnden bedömer att måluppfyllelsen 2015 är god. Verksamheten har i flera avseenden förbättrats. Nämnden vill särskilt lyfta fram sina bidrag till de inriktningsmål som rör goda förutsättningar för att leva miljö- och klimatvänligt (mål 3) och väl fungerande kommunikationer och infrastruktur (mål 4).
Nämndens långsiktiga arbete med att skapa bättre luft i Uppsala har lett till minskade partikelhalter (PM10) och kvävedioxider (NO2). Det är ett resultat av bland annat dubbdäcksförbud och hastighetssänkning i city samt effektivare renhållning av gatorna. Kungsgatan har särskild prioritet och en åtgärdsplan för buller antogs under året som gick. Under 2015 har en rad olika anläggningar för rening av dagvatten projekterats. Under 2016 anläggs Fyrislundsgatan, Strandbodgatan och delar av Rosendal med sådana anläggningar.
Trafiksäkerheten har förbättrats genom att de första anpassningarna till nya hastighetsgränser i Uppsala kommun infördes i Storvreta och i Svartbäcken. Nämnden har också genomfört insatser för att öka barns och ungas trygghet i trafiken genom förbättringar av övergångsställen, parkeringsplatser och vägmärken. Det finns däremot mer att göra när det gäller barns trygghet och säkerhet i anslutning till skolorna.
Förutom utvecklingen av Paradgatan har den fysiska miljön förbättrats genom en tillgänglighetsanpassad naturled längs Dalbyviken från herrgård till badstrand. Arbetet med Pelleparken belönades med Uppsala Nya Tidnings stadsmiljöpris för 2015 och tillsammans med Uppsala citysamverkan upphandlades och monterades en ny julbelysning. Ett viktigt utvecklingsområde för nämnden handlar om att fortsätta med att utveckla samordnade planprocesser för att skapa ökad kvalitet och effektivitet inom nämndens ansvarsområde.
En resvaneundersökning visar att andelen cykelresor ökat kraftigt jämfört med 2010. För tillfället utgör cykelresorna 36 procent av alla resor i Uppsala tätort och 33 procent av alla resor i kommunen som helhet. Under 2015 har nämnden genomfört ett stort antal insatser för att öka cyklandet:
- Under året blev den andra snabbcykelleden, Flogstaleden, klar och 17 cykeltunnlar rustades upp. Projektering av nästa snabbcykelled – Gamla Uppsalaleden – pågår.
- Under vintersäsongen 2014-2015 har vinterväghållningen av cykelvägnätet utvärderats med hjälp av bland annat 50 "cykelspanare". En del av de föreslagna åtgärderna infördes redan till vintersäsongen 2015-2016 med inriktning på framför allt säkerhet och framkomlighet.
- Information, marknadsföring och beteendepåverkan med fokus på cykeln som transportmedel har skett bland annat genom ett ökat antal pressutskick. Aktiviteter som riktar sig till barn, som "Buslätt att cykla rätt", har genomförts för att få barn att lära sig trafikregler. Cirka 500 Uppsalabarn tog "cykelkörkort" under 2015.
- Under året ställdes också frågan till Uppsalaborna om vad de lägger i begreppet Sveriges bästa cykelstad. Nästan 1 000 personer lämnade svar på teman som cykelkultur, framkomlighet och tillgänglighet, bekvämlighet, säkerhet och trygghet.
- En gång- och cykeltunnel invigdes i Östra salabacke; tunneln utformades i samarbete med kultur¬förvaltningen och är med sin bredd och ljus i kombination med ljussatt konst unik i Uppsala.
Nämnden ser att det finns mer att göra för att främja cyklande. Nämnden har byggt 2,4 km ny cykelbana under 2015, men når inte upp till ambitionen på 5 km per år. Inte heller upprustningen av befintliga cykelvägar når riktigt upp till målet. En förklaring är att de förändringar som genomförts har skett närmare tätorten där många intressen konkurrerar om samma utrymme. Det finns också möjligheter till förbättring genom att budskap om trafikregler och cykelbeteenden integreras i alla projekt inom de områden där det är lämpligt. Kommunikationen för att påverka attityder till och beteenden i resandet behöver också förstärkas.
Nämndens ekonomiska resultat visar en kraftig förbättring jämfört med föregående år. Framför allt är det särskild kollektivtrafik (färdtjänst) som gått från underskott till en kostnad mer i nivå med jämförbara kommuner. Kostnaderna för vinterväghållning har ökat, vilket främst beror på högre kvalitetskrav när det gäller cykelvägar. Under 2013 och 2014 genomfördes en inventering och bedömning av värdet på nämndens tillgångar. Detta resulterade i engångskostnader för nedskrivning och utrangering som påverkade resultatet för dessa år. Motsvarande kostnader finns inte under 2015.
Nämnden står för merparten av de investeringar som genomförs i kommunen. Nämnden har ansvar för investeringar i infrastruktur såsom gator, vägar, parker, lekplatser och naturområden. Nettoinvesteringarna blev lägre än budgeterat främst på grund av att några större projekt, exempelvis förbindelser under järnvägen, blivit framflyttade i tid. Anslag för planerad investering i vindkraft har överförts till kommunstyrelsen.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
När det gäller medborgarnas nöjdhet med vad kommunen erbjuder så är variationerna i allmänhet små över tid. Skillnaderna när det gäller nöjdhet mellan kvinnor och män är också mycket små. I ett avseende har ändå en stor och tydlig förbättring skett sedan den senaste medborgarundersökningen 2012. Under 2015 ger både kvinnor och män betydligt bättre betyg till kommunens sätt att bygga och sköta sina gång- och cykelvägar. För kvinnor är ökningen från 55 till 59 och för män från 54 till 59 där högsta möjliga nivån är 100. Därmed placerar sig också Uppsala i täten bland de jämförda kommunerna.
Nöjdheten med gator och vägar är ungefär lika hög i medborgarundersökningen 2015 som 2012. Även här klarar sig Uppsala väl i jämförelsen med andra liknande kommuner.
Nämndens nettokostnader för parker har ökat 2015 vilket främst beror på ökade kapitalkostnader för de senaste årens stora satsningar på lekparker. Det beror också på ökade kostnader för gräsklippning på grund av en överklagad upphandling samt på åtgärder för ökad trygghet. Beträffande tillgången till parker, grönområden och natur är kvinnor och män i princip lika nöjda och ger betyget 7,5 respektive 7,4 både 2012 och 2015 (tiogradig skala). Högsta enskilda betyg för någon kommun 2015 var 9,0 (för kvinnor och män sammantagna).
När det gäller hur medborgarna upplever tryggheten landar Uppsala på 63 eller något över "medelkommunen" (60). Bara någon kommun hamnar högre (64) bland de R8-kommuner som deltagit i medborgarundersökningen. När det gäller den upplevda tryggheten som svar på frågan "hur tryggt och säkert kan du vistas utomhus på kvällar och nätter?" så är det tydligt att kvinnorna upplever det som betydligt mindre tryggt (6,1) än männen (6,9). Nämnden ser det därför som särskilt angeläget att arbeta för att öka känslan av trygghet i det offentliga rummet. Män anser i högre grad än kvinnor att tillgängligheten och utbudet i det offentliga rummet är jämställt. Här behöver nämnden fördjupa sin kunskap om orsaker till att kvinnorna är mindre nöjda.
Framtida utmaningar
Uppsala siktar mot 350 000 invånare år 2050. Det innebär stora utmaningar när det gäller möjlig-heterna att ta sig fram på ett enkelt och miljövänligt sätt. Samtidigt ska offentliga rum och mötesplatser vara attraktiva och tillgängliga för allt fler Uppsalabor. Den tätare staden utsätts för högre slitage. Det ställer krav på bättre material vid anläggningen av gator, vägar, parker och naturområden, men också tätare underhåll.
En god och hållbar stadsutveckling kräver nya vanor i resandet. Fokus behöver flyttas från biltrafik till en effektiv och bekväm kollektivtrafik, cykling och andra miljövänliga trafikslag. I strategin för innerstaden finns flera förslag som ska underlätta hela resan, dvs även i de fall man måste byta färdsätt. Positiva effekter av nya resmönster kan minska behovet av stora satsningar på gator och vägar, men också behovet av bilparkeringar i både innerstaden och i centrala bostadsområden.
Nya förbindelser kommer att behövas för att underlätta framkomligheten i staden. Det gäller bland annat planskilda järnvägspassager och nya eller upprustade broar. Även natur¬områden behöver rustas upp för att vara tillgängliga för alla Uppsalabor också i framtiden. Utvecklingen av Årike Fyris, av Stadsrandstråket som en viktig del för möjlighet till rekreation i de östra stadsdelarna, liksom av Linnéstigar i Oxsätra och Jumkil kommer att pågå under flera år.
Tillväxten ställer också krav på en ökad hantering och rening av dagvatten och snö. När fler gröna ytor blir hårdgjorda krävs nya lösningar. Södra staden blir ett pilotfall där dagvattnet tas om hand redan i kvartersgatorna och de större gatorna genom en kombination av gröna ytor, planteringar och slutna system.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden svarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, alkohollagen, lotterilagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt för den kommunala lantmäterimyndigheten.
Viktiga händelser under året
Erfarenheterna från årets tillsyn och händelser (olyckor) har resulterat i att nämnden under 2016 kommer att utöka tillsynen inom några tillsynsområden som till exempel kylanläggningar.
Nämnden tog under året ett inriktningsbeslut om att ingå i en regional miljösamverkan. Under 2016 startar en förstudie som ska leda till ett förslag på modell, organisation och finansiering av regional miljösamverkan i Uppsala län. Regional miljösamverkan förväntas leda till bättre resursutnyttjande hos myndigheterna, ökad samsyn och mer likartade bedömningsgrunder, delad och höjd kompetens samt en ökad kunskap hos verksamhetsutövarna.
Nämnden har tagit flera steg mot att digitalisera sin verksamhet. Under året införde nämnden e-tjänster för de som anmäler försäljning av tobak och folköl. E-tjänsterna gör det enklare för verksamheterna att anmäla försäljning. Förvaltningen påbörjade även en utredning om vad som krävs för att den kommunala lantmäterimyndigheten ska kunna börja använda den statliga myndigheten Lantmäteriets digitala arkivering.
Nämndens måluppfyllelse
Under 2015 lanserade nämnden tjänsten Livsmedelskollen på kommunens hemsida. Tjänsten gör det möjligt för allmänhet och företag att på ett enkelt sätt ta del av resultaten från de livsmedelskontroller som nämnden genomför. Det har gett allmänheten möjlighet att göra medvetna val samtidigt som företagen enkelt kan visa upp sina resultat. Under året har nämnden också börjat använda nya e-tjänster för de som anmäler försäljning av tobak och folköl. Genom dessa insatser har nämnden bidragit till inriktningsmålet om innovationer och smarta tjänster (mål 17).
Under året har nämndens förvaltning genomfört projektet Attraktiv arbetsgivare och tagit fram en kompetensförsörjningsplan. Båda insatserna syftar till att behålla och kunna rekrytera duktiga medarbetare och bidrar till inriktningsmålet om att vara en attraktiv arbetsgivare (mål 23).
Det ekonomiska resultatet av årets verksamhet visar att nämnden håller sig inom budget, vilket ligger i linje med den prognos nämnden hade i augustibokslutet. Avvikelsen i ekonomin är liten för de flesta av nämndens verksamheter. Det underskott som framgår av tabellen (2,9 miljoner kr) handlar om en bokföringsteknisk korrigering. Den hänger samman med den verksamhet som fördes över till miljö- och hälsoskyddsnämnden när nämnden för serveringstillstånd och lotterier avvecklades 2011. Redovisningen för den delen integrerades helt i nämndens ordinarie redovisning som en förutbetald intäkt vid bokslutet för 2015, vilket gav en förlust på nära tre miljoner kr.
Trycket på ansökningar om enskilt vatten och avlopp var stort under andra halvåret 2015. Nämnden bedömer att det beror på att sänkningen av ROT-avdraget fått många kommuninvånare att vilja förbättra sina avloppsanläggningar innan sänkningen trädde ikraft vid årsskiftet. Nämnden svarade upp mot det ökade trycket, hanterade fler ärenden än beräknat och fick därför ett överskott på drygt 0,7 miljoner kr. För att klara av den ökade mängden ärenden prioriterade nämnden ned omfattningen av tillsynen av strandskyddet.
Lantmäterimyndigheten har inte fattat beslut i lika många ärenden som beräknat och gör därför ett underskott på drygt 1,1 miljoner kr. Detta innebär att nämndens del av inriktningsmålet om att möjliggöra ett ökat utbud av bostäder (mål 2) inte är uppnått.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
Uppsala är en av Sveriges mest attraktiva städer, vilket för med sig en stark befolkningsökning, en expansiv arbetsmarknad och stark tillväxt. Arbetet med stadsutveckling och en beredskap för 75 000-135 000 fler invånare till 2050 ställer höga krav på skydd för att säkra Uppsalas grundvatten, att marken som exploateras inte är förorenad, livsmedelshantering samt hälsosamma miljöer i lokaler för utbildning, vård och omsorg. Ansvaret för det är spritt i kommunen och nämndens främsta uppgift är att genomföra tillsyn utifrån en bedömning av risker för att hälsa och miljö skadas och att ge kunskap om hur människors hälsa och miljö kan skyddas.
Kommunen växer och behöver använda före detta industrimark till nya byggnader. Gammal industrimark riskerar att vara förorenad och användning av den är i så fall ett hot mot människors hälsa och mot den omkringliggande miljön. Nämnden behöver fortsätta dialogen med berörda parter i arbetet med sanering och efterbehandling av förorenade områden.
Uppsala stads vattenförsörjning kommer från naturligt grundvatten som finns i Uppsalaåsen. För att kompensera för vattenuttaget fyller kommunen på åsen med vatten från Fyrisån. Nämnden följer hur den växande staden påverkar åsen och samarbetar med Uppsala Vatten för att kommunen ska ha en beredskap för ett eventuellt hot mot dricksvattnet. Nämnden kommer också att fortsätta dialogen med Generalläkaren inom Försvarsmakten om poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i kommunens grundvatten och följa det arbete som bedrivs av olika aktörer. Nämnden kommer dessutom att utveckla kontrollen av dricksvattenverksamheter.
Kommunen ansvarar för den fysiska planeringen och är därför en viktig aktör i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen samtidigt som staden ska utvecklas och förtätas. För att säkerställa en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar stadsutveckling behöver nämnden bli mer involverad i arbetet. Berörda nämnder behöver skapa en gemensam process som tidigt hanterar och klarar att göra avvägningar mellan olika intressen. Om miljö- och hälsoskyddsfrågorna uppmärksammas tidigt i plan- och lokalförsörjningsprocesserna leder det till att tiden för nödvändiga åtgärder kortas ned kraftigt.
Framtida utmaningar
Att stoppa miljöförstöring, minska klimatutsläppen och utveckla en ny grön teknik är några av vår tids största utmaningar. Nämnden behöver tydligare kommunicera hur verksamheten bidrar till miljö- och folkhälsomål. Syftet är att råd, krav och tillsyn ska upplevas som meningsfulla av verksamhetsutövarna.
Flera av utmaningarna inom nämndens ansvarsområde rör den växande kommunen. Nämnden är inte ensam aktör för att möta dessa utmaningar, men samarbetar med andra för att se till att utvecklingen inte äventyrar människors hälsa eller miljön. Kommunen behöver växa på ett hållbart och hälsofrämjande sätt. Ett par områden som nämnden särskilt vill lyfta fram är att hitta och sanera förorenade områden och att långsiktigt säkra tillgång och kvalitet på grund- och dricksvatten. Nämnden ser också ett behov av att intensifiera arbetet med att uppfylla miljö- och folkhälsomålen samt att bygga en hållbar stad med hälsosamma lokaler, särskilt mot bakgrund av Uppsala kommuns tillväxttakt.
Namngivningsnämnden
Namngivningsnämnden har till uppgift att besluta om namn på kvarter, gator, bostadsområden, vägar, broar och allmänna platser. Namngivningen ska ta hänsyn till flera kriterier, exempelvis tydlighet, jämställdhet och kulturhistorisk koppling.
Viktiga händelser under året
Tillgängligheten till utställningarna av namnförslag har ökat eftersom de sedan 2015 sker på kommunens hemsida efter att tidigare ställts ut på biblioteken och i kommuninformationen.
Namngivningsnämnden har beslutat att namnge befintliga gång-och cykelvägar som löper genom park- och skogsområden. Namnen ska förenkla medborgarnas möjlighet att orientera sig i staden och därmed öka tryggheten. Under året fastställdes namn på gång och cykelvägar i Boländerna, Fyrislund, Gottsunda, Sunnersta, Sävja, Valsätra och Årsta.
Ett flertal befintliga parker har saknat officiellt fastställda namn. Namngivningsnämnden har under 2015 namngivit fyra av dem. Dessutom har sex planerade parker namngivits.
Namnen för Rosendalsfältets planerade kvarter, gator, torg och parker har fastställts. Ärendet omfattade hela 67 nya namn.
Nämndens måluppfyllelse
För att bidra till de kommunövergripande inriktningsmålen har nämnden arbetat utifrån strategier främst kring frågor om demokrati, trygghet och jämställdhet. Nämnden erbjuder möjligheter att lämna förslag och synpunkter om sitt verksamhetsområde på kommunens hemsida. Namnen som nämnden ger ska öka tryggheten i staden då de förenklar möjligheten för medborgarna att orientera sig. Som ett led för ökad jämställdhet har nämnden strävat efter att öka antalet kvinnliga memorialnamn, det vill säga namn på till exempel en gata eller plats för att hedra en person. Under 2015 fastställdes fyra memorialnamn varav samtliga var kvinnonamn.
Nämnden överskred budgeten för 2015 med ca 0,4 miljoner kr. Nämnden har varit underfinansierad i förhållande till behoven att namnge den växande kommunen. Underskottet har balanserats med resurser som inte använts för närliggande ansvarsområden inom plan- och byggnadsnämndens strategiska planering.
Framtida utmaningar
Plan- och byggtakten i Uppsala är hög vilket också får konsekvenser för arbetet med namngivning. Behovet av nya namn på t.ex. orter, bostadsområden och vägar kommer att vara fortsatt stort. Att hitta särskiljande namn och lämpliga namnkategorier blir allt viktigare för orienteringen i staden och kommunen i övrigt. Nämnden fortsätter att namnge gång- och cykelvägar som löper genom park och skogsområden. Dessutom kommer nämnden att inventera behovet av namngivna gång- och cykeltunnlar.
Plan- och byggnadsnämnden
Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för de uppgifter som beskrivs i plan- och bygglagen. Undantaget är ansvaret för kommunens översiktsplanering som hör till kommunstyrelsen. Nämndens uppgifter beskrivs också i särskilda föreskrifter som hör till plan- och bygglagen. Till de viktigaste uppgifterna hör arbetet med detaljplaner (ett 60-tal pågående) och att ge bygglov (cirka 2 000 om året) och andra lov, till exempel för rivning och användning av mark. Nämnden ska också genom sin tillsyn se till att gällande bestämmelser följs och ansvarar för områdesskydd som natur- och kulturreservat.
Viktiga händelser under året
Under 2015 tog nämnden fram detaljplaner som gjorde det möjligt att bygga nästan 4 000 lägenheter i Uppsala. Sedan tidigare har nämnden antagit planer som gör att det vid utgången av 2015 finns planer som gör det möjligt att bygga ytterligare 7 000 8 000 lägenheter (den så kallade planreserven).
Antalet ansökningar om bygglov var stort under 2015. En förbättrad och utvecklad hantering av ansökningar resulterade i att fler ärenden än tidigare kunde hanteras och bygglov beviljades för totalt 2 662 nya lägenheter och bostäder. Under året förbättrades också informationen till företagen liksom servicenivån. 80 procent av de beslutade byggloven hade under 2015 en handläggnings¬tid kortare än åtta veckor. Lagen kräver högst tio veckor.
Utvecklingen av Ulleråker tillhör nu ett av kommunens allra största och högst prioriterade projekt. Under 2015 har programmet för Ulleråker kommit ut på samråd och en detaljplanering har inletts.
Nämnden har under 2015 haft ett nära samarbete med kommunstyrelsen vilket bland annat inneburit att resurserna för strategisk planering har stärkts. På sikt kommer det att bidra till en bättre långsiktig¬het, helhetssyn och därmed också en bättre kvalitet för utvecklingen av Uppsala. Till resultaten redan under 2015 hör att en fördjupad översiktsplan för Södra staden kommit ut på samråd och att programarbete för Eriksberg och Gottsunda pågår.
Ett stärkt samarbete inom processen för stads- och landsbygdsutvecklingen har tillämpats med stor framgång vid planeringen av framför allt Rosendal, men också av Östra Salabacke.
Nämndens måluppfyllelse
Nämndens arbete har under det gångna året i hög grad styrts av kommun¬ens övergripande inriktningsmål. När det gäller nämndens egna förväntade resultat under 2015 bedömer nämnden att måluppfyllelsen är god. Nämnden vill särskilt lyfta fram sina bidrag till inriktningsmålet om ett ökat utbud av bostäder (mål 2). Som framgår ovan har nämnden planerat för en stor mängd bostäder och hanterat en ökad mängd bygglov. Flera insatser har också genomförts för att underlätta för de som ansöker om bygglov. Det har bidragit till inriktningsmålet om god service, enkelhet och korta handläggningstider (mål 25). Däremot ser nämnden att det krävs ytterligare insatser för att nå en samordnad planeringsprocess som i ett tidigt skede utgår från ett helhetsperspektiv.
Planläggning och bygglov som hänger samman med idrottsverksamhet och evenemangsarenor som Uppsala Arena och Studenternas IP har prioriterats, liksom planläggning för en besöksanläggning i Linnéträdgården. Med dessa insatser har nämnden bidragit till att stärka Uppsalas attraktivitet för medborgarna och besöksnäringen (mål 20). Nämnden har samarbetat med idrotts- och fritidsnämnden och med Sport- och rekreationsfastighetsbolaget kring planeringen av idrottsanläggningar i Gränby, Rosendal och Södra åstråket. Nämnden ser dock att det finns en tendens till klusterbildning av sportanläggningar, vilket motverkar målet om att idrottsaktiviteter ska vara tillgängliga för alla (mål 21).
Inför 2015 gjordes flera förändringar av nämndens ekonomiska förutsättningar. En ny taxa infördes från 1 januari 2015, vilket innebar att skattefinansieringen av bygglov och detaljplaner minskades. Tillsammans med en riktad satsning i kommunens budget ökade detta resurserna för strategisk planering som inte finansieras via taxa. Ytterligare en ändring från 2015 var att nämndens resurser för kommungemensam geografisk information fördes över till kommunstyrelsen.
Den nya taxan inom bygglovsverksamheten innebär att verksamheten kunnat öka kapaciteten inom ramen för budgeten och fortsätta förbättringen av handläggningstiderna trots en stor ärendemängd. Det ekonomiska överskottet för 2015 förklaras till en del av det höga antalet ärenden och omfattningen på dem. Överskott förklaras också av en fördröjning av projekt inom strategisk planering på grund av vakanser och fördröjda konsultupphandlingar.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
Frågan om tillgången till ett variationsrikt utbud av bostäder är en av det svenska samhällets stora utmaningar och det gäller även Uppsala. Få av landets stora och växande kommuner får särskilt höga betyg i medborgarundersökningar på frågan om hur man upplever bostadssituationen. När Statistiska centralbyrån frågar om bostadssituationen i en kommun ställer man frågor om möjligheterna att hitta bra boende, utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.) och hur trivsam bebyggelsen är. Svaren vägs samman till ett samlat betyg och här ligger Uppsala (49) strax under medelvärdet för landets större kommuner (52). Kvinnor och män gör i princip samma bedömning och svaren för Uppsala ligger på samma nivå som år 2012. Tittar man på de enskilda frågorna så är betyget för möjligheten att hitta bostad och utbudet av olika typer av boendeformer relativt lågt (omkring 4,5 på en tiogradig skala). Betyget för hur trivsam bebyggelsen är, är betydligt bättre (6,6 där kvinnor är aningen mer nöjda än männen).
När det gäller det utbudet av boendeformer så är Uppsala den kommun som har allra flest bostadsrätter per tusen invånare efter Stockholm och Malmö. Omvänt har Uppsala relativt få hyresrätter per tusen invånare.
När de företagare som ansökt om bygglov tillfrågas om hur nöjd man är med kommunens hantering och service får Uppsala ett relativt lågt betyg (52), även om en stark uppryckning skett under det senaste året (från 37). Flera andra jämförbara kommuner får ett betyg kring 65. Arbetet för att ännu bättre möta de sökandes förväntningar på god service är en av nämndens främsta prioriteringar.
När det gäller antalet faktiskt färdigställda bostäder i både flerfamiljshus och småhus ligger Uppsala relativt väl till vid en jämförelse med andra större kommuner. Det gäller i synnerhet småhus.
Ansvaret för fysisk och teknisk planering finns främst inom kommunstyrelsen och plan- och byggnadsnämnden. Uppsala har legat lägst bland jämförelsekommunerna (R8) när det gäller kostnad för fysisk och teknisk planering 2011-2013. Från 2014 har kostnaderna ökat och ligger nu ungefär i mitten.
Framtida utmaningar
Den stora och växande efterfrågan på bostäder och arbetsplatser motsvaras inte av dagens utbud. Flyktinginflödet under framförallt 2015 har ökat utmaningen ytter¬ligare när det gäller behovet av ökad takt i stadsutvecklingen. Samtidigt är det viktigt att skapa en långsiktigt hållbar utveckling med ökad kvalitet i stads- och boendemiljöerna.
För att öka takten ytterligare ska den strategiska planeringen fortsätta i större områden som Ulleråker och Södra staden. De här områdena bidrar till att uppfylla målet med 3 000 bostäder i planer per år. Under 2016 behöver beslut tas om fler områden där hög utbyggnadstakt kan kombineras med kvalitet och hållbarhet. Samtidigt ska en strategi för en attraktiv landsbygd utvecklas.
Under 2016 ska kommunen anta en ny översiktsplan. Översiktsplanen visar hur helhetslös¬ningar för bebyggelse, trafik och grön¬om¬råden i både stad och landsbygd ska utvecklas på lång sikt. 2016 ska också ett beslut fattas om vägval angående kollektivtrafiken i framtiden – en viktig del av förutsätt-ningarna för stadsutveck¬lingen på längre sikt.
Arbetet med att ytterligare utveckla och effektivisera hanteringen av bygglovsansökningar kommer att fortsätta för att möjliggöra ett så omfattande byggande som övriga planer tillåter. Ett av målen är att kunna lämna besked på alla kompletta ansökningar inom tio veckor.
Nämnden ser en risk i att kostnadsläget för nya bostäder kan bli högre än vad de som behöver en bostad klarar av att betala. Kostnadsläget kan påverkas av eventuella natio¬nella beslut om till exempel förändringar i skatteregler och amorteringskrav. Plan- och byggnads¬nämnden vill möta denna risk genom att säkerställa variationen i utbudet av olika typer av bostäder. Det kan styras bland annat genom en geografisk spridning och olika ägande¬former. Det senare är också ett sätt att åstadkomma attraktiva stads- och boendemiljöer särskilt i områden där kommunen är markägare.
Räddningsnämnden
Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner med Uppsala som värdkommun. Samarbetet startade 2012 och i nämnden sitter ledamöter från alla tre kommuner.
Nämnden ansvarar för räddningsverksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor, för tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och i tillämpliga delar för kommunernas uppgifter enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Viktiga händelser under året
Nämnden har under året lämnat förslag om ett nytt handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Handlings¬programmet anger målen för nämndens kärnverksamhet.
Ett principiellt viktigt föreläggande från nämnden om brandskydd i radhus har prövats i flera juridiska instanser. Under året bekräftades slutgiltigt att nämndens föreläggande gäller. Det kommer att innebära ett bättre brandskydd eftersom fastighetsägarna måste genomföra brandförebyggande åtgärder i de radhus som nu har ett undermåligt brandskydd.
Nämnden har tecknat nya avtal med alla automatlarmskunder. De nya avtalen innebär en större tydlighet i ansvarsfördelningen mellan nämnden och ägarna av automatiska brandlarmsanläggningar.
Under året har konceptet första insatsperson (FiP) fortsatt att införas på brand¬stationer på landsbygden. Konceptet innebär att en person i utryckningsstyrkan alltid har ett mindre räddningsfordon med sig och vid larm åker direkt till skadeplatsen istället för att först åka till brandstationen. Resten av utryckningsstyrkan förstärker därefter med hjälp av tyngre räddningsfordon. Effekten av första insatsperson blir att räddningsinsatsen kan påbörjas mycket snabbare.
Nämndens måluppfyllelse
Nämnden har 2015 tagit sig an 13 av kommunfullmäktiges mål. Nämnden har uppnått sin del för 12 av de 13 målen. Det handlar exempelvis om god service, enkelhet och korta handläggningstider (mål 25) och om att underlätta för nyetableringar och företag (mål 26) där nämnden har korta handläggningstider och nöjda kunder inom tillsynsverksamheten.
Nämnden har också bidragit till att Uppsala ska bli en av Sveriges bästa landsbygdskommuner (mål 5). Nämnden har infört FiP, riktat brandskyddsinformation till boende på landsbygden och placerat brandmateriel på vissa avlägsna platser som boende kan använda vid en olycka innan räddningstjänsten kommit på plats.
Det inriktningsmål som nämnden inte har bidragit till i tillräcklig utsträckning handlar om barns och ungdomars delaktighet (mål 8). Brandförsvaret informerar elever i grundskolan om brandskydd och nämnden planerar att under 2016 föra en dialog med barn och ungdomar i syfte att utveckla verksamheten utifrån deras behov.
Nettokostnaden för året håller sig inom budget och avviker endast med 1,3 procent. Överskottet förklaras främst av större intäkter från utbildningsverksamheten än budgeterat, men också av större intäkter för utlånad personal. En tredje orsak är lägre kostnader än budgeterat för räntor och avskrivningar. Nettokostnadsökningen jämfört med föregående år är 3,0 procent och beror till största del på löne- och prisökningar. Investeringarna uppgick till 20,2 mnkr under året och bestod till större delen av brandfordon. Nämndens investeringsbudget för 2015 var 25,7 miljoner kr och skillnaden mot budget beror på att ett brandfordon levereras först under 2016 istället för som planerat under året.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
Det som har genomsyrat nämndens verksamhet och som även framöver kommer att utmärka verksamheten är samarbete med andra räddningstjänster och organisationer i regionen. Räddningsnämnden är i sig själv ett samarbete mellan tre kommuner för att klara en godtagbar service till kommuninvånarna till en rimlig kostnad. Nämnden anser att kommunerna i regionen i ännu högre grad behöver samarbeta inom räddningstjänsten.
Uppsala kommun tillhör kommungruppen "större städer". Vid en jämförelse av kostnad per invånare för räddningstjänst ligger Uppsala kommuns kostnad cirka 50 kronor lägre än genomsnitts¬kostnaden i kategorin "större städer".
Framtida utmaningar
För att ha kvar förmågan att utföra räddningstjänst på en god nivå är rekryteringen av räddningspersonal i beredskap ("deltidsbrandmän") en av de viktigaste utmaningarna. En förändrad syn på fritid i kombination med färre arbetstillfällen i de mindre tätorterna ger ett mindre rekryteringsunderlag och en ökad omsättning av personal.
Att förebygga tillbud och olyckor genom att minska risker och öka den enskildes förmåga att hantera tillbud, särskilt hos utsatta grupper, kräver förändrade arbetssätt som exempelvis hembesök eller riktad information till boende på landsbygden.
För att öka samhällets samlade förmåga är samarbeten med andra samhällsaktörer, företag och frivilliga en stor möjlighet för arbetet med att skapa trygga kommuner.
Jämställdhet och mångfald är i fokus inom nämndens ansvarsområde men behöver riktade satsningar för att utvecklas snabbare.
En planering för det civila försvaret är en utmaning för både nämnden och hela den kommunala organisationen.
Arbetsmarknadsnämnden
Arbetsmarknadsnämnden ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och det kommunala aktivitetsansvaret. Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsfrämjande och kompetenshöjande arbetsmarknadsinsatser samt feriearbete. Nämndens ansvar omfattar också ekonomiskt bistånd, kommunens mottagande av nyanlända, stöd till integrationsinsatser, stöd till föreningar bildade på etnisk grund samt utvecklingsmedel för en ökad inkludering. Nämnden ansvarar även för konsument- budget- och skuldrådgivning.
Viktiga händelser under året
Sedan hösten 2015 har Sverige och Uppsala kommun mött ett kraftigt ökat antal asylsökande, nyanlända samt ensamkommande barn. Inflyttningen, förväntas fortsätta öka. Den ökande tillströmningen av anhöriga till nyanlända har inneburit utmaningar för nämndens uppgift att ordna boende. Ökningen av antalet asylsökande och deras anhöriga har medfört dyra särlösningar för boende.
Nämnden var först i landet med att teckna en överenskommelse med Arbetsförmedlingen för att minska arbetslösheten bland unga (DUA). Överenskommelsen omfattar bland annat insatser i form av traineejobb och utbildningskontrakt och ger en fördjupad lokal samverkan.
Nämnden har också startat ett lokalt arbetsmarknadsråd, där Arbetsförmedlingen med flera ingår. Syftet är att uppnå målen i den nationella arbetsmarknadspolitiken utifrån de lokala förutsättningarna.
Nämndens måluppfyllelse
Nämnden har inte uppnått målsättningen att fler Uppsalabor ska ha egen försörjning (mål 15). Andelen och antalet invånare som fått ekonomiskt bistånd ökade något under 2015 jämfört med 2014. Det beror främst på ett ökat antal ankommande flyktingar som lett till att fler nyanlända har ansökt om ekonomiskt bistånd. Antalet personer som fått ekonomiskt bistånd och inte är nyanlända flyktingar har däremot minskat.
Fler personer har fått kommunala arbetsmarknadsinsatser 2015 än året innan. Andelen insatser som avslutats till förmån för arbete eller studier har däremot minskat. Enligt nämnden beror detta på att de personer som kommer till kommunens arbetsmarknadsverksamhet, i större utsträckning, har en mer komplex problematik och står längre från arbetsmarknaden än tidigare deltagare.
Arbetslösheten är hög bland personer som har en psykisk funktionsvariation. En metod med tidigt arbetsfokus har börjat användas i den ordinarie verksamheten under året. Fler personer får nu stödet än tidigare och nämnden har uppnått sin del av målet om att fler människor med funktionsvariation ska erbjudas arbete och sysselsättning (mål 16).
Nämnden har också som målsättning att utbildningsresultaten ska förbättras (mål 7). Andelen godkända deltagare har ökat både inom den teoretiska gymnasiala vuxenutbildningen och inom den gymnasiala yrkesutbildningen. För den grundläggande vuxenutbildningen har andelen godkända minskat marginellt. I enkäten till elever på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning för 2015 var andelen positivt svarande lägre på nästan alla frågor jämfört med 2014. För de två största utbildningsanordnarna har en försämring skett bland annat när det gäller delaktighet i planeringen av undervisningen och kännedomen om vem man ska kontakta vid klagomål eller synpunkter. För den kommunala utbildningsanordnaren har en försämring skett för nästan varje fråga i enkäten jämfört med resultaten för 2014. Orsaker till det är bland annat kostnadsanpassning av skollokaler och de rationaliseringar som kommunen genomfört under året. Nämnden har förstärkt uppföljningen av kommunens vuxenutbildning och infört ett systematiskt kvalitetsarbete för utbildning som bedrivs i egen regi. Detta förväntas ge positiva effekter framöver.
Drygt 700 nyanlända med uppehållstillstånd har bosatt sig i kommunen under året. Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utöka antalet anvisade nyanlända som beviljats uppehållstillstånd från 50 till 150 personer. Däremot kunde bara 50 personer anvisas, på grund av en brist på bostäder. Det innebär att nämnden inte uppfyllt målet om att vara en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande (mål 19). Nämnden har inrättat en ny mottagningsenhet för att bättre kunna samordna kommunens mottagande av nyanlända. Nämnden ger också stöd till externa aktörer som Röda korsets internationella träffpunkt och behandlingscentrum och Mötesplatsen Kontakten i Gottsunda. Nämnden arbetar också tillsammans med Nyby Vision för att kunna genomföra fler insatser som gynnar integrationen.
Nämnden redovisar ett ekonomiskt resultat för 2015 där kostnaderna ligger 1,5 miljoner kr under de budgeterade. Motsvarande verksamheter hade under 2014 kostnader under de budgeterade på 1,6 miljoner kr.
Nämndens ekonomiska resultat per verksamhetsområde 2015 är: Politisk verksamhet 441 tkr, Konsumentfrågor 296 tkr, Föreningsbidrag 252 tkr, Vuxenutbildning 6 012 tkr, Ekonomiskt bistånd -15 534 tkr, Flyktingmottagning 54 tkr samt Arbetsmarknadsinsatser 10 864 tkr. Nämnden följer kommunfullmäktiges beslutade budgetram men går ifrån denna på verksamhetsnivå för att klara en ekonomi i balans. Kommunbidraget för ekonomiskt bistånd var otillräckligt och därför har nämnden kompenserat det genom sänkta kostnader i de verksamhetsområden som inte är lag- eller rättighetsstyrda.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.
** Minus betyder färre antal eller andel i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.
I Uppsala finns en mindre andel invånare som har ekonomiskt bistånd jämfört med andra liknande kommuner. Andelen barn och ungdomar med ekonomiskt bistånd är också färre. Uppsala har däremot en hög kostnad för ekonomiskt bistånd per hushåll. Det beror bland annat på att kostnaden för att hyra en bostad är relativt hög i Uppsala. Renoveringen av bostadsbeståndet med höjda hyror som en konsekvens ökar också kostnaderna ytterligare. Den höga kostnaden per hushåll beror också på att många av de som får ett ekonomiskt bistånd i Uppsala får det under långa sammanhängande perioder.
* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.
** Plus betyder större andel i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.
Uppsala satsar mycket på insatser som ska ge arbete och höja kompetensen för arbetslösa. Insatserna ska också ge feriejobb till ungdomar. Uppsalas utmaning är att utveckla insatserna för personer som behöver ett omfattande stöd för att själva kunna försörja sig.
* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.
I jämförelse med andra kommuner inom nätverket (R8) så avviker inte Uppsalas resultat för vuxenutbildningen nämnvärt. När det gäller betygsresultat har kommunen gjort en översyn av de riktlinjer som finns för att kunna bedöma betyg och resultat. Det ger nämnden en bättre grund för att kunna jämföra resultat internt inom kommunen och externt med andra kommuner framöver.
Framtida utmaningar
De kommande åren kommer antalet nyanlända att öka kraftigt, i takt med att de personer som nu är asylsökande i Sverige får uppehållstillstånd. Under 2016 kommer 616 personer anvisas för boende i kommunen och åren därefter sannolikt fler. Dessutom tillkommer ett ökat antal mottagna på grund av anhöriginvandring. Utan en utvecklad mottagning och en långsiktig planering är risken stor för en mindre lyckad etablering som kan leda till arbetslöshet, segregation och stora kostnader. En stor utmaning finns också i bostads- och boendeförsörjningen för de nyanlända.
Antalet elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) är drygt tusen fler för 2015 jämfört med året innan. Nämnden förväntar sig att ökningen fortsätter under de kommande åren. Det bidrar också till en ökning av antalet elever i vuxenutbildningen både på grundläggande och gymnasial nivå. Utbildning i sfi är en rättighet som kommunen är skyldig att erbjuda. Nämnden behöver kunna hantera den ökade mängden elever utan att kvaliteten försämras. I och med de skärpta lagkraven för 2016 är kommunen också skyldig att erbjuda studie- och yrkesvägledning i en större omfattning än tidigare. Kommunen måste dessutom möta enskilda individers sammansatta behov av praktik, arbete och studier.
Trots en god arbetsmarknad är många hushåll beroende av bistånd. Antalet hushåll som tar emot bistånd över lång tid (10 av 12 månader) ökar. Många personer saknar sjukpenning eller har en låg aktivitets- eller sjukersättning. Många arbetslösa saknar också arbetslöshetsförsärking. Det krävs därför ett långsiktigt stöd för att hjälpa sjuka och långtidsarbetslösa.
Nämnden fortsätter att utveckla formerna för hur kommunen ger stöd och samverkar med sociala företag. I detta arbete ingår att ta fram förslag till en kommunövergripande policy med riktlinjer samt att beskriva sociala företags behov av stöd.
Utbildningsnämnden
Sedan den 1 januari 2015 har nämnden ansvar för all pedagogisk verksamhet från förskola till och med gymnasieskola och därmed för att alla barn och ungdomar i kommunen har tillgång till förskola och skola i kommunens egna eller i fristående verksamheter. Nämnden ansvarar även för fördelningen av resurser både till egen verksamhet och fristående enheter. Som huvudman har nämnden vidare ansvar för kvalitet och ekonomi i förskolor och skolor som drivs i kommunens regi.
Viktiga händelser under året
Det första året med den nya organisationen har präglats av nya rutiner och arbetsformer för en sammanhållen utbildningslinje från förskola till gymnasieskola. En ny struktur för uppföljning, analys och utveckling över alla skolformer och en tydligare rutin för systematisk uppföljning av anmälningar om kränkande behandling har införts.
Nämnden har beslutat om en ny modell för fördelning av pengar till förskolor och skolor. Modellen gäller från och med 2016 och innebär att resurser i högre grad omfördelas till förmån för de förskolor och skolor som har större utmaningar än andra.
För att nyanlända elever så snabbt som möjligt ska få tillgång till undervisning på rätt nivå beslutades under året om nya riktlinjer för mottagandet. Riktlinjerna innebär bland annat att en del av bedömningen av elevernas förkunskaper ska ske på den skola där eleven ska gå istället för på den centrala mottagningsenheten. Förändringen innebar också en anpassning till ny lagstiftning som börjar gälla 2016.
Nämnden beslutade i april att flytta yrkesprogram och att minska utbildningsutbudet i gymnasieskolan i syfte att anpassa organisationen till antalet elever och att få en ekonomi i balans. En strategi har tagits fram med syfte att öka attraktiviteten för yrkesutbildningarna genom att arbeta både med attityder och med utbildningarnas kvalitet.
Måluppfyllelse och utveckling inom nämndens ansvarsområde
Arbetet för att varje elev ska nå examen i gymnasieskolan påbörjas redan i förskolan och det är ett tydligt gemensamt ansvar för alla skolformer att varje barn ges förutsättningar att nå dit. Nämndens samlade ansvar för alla skolformer ger förutsättningar att arbeta för att utbildningen blir så sammanhållen som möjligt för eleverna. Ett exempel är ett påbörjat arbete med att säkerställa rutiner för väl fungerande övergångar mellan skolformer och stadier.
Kunskapsresultaten i Uppsala har en positiv utveckling och är både i grundskola och gymnasieskola högre än de genomsnittliga resultaten i R8-kommunerna och i Sverige. De enkäter som genomförs årligen visar också en positiv bild av hur föräldrar uppfattar förskolornas arbete och hur eleverna uppfattar tryggheten i skolan. Det finns dock stora skillnader mellan olika förskolors och skolors resultat. Nämnden fortsätter därför att prioritera frågor om likvärdighet både vad gäller utbildningens kvalitet och arbete mot kränkande behandling. Nämnden ser beslutet om ny modell för fördelning av resurser som en viktig åtgärd. Syftet med modellen är att kommunen i enlighet med skollagen ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Genom att kompensera för strukturella skillnader mellan olika enheter ska likvärdiga förutsättningar skapas för barn och elever att nå målen med utbildningen, oberoende av vilken enhet de går i. Modellen tillämpas med början 2016.
Ett flertal åtgärder har vidtagits för att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare, varav ett exempel är utveckling av karriärtjänster. Inom grundskolan tillsvidareanställdes ytterligare 33 förstelärare inför höstterminen 2015 och totalt finns nu inom grund- och gymnasieskolan 267 karriärtjänster (förstelärare och lektorer). Det har blivit allt svårare att rekrytera legitimerade förskollärare och vissa lärarkategorier och det finns anledning att fortsätta utveckla strategier för att behålla och rekrytera personal.
Nämnden hade 18,3 miljoner kr högre kostnader än budgeterat under 2015. Det är huvudsakligen inom gymnasieskolan nämndens kostnader är för höga. Kostnaderna för förskola, grundskola och grundsärskola var lägre än budgeterat. Gymnasieskolans underskott beror på att verksamheten inte anpassat utbildningsutbud och organisation i takt med sjunkande elevunderlag. Det ekonomiska resultatet ska ses mot bakgrund att kommunen under året haft 400 fler barn och elever än beräknat i förskola och skola, varav över hälften är grundskoleelever. Det ökade antalet beror både på att Uppsala växer och på att antalet asylsökande barn och ungdomar ökat under den senare delen av året. Nämndens ökade kostnader har delvis kompenserats med statsbidrag. Arbetet har under året präglats av återhållsamhet för att hålla kostnaderna nere och samtidigt tillgodose barns och elevers rätt till utbildning.
Uppsalas nettokostnad per invånare är lägre än genomsnittet i R8-kommunerna när det gäller förskola, grundskola och särskola. Gymnasieskolan har högre lokalkostnader än dessa kommuner, men det förändringsarbete som har påbörjats ska leda till en budget i balans läsåret 2017/2018. Även förskolan har högre lokalkostnader beroende på tillfälliga lokallösningar samt på att förskolor i vissa områden har tomma platser.
Antalet barn och elever i förskola och skola kommer de närmaste åren att öka kraftigt, både utifrån att Uppsala är en kommun i tillväxt och utifrån att antalet asylsökande barn och ungdomar har ökat. Den ekonomiska återhållsamheten under 2015 har varit viktig för att möta den utmaning som kommunen står inför, att med kort varsel expandera verksamheten med oförändrad kvalitet.
Förskola
*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.
Ett av kommunens inriktningsmål är att alla barn och unga ska garanteras en trygg och kunskapsorienterad miljö (mål 6). Kommunens förskolor arbetar med ett kvalitetssäkringssystem där externa granskare bedömer kvaliteten utifrån olika områden, till exempel utveckling och lärande, trygghet och trivsel, styrning och ledarskap. De granskningar som gjorts under 2015 visar en positiv utveckling av verksamhetens kvalitet. Som framgår i tabellen ovan är också föräldrar i hög grad nöjda med förskolornas arbete. Den positiva utvecklingen följer av ett målinriktat arbete bland annat med att tydligare kommunicera förskolans uppdrag både inom verksamheten och till föräldrar. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta med att utveckla former för att kunna följa och synliggöra varje barns kunskapsutveckling.
Förskolan har haft 16,8 miljoner kronor lägre kostnader än budgeterat. Det ekonomiska resultatet beror delvis på att verksamheten fått högre statsbidrag än beräknat, bl.a. för att minska barngruppernas storlek. En annan viktig förklaring är ekonomisk återhållsamhet. Det ekonomiska resultatet ska ses mot bakgrund av att verksamheten omfattat 100 fler barn än beräknat. En utmaning under året har varit att möta föräldrars önskemål av förskoleplatser.
Det ekonomiska läget i förskoleverksamheten har under flera år varit stabilt och nettokostnaden per invånare är lägre än genomsnittet i R8-kommunerna. För 2013 ökade nettokostnaden per invånare. Nämnden erbjöd då arbetssökande och föräldralediga föräldrar att ha barn i förskolan 30 timmar jämfört med det lagstadgade kravet på 15 timmar per vecka. Nämnden har 2015 tagit ett nytt beslut som ger möjlighet till 20 timmar per vecka. Den ekonomiska effekten av detta kommer att synas fullt ut först 2017.
Det har varit en utmaning att möta efterfrågan på platser i förskolan och antalet barn i förskolan förväntas att fortsätta öka. Kostnadseffektiviteten i verksamheten påverkas starkt av att det är stor skillnad i behov av platser i maj jämfört med september. I maj 2015 fanns det 672 fler barn i kommunens förskolor jämfört med i september. Det ställer krav på en flexibel organisation vad gäller både bemanning och lokaler.
Grundskola, förskoleklass och fritidshem
*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.
Ett av kommunens inriktningsmål är att kunskapsresultaten ska förbättras (mål 7). Kunskapsresultaten i grundskolan ligger generellt högre än genomsnittet i R8-kommunerna och i riket som helhet. Sett över tid har Uppsalas genomsnittliga meritvärde för årskurs 9 ökat under flera år. År 2015 var värdet i stort oförändrat för Uppsala men skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas resultat minskade något. Ett av nämndens viktigaste uppdrag inom grundskolan är att verka för att alla elever efter årskurs 9 ska ha nått behörighet att gå vidare till nationellt program i gymnasieskolan. Också i det avseende ligger Uppsala högre än genomsnittet i R8-kommunerna och i riket som helhet, där trenden varit negativ under de senaste åren. Som framgår i tabellen ovan sjönk andelen behöriga elever något 2015 också i Uppsala. Det är dock för tidigt att säga om det är ett trendbrott eller en enstaka avvikelse. Trots att kunskapsresultaten genomsnittligt ligger på en hög nivå jämfört med andra kommuner finns stora skillnader mellan skolor. Nämnden kommer därför att fortsätta att uppmärksamma frågan om likvärdighet mellan skolor.
Nettokostnaden för verksamheterna förskoleklass, grundskola och fritidshem var 2015 20 miljoner kr lägre än budgeterat. Antalet elever ökade med 240 utöver vad som beräknades i budget. Eleverna har i hög utsträckning tagits emot i befintliga klasser som förtätats. Överskottet förklaras delvis av mottagna statsbidrag, bland annat ett för personalförstärkning i grundskolans lägre årskurser. Ytterligare förklaring är ekonomisk återhållsamhet.
Nettokostnaden per invånare har stigit något de senaste åren men ligger lägre i Uppsala än genomsnittet i R8-kommunerna. Antalet elever i grundskolan har ökat stadigt de senaste åren. Under 2015 påbörjades en mer markant ökning som kommer att accelerera under 2016. För att klara den snabba expansionen av verksamheten krävs en noggrann planering och att alla tillgängliga lokaler används flexibelt. Situationen för grundskolan kommer att vara särskilt ansträngd läsåret 2016/17 innan nya skollokaler är färdigställda. Det kommer också att finnas ett stort behov av att både behålla och rekrytera personal med god kompetens.
Gymnasieskola
*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.
En slutförd gymnasieutbildning är en avgörande förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden eller för fortsatta studier. Andelen gymnasieelever i Uppsala som fullföljer sin utbildning inom fyra år har ökat de senaste åren. Andelen är också högre än genomsnittet i R8-kommunerna och i landet som helhet. För att stärka likvärdigheten i kommunen ser nämnden anledning att fortsatt arbeta med skillnader i resultat mellan olika skolor och olika nationella program.
Gymnasieskolans kostnader har varit 59,8 miljoner kr högre än budgeterat. Av detta beror 12 miljoner kr på att ersättningen per elev till gymnasieskolorna blev för hög, eftersom den beräknades på ett för lågt antal elever. Resterande underskott avser kommunens egna gymnasieskolor, där utbildningsutbud och organisation inte har anpassats i takt med sjunkande elevunderlag. Nämnden har beslutat om åtgärder som ska ge en ekonomi i balans senast läsåret 2017/2018. Åtgärderna har redan under året lett till lägre lokal- och personalkostnader.
Som framgår i tabellen har såväl antalet elever som nettokostnaden per invånare sjunkit de senaste åren. En omställning av verksamheten i kommunens gymnasieskolor har påbörjats för att anpassa organisationen till nuvarande elevtal. Kommunens nettokostnad per invånare är högre än jämförda kommuners, men skillnaden har stadigt minskat och kommer med vidtagna åtgärder att minska ytterligare till läsåret 2017/18.
Efter några år med vikande elevantal kommer elevantalet att öka 2016. Den snabba skiftningen i behov av utbildningsplatser i gymnasieskolan ställer höga krav på samarbete och flexibilitet i planeringen för att tillgodose behovet av såväl lokaler som personal med rätt kompetens.
Grundsärskola och gymnasiesärskola
*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.
Antalet elever i både grund- och gymnasiesärskolan har minskat sedan 2011 då ny lagstiftning gjorde målgruppen för skolformerna mindre. Detta har medfört att nettokostnaden per invånare har sjunkit för skolformerna även om en större andel av eleverna har stora eller mycket stora stödbehov.
Utbildningsförvaltningen har under 2015 arbetat med att utforma metoder för att följa upp kvaliteten i särskolan. Under 2016 kommer enhetliga enkätundersökningar att genomföras i såväl grund- som gymnasiesärskola. Även enskilda huvudmän bjuds in att delta i undersökningarna
Kostnaderna för grundsärskola ligger 3,6 miljoner kr under de budgeterade. Resultatet beror på att kostnaden för tilläggsbelopp för elever med stora stödbehov har varit lägre än budgeterat och att personal inte tillsatts som planerat.
Gymnasiesärskolan har överskridit budget med 0,9 miljoner kronor. Verksamheten har haft något fler elever än budgeterat. Under året har kommunens egen särskoleverksamhet sammanfört tre enheter till en. Förändringen ger en effektivare organisation som förbättrar möjligheterna till utveckling av verksamhetens kvalitet och bättre användning av resurser.
Framtida utmaningar
En hög och likvärdig kvalitet i förskola och skola är nämndens grunduppdrag. En slutförd gymnasieutbildning är en avgörande förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden eller för fortsatta studier. Även om kunskapsresultaten generellt är höga i Uppsala är det en utmaning att öka likvärdigheten så att de goda resultaten gäller alla förskolor och skolor. Beslutet om ny modell för fördelning av pengar kommer att följas upp både avseende hur pengarna har använts och i vilken utsträckning den leder till att skillnaderna mellan olika enheter minskar.
Det snabbt ökande antalet barn och elever kommer att ställa höga krav på effektiv lokalplanering. Nämnden kommer under våren 2016 att besluta om en lokalstrategisk plan som ska ligga till grund för arbetet. Det behövs ett nära samarbete både mellan olika delar av den kommunala verksamheten och med andra aktörer som driver utbildning i Uppsala. Det är angeläget att lokalkostnaden per barn och elev inte ökar. Genom lägre lokalkostnader kan mer resurser av det ekonomiska utrymmet läggas på undervisning.
Varje vår saknas platser i förskoleverksamheten. Det finns ett behov av 800-900 fler platser under våren än under hösten. För att undvika att platser står tomma under hösten behövs flexibla lösningar.
Kostnaden för den kommunala gymnasieskolan är högre än i jämförbara kommuner. Utmaningen är att anpassa verksamheten så att utbud och organisation på ett mer effektivt sätt möter efterfrågan.
Tillväxt och pensionsavgångar skapar rekryteringsbehov de närmaste åren. Det råder brist på barnskötare, legitimerade förskollärare och vissa lärargrupper, till exempel speciallärare. Ökningen av asylsökande barn och elever medför ökad efterfrågan på lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare. Under 2015 genomfördes en kompetenskartläggning och den ligger till grund för den kompetensförsörjningsplan som håller på att tas fram. Syftet är att lägga fram strategier för att behålla, vidareutveckla och rekrytera personal med rätt kompetens.
Omsorgsnämnden
Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg, service och viss sysselsättning inom socialpsykiatri och verksamheter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden ansvarar också för service, vård och omsorg enligt socialtjänstlagen i ordinärt och särskilt boende för personer upp till 65 år med funktionsvariation eller sjukdom. Nämnden ansvarar för uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen samt bostadsanpassningsbidrag inom ovanstående områden.
Viktiga händelser under året
Nämnden har under året gjort en översyn av situationen inom bostäder med särskild service och korttidsvistelse för barn och ungdomar med funktionsvariation. Det har medfört att nämnden nu kan erbjuda brukarna ett stöd med bättre kvalitet men till lägre kostnad.
Nämnden har också gjort en ramupphandling av bostäder med särskild service enligt LSS. Det innebär att ett större antal personer kunnat få sitt beslut om boende verkställt. Det har lett till att nämnden inte behövt betala särskild avgift till Inspektionen för vård och omsorg för beslut som inte verkställts.
Nämnden har också övertagit sysselsättningsverksamheter från arbetsmarknadsnämnden. Det har skapat möjlighet för nämnden att kunna erbjuda ett bredare spektrum av stöd och insatser inom socialpsykiatrin.
Trenden från de senaste åren med ständigt ökade volymer inom boendestödet har under 2015 stannat av. Nämnden har utvecklat olika samarbeten med Styrelsen Uppsala vård och omsorg. Under 2016 kommer nämnden att ta fram en ny ersättningsmodell. Dessa insatser förväntas leda till en kostnadsminskning för nämnden.
Nämndens måluppfyllelse
Nämnden har uppnått 8 av 11 inriktningsmål i IVE. För ett av inriktningsmålen går det inte att bedöma måluppfyllelsen. Nämnden bedömer däremot att alla mål kommer att nås under planperioden 2015-2018.
Under 2015 har nämnden haft ett särskilt fokus på målet att öka delaktigheten och inflytandet för medborgarna i välfärden (mål 11). Arbetet med att uppfylla målet är långsiktigt. Nämnden bedömer att målet för 2015 på det stora hela är uppnått men att det finns delar att arbeta vidare med.
Nämnden har genomfört aktiviteter i enlighet med verksamhetsplanen för att alla medborgare som tar del av välfärden ska bli mer delaktiga och få ett ökat inflytande. Bland annat har nämnden förtydligat krav i olika förfrågningsunderlag och uppdrag med avseende på detta.
Nämnden har haft två öppna sammanträden och hade vid varje nämndsammanträde en föreningsdialog som gör det möjligt för medborgare och föreningslivet att få inflytande över och vara delaktiga i de demokratiska processerna. Nämnden har också tillsammans med ideella organisationer utvecklat olika verksamheter och avser skapa fler forum under 2016. Det handlar till exempel om att olika brukarorganisationer ska kunna delta i utvecklings- och planeringsarbete. Under 2016 kommer nämnden att starta ett LSS-råd för brukarorganisationer och deras medlemmar.
Att fler personer med funktionsvariation kan få arbete och sysselsättning (mål 16) samt att det förebyggande arbetet utvecklas (mål 14) är två andra mål som nämnden arbetat med, främst inom området socialpsykiatri. Dessa mål kommer nämnden att arbeta vidare med under kommande år.
Nämnden överskrider budget med 31,9 miljoner kronor och därför når nämnden inte upp till en ekonomi i balans. Den större delen av underskottet beror på att nämnden utökat antalet platser inom bostäder med särskild service enligt LSS men också på en volymökning inom hemvården.
Att antalet boendeplatser ökade innebar att nämnden kunde möta de olika behov av boenden som finns. Antalet beslut som inte har verkställts inom området, och där personer fått vänta mer än tre månader, har minskat från 38 till 18 personer.
Under året har nämnden börjat göra förändringar för att få en ekonomi i balans. Tillsammans med Styrelsen Uppsala vård och omsorg har nämnden sett över området serviceboende enligt LSS. Det arbetet har resulterat i en ny ersättningsmodell som tar hänsyn till vilken bemanning som behövs och vilket stöd brukare behöver. Ersättningsmodellen kommer att ge sänkta kostnader under 2016 och 2017.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
Uppsala har i jämförelse med bland andra Linköping och Örebro en lägre andel av befolkningen som bor på boenden enligt LSS. Uppsala har däremot en högre andel av befolkningen som har bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen.
2013 års uppgifter från LSS-utjämningssystemet med utbetalningsår 2015
Nämnden behöver analysera orsakerna till detta så att personer som har rätt till LSS-insatser får stödet enligt LSS och inte enligt socialtjänstlagen. En fortsatt utbyggnad av LSS-boenden kan därför vara motiverad.
Framtida utmaningar
Nämnden behöver fortsätta arbetet med att få en ekonomi i balans samtidigt som nämnden tillgodoser medborgarnas behov med rimlig kvalitet. Nämndens verksamhet är till största delen lagreglerad, och nämnden ansvarar för att tillgodose behov som medborgare med en funktionsvariation har. Nämnden behöver här arbeta för att bryta trenden där ökningen av behoven är större än befolkningsökningen och kartlägga orsaker som ligger bakom. Nämnden behöver också fortsätta att analysera om kostnaderna för verksamheten är rimliga i förhållande till den kvalitet som verksamheten håller samt göra eventuella anpassningar och åtgärder.
Nämnden ser en stor utmaning i att kunna tillgodose brukarnas behov av bostäder med särskild service enligt LSS och socialtjänstlagen. Den ordinarie bostadmarknaden behöver också bli mer tillgänglig för personer med funktionsvariation eller social problematik.
Det är viktigt att nämnden analyserar samarbetet och ansvarsfördelningen med socialnämnden, äldrenämnden och landstinget för personer med komplexa behov så att brukare får sina behov tillgodosedda på bästa sätt. Kommunen ska inte heller ta på sig ett ansvar som enligt ÄDEL-överenskommelsen ligger på landstinget.
Inom området socialpsykiatri behöver nämnden utveckla en verksamhet som skapar möjlighet till återhämtning. Det utbud av stöd som nämnden i dagsläget erbjuder behöver bli mer varierat för att ge rätt insatser i rätt omfattning till personer med psykiska funktionsvariationer.
De barn och ungdomar som växer upp idag ställer andra krav och efterfrågar andra insatser än vad LSS medger. Nämnden behöver därför analysera vilka behov och vilken efterfrågan som finns så att nämnden kan skapa insatser som motsvarar den yngre generationens behov och önskemål.
Kvinnor och män med funktionsvariation har enligt forskning och folkhälsomyndighetens rapporter en generellt sämre hälsa än den övriga befolkningen. Nämnden behöver därför utveckla arbetet med olika hälsofrämjande insatser för den här målgruppen.
Socialnämnden
Nämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg (ej ekonomiskt bistånd) för alla åldrar. Utöver det ansvarar nämnden för bostadssociala frågor, mottagande av ensamkommande barn som söker asyl, familjerättsliga frågor, samordning av arbetet för att motverka våld i nära relationer och insatser för den nationella minoriteten romer.
Viktiga händelser under året
Nämnden har under året inlett en dialog med Styrelsen för vård och omsorg för att stimulera samverkan och få ett bättre resursutnyttjande och ett ökat gemensamt lärande. Nämnden har beslutat om en omställningsplan för att minska beroendet av externa utförare och på sikt öka andelen verksamheten i kommunal regi. Syftet är att minska kostnaderna och öka kvaliteten i verksamheten.
Dagcentret och härbärget för socialt utsatta EES-migranter har varit igång under vintermånaderna. Dagcentret har dessutom haft öppet under sommarhalvåret. Nämnden har beslutat att inrätta ett så kallat halvvägshus för vård och boende för målgruppen vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik. Halvvägshuset är en del i rehabiliteringen. Huset öppnar under 2016 och beräknas få tio platser. Nämnden har genomfört och planerar att genomföra ramupphandlingar av hem för vård eller boende (HVB) för att öka kvaliteten och minska kostnaderna.
Uppsala har under året tagit emot 559 ensamkommande flyktingbarn. Det kan jämföras med de 70 platser som kommunen avtalat om med Migrationsverket för 2015. Platserna på nämndens boenden har inte räckt till och istället har de flesta ensamkommande barnen placerats i så kallade konsulentstödda familjehem. Tillströmningen har medfört att utredningar, valda familjehem och uppföljning och tillsyn inte kunnat hålla den höga kvalitet som nämnden vanligen håller i mottagandet av ensamkommande barn.
Nämndens måluppfyllelse
Nämnden bedömer att de flesta av kommunfullmäktiges inriktningsmål och uppdrag har uppnåtts och genomförts. Nämnden har bland annat tagit fram ett kommunövergripande program mot våld i nära relationer i nära samverkan med frivilligorganisationer. Det bidrar till målet om god hälsa för hela befolkningen (mål 27). Nämnden planerar också att ingå partnerskap med en eller flera föreningar under 2016 för att stärka kvinnofridsarbetet.
Arbetet med bostadssociala lägenheter har effektiviserats. En översyn av alla sociala bostadskontrakt ligger till grund för en åtgärdsplan för att öka omsättningen av lägenheter. Besparingar inom boendeenheten har lett till minskade kostnader.
Nämnden har klarat av att ta emot och erbjuda över fem hundra ensamkommande barn boende och omvårdnad. Antalet boendeplatser för ensamkommande i samarbetet med vård och omsorg har ökat. På så sätt har nämnden bidragit till målet om en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn (mål 19).
Nämnden har antagit ett handlingsprogram i nio punkter för ökad kvalitet i myndighetsutövningen för barn och ungdom. Programmet syftar till att förbättra kvaliteten och öka attraktiviteten i yrket som socialsekreterare genom utökat chefsstöd, nya karriärvägar, utbildning och ökad delaktighet.
Bokslutet redovisar att nämnden 2015 haft 25,6 miljoner kronor högre kostnader än budgeterat. Det är inom området individ- och omsorg, det vill säga vård- och behandlingsinsatser för barn, ungdomar och vuxna som nämnden inte kunnat hålla sig inom budget. Trots detta är det värt att notera att de faktiska kostnaderna för institutions- och familjehemsvården av barn och unga minskat i jämförelse med 2014. Inom vården av vuxna missbrukare har dock kostnaderna ökat. Nämnden har under året gjort besparingar för att uppnå en budget i balans och dessa bedöms ha fått viss effekt. Nedläggning av ett HVB-hem, besparingar på boendeenheten och ramupphandlingar har lett till minskade kostnader. Med hänsyn taget till underskottet och viss volymökning behöver nämnden reducera kostnaderna för 2016 med ytterligare 32,5 miljoner kr. Åtgärder för det spänner över hela ansvarsfältet med allt från avtalsförändringar till nya riktlinjer med en striktare tillämpning och ett effektivare resursutnyttjande.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
Nämndens kostnader för institutionsvård av barn och unga ligger högre än i liknande kommuner. Sedan 2011 sjunker dock Uppsalas kostnader medan andra kommuner får ökade kostnader. En annan betydande utgiftspost är familjehem trots att nämnden har lägre kostnader än liknande kommuner. Särskilt kostnadsdrivande är den konsulentstödda familjehemsvården. Den biståndsprövade öppenvården är ytterligare en tung utgiftspost. Även där har nämnden högre kostnader än liknande kommuner. Det bedöms delvis bero på att minskade kostnader för institutionsvården ger ökade kostnader för insatser för dem som bor kvar hemma.
Uppsala har sedan flera år haft lägre kostnader än jämförbara kommuner för missbruksvård för vuxna. 2015 ökade dock kostnaderna för institutionsvård och öppenvård av vuxna med missbruksproblem på grund av fler LVM-anmälningar och fler ansökningar än föregående år. Alla de ovan identifierade utgiftsposterna är föremål för besparingsåtgärder under 2016. Siffror för 2015 redovisas i tabellen nedan för nettokostnaden för barn- och ungdomsvård. Nettokostnaden för vård av vuxna missbrukare är inte analyserad och klar.
*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.
Framtida utmaningar
De framtida utmaningarna som nämnden måste hantera är i huvudsak desamma som inför under 2015: en budget i balans, ett bra mottagande av ensamkommande barn och en väl fungerande organisation som förmår att locka och behålla personal.
För att nå budget i balans måste kostnaderna för institutionsvård, familjehem och öppenvård fortsätta att minska. Ett gott mottagande av ensamkommande barn fortsätter att vara en utmaning för nämnden under 2016 och kommande år. Migrationsverkets beräkningar talar om 16 000–33 000 ensamkommande barn under 2016. Uppsala kommun planerar att teckna avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 608 platser för asylsökande ensamkommande barn under 2016. Osäkerheten om hur många som faktiskt kommer är dock mycket stor. Migrationsverket bedömer att det kan komma både färre och fler asylsökande än beräkningarna anger. Samtidigt som nämnden planerar mottagande för nya ensamkommande barn är det viktigt att följa och säkerställa kvaliteten i mottagandet för dem som redan kommit till Uppsala. Nämnden har genomfört en särskild riskanalys för att identifiera risker för målgruppen och bedöma vilka särskilda insatser som kan behövas.
En viktig del i nämndens strategi i arbetet med de ensamkommande barnen är att öka samarbetet med civilsamhället. Som ett led i det arbetet planerar nämnden att ingå ett partnerskap med Röda Korset. Nämnden vill också stärka samarbetet med civilsamhället inom andra områden som berör nämndens verksamheter och planerar att ingå partnerskap med flera föreningar, till exempel TRIS (Tjejers rätt i samhället).
Att lyckas med att rekrytera och behålla kompetent och erfaren personal bedöms vara en nödvändig förutsättning för att långsiktigt nå budget i balans och för att garantera en god kvalitet i verksamheten. Nämnden har därför antagit ett handlingsprogram för stärkt kvalitet i myndighetsarbetet inom socialförvaltningens barn- och ungdomsavdelningar. Ett lönepolitiskt ställningstagande för åren 2014-2016 för socialsekreterare med myndighetsutövande uppdrag, då deras lönenivå ansågs ligga på en för låg nivå i förhållande till arbetsuppgifternas komplexitet, ledde under 2015 till en kraftig löneökning för berörda personalgrupper.
Äldrenämnden
Äldrenämnden ansvarar för service, vård och omsorg till personer 65 år och äldre. Nämnden arbetar främst utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för öppna insatser och förebyggande verksamhet för åldersgruppen.
Viktiga händelser under året
Under året har fokus i hög grad legat på att åstadkomma en ekonomi i balans och ett lägre kostnadsläge inom äldreomsorgen. Jämfört med andra liknande kommuner bedöms kostnadsläget i Uppsala vara för högt. Under året har volymen beviljad tid inom hemvården minskat ( 13 %). Inom korttidsboende har överkapaciteten justerats (-17 %.). Översyner har också gjorts kring ansvarsförhållanden gentemot landstinget när det gäller specialiserad palliativ vård. Det har lett till att verksamheten Omtanken har avvecklats. Det har också lett till ett förslag till ändrat uppdrag för sjukvårdsteamet som har verksamhet inriktad mot vård av svårt sjuka äldre i hemmet. Vårdgivaransvaret har börjat återföras till utförarna i enlighet med lagstiftningen.
Nämndens måluppfyllelse
Siffrorna ovan är inte korrigerade för jämförelsestörande poster som hänger samman med 2015 års omorganisation
Under år 2015 har nämnden haft störst fokus på de mål som rör medborgarinflytande, förebyggande insatser och medarbetarskap.
Måluppfyllelsen när det gäller medborgares inflytande och delaktighet (mål 11) bedöms vara god. Inom myndighetsutövningen har en ny modell för handläggning börjat användas, ÄBIC (Äldres Behov i Centrum). Den nya modellen har ett ökat fokus på enskildas behov och på ökat inflytande och delaktighet i samband med handläggningen. Äldrenämnden har också genomfört medborgardialoger med fokus på landsbygd och haft sammanträden som varit öppna för allmänheten. Äldrenämnden har dessutom börjat genomföra sina sammanträden ute i verksamheten, t.ex. på äldreboenden, och får på så sätt ökad inblick i hur den fungerar.
Den nationella brukarundersökningen visar att en lite högre andel, både inom hemtjänst och särskilt boende, upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål jämfört med de två närmast föregående undersökningarna. Värdena ligger dock strax under genomsnittet för liknande kommuner.
När det gäller förebyggande insatser (mål 12 och 14, uppdrag 18) bedöms måluppfyllelsen över lag vara god. Förebyggande insatser är en bidragande orsak till att färre av Uppsalas invånare över 80 år permanent bor i äldreboende än i jämförbara kommuner och att andelen dessutom har minskat under de senaste åren. Under året har nämnden tagit initiativ till att organisera handläggning av bostadsanpassningsbidrag i närmare samarbete med ansvariga för stadsbyggnad och bygglov för att öka möjligheterna för äldre att bo kvar i det egna hemmet. I samarbete med kommunledningskontoret har ett arbete påbörjats för att förbättra tillgänglighet och möjlighet till kvarboende i stadsdelen Eriksberg. Nämnden har vidare tagit fram en bostadsförsörjningsplan, där behovet av alternativ till vård- och omsorgsboenden berörs.
Nämnden har tagit flera initiativ till att öka äldres hälsa. En webbplats (hälsocoachen) med hälsotips och instruktionsfilmer för egen träning i hemmet har utvecklats och satts i drift. Detta är ett led i nämndens arbete med att använda välfärdsteknologi inom sina ansvarsområden (uppdrag 17). Möjligheter till gymnastik har utvecklats vid träffpunkter bland annat genom att tillhandahålla träningsredskap. Med hjälp av statliga bidrag har nämnden arbetat med värdegrundsarbete, förhindra fallskador, förbättra psykisk hälsa, förbättra munhälsa och förhindra våld i nära relationer. För att utveckla möjligheterna till intensiv rehabilitering i hemmet har arbetet med ett särskilt rehabteam fortsatt. Anhörigstödet har förbättrats bland annat genom att Anhörigcentrum flyttat till mer centrala och lättillgängliga lokaler.
Verksamheten med uppsökande hembesök och annan information av intresse för äldre har nått 92 procent av årskullen nyblivna 80-åringar. Det motsvarar 938 nya kontakter under året inom den uppsökande verksamheten. Jämfört med 2014 var det fem procentenheter fler av de nyblivna 80-åringarna som nåddes av den uppsökande verksamheten.
Nämndens arbete för att utveckla medarbetarskap har bidragit till måluppfyllelse för målen att heltid ska vara en rättighet (mål 22) och att medarbetare ska ha förutsättningar att prestera och utvecklas (mål 24). Nämndens strategiska kompetensförsörjningsplan har inte kunnat följas fullt ut på grund av omorganisation i förvaltningen. Nämnden behöver därför göra mer för att bidra till uppfyllelse av målet att Uppsala erbjuder attraktiva möjligheter som arbetsgivare (mål 23).
Nämndens bild är att brukarna inom äldreomsorgen är nöjda med maten (mål 13). Nämndens egen uppföljning visar att andelen äldre som anser att maten smakar bra har ökat jämfört med 2014. Det går dock inte att se en motsvarande ökning i den nationella brukarundersökningen.
Nämnden följer löpande upp att god service, enkelhet och korta handläggningstider präglar förvaltningens handläggning (mål 25). Under året har arbete pågått för att se till att jämställdhetsaspekten finns med i all myndighetsutövning (uppdrag 25). I medborgarundersökningen 2015 fick äldreomsorgen ett något högre resultat jämfört med den föregående undersökningen 2012.
Inom Äldrenämndens ansvarsområde har lagen om valfrihetssystem (LOV) använts inom både hemvård och särskilt boende med möjlighet till etablering för nya företag (mål 26). Under året etablerade sig också ett par nya företag med verksamhet inom nämndens ansvarsområde.
Nämndens årsbokslut visar att kostnaderna håller sig inom budget. Kostnaderna ligger 11,8 miljoner kr under de budgeterade. Det innebär en nettokostnadsminskning på 2,6 procent jämfört med årsbokslutet 2014 (korrigerat för jämförelsestörande poster på grund av omorganisationen). Anledningen till att kostnaderna inte blev lika stora som nämnden budgeterade är framför allt att nämnden räknat med att fler äldre skulle flytta in på nya äldreboenden. Under 2015 har nämnden kunnat erbjuda platser för omvårdnadsboende i tillräcklig utsträckning. Det finns däremot ett större behov av boendeplatser för äldre med demens. Ett nytt boende som öppnades i juli 2015 minskade kön på demensplatser från 106 personer i juli till 66 personer i december. Bristen på demensplatser har ökat kostnaderna inom hemvården. Orsaken är att demenssjuka brukare som fått en plats beviljad får hemvård medan de väntar på en ledig plats i demensboende.
Kostnaden för korttidsboende påverkas av hur snabbt landstinget skriver ut äldre från sjukvården. En tidig utskrivning kan leda till att den äldre brukare placeras i ett korttidsboende. Bristen på platser i demensboende leder i sin tur till att äldre brukare blir kvar längre på korttidsboenden. Nämnden arbetar för att kommunens och landstingets olika roller i vårdkedjan och ansvarsförhållandena inom den palliativa vården ska bli tydliga. En konsekvens av det under 2015 var att antalet korttidsplatser minskade med 17 procent, bland annat genom nedläggningen av Omtanken.
Nämnden har uppnått målet om en ekonomi i balans, men kostnadsutvecklingen ser olika ut inom olika ansvarsområden. Hemvården (hemtjänst/hemsjukvård) är den del som haft högre kostnader i förhållande till budget 2015 (-5 %). Anledningen till detta är ofta att äldre inte kunnat få plats på boende vilket ökat behovet av hemvård. Antalet personer med utförd hemvårdsinsats varierar något under året men över tid ligger det ändå på en förhållandevis stabil nivå. Arbetet med att säkerställa att man beviljar rätt insatser i förhållande till behov pågår. Tillsammans med nya demensboendeplatser har detta lett till att beviljade och utförda insatser för hemtjänst har minskat från 96 623 timmar i januari 2015 till 79 560 timmar i december 2015. Nämnden behöver även under kommande år, arbeta intensivt med att minska kostnaderna för att kunna möta den ökande andelen äldre i befolkningen.
Utvecklingen inom nämndens ansvarsområden
De senaste åren har andelen personer 80 år och äldre som bor i äldreboende minskat. Det har också blivit mindre vanligt med hemtjänst för den här åldersgruppen även om det går att se en liten ökning de senaste två åren. Andelen personer 80 år och äldre som bor i äldreboende eller har hemtjänst har samtidigt varit lägre än i jämförbara kommuner (R8). Det är oklart vad detta beror på. Det kan bero på vitalare äldre, mindre efterfrågan från äldre, på grund av skillnader i myndighetsutövning eller en blandning av dessa faktorer.
Kostnaderna per brukare är i hemtjänsten något högre jämfört med andra kommuner. Inom äldreboende är däremot kostnaderna lägre. Genomsnittlig kostnadsnivå inom hemtjänsten påverkas bland annat av skillnader mellan olika kommuner när det gäller ålder och vårdbehov hos brukarna. Bedömt utifrån den så kallade nettokostnadsavvikelsen ligger kostnadsnivån för äldreomsorgen i Uppsala över genomsnittet och har gjort det under längre tid. Det går dock att se en tendens till att Uppsalas kostnadsnivå närmar sig liknande kommuner under de senaste åren.
I Socialstyrelsens brukarundersökning är de helhetsomdömen som ges om äldreomsorgen över tid något lägre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Samtidigt är en överväldigande majoritet av de svarande ganska eller mycket nöjda med äldreomsorgen. Vad som förklarar de relativt sett lägre nivåerna är oklart.
* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.
** Socialstyrelsens brukarundersökning.
*** Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för äldreomsorg (kr/inv), se ordförklaring i bilaga.
Framtida utmaningar
En kraftig ökning av de äldre åldersgrupperna väntar, framförallt från år 2020. Redan de närmaste fem åren förväntas ökningen av antalet äldre leda till att insatserna inom äldreomsorgen behöver öka med närmare 20 procent. I kostnader motsvarar det en ökning från nuvarande cirka 1,7 miljarder till cirka 2,1 miljarder år 2020.
För att möta de ökade behoven kommer flera åtgärder att behövas:
- effektiviseringar,
- förändringar i policyer och riktlinjer,
- utveckling av nya tjänstekoncept,
- eventuella omprioriteringar inom kommunen, och
- en ökad och utvecklad samverkan med andra aktörer (inom och utom kommunen).
I närtid är det viktigt att öka antalet boenden för dementa samtidigt som alternativ och mellanboendeformer utvecklas i form av trygghetsbostäder och seniorbostäder. Förebyggande och hälsofrämjande insatser kommer fortsatt att vara centrala för att, om möjligt, skjuta omsorgsbehoven på framtiden och ge äldre möjligheter till en ökad livskvalitet. Samhällsplaneringen behöver utformas för att öka tillgängligheten, inte bara i fysiskt avseende utan även för att ge tillgång till service och möjligheter till full delaktighet i samhällslivet. Äldrenämnden behöver ta fram en strategisk plan för fastighetsförsörjningen för kommande år. Det förutsätter nära samarbete med andra delar i kommunen.
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för Uppsala, Knivsta, Heby, Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun och bildades 2011.
Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn.
Viktiga händelser under året
År 2015 präglades av den svåraste flyktingsituationen i världen sedan andra världskriget. Fler människor än någonsin tidigare sökte asyl i Sverige och behovet av gode män för ensamkommande flyktingbarn har därför ökat mycket kraftigt.
Nämndens måluppfyllelse
Nämnden har bidragit till att uppfylla målet Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn (mål 19) Kommunen har utökat sitt mottagande av ensamkommande barn under 2015. Ensamkommande barn som behöver god man har tidigare varit nämndens minsta ärendegrupp, men har för Uppsalas del ökat under 2015 från 170 i januari till 1 100 i december. Det är en ökning med nära 650 procent. Den större delen av ökningen av ägde rum mellan 1 september och 31 december.
Utöver ensamkommande barn har antalet övriga ärenden också ökat under året, för Uppsalas del från 1 095 till 1 254 (15 procent). Ökningen gäller främst gruppen äldre och personer med både missbruk och psykisk sjukdom. Den ökade mängden ärenden har lett till att handläggningstiderna har ökat. Det innebär att nämnden inte har uppnått sin del i målet om att God service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag och medborgare (mål 25). Ärenden med ensamkommande barn har tagit lång tid att handlägga och de barn som väntat längst under november och december hade väntat på att få en god man i två månader. I början av 2016 saknade 700 ensamkommande barn god man. Vid årsskiftet 2015/16 rekryterades 20-30 personer i veckan som god man för ensamkommande barn.
Nämnden har även bidragit till att Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen (mål 27) genom att hälsan hos många personer som får ställföreträdare förbättras av det.
Nämnden har två huvudtyper av kostnader: arvode till ställföreträdare som hjälper kommuninvånare och kostnader för överförmyndarförvaltningen som har i uppgift att rekrytera och kontrollera dessa ställföreträdare.
Nämnden har överskridit budget med strax under 0,9 miljoner kr. Det kraftigt ökade antalet ensamkommande flyktingbarn har lett till ökade kostnader i form av timanställda och administration. Det har också lett till ökade kostnader för arvoden till gode män för ensamkommande barn, men det är kostnader som staten ersätter kommunen för.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
I förhållande till sin befolkning tar Uppsala mot ungefär lika många ensamkommande barn som Västerås och Örebro, men fler än Linköping och Norrköping, som alla är jämförbara kommuner. Trycket på överförmyndarverksamheten är dock högre i Uppsala än i många andra jämförbara kommuner på grund av att Uppsala har många hem för vård eller boende (HVB) och konsulentstödda familjehem där andra kommuners socialtjänster placerar barn.
Uppsala har en jämförelsevis låg kostnad för överförmyndarverksamheten. Det kan förklaras av en hög mängd ärenden per anställd. Uppsala har fler ärenden per handläggare än exempelvis Göteborg, Malmö, Västerås och Örebro.
Könsuppdelad statistik visar på mycket små skillnader mellan kvinnor och män som har ställföreträdare när det gäller klagomål och förmögenhet. Även för ställföreträdare är könsskillnaderna små om man ser till vilka som tar uppdrag eller skillnader i arvode.
Staten arbetar med att bygga upp en nationell statistik för överförmyndarnas verksamhet. Det kommer att ge bättre möjligheter att jämföra med andra kommuner.
Framtida utmaningar
Flyktingsituationen kommer att fortsätta ställa höga krav på nämnden. Det finns ett stort intresse för att bli god man för ensamkommande barn, men nämnden behöver anstränga sig för att hålla en tillräckligt hög takt i rekryteringen. Nämnden behöver se till att antalet medarbetare ökar i takt med antalet ärenden. Nämnden behöver särskilt uppmärksamma att det är svårt att rekrytera ställföreträdare till komplexa uppdrag, främst psykiskt sjuka med missbruk.
Under 2016 kommer det att finnas en e-tjänst för att lämna in redogörelser för gode män för ensamkommande barn. Den förväntas underlätta arbetet betydligt och nämnden kommer därför att utreda om det går att digitalisera fler delar av ärendehanteringen.
Idrotts- och fritidsnämnden
Idrotts- och fritidsnämnden bidrar till möjligheterna för en aktiv breddidrott, en framgångsrik elitidrott och annan fritidsverksamhet. Nämnden ser till att omkring 220 anläggningar är tillgängliga för enskilda Uppsalabor och för föreningslivet genom att ta hand om och hyra ut dem till ofta subventionerade priser. Det handlar om allt från större arenor till vanliga idrottsanläggningar, sporthallar, bassängbad, campingplatser, elljusspår och skidanläggningar. Nämnden planerar också långsiktigt för de lokaler och anläggningar som behövs i takt med att Uppsala växer och behoven förändras.
Föreningar med egna anlägg¬ningar får ekonomiskt stöd för att själva driva och ta hand om dem. Nämnden stöder dessutom föreningarnas verksamhet genom att årligen fördela förenings- och arrangemangsstöd till nästan 700 föreningar.
Viktiga händelser under året
Under 2015 beslutade nämnden hur Studenternas idrottsplats ska bli en ny modern arena och ett område för aktiviteter året runt. Beslutet kommer att ge olika idrotter och andra aktiviteter tillgång till anläggningar och ytor som motsvarar både dagens och framtidens behov. Utvecklingen av Studenternas betyder också att Södra Åstråket utvecklas. Området närmast Fyrisån får större utrymme och därmed kommer Stadsträdgården att bättre kopplas ihop med Kap och området söder om Kap.
Ett annat viktigt beslut under 2015 var antagandet av det nya idrotts- och fritidspolitiska programmet som ska påverka kommunens planering när det gäller hur stödet till idrotten och andra fritidsaktiviteter ska utvecklas på lång sikt. Programmet lägger stor vikt vid ökad folkhälsa genom att alla Uppsalabor får möjlighet till en aktiv fritid. Enligt programmet ska en särskild plan tas fram för hur tillgången till lokaler och anläggningar ska utvecklas i framtiden. Dessutom ska Uppsala kommun utveckla en tydlig idé om hur och i vilken grad kommunen ska ge stöd till elitidrotten i Uppsala.
Nämnden har under 2015 betalat ut 24 miljoner kronor i verksamhets- och anläggningsstöd. Värdet av nämndens subvention av uthyrda lokaler och anläggningar uppgick 2015 till omkring 155 miljoner kronor.
Nämndens måluppfyllelse
Nämndens arbete har i hög grad styrts av kommunens övergripande inriktningsmål. När det gäller nämndens egna förväntade resultat under 2015 är det nämndens bedömning att måluppfyllelsen är relativt god. Ett tecken på det är att Uppsala kommun står sig relativt väl i jämförelse med andra större kommuner när det gäller hur nöjda medborgarna är med idrotts- och fritidsanläggningar och möjligheterna till en aktiv fritid. Nämnden har tagit flera initiativ under året som bidragit till inriktningsmålet om att ge förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen (mål 27). Exempel på sådana initiativ är:
- Ny verksamhetsutrustning för skolans och föreningars behov i två nya idrottshallar i Gottsunda respektive Ekeby liksom vid idrottsanläggningar.
- Dränering och ny markbeläggning för elljusspåret i Gottsunda och ny LED-belysning i elljusspåret i Järlåsa.
- BMX-bana i Gränby.
- Renovering av skaterampen vid Kap.
- Totalrenovering av sporthallen i Gottsunda, inklusive läktare och ny entré.
- Inhyrning av idrottshall i Ekeby där golv och belysning har bytts ut.
- Upprustning av Gränby ishall och anpassning till nya verksamhetskrav.
- Ny konstgräsplan i Bälinge.
Nämnden anser att mer behöver göras för att uppnå inriktningsmålet om att evenemang bidrar till att stärka Uppsalas attraktivitet (mål 20), eftersom elitidrotten och de större publika arenorna har kapacitet för betydligt fler evenemang och besökare.
Nämnden har hanterat all handläggning av föreningsstödet inom utlovade tidsgränser och har på så sätt bidragit till inriktningsmålet god service, enkelhet och korta handläggningstider (mål 25), även om kommunikationen med användare av lokaler och anläggningar behöver utvecklas ytterligare.
Att nämndens kostnader 2014 och 2015 ligger under de budgeterade förklaras främst av att nämnden fått resurser för verksamhet som ännu inte kommit igång, föreningsbidrag för en innebandy- och friidrottsarena samt inhyrning av ny idrottshall i Storvreta. Nämndens minskade kostnader jämfört med 2014 beror främst på att nämndens ansvarsområde förändrats inför 2015 eftersom att ansvaret för bland annat friluftsområden och bygdegårdar flyttats till andra nämnder.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområden
Den större delen av de anläggningar som nämnden gör tillgängliga är relativt gamla. Det finns därför behov av utveckling och förbättringar när det gäller teknisk konstruktion, funktion och miljöaspekter. Nämnden behöver hantera detta samtidigt som det finns en tendens till att människor i allt högre grad ägnar sig åt egenorganiserade aktiviteter där de öppna, icke bokningsbara anläggningarna är de som används mest.
Under 2015 har nämnden utrett vilka idrotter som använder nämndens starkt subventionerade anläggningar och hur könsfördelningen bland användarna ser ut. De preliminära resultaten visar på att isidrotter och män får en högre andel av nämndens subventioner än vad kvinnor och övriga idrotter får.
Nämnden har börjat förändra utbudet när det gäller anläggningar både volym- och innehållsmässigt. Det gäller främst att försörja nya stadsdelar med basanläggningar på ett sätt som främjar jämlikhet och jämställdhet. Nämnden behöver också pröva hur och i vilken grad aktiviteter som sker på andra anläggningar än de som nämnden tillhandhåller kan stödjas.
Uppsalaborna är 2015 i stort sett lika nöjda med fritidsmöjligheterna som invånarna i andra större kommuner. Kvinnorna är något mer nöjda än männen – ett mönster som håller i sig sedan medborgarundersökningen 2012. Under 2015 genomförde nämnden den första fritidsvaneundersökningen sedan 2001. Svaren från cirka 2 000 Uppsalabor visar att merparten av alla fritidsaktiviteter genomförs utanför det utbud som nämnden ger stöd till. Undersökningen är ett viktigt underlag för nämndens strategi att göra bland annat fysisk aktivitet möjlig i hela livet. Den ger också underlag för en bedömning av hur nämndens ska fördela sitt stöd till föreningar och andra utövare i form av tider i anläggningar och ekonomiska bidrag.
En jämförelse med större kommuner visar att Uppsala får relativt höga betyg i relation till hur mycket pengar som satsas per invånare. I reella kronor lägger Uppsala kommun mindre pengar per invånare på idrott och fritid än vad jämförbara kommuner gör.
Framtida utmaningar
När Uppsala fortsätter att växa behöver idrotts- och fritidsfrågorna kommer in tidigt i planeringen av hur både staden och landsbygden ska utvecklas. I den nuvarande utvecklingen av stora områden som Södra staden, Östra Salabacke, Ulleråker, Rosendalsfältet, Ekeby och i arbetet med Översiktsplan 2016 har nämndens frågor kommit in tidigt planeringen. Hänsyn till invånarnas behov av idrotts- och fritidsanläggningar behöver också tas i samband med att kommunen säljer och köper mark.
Goda möjligheter till fritids- och idrottsaktiviteter bidrar till hälsa och välbefinnande. Nämnden ska så långt möjligt fördela resurserna rättvist och jämlikt. För¬väntningarna är höga på att det i Uppsala ska finnas ett jämställt och tillgängligt utbud av fritids- och idrottsverksamhet, men också en framgångsrik elitidrott. Föreningsstödet behöver riktas än mer till åtgärder tillsammans med föreningslivet som minskar utanförskapet, inte minst när det gäller att erbjuda aktiviteter som inkluderar flyktingar.
Föreningslivet är fortsatt bra på att engagera barn i yngre åldrar. Det är däremot en tydlig trend att man tappar medlemmar och utövare i de tidiga tonåren och uppåt. Det är en utmaning för idrottsrörelsen och kan vara det för folkhälsan. Det kan också vara så att barn och unga i högre grad genomför aktiviteter på egen hand i den form och vid den tidpunkt som man själv väljer. Nämnden behöver lära sig mer om det.
Motions- och elljusspår är den anläggningstyp som används allra mest av den breda allmän¬heten. De närmaste åren ökar behovet av att ersätta de kvicksilverlampor som fasas ut från 2015. De spår som finns behöver rustas upp och utvecklas och nya spår måste skapas i takt med att staden växer. Det är särskilt viktigt, bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv, att säkerställa att tryggheten i och kring spåren är god.
Kulturnämnden
Kulturnämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet och fördelar stipendier, bidrag och annat stöd till kulturliv, kulturevenemang, folkbildning och nationella minoriteter samt ansvarar för folkbiblioteken, kommunens museer och kulturscener, konstprojekt, konstinköp och konstsamlingar. Nämnden ger också stöd till ungdomars egna initiativ och ansvarar för fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, övrig fritidsverksamhet för barn och unga samt kultur- och musikskola. Kulturmiljö- och kulturarvsfrågor samt stöd till bygdegårdar ingår också i nämndens ansvarsområde.
Inför 2015 förändrades nämndens ansvarsområde. Ansvaret för stadsarkivet överfördes till kommunstyrelsen medan nämndens ansvar utökades med fritidsverksamheten för barn och unga.
Viktiga händelser under året
Flera viktiga lokalförändringar har genomförts under året. Stadsbiblioteket har byggts om för att öka tillgängligheten och för att verksamheten ska bli mer attraktiv. Ombyggnaden ska också ge bättre förutsättningar för olika arrangemang. Med en vinterträdgård fylld av tidskrifter och en ny hörsal finns ännu mer plats för samtal, möten och upplevelser som ger Uppsala ett ännu större och mer attraktivt offentligt vardagsrum. Sävja kulturcentrum har tagits i bruk och verksamheten har utvecklats under året. Uppsala konstmuseum har fått en ny hörsal och ett kafé.
Den offentliga konsten har debatterats flitigt i media. Framförallt var det två större gestaltningsprojekt – Den tionde skorstenen och konsten på Paradgatan, – som väckte starka känslor. Det stora intresset för frågor som rör den offentliga konsten visar att området är viktigt och angeläget för kommuninvånarna. Debatten sätter också fokus på viktiga frågor om konstnärlig frihet och vad konst i det offentliga rummet kan betyda för demokratiska processer.
Det ökande antalet flyktingar och migranter har lett till ökat antal besökare inom kultur- och fritidsverksamheterna. Många ensamkommande flyktingbarn och ungdomar har hittat till den öppna fritidsverksamheten. Stadsbiblioteket och Biotopia har under året blivit en plats dit hemlösa sökt sig.
Nämndens måluppfyllelse
Nämnden har på flera sätt bidragit till att fullmäktiges mål om ett jämställt och tillgängligt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för alla (mål 21) uppfylls. En kultur- och fritidsvaneundersökning visar tydligt att läsning är en av de aktiviteter som flest personer ägnar sig åt på fritiden och att folkbiblioteken är kända och välbesökta. Stadsdelsbiblioteken har fått ett ökat antal besök jämfört med föregående år. Kulturnämnden har prioriterat att upprätthålla en tillgänglig uppsökande biblioteksverksamhet. Nämnden har också under flera år arbetat aktivt med jämställdhetsintegrering och har tagit steget vidare genom att påbörja HBTQ-certifiering av fritidsverksamheten samt Uppsala konstmuseum.
För att skapa mer tillgänglig och jämställd kultur- och fritidsverksamhet för barn och unga har nämnden påbörjat etableringen av en kulturskola i kommunen (uppdrag 22). Arbetet har gett fler barn och unga möjlighet att själva prova på och utöva kultur som dans, musik och teater.
Nämnden har bidragit till att barn och unga i hela kommunen fått ta del av fler professionella scenkonstföreställningar under skoltid. Nämnden har även utvecklat lovaktiviteter för barn och unga exempelvis genom samarbetsprojekt med studieförbunden. Via Reginateatern erbjöd nämnden sommarjobb för ungdomar och satsningen avslutades med en scenkonstproduktion. I Sävja har nämnden även erbjudit så kallad Pop-up-verksamhet med teaterinriktning samt naturpedagogik.
Antalet inskrivna barn i fritidsklubbarna har ökat med 18 procent jämfört med föregående år och på fem år har antalet inskrivna barn i fritidsklubbar mer än fördubblats. Besöken till fritidsgårdarna har ökat med 38 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på utvecklad lovverksamhet, ökad profilering och intressebaserade aktiviteter. Ett innehållsrikt jullovsprogram i samarbete med lokala föreningar bidrog också till många besökare. Det är framförallt besöken i Sävja som har ökat markant i samband med att Sävja kulturcentrum etablerats. Fritidsverksamheten lockade tillsammans med andra aktiviteter ca 600 personer till Sävja kulturcentrum under julhelgen.
Många flyktingar och migranter har hittat till kultur- och fritidsverksamheterna. Nämnden har genomfört uppsökande biblioteksverksamhet riktad till flyktingar vilket bidragit till att många besökt biblioteken. Inom fritidsverksamheten har tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn varit stor. Eftersom många av dessa besökare är pojkar innebär det att skillnaden mellan antalet flickor (40 %) och pojkar (60 %) som besöker fritidgårdarna har ökat. Fritidsverksamheten är viktig för mottagandet av ensamkommande ungdomar på flykt.
För att öka tillgängligheten till konstverksamhet införde nämnden fri entré till Bror Hjorths hus samt till Uppsala konstmuseum under 2015. Uppsala konstmuseum hade drygt 55 000 besök 2015, en kraftig ökning jämfört med föregående år.
Stadsbiblioteket har byggts om under året men har tagit emot besökare under hela byggprocessen och antalet lån har inte minskat som befarat. Lokalförändringen kommer att färdigställas under 2016. För att göra kommunens viljeinriktning och ambition tydlig inom biblioteksområdet har en revidering av kommunens biblioteksplan i dialog med utbildningsnämnden påbörjats och dialoger med invånare kommer att genomföras.
Nämnden har överskridit budget något vilket framförallt beror på att ökade kostnader för barn med särskilda behov inom fritidsverksamheten. Det innebar att nämnden fick omprioritera inom ram och för 2016 har nämnden avsatt medel för detta. Fritidsverksamheten fick också högre kostnader än beräknat utifrån social oro i några områden vilket ställde krav på ökad bemanning och samverkan med andra myndigheter och organisationer. En annan bidragande orsak till underskottet är att nämndens presidium utökats och arvodesnivåerna höjts samtidigt som budgetramen för politisk verksamhet varit lägre jämfört med föregående år.
Utvecklingen inom nämndens anvarsområde
Nämndens kostnader för kulturverksamhet är svår att jämföra med andra kommuners bland annat på grund av att Uppsala valt bolagsform för två stora kulturverksamheter, Uppsala Stadsteater och Uppsala Konsert & Kongress. Biblioteksverksamheten utgör nästan hälften av nämndens budget och där finns inga större avvikelser jämfört med rikssnittet. Antalet lån av barnmedier ligger något högre än genomsnittet i Sverige vilket hör samman med att nämnden gjort riktade satsningar för målgruppen. Kostnaderna för fritidsverksamheten ligger under rikssnittet samtidigt som efterfrågan på plats i fritidsklubb ökar.
Uppsala kommun saknar till skillnad från jämförbara kommuner en kulturskola. Nuvarande musikskola ska därför omvandlas till kulturskola. Nämnden arbetar med former för finansiering och samverkan med föreningslivet och andra externa parter. Kulturskolan ska göra barn och ungas kulturutövning mer tillgänglig och mer likvärdig.
Framtida utmaningar
En aviserad utebliven hyresintäkt för lokaler i Uppsala konstmuseum kommer att få betydande ekonomiska konsekvenser. Eventuella förändringar i det statliga kulturstödet påverkar i hög grad flera av de externa verksamheter och föreningar som nämnden också ger stöd till. Flera av nämndens verksamheter är beroende av externa intäkter vilket skapar ekonomisk osäkerhet. Det gäller i hög grad för Reginateatern som endast har kommunal finansiering för 40 procent av sina kostnader.
Heltidsnormen innebär en ekonomisk utmaning för nämnden då en tredjedel av de anställda inom nämndens verksamheter i egen regi har deltidstjänster. Nämnden kommer också att behöva genomföra flera medborgardialoger 2016 för att kunna ta fram en reviderad biblioteksplan samt ett kulturpolitiskt program. Detta ska ske inom en redan snäv ekonomisk budgetram för politisk verksamhet.
Den digitala utvecklingen, kopplat till e-boksutvecklingen, medför att det behövs både fysiska och digitala medier. Kostnaderna för e-medier ökar i takt med ökad efterfrågan och i avsaknad av färdiga nationella affärsmodeller.
Nämnden vill medverka i processer som rör infrastruktur för kultur och fritid, kulturmiljöfrågor samt frågor gällande offentlig gestaltning i ett tidigt skede för att bidra till ett socialt hållbart samhälle i en växande kommun. Det ställer stora krav på nämnden att inom ram prioritera nya satsningar utan att påverka den nuvarande verksamheten negativt. Nämnden vill till exempel utöka sin uppsökande verksamhet för att nå nya grupper och samtidigt upprätthålla öppettider och ordinarie service.
Det finns behov av lokalutveckling, i synnerhet inom fritidsverksamheten där många lokaler är slitna och i behov av renovering. För små lokaler i förhållande till ett ökande antal barn gör att verksamheten måste organiseras i utemiljö samt i externa lokaler, t.ex. sporthallar, vilket ger ökade lokalkostnader. Nämnden har därför påbörjat en översyn av lokaler för kultur- och fritidsverksamhet.
Den sociala oron och segregeringen riskerar att öka i samhället och nämnden avser därför att fortsätta arbetet med främjande och förebyggande arbete samt tidiga insatser, framförallt för barn och unga, bland annat genom att etablera ett kulturcentrum i Gränby. Det ökande antalet ensamkommande flyktingar är en utmaning och nämnden avser arbeta med riktade insatser samt integrering i ordinarie verksamhet. Samverkan med skolan och föreningslivet är av avgörande betydelse för att nämnden ska lyckas med sina planerade satsningar under år 2016. Som exempel kan nämnas framtagandet av en reviderad biblioteksplan samt utvecklingen av en modell för kulturgaranti.
Valnämnden
Valnämndens uppgift är att på lokal nivå ansvara för genomförandet av allmänna val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige, val till Europaparlamentet samt folkomröstningar i enlighet med gällande lagar.
Mellan valår är valnämndens verksamhet mycket begränsad. Valnämndens kostnader består främst av lokalhyra för förråd för valmaterial och av arvoden. Under året har nämnden haft fyra sammanträden.
Styrelsen Uppsala vård och omsorg
Styrelsen Uppsala vård och omsorg ansvarar för kommunens egenproduktion av tjänster inom vård och omsorg. Styrelsen erbjuder genom sina verksamheter hemvård, vårdboende och träffpunkter för äldre. Barn, unga och vuxna med funktionsvariationer får stöd genom kontaktpersoner, ledsagare, personliga assistenter, olika former av boenden och fritidsaktiviteter. Personer med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik erbjuds hjälp genom öppenvård, träffpunkter, sysselsättning och behandling. Anhöriga får stöd genom samtal, kursverksamheter och rekreationsdagar. Styrelsens verksamheter har cirka 5 100 medarbetare och omsatte 1,8 miljarder under 2015.
Styrelsens måluppfyllelse
2015 var första året för Styrelsen Uppsala vård och omsorg som en egen nämnd. Under året har styrelsen byggt upp en ny organisation samtidigt som verksamheter vuxit och även tillkommit. Styrelsen har tagit över verksamheten med råd och stöd till ungdomar. Det innebar ett tillskott om 100 nya medarbetare och en stor mängd uppdrag. Inom en månad fördubblades också antalet äldreboenden (en tillväxt på mer än 300 nya platser och lika många nya medarbetare) när styrelsen tog över enheter från en privat utförare. För att möta det ökade flyktingmottagandet har styrelsen startat fler enheter för asyl- och evakueringsboende, ibland med bara 24 timmars varsel. Medarbetarna har tagit ett stort ansvar för att lösa både den utökade verksamheten och uppgiften att ge befintliga kunder och brukare vård och omsorg dygnet runt.
Styrelsens arbete och verksamheter har uppmärksammats inom många området. Aktiviteter har genomförts på äldreboenden – veteranbilsdag, kungamiddag, karneval, vårdhundar – som medfört många positiva inslag i press och radio/TV. Verksamhetsområdet Daglig verksamhet har vunnit stipendium och uppmärksammats både lokalt och på riksnivå för filmprojekt och för arrangemang i samband med Musikhjälpen.
Verksamhetsområdet inom socialpsykiatri har samarbetat nära landstinget i en utbildningssatsning inom psykiatri. Styrelsen har utformat lösningar inom flera verksamheter där andra inte klarat att ge vård och omsorg. Styrelsen har också fortsatt samarbetet med gymnasieskolor för att locka fler unga till utbildning inom vård och omsorg (projektet Sjukt bra) och startat upp ett arbete kring rekrytering och introduktion av nya medarbetare. Satsningen fortsätter under 2016. Inom äldrevården genomförde styrelsen en förstudie kring välfärdsteknologi och inom stora delar av organisationen påbörjades en omorganisering av legitimerade medarbetare – sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter – för att erbjuda en mer jämlik vård och omsorg över hela kommunen, kunskapsöverföring inom gruppen samt en ökad attraktion som arbetsgivare. På assistanssidan har styrelsen samlat verksamhetens chefer i en gemensam central lokal för att öka tillgängligheten för medarbetare och kunder.
I Socialstyrelsens rapport "Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015" fick styrelsens verksamheter inom äldreboende höga omdömen, vilket uppmärksammades i riksmedia. Höga betyg ger verksamheten ett kvitto på lyckat resultat och är något styrelsen vill höja ytterligare för att locka nya kunder och stärka verksamhetens anseende. Bra omdömen bygger också stolthet vilket kan underlätta rekryteringen av motiverade medarbetare.
Kvalitet är ständigt i fokus för styrelsen. Hela verksamheten är kvalitets- och miljöcertifierad och ingen kritisk avvikelse förekom vid revisionen förra året. Styrelsen arbetade under året vidare med projekt inom hållbarhet och miljöfrågor. Där ingår bland annat samarbetet i kommunens cykelprojekt och att planera för mer miljövänliga fordon vid nyanskaffning.
Under året har styrelsen arbetat strategiskt för att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål för perioden 2015-2017 och målen i affärsplanen för 2015. De tre huvudsakliga och prioriterade utmaningarna i årets affärsplan har varit konkurrenskraft med hög kvalitet, lönsamhet för att nå direktiv och uppställda resultatmål samt att vara en attraktiv arbetsgivare. Målen i affärsplanen har uppnåtts på övergripande nivå. Flertalet av de politiska inriktningsmålen som riktas till verksamheten har också uppnåtts under 2015. Styrelsen fortsätter att arbeta med inriktningsmålet Andelen äldre som är nöjda med maten ska öka under det kommande året (mål 13). Några av målen för verksamheten bygger på ett större kommunövergripande arbete och även det fortsätter under nästa år, exempelvis inriktningsmålet Kommunen underlättar för innovationer i den egna verksamheten och utgör testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer (mål 17). Här har styrelsen lagt en grund under 2015 i och med en förstudie inom äldrevården och tar nu nästa steg.
Under ett år med många och stora utmaningar redovisar styrelsen ändå ett ekonomiskt resultat där kostnaderna ligger nästan 23 miljoner kronor under de budgeterade. Det finns flera anledningar till det ekonomiska resultatet. Styrelsen har utökat med nya verksamheter och flera befintliga verksamheter har haft högre volymer och utfört fler timmar än förväntat samt genomfört effektiviseringar som medfört kostnadsminskningar. Kommunens ekonomiska situation och stora verksamhetsutmaningar har också gjort att vissa planerade aktiviteter inte ännu genomförts, vilket inneburit besparingar under året. Många av besparingarna är av engångskaraktär och inte något som man kan räkna med under kommande år. Inga större investeringar genomfördes heller under året förutom inköp av vissa möbler och inventarier. Den främsta anledningen till det ekonomiska resultatet är dock ett väl utfört arbete av alla verksamheter och medarbetare.
Utifrån det ekonomiska resultatet kan styrelsen fortsätta att leda verksamheterna inom vård och omsorg med hög kvalitet och kundnöjdhet. Styrelsen kommer att fortsätta arbeta för att behålla en stabil och trygg ekonomi. I det arbetet ingår även att långsiktigt attrahera, rekrytera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare. Styrelsen bidrar till kommunens måluppfyllelse genom en ekonomi i balans, konkurrenskraft och god kvalitet. Styrelsens vision är att verksamheten ska bli Sveriges bästa utförare inom vård och omsorg.
Framtida utmaningar
I framtiden ser styrelsen utmaningar i första hand när det gäller den demografiska utvecklingen och vetskapen om det starka sambandet mellan hög ålder och behov av vård och omsorg.
Kommunens ekonomi medför ett behov av fortsatta effektiviseringar och minskade kostnader, vilket är en utmaning då kvaliteten och säkerheten för kunderna och kommuninvånarna inte får påverkas. Styrelsen följer därför utvecklingen inom välfärdsteknologi och ser över systemstöd och arbetsätt.
För att kunna ge Uppsalaborna den bästa vården och omsorgen behövs medarbetare med kompetens, drivkraft och engagemang. Att attrahera, rekrytera och behålla de bästa medarbetarna är därför ett prioriterat område för styrelsen med särskilt fokus på yrken där det råder brist på utbildad personal.
Styrelsen för teknik och service
Styrelsen för teknik och service ansvarar för kommunens egen produktion av produkter, materiel och tjänster inom det tekniska området, efter interna överenskommelser och enligt särskilda direktiv från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Styrelsen erbjuder även servicetjänster till kommunens nämnder, styrelser och bolag. Tjänsteutbudet varierar över tid beroende på önskemål och behov.
Under 2015 producerade nämnden måltidstjänster, drift och underhåll av fastigheter och offentlig miljö, servicetjänster i form av transporter, städ och parkeringsövervakning samt entreprenadtjänster. Det är en bred verksamhet som omfattar många olika kompetenser och arbetsuppgifter. Styrelsens verksamheter har bland annat utfört tillsyn och skötsel på mer än en miljon kvadratmeter fastigheter, planterat 237 000 blomsterlökar, lagt 7,5 kilometer VA-ledningar, serverat 38 ton ekologiska köttbullar, levererat 18 000 varubeställningar, satt 9 kilometer kantsten, sanerat 1 400 ton elektronik, hanterat 82 000 lokalbokningar samt utfört flera entreprenadprojekt och städat 273 000 kvadratmeter av kommunens lokaler.
Styrelsens måluppfyllelse
Styrelsen har i uppdrag att hålla kommunens nettokostnadsutveckling på en låg nivå. Målsättningen är att minimera prishöjningar genom effektiviseringar. Under 2015 höjdes priserna minimalt. För måltids- och städtjänster gjordes inga prisförändringar. Detsamma gällde för flera stora årsavtal inom områdena park, idrott, trafik, parkering och gaturenhållning.
Styrelsen har en fordonsintensiv verksamhet och arbetar för att minska fordonens miljöpåverkan. År 2020 ska samtliga lätta fordon som inte kan tankas med förnybara bränslen eller el vara utfasade. Under 2015 var målet att 20 procent av förvaltningens fordon för persontransport ska vara fossilbränslefria. Målet har uppnåtts. Styrelsen har även genomfört åtgärder för att utveckla fordonshanteringen. Riktlinjer för fordon, fordonshantering och användning av tjänstebilar har tagits fram. En bilpool har inrättats vilket bidragit till att antalet fordon i förvaltningen minskat med sex. Utöver det har antalet tjänstecyklar utökats.
År 2023 ska alla livsmedel som köps in i Uppsala kommun vara ekologiskt producerade. Styrelsens måltidsverksamhet arbetar ständigt med inköpen för att nå dit. Årets delmål om 28 procent ekologiska inköp har uppnåtts. Bland annat har fler livsmedel på anbudslistan bytts till ekologiska alternativ och andelen vegetariska rätter på menyerna har utökats. Olika studiebesök och utbildningsinsatser har även gjorts för att öka medarbetarnas medvetenhet kring ekologisk mat och hållbarhet.
Uppsala kommun ska verka mot utanförskap och främja möjligheter för alla som vill och kan arbeta. Inom styrelsens verksamheter finns medarbetare som representerar många olika kompetenser och arbetsuppgifter. Genom att erbjuda platser för arbete och praktik till personer som står utanför ordinarie arbetsmarknad och sommarjobb till ungdomar bidrar verksamheten till kommunens sociala hållbarhet. Under 2015 kunde förvaltningen tillhandahålla 258 platser för välfärdsanställning, sommarjobb, daglig verksamhet, samhällstjänst och liknande.
Inom några områden har styrelsen i uppdrag att utforma tjänster som berör barn och ungdomar. I sådana fall ska verksamheten anpassas efter önskemål och synpunkter från barn och ungdomar om det är möjligt med hänsyn till andra verksamhetsmål. Måltidsverksamheten inkluderar elever genom matråd ute på skolorna och genom riktade elevenkäter. I projekteringsuppdrag som berör barn och ungdomar, till exempel när nya lekplatser ska utformas, samlas synpunkter och önskemål in från närboende i samarbete med våra uppdragsgivare.
I början av året bildade styrelsen en samlad kundtjänst för felanmälan och synpunktshantering. Syftet var att skapa en enklare väg in för kunder och en bättre dialog med kommuninvånare. Det ska vara enkelt för kommuninvånare att kunna göra felanmälningar och lämna synpunkter när som helst på dygnet och få återkoppling på sitt ärende. Utöver det ska information om olika aktiviteter i den offentliga miljön, som snöröjning, gatusopning och vägarbeten, bli mer tillgänglig. För att göra den här utvecklingen möjlig har kundtjänsten under året rekryterat ny kompetens, sett över interna processer och förberett en upphandling av ett nytt systemstöd. Lanseringen av den förbättrade medborgarservicen planeras till våren 2016.
Under hösten fick styrelsen i uppdrag att starta evakueringsboenden för att kommunen skulle kunna erbjuda flyktingar någonstans att bo. Styrelsens verksamheter har tillsammans med andra delar av kommunen löst uppgiften och även fungerat som en sambandscentral mellan Uppsala kommun, Migrationsverket och övriga aktörer som arbetar med flyktingfrågan. Arbetet har varit en utmaning eftersom det var en ny typ av uppdrag och många insatser skulle ske med kort framförhållning.
Styrelsen har ett ekonomiskt resultat som är 15,7 miljoner kr högre än budgeterat. Bakgrunden är en större försäljning än förväntat, bland annat inom verksamheterna måltid, städ och entreprenad. Samtliga avdelningar levererar ett positivt ekonomiskt resultat.
Framtida utmaningar
Styrelsen utför många av uppdragen i samarbete med privata företag. Under 2015 uppgick andelen externa underleverantörer till 46 procent av den totala kostnaden. Styrelsen har en bred verksamhet med behov av ramavtal och direktupphandlingar inom många olika områden. Samtidigt får styrelsen ofta nya uppdrag med kort varsel. Det innebär en utmaning för styrelsens verksamheter att anlita rätt underleverantör i rätt tid.
Det förekommer deltidsarbete inom vissa av styrelsens verksamheter, främst inom måltids- och städverksamheterna där det behövs stora arbetsinsatser i anslutning till arbetstoppar. Det innebär en utmaning att upprätthålla en kostnadseffektiv verksamhet med enbart heltidstjänster. För att öka möjligheterna till heltidsarbete ska styrelsen därför kartlägga möjligheterna att skapa kombinerade tjänster mellan olika enheter.
Att balansera krav på låga kostnader och höga krav inom andra områden innebär en stor utmaning. Till exempel är det svårt för skolan att bära ökade måltidskostnader till följd av en ökad andel ekologiska inköp.
