1. Kommunstyrelsens ordförande

Under året har flera stora förändringar skett i kommunen. Den nya nämnd- och förvaltningsorganisationen som initierades under 2014 är nu på plats. Flera omflyttningar mellan kommunens olika administrativa lokaler har skett och den nya politiska ledningen har tillträtt i kommunens alla nämnder och styrelser.

En ny politisk ledning har naturligtvis ändrat fokus på den förda politiken. Den del jag är extra stolt över är en ökad takt i jämställdhetsarbetet. I början av 2015 undertecknade kommunen den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Undertecknandet är ett ställningstagande och åtagande att nå upp till de 30 artiklar som finns i deklarationen.

Jämlikhet och tidiga insatser har prioriterats, bland annat genom införandet av sociala investeringar. Flera kommunala verksamheter har HBTQ-certifierats. Inom utbildningsområdet har vi beslutat om en ny modell för fördelning av pengar till förskolor och skolor. Modellen gäller från och med 2016 och innebär att resurser i högre grad omfördelas till förmån för de förskolor och skolor som har större utmaningar än andra.

Oron i världen påverkar även Uppsala. Första januari 2016 bodde nära 4 000 asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd i Uppsala kommun. För oss är det viktigt att kommunen tar sitt ansvar och visar solidaritet mot de människor som har flytt undan krig och förtryck. Kommunens verksamheter har därför arbetat intensivt för att skaffa fram boenden och ge service till nyanlända flyktingar.

Möjligheterna till en positiv utveckling i hela Uppsala kommun är goda. Alla spännande företag, våra två universitet, vårt universitetssjukhus, statliga verk och inte minst vår kreativa miljö och vårt strategiska läge i Sveriges största arbetsmarknadsregion gör att människor söker sig hit. Uppsala har under 2015 för andra gången utsetts till Årets stadskommun i tidningen Fokus "Här är bäst att bo". Av samtliga 290 kommunerna hamnar Uppsala på en andra plats efter Stockholm. Under 2015 utsågs Uppsala även till Årets studentstad av Sveriges förenade studentkårer och vann en silverplats i tävlingen Årets stadskärna. En bekräftelse på att Uppsala är en bra plats att bo i.

När 2015 summeras går det att konstatera att vi har blivit 2 764 fler uppsalabor. Att Uppsalas fortsätter att växa är i grunden mycket positivt men ställer också krav. Befolkningstillväxten i kombination med den demografiska utvecklingen är utmaningar som innebär ett större behov av bland annat välfärd och jobb. För den rödgröna majoriteten är det viktigt att kommunen utvecklas hållbart.

Befolkningstillväxten ställer också krav på ökat bostadsbyggande. Under 2015 är 3 855 nya byggrätter antagna i detaljplaner. Över 2 000 nya bostäder har börjat byggas, vilket är fler än något annat år under 2000-talet. Kommunen driver på utvecklingen i större områden som Ulleråker och Södra staden för att få en högre byggtakt. För att underlätta för de bostadssökande i Uppsala har vi också beslutat att inrätta en bostadsförmedling som slår upp portarna i juni 2016.

Uppsala har målet att bli Sveriges bästa cykelstad. I år är andelen resor med cykel i Uppsala tätort är för första gången fler än bilresorna. Cyklingen har ökat från 28 till 36 procent medan bilresorna sjunkit från 39 till 34 procent. Vi har antagit ett långtgående vattenprogram, med mål och åtgärder för hur kommunens vattenområden ska få bättre vattenkvalitet och skärpt de långsiktiga klimatmålen. Uppsala ska vara fossilfria lokalt 2030 och klimatpositivt 2050.

Ordning och reda i ekonomin är helt avgörande för att lyckas med de investeringar som Uppsala behöver i skola, välfärd och hållbar utveckling. År 2015 har vi kommit en bit på väg mot en ekonomi i balans. Kommunkoncernens ekonomiska resultat efter skatt är i år -39 miljoner kronor (att jämföra med -110 miljoner kronor 2014). Genom att fortsätta vårt målmedvetna arbete och förebyggande åtgärder tänker vi vända kommunens underskott till överskott.

Jag vill avsluta genom att tacka alla engagerade och kompetenta medarbetare. Ni gör ett fantastiskt arbete och bidrar i allra högsta grad till den positiva utvecklingen i Uppsala. Under året har ni klarat kommunens stora förändringsarbete på ett utmärkt sätt. Jag vill också rikta ett tack till alla kommunens förtroendevalda som har visat sig redo att ta sig an kommunens utmaningar på ett konstruktivt sätt. Nu tar vi oss an framtiden tillsammans!

Marlene Burwick (S)
Kommunstyrelsens ordförande

2. Sammanfattning

Årsredovisningen är den samlade återrapporteringen av verksamheten från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige och kommunens invånare. Årsredovisningens syfte är att redovisa vad som åstadkommits under året och om målsättningarna uppfyllts.

Kvalitet i välfärden och hållbar utveckling

År 2015 präglades av den allvarligaste flyktingsituationen sedan andra världskriget. Kommunens verksamheter har arbetat intensivt för att skaffa fram boenden och ge service till nyanlända flyktingar. Uppsala har tagit emot 559 ensamkommande flyktingbarn, vilket är nära åtta gånger fler än de 70 platser kommunen hade avtalat med Migrationsverket om för 2015.

Under 2015 har kommunen beslutat om detaljplaner som gör det möjligt att bygga nästan 4 000 nya bostäder. Antalet bygglov har också ökat och kommunen driver på utvecklingen i större områden som Ulleråker och Södra staden för att få en högre byggtakt.

Kommunen har arbetat intensivt under året för att öka jämlikheten. Inom förskola och skola ska en ny modell för fördelning av pengar ge bättre förutsättningar för de förskolor och skolor som har de största utmaningarna. Genom sociala investeringar ska kommunen satsa för att förebygga sociala problem och framtida kostnader. Takten i jämställdhetsarbetet har ökat genom att kommunen undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet. Utifrån deklarationen har det under året tagits fram handlingsplaner för hur jämställdheten ska öka inom kommunens verksamheter.

I årsredovisningen används indikatorer som ett av flera underlag för att bedöma måluppfyllelse. Utvecklingen av indikatorer fortsätter och i årsredovisningen finns flera exempel på jämförelser med andra kommuner, med tidigare år och mellan olika målgrupper. Jämförelser och analyser har sammantaget lett till en bättre bild av nuläge och trend, något som i sin tur ger en bättre grund för fortsatt planering.

Kommunfullmäktiges 27 inriktningsmål sträcker sig från 2015 till 2018. Under 2015 har kommunens verksamheter till stor del uppnått ambitionerna för 16 av inriktningsmålen. För fem av inriktningsmålen är ambitionerna helt uppnådda, exempelvis målet att lärarnas tid med eleverna ska öka genom färre administrativa uppgifter och målet att Uppsala utvecklas som destination. För fyra av inriktningsmålen ligger utfallet längre från ambitionerna och för två av målen går utfallet inte att bedöma. Bland de mål som inte är helt uppnådda går det i många fall att se en positiv utveckling över tid. Inte för något mål går det att se en negativ utveckling. Nämnderna redovisar en mängd åtgärder som förväntas bidra till måluppfyllelse framöver.

Under 2015 har nämnderna genomfört 11 av kommunfullmäktiges 28 uppdrag, exempelvis inrättat en bostadsförmedling, skärpt klimatmålen och utvecklat möjligheterna till läxstöd i skolan. Av resterande uppdrag är 16 under genomförande, medan ett ännu inte har påbörjats i avvaktan på annat utvecklingsarbete. De uppdrag där arbete pågår har kommit olika långt men i många fall beräknas arbetet slutföras under 2016. Samtliga bolag uppfyller helt eller delvis sina ägardirektiv och alla utom fyra uppfyller sina avkastningskrav.

Kommunens verksamhet bedrivs i allt väsentligt effektivt och ändamålsenligt även om utrymme finns för förbättringar. Den nya nämnd- och förvaltningsorganisationen har lett till en tydligare och effektivare styrning med ökad politisk genomslagskraft.

I jämförelse med andra kommuner i Sverige utmärker sig Uppsala genom en hög tillväxttakt, hög utbildningsnivå och god sysselsättning. Uppsalaborna mår också generellt sett bättre än invånarna i övriga landet. Andelen cykelresor har ökat och har under året blivit fler än bilresorna i Uppsala tätort. Under 2015 utsågs Uppsala till Årets stadskommun för andra gången i tidningen Fokus sammanställning "Här är bäst att bo" och till Årets studentstad av Sveriges förenade studentkårer.

Men det finns också utmaningar. Hälsan skiljer sig åt mellan befolkningsgrupper, det finns fortfarande för få bostäder och det saknas arbetskraft inom flera branscher. Tillväxttakten och flyktingsituationen sätter press på kommunen att svara upp med en service som ger möjligheter till ett gott liv för dagens invånare utan att det påverkar kostnader, miljö eller hälsa för framtida generationer. Det finns en hög medvetenhet i kommunen om dessa utmaningar och de fungerar som en utgångspunkt i kommunens fortsatta planerings- och utvecklingsarbete.

Attraktiv arbetsgivare

Under året har kommunens verksamheter bidragit till utvecklingen inom inriktningsmålen att medarbetare har förutsättningar att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling och att erbjuda attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl i konkurrensen med andra arbetsgivare. Nya metoder för medarbetarsamtal har tagits fram på central nivå och det är som regel fortfarande många sökande till kommunens lediga anställningar, även om det finns undantag.

Den största gemensamma utmaningen som arbetsgivare är att säkerställa tillgången på den kompetens som krävs för att kommunen ska klara av välfärdsuppdraget. Redan idag finns flera initiativ till lösningar, men utmaningarna kring kompetensförsörjning innebär att kommunen även behöver hitta nya angreppssätt. Kommunens lönebildning är ett viktigt medel för att klara kompetensförsörjningen. Under 2015 har särskilda satsningar gjorts för socialsekreterare med myndighetsutövande uppdrag, förskollärare, fritidspedagoger och lärare inom grund- och gymnasieskola. En lönekartläggning under året visar en strukturell ojämställdhet mellan kvinnor och män, där män får högre lön än kvinnor vid likvärdig kompetensnivå.

Många ledare och medarbetare i kommunen påverkades under 2015 av den nya nämnd- och förvaltningsorganisationen. Förändringarna har genomförts för att långsiktigt samla kraft att möta upp en svår ekonomisk situation och ett ökat tryck på service. Graden av påverkan varierar mellan olika verksamheter men i det stora hela har organisationen klarat förändringen bra och personalomsättningen tycks inte ha ökat på grund av omstruktureringen.

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i Uppsala, precis som i övriga landet. Ökningen går att se både i verksamheter som berörts i stor och liten utsträckning av omorganisationen. Det verkar därför vara andra förändringar och en hög arbetsbelastning som ligger bakom ohälsan. Såväl korttids- som långtidssjukfrånvaron ökar och kvinnor har fortfarande en högre sjukfrånvaro än män. I bolagen har däremot män högre sjukfrånvaro än kvinnor.

Under 2015 har antalet tillsvidareanställda i kommunen ökat jämfört med 2014. Det har också skett ett trendbrott kring visstidsanställda, som minskar för första gången på fem år. Andelen som arbetar deltid ligger däremot på ungefär samma nivå som tidigare och det är fortfarande vanligare att kvinnor arbetar deltid än män. Det behövs därför ytterligare insatser för att uppnå målet att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens medarbetare.

Ordning och reda i ekonomin

Kommunkoncernens ekonomiska resultat efter skatt är -39 miljoner kronor (att jämföra med 110 miljoner kronor 2014). Resultatet påverkas bland annat av att intäkterna från skatter och kommunalekonomisk utjämning blev 74 miljoner kronor lägre än beräknat. Resultatet i kommunkoncernen är en sammanslagning (konsolidering) av resultatet från Uppsala kommun om 56 (-165) miljoner kronor och Uppsala Stadshus AB om 58 (148) miljoner kronor samt delägda bolag om 1 (10) miljoner kronor. För att det samlade resultatet för kommunkoncernen ska kunna redovisas korrekt har elimineringar och justeringar gjorts på totalt -154 miljoner kronor.

Kommunfullmäktiges budget för verksamhetsåret 2015 gav ett generellt effektiviseringskrav på 1,8 procent. Det innebär att nämnderna fick en generell uppräkning med endast 1,0 procent. Utöver det fick gymnasieskolan, barn och ungdomsvården och äldreomsorgen särskilda effektiviseringskrav då kostnaderna för dessa verksamheter under en längre tid varit högre än både standardkostnaden och kostnadsnivåerna hos liknande kommuner. Redan vid utgången av 2014 överskred vissa verksamheter sina budgetramar och inledde därmed verksamhetsåret 2015 med högre kostnadsnivåer än beräknat i kommunfullmäktiges budget. I praktiken innebar detta ytterligare effektiviseringskrav utöver de som fastställdes uttryckligen i budgeten.

Nettokostnaderna för nämnderna understeg budget med 56 miljoner kronor vilket ska jämföras med att de under 2014 översteg budget med 165 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen och den numera goda budgetföljsamheten ska ses i ljuset av ett allt högre demografiskt drivet kostnadstryck samt att prisindex för kommunal verksamhet (PKV) och att befolkningen ökade snabbare under 2015 än under 2014 (sammanlagt +0,4 procentenheter). Det innebar ett ökat kostnadstryck på de kommunala verksamheterna. Noterbart är att inga nämnder under 2015 antog budgetar som avvek negativt från fullmäktiges. Nettokostnadsutvecklingen under 2015 är ett resultat av ekonomiskt ansvarstagande, budgetdisciplin och ett hårt och enträget arbete i kommunens bolag och nämnder.

Inom flera verksamheter har kostnaden per individ i respektive målgrupp minskat eller varit oförändrad jämfört med föregående år. Den har minskat inom grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och barn- och ungdomsvård, men ökat inom förskola och individ- och familjeomsorg för vuxna.

Nettokostnaderna för barn- och ungdomsvård, äldreomsorg och gymnasieskola är fortfarande högre än vad som motiveras av Uppsalas strukturella förutsättningar. Kommunfullmäktige har därför beslut om en budget som innebär ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna för dessa verksamheter. Ansträngningar för att anpassa Uppsalas kostnader för gymnasieskola, barn- och ungdomsvård och äldreomsorg till standardkostnaderna och till kostnaderna hos liknande kommuner fortsätter.

Under 2015 gjorde kommunkoncernen investeringar på 2 043 miljoner kronor, varav 1 626 miljoner kronor i Uppsala stadshuskoncern och 417 miljoner kronor i Uppsala kommun. Investeringarna har i huvudsak handlat om bostäder inom Uppsalahem, lokaler för förskolor och skolor samt VA-verksamhet.

Soliditet är en indikator på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Ju större andel av tillgångarna som finansieras med lån, desto sämre blir den långsiktiga betalningsförmågan. Uppsala kommunkoncerns soliditet inklusive ansvarförbindelser uppgår till 12 procent vilket är en halvering sedan år 2000 och cirka 10 procentenheter under genomsnittet för kommuner med liknande förutsättningar. Det förklaras till stor del av att kommunen behövt ta lån för att göra nödvändiga investeringar som den höga tillväxttakten för med sig. Verksamheten i Uppsala Stadsteater AB och Uppsala Konsert och Kongress AB lånefinansieras med omkring 100 miljoner kronor per år inom ramen för Uppsala Stadshuskoncern. Denna finansiering är i sin nuvarande konstruktion en bidragande orsak till kommunkoncernens ökade skuldsättning.

Kommunens kreditvärdighet bedöms med halvårsvis uppdatering av Standard & Poor's som är ett av de ledande internationella kreditbedömningsinstituten. Kommunens långfristiga kreditvärdighet är den näst högsta (AA+), medan den kortfristiga kreditvärdigheten är den högsta möjliga (A-1+). De höga kreditbetygen är starka mått på finansiell säkerhet och ger kommunen tillgång till finansiering med goda villkor.

3. Kommunen som helhet

3.1. Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar arbetet med kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige och samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. Kommunstyrelsen bereder ärenden inför kommunfullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs.

Kommunstyrelsen leder planering och utveckling inom strategiskt viktiga politiska områden exempelvis hållbar utveckling. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för näringslivsfrågor, kommunens ekonomi, IT, arbetsgivarfrågor samt kris- och beredskap. Som kommunens arkivmyndighet har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens arkivfrågor.

Kommunstyrelsens analys

Kommunstyrelsen
(Belopp i miljoner kronor)
Bokslut 2013
Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2015
Kostnader 1 647,4 1 765,1 2 024,0 2 180,8
Intäkter exkl.
kommunbidrag
1 411,7 1 409,4 1 683,8 1 840,1
Nettokostnader 235,7 355,7 340,2 340,7
Kommunbidrag 289,9 303,8 358,0 377,2
Resultat  54,2 -51,9 17,8 36,5
Därav nettoreavinster
och utrangeringar
48,1 -1,2   62,6
         
Nettoinvesteringar 98,8 1 868,2 121,3 114,4

 
Kommunstyrelsen har under 2015 valt att fokusera på 15 av kommunfullmäktiges inriktningsmål i IVE 2015-2018. Urvalet är gjort utifrån vad kommunstyrelsen kan göra för att nå målen inom ramen för sitt ansvarsområde. Bedömningen av måluppfyllelse baseras på den del av målen som kommunstyrelsen kan råda över. Bedömningen är att åtgärderna för 13 inriktningsmål har uppnåtts. Aktiviteterna för ett mål är påbörjade men inte uppnådda. Målet om god hälsa för hela befolkningen (mål 27) är av sådan karaktär att det inte går att bedöma om målet är uppnått, men utveckling pågår.
Kommunstyrelsens måluppfyllelse beskrivs vidare i kapitlen Så styrs Uppsala kommun, Hållbar utveckling och Kommunen som arbetsgivare.

Kommunstyrelsens ekonomiska utmaningar under 2015 har varit att möta kommunens höga kostnadsnivå och svaga resultat, hantera hög skuldökningstakt och sjunkande soliditet samt att skapa en rimlig investeringsnivå i förhållande till höga ambitioner. Det fortsatta arbetet med att få till en mer rättvisande redovisning, inte minst inom exploatering och fastigheter, har varit i fokus, liksom att förstå kommunens utmaningar inom såväl olika delar som helhet.

Kommunstyrelsens ekonomiska utmaningar under 2015 har varit att möta kommunens höga kostnadsnivå och svaga resultat, hantera hög skuldökningstakt och sjunkande soliditet samt att skapa en rimlig investeringsnivå i förhållande till höga ambitioner. Det fortsatta arbetet med att få till en mer rättvisande redovisning, inte minst inom exploatering och fastigheter, har varit i fokus, liksom att förstå kommunens utmaningar inom såväl olika delar som helhet.

För att möta kommunens höga kostnadsnivåer har kommunstyrelsen tillsammans med SKL tagit fram en rapport om kommunens ekonomiska förutsättningar genom att analysera 2014 års ekonomi. En analys av kommunens investeringar har också genomförts tillsammans med Kommuninvest.

Kommunstyrelsens bokslut visar ett ekonomiskt resultat som uppgår till 36,5 miljoner kronor. I resultatet ingår 62,6 miljoner kronor som är nettot av realisationsvinster, realisationsförluster och utrangeringar för kommunstyrelsens exploatering och lokalförsörjning. Resultatet påverkas av 35,3 miljoner kronor i högre drift- och kapitalkostnader än budgeterat för Ulleråkersområdet samt 7,2 miljoner kronor i högre kostnader än budgeterat för renoveringen av gasturbinen för reservkraft.

Om man bortser från dessa jämförelsestörande poster blir kommunstyrelsens ekonomiska resultat 16,5 miljoner kronor. Ett underskott, som främst hör till fastighetsverksamheten, har påverkat resultatet med 6,0 miljoner kronor. Resterande del av resultatet uppgår till 22,5 miljoner kronor och återfinns inom den del av kommunstyrelsens ansvar som stöds av kommunledningskontorets ledning, avdelningar och staber. Det är 4,8 miljoner kronor bättre än resultatkravet på 17,7 miljoner kronor som lades på internservice när kommunstyrelsen övertog delar av produktionen från styrelsen för teknik och service.

Av resultatet på 4,8 miljoner kronor utgör 1,1 miljoner kronor ett överskott för de politiska sekreterarna och reserveras inom mandatperioden 2015-2018 för att respektive parti ska kunna förstärka sina sekreterarfunktioner under valåret. Resterande resultat förklaras av verksamhetsområdena infrastruktur och kommunledning som har lägre kostnader än budgeterat. Ytterligare förklaring är att en uppbyggnad av egen kompetens har påbörjats och rekryteringar har tillsatts senare än planerat.

Kommunstyrelsens investeringsutrymme för 2015 uppgick till 121,3 miljoner kronor varav 32,1 miljoner kronor avsåg pågående investeringsprojekt från tidigare år och 7,5 miljoner kronor ett investeringsutrymme för internservice. Totalt har kommunstyrelsen haft investeringsutgifter på 114,4 miljoner kronor under 2015. Av investeringsutgifterna var 84,8 miljoner kronor inte budgeterade och avsåg förvärv av fastighet Kungsängen 24:11, återköp från Sport-och rekreationsbolaget, ombyggnation av färdtjänstcentralen och andra ombyggnationer.

Av investeringsutrymmet utgjorde 44,8 miljoner kronor projekt inom IT-investeringar och e-förvaltning varav endast 3,2 miljoner kronor förbrukades. Av investeringsutrymmet för IT-investeringar och e-förvaltning flyttas 41,6 miljoner kronor till 2016. Merparten av projekten har senarelagts till följd av omorganisation och arbete med den strategiska IT-planen. Flera projekt är i uppstart, bland annat projekt för personaladministrativt system, ekonomisystem och ärende- och dokumenthanteringssystem.

Resterande investeringsutrymme om 76,5 miljoner kronor avser investeringar för markförvärv, inköp av bostäder/särskilda lokaler, åtgärder i lokaler, energiåtgärder och bredband. Förvärvskostnaden för bostadsrätter i Orstenen uppgick till 22,2 miljoner kronor och investeringar i kommunens administrativa lokaler uppgick till 1,9 miljoner kronor. Av investeringsutrymmet flyttas 5,1 miljoner kronor till 2016.

Enligt kommunfullmäktiges beslut 25 maj 2015 ska investeringsutrymmet för vindkraft på 46,0 miljoner kronor flyttas till kommunstyrelsen från gatu-och samhällsmiljönämnden. Totalt flyttas 92,7 miljoner kronor till kommunstyrelsens investeringsbudget 2016.

Utvecklingen inom kommunstyrelsens ansvarområden

Kommunstyrelsens uppdrag har förändrats under åren. Det visar sig i både budget och nettokostnadsutveckling. År 2012 övertogs mark- och exploateringsverksamheten, år 2013 övertogs lokalförsörjningsverksamheten och år 2014 förvärvades Ulleråkersområdet. Inför 2015 genomfördes den nya nämnd- och förvaltningsorganisationen och kommunstyrelsen övertog delar av produktionen från styrelsen för teknik och service.

Kommunstyrelsens nettokostnader återfinns inom verksamhetsområdena politisk verksamhet, infrastruktur, skydd, m.m., fritid och kultur, särskilt riktade insatser, affärsverksamhet samt kommunledning och gemensam verksamhet. Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen 2011-2015 för respektive verksamhetsområde.

  2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår          
Politisk verksamhet  49 602,8 48 073,5 48 355,5 55 602,3 59 138,8
Infrastruktur, skydd, m.m., 47 940,2 60 330,5 50 412,7 90 028,4 138 574,2
varav näringslivsfrämjande åtgärder 32 807,9 33 833,0 28 137,2 22 092,6 28 537,1
Fritid och kultur 6 510,7 7 444,9 7 442,2 10 575,5 7 410,3
Särskilt riktade insatser 4 280,0 2 434,0 3 825,0 4 542,9 0,0
Affärsverksamhet 0,0 0,0 -5,622,3 8 485,9 -6,431,7
Kommunledning och gemensam
verksamhet
134 903,0 146 386,9 172 102,3 185 262,1 204,528,1
varav lokalförsörjning 0,0 0,0 37 017,9 24 403,2 43 425,0


Nettokostnaderna för politisk verksamhet mellan åren 2014 och 2015 ökade med 3,5 miljoner. Det beror till största del på den nya ersättningsnivån för förtroendevalda och partistöd som beslutats av kommunfullmäktige inför mandatperioden 2015-2018.

Nettokostnadsutvecklingen inom verksamhetsområdet infrastruktur, skydd med mera förklaras till stor del av att kommunstyrelsen övertagit ansvaret för mark- och exploatering och förvärvat Ulleråkersområdet. Förändringen mellan 2014 och 2015 på 48,5 miljoner kronor beror på flera faktorer; ökade nettokostnader för Ulleråkersområdet och utökning kring verksamheterna hållbar utveckling och strategisk planering. Beredskapsverksamheten hade under 2015 högre nettokostnader och förvaltning av mark har utökats till att även omfatta jord och skog. Under 2014 skedde en genomgång av avtal inom näringslivsfrämjande åtgärder vilket tillfälligt innebar lägre nettokostnader. I jämförelse med R8-kommunerna är Uppsalas nettokostnader för näringslivsfrämjande åtgärder lägre.

Nettokostnaderna inom fritid och kultur var 3,0 miljoner kronor högre 2014 i och med att fredsåret uppmärksammades. Inom särskilda insatser redovisades arbetet med samverkanslösningar och flyttades 2015 till arbetsmarknadsnämnden.

Affärsverksamhet inrymmer i huvudsak den externa uthyrningen av bostäder och lokaler. År 2014 förvärvades Ulleråkersområdet och medförde ökade nettokostnader med 9,8 miljoner kronor. Därtill hade de särskilda bostäderna högre hyreskostnad vilket drog ner resultatet. År 2015 ökade nettokostnaderna för Ulleråkersområdet med ytterligare 1,7 miljoner kronor. De särskilda bostäderna hade intäkter som var 18,1 miljoner kronor högre än kostnaderna.

Nettokostnaderna för kommunledning och gemensam verksamhet år 2015 ökade med 19,3 miljoner. Det förklaras av lokalförsörjningens ökade nettokostnader med 19,0 miljoner kronor vilket beror på för låga hyror, tomma lokaler och retroaktiva kostnader.

Utmaning 2016

Kommunstyrelsen måste åstadkomma effektiv och proaktiv lokalförsörjning genom att skapa en god överblick över det totala fastighetsbeståndet som används för kommunal verksamhet och säkerställa att den totala lokalytan stämmer överens med behoven på kort och lång sikt. Lösningar som kan vara gränsöverskridande mellan olika verksamhetsområden måste identifieras samtidigt som kommunkoncernnyttan och ekonomin beaktas.

3.2. Så styrs Uppsala kommun

Kommuner spelar en viktig roll för den svenska demokratin. Den kommunala demokratin gör det möjligt för kommunens invånare att känna delaktighet och ta ansvar för samhällets utveckling. I Sverige har kommuner ett mycket stort ansvar för välfärd och samhällsservice. Det är därför viktigt att Uppsala kommun har effektiva sätt att utöva demokrati och genomföra demokratiskt fattade beslut.

Den högsta demokratiska församlingen i Uppsala är kommunfullmäktige. De förtroendevalda som finns i kommunfullmäktige är valda av kommunens invånare i allmänna val. Kommunfullmäktige bestämmer i sin tur vilka förtroendevalda som ska finnas i nämnder och styrelser. Det är också kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket av kommuninvånarnas pengar i form av exempelvis avgifter och kommunalskatt som ska gå till kommunens verksamheter och hur kommunen bör utvecklas.

Uppsala kommun leds av en samverkan mellan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet.

Cirkeldiagram över mandatfördelning i Uppsala kommunfullmäktige

Nämnderna och styrelserna ansvarar för olika avgränsade områden, exempelvis utbildning eller äldreomsorg. De får stöd i att styra sina ansvarsområden av en förvaltningsorganisation. Kommunstyrelsen har en särställning bland nämnderna genom att den leder och samordnar kommunens samlade verksamhet. En mer detaljerad beskrivning av kommunens styrning finns i Mål och budget 2016 med plan för 2017-2018 som kommunfullmäktige fattade beslut om i november 2015.

Organisationsschema över Uppsala kommun

Ökat genomslag för demokratiska beslut

Kommunens organisation ska uppfattas som tydlig och logisk. Kommunens invånare ska få del av en välfärd som håller hög kvalitet och landsbygd och stad ska utvecklas på ett hållbart sätt. För att det ska lyckas behöver kommunen ha ordning och reda i den kommunala ekonomin och vara en attraktiv arbetsgivare. Som ett led i att öka genomslaget för demokratiska politiska beslut har flera initiativ tagits.

Uppsala kommun har en ny nämnd- och förvaltningsorganisation från och med januari 2015. Den största förändringen handlar om att den tidigare beställar-utförarorganisationen kraftigt har tonats ned, framför allt genom att all pedagogisk verksamhet har samlats i en enda utbildningsnämnd. Kommunstyrelsen har aktivt stött arbetet med införandet av den nya organisationen. Exempelvis har kommungemensamma mallar för delegationsordningar tagits fram som förtydligar vem som ansvarar för beslut och vem som ansvarar för att verkställa besluten. Kommunstyrelsen har under året även beslutat om en ny delegationsordning för egen del och inrättat ett representationsutskott.

Under året har kommunstyrelsen arbetat med att bygga strukturer för att få ordning och reda där ekonomi och verksamhet hänger ihop. En ny planerings- och budgetprocess har införts där kommunfullmäktiges beslut har flyttats från juni till november. Kommunstyrelsen har också beslutat om riktlinjer för nämndernas verksamhetsplanering. Riktlinjen för nämndernas verksamhetsplanering syftar till att säkerställa genomslag för kommunfullmäktiges politiska prioriteringar samtidigt som nämnderna ges utrymme att utforma styrningen inom sitt ansvarsområde.

För att skapa en sammanhållen bild av styrningen har kommunstyrelsen förbättrat riktlinjen för styrdokument. Riktlinjen förtydligar vilka typer av styrdokument som kommunfullmäktige, nämnder och styrelser fattar beslut om och hur styrdokumenten hänger ihop. Riktlinjen skapar en mer enhetlig hantering av styrdokument och gör det lättare att genomföra och följa upp politiska beslut.

Ett av de första beslut kommunstyrelsen fattade efter valet 2014 var att upphäva den tidigare majoritetens beslut om att lägga ut IT-verksamheten på entreprenad. Under året har kommunstyrelsen beslutat om en policy och strategisk plan för IT-utveckling och digitalisering i Uppsala kommun. Policyn, tillsammans med den strategiska planen för IT-utveckling och digitalisering, beskriver en ny långsiktig inriktning för kommunens IT-verksamhet.

I arbetet med att bygga strukturer och skapa ordning och reda har kommunfullmäktige beslutat om en ny försäkringspolicy, som är ett verktyg bland flera för att trygga verksamhet och viktiga värden i kommunen. Policyn skapar en gemensam syn på hur Uppsala kommuns olika delar ska hantera försäkringar.

Kommunstyrelsen har under året lagt grunden för en mer robust krishanteringsorganisation och fattat beslut om en risk- och sårbarhetsanalys och åtgärdsplan för extraordinära händelser, en krisledningsplan och ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunstyrelsen har också infört Tjänsteman i Beredskap (TiB) och Kommunikatör i Beredskap (KiB), beslutat om styrning av elektricitet till prioriterade användare (styrel) samt utvärderat Tierps, Uppsalas och Östhammars kommuns samarbete i den gemensamma räddningsnämnden.

Intern kontroll

Intern kontroll är en del av kommunens styrning och syftar till att säkerställa att kommunfullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag uppfylls. Varje nämnd och styrelse fattar varje år beslut om en plan för intern kontroll utifrån en bedömning av risker för verksamhetens effektivitet, informationens tillförlitlighet och verksamhetens förmåga att följa styrdokument. Planerna för intern kontroll innehåller kontrollmoment som följs upp och rapporteras under året.

Nämndernas internkontrollplaner för 2015 innehåller kontrollmoment för både verksamhetsspecifika risker, exempelvis myndighetsutövning, och mer generella risker, exempelvis mutor, attestering och sekretesshantering. Uppföljningarna skiljer sig åt i omfång och innehåll. Det allmänna intrycket är att den interna kontrollen över lag genomförts på ett ärligt och öppet sätt och att den interna kontrollen i kommunen 2015 var acceptabel. Nästan alla nämnders uppföljning visar tydligt om det finns några brister som behöver åtgärdas. Där nämnderna upptäcker brister lyfter de fram förbättrande åtgärder.

Under 2015 har kommunstyrelsen beslutat om en riktlinje som kompletterar reglementet för intern kontroll och som förtydligar hur arbetet med riskanalys och intern kontroll ska gå till. Bland annat framgår att de risker som identifieras och värderas också ska hanteras förebyggande. På så sätt knyts riskanalysen nära verksamheternas förbättringsarbete. Kommunstyrelsens riktlinjer får genomslag från och med internkontrollplanerna för 2016.

3.3. Hållbar utveckling

En hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Ett hållbart samhälle innebär att social sammanhållning, ekologisk balans, ekonomisk utveckling och välfärd förenas med en god och trygg miljö för Uppsalas invånare. De tre dimensionerna av hållbar utveckling – den sociala, den ekologiska och den ekonomiska – ska ömsesidigt stödja varandra.

Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 för hållbar utveckling med 17 globala mål och 169 globala delmål. Målen har starka kopplingar till de tre hållbarhetsdimensionerna och kommer direkt eller indirekt att påverka det kommunala ansvaret.

FN:s 17 globala mål

Utmaningarna för att skapa ett hållbart samhälle är komplexa och kräver långsiktiga åtgärder som ofta är rör flera samhällssektorer. Kommunen arbetar därför med att integrera hållbarhetsfrågorna i nämndernas och styrelsernas kärnuppdrag, bland annat genom kommunfullmäktiges styrning via Mål och budget. På så sätt blir hållbarhetsfrågorna integrerade i den kommunala verksamheten som helhet.

Social hållbarhet

Demografisk utveckling i ett växande Uppsala

Uppsala är en växande kommun med en relativt ung befolkning i jämförelse med övriga landet. Det är naturligt eftersom Uppsala är en studentstad. Den demografiska utvecklingen kommer dock att ställa höga krav på samhället. Åldersgruppen 65+ kommer att öka med 30 000 personer om året i Sverige. Även i Uppsala kommer antalet äldre att öka under lång tid framöver. Det kräver insatser av kommunen.

Graf som visar befolkningens ålder i Uppsala kommun och Sverige som helhet

Bristen på bostäder är ett växande problem och de bostäder som finns är i många fall dåligt anpassade till fysiska funktionsvariationer. Det riskerar att leda till att många äldre efter hand hamnar i en ohållbar bostadssituation. Under 2015 presenterades en utredning som pekar på hur viktigt det är att öka tillgängligheten i flerbostadshus (SOU 2015:85). Både bostäder och miljön runt bostäderna behöver bli mer tillgängliga för att fler ska kunna bo kvar hemma. Äldre bor ofta i bostäder som är dåligt anpassade till funktionsvariationer. Nyare fastigheter har den bästa tillgängligheten, men har ofta högre hyror än äldre fastigheter. Pensionerna försämras vid 70 års ålder. Det gör det svårt för många pensionärer att flytta till nyare lägenheter, men också att betala sin nuvarande boendekostnad. Hyror och avgifter stiger årligen snabbare än det bostadstillägg som går att söka. Frågan om tillgängliga lägenheter för äldre är även en jämställdhetsfråga. Kvinnor har ofta en kortare förvärvsarbetande period bakom sig, vilket ger låga pensioner.

En öppen och solidarisk kommun

Flyktingsituationen i Europa är den allvarligaste sedan andra världskriget. Fler människor än någonsin sökte asyl i Sverige 2015 och majoriteten har kommit under årets andra hälft. Av dessa är många ensamkommande barn. I december hade drygt 160 000 personer ansökt om asyl i Sverige, varav över 35 000 ensamkommande barn. Det största antalet asylsökande kommer från Syrien, Afghanistan och Irak.

Antalet asylsökande har ökat väsentligt även till Uppsala. Första januari 2016 bodde nära 4 000 asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd i Uppsala kommun. Det kan jämföras med 1 350 personer året innan. Av de 4 000 personerna i januari 2016 var 1 150 ensamkommande barn.

Stapeldiagram som visar antal asylsökande boende i Uppsala 2013-2015, utifrån ålder.

Asylsökande boende i Uppsala utifrån ålder 2013–2015. Källa: Migrationsverket.
Gruppen asylsökande boende i Uppsala har ökat kraftigt under de senaste åren. Volymen har mer än fördubblats varje år. En stor del av ökningen det senaste året har bestått av barn och unga. Många av dessa är ensamkommande.

Ökningen av antalet flyktingar har inneburit en ansträngd situation för mottagningssystemet, bland annat när det gäller bostäder/platser, gode män och skolor. Kommunen hanterade och klarade av mottagningen under 2015 men situationen kräver en omställning för att kommunen fullt ut ska kunna leva upp till sina åtaganden och ambitioner. Flera nämnder är berörda och med anledning av det har ett kommunövergripande strategiskt förbättringsarbete startats. Behovet av samordning är stort. Det är också viktigt att skapa en helhetsbild och gemensamma planeringsförutsättningar för mottagandet.

Invandringen är en förutsättning för att klara av den framtida försörjningskvoten, det vill säga hur många icke arbetande personer var och en i arbetsför ålder måste försörja. Det är därför viktigt att skapa ett flyktingmottagande av hög kvalitet och se till att ta tillvara på den kompetens som kommer till kommunen med de nyanlända. För att ta kunna göra det behövs investeringar i framförallt utbildning, arbetsmarknadsinsatser och bostäder. Uppsala kommun har i en nationell jämförelse låg arbetslöshet och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Kommunen har därför mycket bra förutsättningar att lyckas med integrationen.

Välmående kommun med skillnader

Uppsalaborna mår generellt bättre än genomsnittet i Sverige. Till exempel har uppsalaborna något längre medellivslängd, är mer fysiskt aktiva och har ett lägre ohälsotal. Antalet dödsfall till följd av hjärtsjukdomar minskar konstant. Men det finns också utmaningar. Den psykiska ohälsan ökar, främst bland unga. Det finns också skillnader i hälsa mellan kvinnor och män, mellan olika grupper i samhället och mellan geografiska områden.

Kvinnor har generellt ett högre ohälsotal än män. Personer som bor på landsbygden har generellt högre ohälsotal och lägre utbildningsnivå än de som bor i staden. Skillnaderna mellan stadens olika områden är dock ännu större. De som bor i områden med högre medelinkomst mår bättre än de som bor i områden med lägre medelinkomst. Samma skillnad gäller också om man ser till utbildningsnivå. Följande kartbilder beskriver skillnader mellan hur många ohälsodagar invånare i genomsnitt har i olika geografiska områden i kommunen.

Karta över skillnader i ohälsotal inom Uppsala stad

Skillnader i ohälsotal inom staden.

Karta över skillnader i ohälsotal mellan landsbygder.

Skillnader i ohälsotal mellan landsbygder.

Bland ungdomar skattar flickor sin hälsa sämre än pojkar i alla mätningar. Flickors ohälsa ökar över tid medan pojkars har legat nästintill oförändrad. De som mår sämst är ungdomar som inte identifierar sig som varken flicka eller pojke.

Stapeldiagram över självskattad hälsa hos ungdomar.

 Självskattad hälsa hos ungdomar. Källa: Liv och hälsa ung.

Flera studier visar också på att nyanlända oftare än andra lider av depression och att det är vanligt förekommande att ensamkommande barn drabbas av traumarelaterad ohälsa och depression.

Sammanfattningsvis kan konstateras att skillnader i hälsa ställer krav på ett mer strukturellt förebyggande arbete. Med anledning av det har kommunen valt att fokusera på breda insatser för att öka kunskaper om HBTQ-personers situation. Kommunen ökar också satsningar kring integrationsprojekt och insatser för öka etableringstakten för nyanlända. Genom samverkansavtalet mellan kommun och polis bedrivs ett tidigt förebyggande arbete för att identifiera ungdomar som är på väg in i utanförskap. Detta är viktiga satsningar som ska bidra till minskade skillnader i hälsa och levnadsvillkor.

2015 i korthet

Fortsatt minskning av antalet anmälda brott

I jämförelse med andra län och kommuner har Uppsala inte någon hög anmäld brottslighet. Eftersom Uppsala är en stor stad anmäls ett stort antal brott men i relation till folkmängden är kommunen inte hårt drabbad, snarare tvärtom. 2015 anmäldes 22 211 brott i kommunen år 2015, vilket motsvarar 10 711 anmälda brott per 100 000 invånare. Jämförelsetalet för hela landet är 15 304 anmälda brott per 100 000 invånare.

I Liv och Hälsa ung-mätningen 2015 framkom dock att allt fler ungdomar känner sig otrygga. Det gäller både pojkar och flickor men generellt är flickor mer otrygga. Den plats som både pojkar och flickor uppger som mest otrygg är centrum.

Våldsbejakande extremism
Regeringen har under året tagit fram tolv rekommendationer att utgå ifrån för att göra av en lokal plan mot våldsbejakande extremism (att använda våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer). Våldsbejakande extremistiska handlingar är ett hot mot de personer som utsätts, men också mot grundläggande demokratiska värden.

Enligt polisen finns det i Uppsala en liten grupp individer inom höger- och vänsterextremistiska rörelser. Kommunen har tillsammans med polisen under 2015 påbörjat ett arbete med att förebygga radikalisering hos unga.

Undertecknande av CEMR-deklarationen
Uppsala har under 2015 ökat takten i jämställdhetsarbetet. I början av 2015 undertecknade kommunen den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklaration). Undertecknandet är ett ställningstagande och ett åtagande att nå upp till de 30 artiklar som finns i deklarationen. Under 2015 har de flesta av kommunens förvaltningar och bolag tagit fram handlingsplaner som beskriver vilka artiklar i deklarationen de arbetar med och på vilket sätt. En handlingsplan för hela kommunen kommer att tas fram under våren 2016. Handlingsplanerna är konkreta redskap i kommunens arbete med jämställdhetsintegrering.

De första kommunala verksamheterna HBTQ-certifieras
Under 2015 har de första kommunala verksamheterna genomgått en HBTQ-certifiering. Hittills har sex fritidsgårdar och ett museum gått en utbildning om att utforma verksamheter på ett normkritiskt sätt. Under 2016 kommer fler verksamheter att certifieras och kompletterande utbildningsinsatser kommer att genomföras.

Kommunen inför sociala investeringar
Under 2015 beslutade kommunstyrelsen om riktlinjer för att arbeta med sociala investeringar. Riktlinjerna ska stödja arbetet med att förebygga att människor hamnar i sociala problem, exempelvis fysisk och psykisk ohälsa, utanför arbetsmarknaden, i kriminalitet eller i drogmissbruk. Genom att se förebyggande insatser som investeringar för att förebygga framtida kostnader och sociala problem uppmuntrar kommunen till att utveckla befintliga metoder och att ta fram och pröva nya.

Ekologisk hållbarhet

Händelser utanför kommunen som påverkar den ekologiska hållbarheten

Förenta nationerna lyckades 2015 ena världens nationer i tre viktiga frågor. I Addis Abeba antogs deklarationen om finansiering av en hållbar utveckling, i New York antog FN det nya programmet för hållbar utveckling (Agenda 2030) och i december förhandlades ett nytt globalt klimatavtal fram i Paris.

Under 2015 kom framför allt två lagförslag från regeringen som kan påverka Uppsalas klimatarbete. Det första är skattehöjningar för biogas och andra biodrivmedel, som tidigare varit skattebefriade. En stor osäkerhet inom biodrivmedelsområdet har lett till att marknaden för bioetanol- och gasfordon drastiskt minskat och att dieselfordon ökat kraftigt, vilket också avspeglas i Uppsala. Det andra är ett förslag om att undantaget från energiskatt på el från förnybara källor avgränsas till små anläggningar. Följden blir att investeringar i sol- och vindkraft blir mindre lönsamma och attraktiva.

Begränsad klimatpåverkan

Uppsalas klimatpåverkan från lokal energianvändning, transporter, jordbruk och Uppsalabornas långväga resande har minskat sedan 1990, både per invånare och i absoluta tal. Under 2015 beräknas klimatpåverkan vara cirka 1 160 tusen ton, vilket motsvarar 5,7 ton per invånare. Jämfört med 1990 är det en minskning med cirka 17 procent i absoluta tal och 37 procent per invånare. Minskningen per invånare är större än i absoluta tal, eftersom antalet invånare i kommunen har ökat med över 40 000 sedan 1990.

Klimatmålet till år 2020 är att minska utsläppen med ytterligare 30 procent, till cirka 1000 ton eller 4,5 ton per invånare. År 2030 ska Uppsala vara fossilfritt och använda förnybara energikällor. År 2040 ska utsläppen vara låga och från 2050 och framåt ska Uppsala vara klimatpositiv. Att vara klimatpositiv innebär "negativa utsläpp", där kol och koldioxid börjar plockas ur atmosfären.

Utsläppen från den lokala energianvändningen fortsätter att minska. Utsläppen från det lokala trafikarbetet minskade med i genomsnitt cirka 20 procent 2011-2013 jämfört med 1990. Minskningen av utsläpp från lokala aktiviteter äts dock till stor del upp av en kraftig ökning av utsläpp från långväga semesterresande där flyg dominerar (en ökning på cirka 100 procent från 1990 till 2013-2014). Utsläppen från tillverkning av livsmedel, produkter och byggnadsmaterial utanför Uppsala är idag inte med i den kommungeografiska sammanställningen på grund av brist på statistik. Överslagsberäkningar visar att utsläppen från särskilt livsmedelsektorn och byggprocessen är betydande.

De klimatscenarier som Uppsala klimatprotokoll tog fram 2014-2015 visar att det krävs fortsatt hårt arbete från samtliga lokala aktörer och en starkare nationell politik för att nå målet 2020. För att nå låga utsläpp på lång sikt krävs omställningar inom de flesta områden och nivåer i samhället, inklusive mer klimatmedvetna semestervanor. För att snabba på arbetet satsar kommunen på samarbetet i Uppsala klimatprotokoll – ett nätverk för företag, universitet, offentlig verksamhet och miljöföreningar för att tillsammans nå längre.

Stapeldiagram över historisk klimatpåverkan och klimatmål.

Trots åtgärder för att minska klimatutsläppen kommer Uppsala att drabbas av klimatförändringar. Kommunens klimatmål är satta för att effekterna inte ska bli ohanterliga. SMHI har 2015 beräknat effekterna för Uppsala om världen inte lyckas med målet att hålla den globala temperaturökningen under två grader och helst närmare 1,5 grader. Enligt SMHI:s prognos kommer temperaturen i Uppsala län till år 2100 då att öka med fem till sju grader på vintern och tre till fem grader på sommaren. Konsekvenserna antas bli fler extrema väderhändelser i form av värmeböljor, torka, skyfall, stormar, höga flöden, översvämningar och havsnivåhöjningar. Det kommer bland annat att påverka Uppsalas råvattentillgångar. Även kemiska och mikrobiologiskt betingade hälsorisker kan öka i omfattning.

Klimatförändringarna ställer ökade krav på samhället att kunna hantera både längre torrperioder och perioder med högre flöden och vattennivåer. Uppsala behöver arbeta förebyggande och planera och utveckla beredskap för hur man ska hantera extrem nederbörd, extrem torka och värmeböljor. En utmaning är att balansera krav på ökad exploatering och förtätning med klimatanpassningsåtgärder som en ökad andel grönområden.

Uppsalas och Uppsalas kommuns värmeförsörjning sker till största del genom fjärrvärme från Vattenfall AB, varav den förnybara andelen 2015 var cirka 48 procent. De fossila andelarna består till största delen av torv och en ökande andel plast i det brännbara avfallet. Vattenfall tänker investera i en biobränsleeldad panna och avveckla torven runt 2020 för att bli klimatneutrala till år 2030. Plastandelen i det brännbara avfallet behöver minska och samverkan kring det sker i Uppsala klimatprotokoll.

Idag finns 0,7 MW solenergi installerat i kommunen, varav kommunorganisationen står för hälften. De kommunala bolagen har antagit mål om cirka 11 MW solenergi. Alla fastighetsägande bolag har installerat eller planerar att installera solenergi. Skolfastigheter kommer att stå för den största andelen.

För att minska utsläppen av växthusgas från transportsektorn och för att bryta fossilberoendet krävs ett utbyte av fossila bränslen mot hållbara bränslen som biodrivmedel, en ökad elektrifiering samt mer resurseffektiva fordon och samordnade transportlösningar. För Uppsala kommun var andelen fossilbränslefria tjänstefordon 14 procent 2015 (personbilar och lätta lastbilar). Andelen fossilfria bränslen i tjänstefordon var 31 procent (jämfört med 23 procent 2014). Ökningen beror i huvudsak på ökad inblandning av förnybart bränsle i biodiesel (HVO). Användningen av etanol och biogas är låg. Starkare åtgärder måste därför till för att de kommungeografiska såväl som de organisatoriska målen ska kunna nås. Utfasning av fossilt drivna fordon till bioetanol, biogas och batterialternativ pågår. Ökning av biogastillförsel och distribution samt säkring och användning av den befintliga bioetanolinfrastrukturen har hög prioritet.

Linjediagram: Andel förnybart/fossilbränslefritt i bränsle för tjänstefordon 2011-2015, Uppsala kommunorganisation.

Andel förnybart/fossilbränslefritt i bränsle för tjänstefordon, Uppsala kommunorganisation.

Kommunen genomför resvaneundersökningar vart femte år med start år 2000. 2015 års undersökning visar att andelen resor med cykel i Uppsala tätort för första gången är fler än bilresorna. Cyklingen har ökat från 28 till 36 procent medan bilresorna sjunkit från 39 till 34 procent. Samtidigt minskar bilresorna i hela kommunen från 42 procent till 37. Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad. Ett flertal åtgärder genomförs för att nå målet exempelvis fysiska investeringar som snabbcykelvägar och informationssatsningen "Vintercyklisten". Trendbrottet för mer cykling är ett positivt resultat i arbetet mot målet.

Grundvatten av god kvalitet

Uppsalaåsen är ett av Sveriges största grundvattenmagasin och är identifierad av Sveriges Geologiska Undersökning som nationellt betydelsefull för vattenförsörjningen. Uppsala stad är placerad på sin dricksvattentäkt vilket ställer höga krav på kommunens planering och exploatering. Ju mer bebyggelse och ju fler verksamheter som finns i närheten, desto större är risken för att vattentäkten påverkas negativt.

Problem som har noterats är förhöjda halter av nitrat (Knutby), uran (Björklinge) samt i Uppsalaåsen PFAS (högfluorerade ämnen) och BAM (en bekämpningsmedelsrest). Uran är naturligt förekommande och kopplat till berggrundens sammansättning. Källan till PFAS i Uppsala kan kopplas till Ärna flygplats där man använt brandskum som innehåller sådana ämnen. I Uppsala renas dricksvattnet från ämnet men kemikalien är fortfaranden en potentiell miljörisk. BAM kommer från bekämpningsmedelet Totex som numera är förbjudet. Ytterligare en föroreningsrisk är klorerade lösningsmedel som läckt ut från kemtvättar.

Levande sjöar och vattendrag och ingen övergödning

Statusklassningen av ytvattenförekomster visar att Uppsalas ytvattenförekomster har måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Belastningen av näringsämnen gör att sjöar och vattendrag växer igen och att algblomningar uppträder oftare och mer utbrett. De största källorna till föroreningarna är läckage från jordbruksmark, utsläpp från enskilda avlopp och kommunala avloppsreningsverk samt via dagvatten.

Karta över vattenförekomster i Uppsala.

Vattenförekomster i Uppsala. Grön färg innebär God ekologisk status medan gul, orange och röd visar att vattenförekomsten inte klarar miljökvalitetsnormerna för vatten (Källa VISS).

Kommunens investeringar för att återskapa fria vandringsvägar för vattendjur bidrar till att uppnå nationella miljökvalitetsmål och fastställda miljökvalitetsnormer för vatten. Samtidigt gynnas vattendragens ekosystemtjänster genom ett förbättrat fritidsfiske och att olika kulturmiljövärden förstärks. Under 2015 påbörjades en fiskvandringsväg vid Ulva kvarn.

Frisk luft

I Sverige har i elva kommuner och två län beslut om åtgärdsprogram för minskade utsläpp eftersom utsläppsnormerna för luft överskrids. I Uppsala är det framför allt dygnsmedelvärden för hälsovådliga partiklar och kväveoxider som är den stora utmaningen. Trafiken är den stora källan. Uppsala klarade 2015 normerna för både partiklar och kväveoxider.

Linjediagram: Antal dygn då halten av partiklar överskridit 50 mikrogram per kubikmeter luft, 1998-2015.

Antal dygn då halten av partiklar överskridit 50 mikrogram per kubikmeter luft. Antal tillåtna dygn är 35 stycken per år som visas som heldraget streck. Den röda linjen är en trendlinje. År 2007 är missvisande eftersom mätningar inte kunde genomföras hela det året.

God bebyggd miljö - buller

Ett åtgärdsprogram mot omgivningsbuller antogs av kommunen i september 2015. Aktiviteterna i åtgärdsprogrammet har börjat genomföras och pågår fram till och med 2018. En ny bullerkartläggning förebereds enligt krav i förordningen mot omgivningsbuller.

Giftfri miljö

I arbetet för en giftfri förskola har hittills 83 (av 105) kommunala förskolor och 50 (av 115) fristående förskolor genomfört inventering och utsortering av olämpligt material. Det gäller bland annat leksaker, skapandematerial, möbler, material i kontakt med mat och städ- och hygienartiklar. En utbildningsplan för giftfri förskola har tagits fram och en första omgång av utbildning för chefer och miljöombud på förskolor har genomförts. Giftfri förskola är en prioriterad punkt i Miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn.

Under 2015 har kommunen använt 28 procent ekologiska livsmedel i den egna måltidsproduktionen, jämfört med 20,5 procent 2014. Under året har en handlingsplan tagits fram för fortsatt arbete mot målet 2023 då andelen ekologiska livsmedel inom kommunfinansierad verksamhet ska vara 100 procent. En utmaning att hantera är övergången till ekologisk mat i externa verksamheter som finansieras av kommunen, exempelvis fristående förskolor och skolor. Möjligheter är det stora intresset för hållbar mat hos unga i fritidsverksamheter, hos föräldrar i förskolan och hos kommunens egna medarbetare.

Natur

Naturfrågorna omfattar de nationella miljömålen Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

Den biologiska mångfalden i Sverige utarmas i snabb takt och antalet rödlistade och hotade arter ökar. Det finns flera orsaker till den minskande mångfalden men avverkning av skog och igenväxning av kulturlandskapet dominerar. I Uppsalas naturreservat och tätortsnära skogar är den biologiska mångfalden hög, framförallt på grund av att gammelskog sparas.

Genom att skydda delar av stadens omgivande mark och vatten kan en biologisk mångfald utvecklas. För att balansera stadens växande och natur- och kulturvärden måste dessa värden beaktas tidigt i samhällsplaneringen. I exploateringen av Rosendal planeras exempelvis gröna korridorer för att skydda Uppsalas ansvarsart cinnoberbaggen. Under året har ett omfattande arbete gjorts med att lägga ut död ved i faunadepåer för att främja arten. En annan art som är hotad i Uppsala är råkan, som bedöms vara helt borta inom fem-tio år om nuvarande trend fortsätter.

2015 i korthet

Kommunens ekologiska ramverk ger miljöstyrning åt kommunens samtliga planer och program. Ramverket innehåller flera olika planer och program inom arbetet med ekologisk hållbarhet. Miljö- och klimatprogrammet 2014-2023 är det tydligaste. I tabellen nedan redovisas exempel på några viktiga resultat och åtgärder för 2015.

Nationellt miljömål Kommunens mål Åtgärd Resultat 2015
Begränsad klimatpåverkan Solenergi, 30 MW år
2020 i kommunen
Solfokusgrupp i Uppsala klimatprotokoll. Stöd till kommunbolagens planering. Nationell sol-elmässa. Sol-karta på ww.uppsala.se. Ca 0,7 MW solenergi installerat i kommunen, varav kommunen står för hälften.
Begränsad klimatpåverkan Fossilbränslefri kommunal fordonspark 2020
(personbilar och lätta lastbilar)
Plan för utfasning av fossila fordon och bränslen. Andelen fossilbränslefria fordon utgör 14 procent. Andelen fossilfria bränslen 31 procent (jämfört med 23 procent 2014).
Giftfri miljö Ekologisk mat i kommunen ska vara 100 procent år 2023   Andelen ekologiska livsmedel i den egna måltidsproduktionen, utgör 28 procent jämfört med 20,5 procent 2014.
Giftfri miljö - Giftfri förskola 83 (av 105) kommunala förskolor och 50 (av 115) fristående har genomfört inventering och utsortering.
Frisk luft Klara lagstiftade Miljökvalitetsnormer Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid. Normerna klarades för tredje året i rad.
Ett rikt växt- och djurliv   Under året har omfattande arbete gjorts med att lägga ut död ved i faunadepåer för att främja cinnoberbagge. -

Nedan redovisas några av de viktigaste besluten 2015:

  • Kommunens nya åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för luft fastställdes av länsstyrelsen våren 2015.
  • De kommunala bolagen har antagit mål om cirka 11 MW solenergi. Uppsala kommun fastighets AB och Skolfastigheter AB har de största planerade installationerna, båda cirka 250 kW.
  • Den tredje perioden av Uppsala klimatprotokoll inleddes. Den nya perioden har fler medlemmar och antalet uppgår nu till 33 lokala aktörer med mer än 30 000 anställda.
  • Ett åtgärdsprogram mot omgivningsbuller antogs av kommunen i september 2015.
  • Kommunen antog i december 2015 ett långtgående vattenprogram, med mål och åtgärder för hur kommunens vattenområden ska få bättre vattenkvalitet.
  • Kommunen skärpte de långsiktiga klimatmålen i december. Uppsala ska vara fossilfria lokalt 2030 och klimatpositiva 2050. Kommunen ska bidra till global ekologisk återhämtning och välfärd.

Ekonomisk hållbarhet

För att säkra en hållbar ekonomisk utveckling krävs att människor har arbete. Detta förutsätter ett gott företagsklimat där kunskap och innovationer kan användas för att starta företag och där Uppsala som plats behåller en hög attraktivitet.

Händelser utanför kommunen som påverkar den ekonomiska hållbarheten

Uppsala syns i Stockholmsregionen
Stockholmsregionen pekas ut som en av världens mest intressanta regioner för nystartade och kunskapsintensiva företag. Regionen attraherar många internationella och nationella investeringar. Under året har flera uppmärksammade uppköp och investeringar skett, exempelvis en 800 miljonersinvestering hos GE Healthcare i Uppsala. I slutet av 2015 tilldelades Uppsala län över 100 miljoner kronor från EU:s strukturfonder för utvecklingsprojekt inom områden som kompetensförsörjning, innovation och entreprenörskap samt koldioxidsnål ekonomi. Båda dessa händelser visar på styrkan hos Uppsala kommun och bidrar samtidigt till att stärka det lokala näringslivet.

Ökad efterfrågan på mark och lokaler i Uppsala
Näringslivet har en stor efterfrågan på mark och lokaler i Uppsala. Samtidigt är bostadsbyggandet stort och det finns en hög efterfrågan finns på mark för bostäder. För att kunna göra en hög byggtakt möjlig måste kommunen ha en hög service med en fysisk planering som ger förutsättningar för den näringslivsutveckling som är önskvärd.

Hög efterfrågan på bostäder och lokaler

Befolkningsutvecklingen i Uppsala kommun följer en starkt positiv trend och ökar både på landsbygden och i staden. Medelåldern är yngre än i Sverige som helhet men precis som i landet i övrigt ökar andelen personer över 65 år. Kommunens fokus på ett ökat byggande kommer att medföra en än högre inflyttning och 2050 beräknas kommunen kunna ha upp till 350 000 invånare.

För att befolkningstillväxten ska kunna ske på ett hållbart sätt krävs också att arbeten skapas i kommunen. Visionen för Uppsala kommun är tydlig. Kommunen ska vara levande med en hög dagbefolkning, det vill säga människor som arbetar i kommunen (nattbefolkning är de som bor i kommunen). För att matcha den befolkningsökning som planeras behöver minst 50 000 nya arbetstillfällen skapas för att behålla dagens kvot mellan dag- och nattbefolkning. Den politiska ambitionen är högre än så och viljan är att skapa 2 000 nya arbetstillfällen per år. Det medför att totalt 70 000 nya arbetstillfällen behöver skapas fram till 2050. Idag finns drygt 100 000 arbetstillfällen i kommunen. Drygt 60 000 av dem finns i privat sektor där de kunskapsintensiva branscherna och företagsservice är störst. Även handel och byggbranschen står för många arbeten. Det är därför viktigt att hitta en lämplig balans mellan bostäder och verksamhetslokaler för att behålla attraktiviteten och samtidigt tillgodose efterfrågan. Utan bostäder kan inte företagen anställa och utan arbetsplatser behövs inte lika många bostäder.

Högt nyföretagande

År 2015 startades cirka sex företag per 1 000 invånare i Uppsala kommun, totalt 1 297 företag. Det motsvarar ungefär fyra företag per dag. Uppsala ligger i och med det på plats 30 av landets 290 kommuner i nyföretagande och har legat kring denna nivå i många år. I toppkommunerna Stockholm och Danderyd startas ungefär dubbelt så många företag per invånare som i Uppsala.

Varje år flyttar några hundra företag till Uppsala, vilket är något fler än de som flyttar ut. Det går att se en ökande trend med fler som flyttar in, men även fler som flyttar ut. Totalt finns knappt 20 000 registrerade företag i kommunen. Drygt hälften är aktiva och har anställda. Under året har konkurserna ökat i Uppsala och varit bland de högsta procentuellt sett i Sverige, även om det inte är många i antal. För att nå målet om 2 000 nya arbetstillfällen per år behöver nyföretagandet öka till en ny nivå och fler företag måste välja att stanna kvar och utvecklas i kommunen.

Stapeldiagram: Nyregistrerade företag i Uppsala kommun 2006-2015.

Nyregistrerade företag i Uppsala kommun 2006–2015, årsstatistik från Bolagsverket.

Framgångsrika företag

Under 2015 har flera listor publicerats av olika aktörer som visar framgångsrika företag. I Uppsala kommun är rekordmånga företag med på Dagens industris nominering av tillväxtföretag, så kallade "gaseller". Företagarnas undersökning Årets företagarkommun visar att tillväxten är fortsatt god och att resultaten i kommunens aktiebolag förbättras. Företagen har god tillväxt i många branscher, men byggbranschen och högteknologiska företag sticker ut. Inom handel startas många nya företag och omsättningen i stadskärnan har bland de högsta ökningarna i landet.

Kompetensbrist

Kompetens är en nyckelfaktor för näringslivets tillväxt. Det finns en hög efterfrågan på personal inom många olika yrken. I Uppsala kommun har drygt 65 procent av kvinnorna och 55 procent av männen en eftergymnasial utbildning. Det är betydligt högre än genomsnittet för Sverige. Trots detta och det höga utflödet av studenter från de båda universiteten hittar inte företagen i Uppsala den personal de behöver i tillräcklig utsträckning. Inom yrken som inte kräver högskoleutbildning men specifik kunskap är det också svårt att hitta rätt personer. Samtidigt har kommunen många personer utanför arbetsmarknaden. Det beror bland annat på en hög migration och en hög andel ungdomar som inte fullföljer någon utbildning, En fortsatt god samverkan mellan näringsliv och gymnasie- och högskola behövs för att påverka utbildningar och ge förutsättningar till en bättre matchning på arbetsmarknaden.

2015 i korthet

År 2015 visade tydligt att Uppsala kommun är en bra plats att bo på. Uppsala har under 2015 för andra gången utsetts till Årets stadskommun i tidningen Fokus "Här är bäst att bo". Av samtliga 290 kommunerna hamnar Uppsala på en andra plats efter Stockholm. Under 2015 utsågs Uppsala även till Årets studentstad av Sveriges förenade studentkårer och vann en silverplats i tävlingen Årets stadskärna. Det visar på bredden i Uppsalas attraktivitet, något som är viktigt för både invånare och företag.

Företagsklimatet är ett uttryck för den verklighet som företagare möter kring allt från möjligheten att anställa kompetent personal till infrastrukturens kvalitet och en effektiv myndighetsutövning hos den kommunen. Svenskt näringsliv sammanställer årligen en mätning av två delar, där en del är enkätfrågor och en del statistik. Mätningen visar att kommunens betyg i enkätfrågorna försvagats under 2015 och följer en nedåtgående trend. Samtidigt visar kommunens servicemätning (nöjd-kund-index) av bygglov, markupplåtelser, miljötillsyn, serveringstillstånd och brandtillsyn en förbättring när företagen betygsätter kommunens direkta verksamhet. Arbetet med att förbättra den kommunala servicen visar alltså på ett resultat åt rätt håll. De årliga företagsbesöken som kommunen gör visar också att företagen i stort har en god utveckling och en positiv bild av Uppsala kommun. När det gäller effektivitet i kontakten med kommunen däremot önskar företagen tydligare information. Under 2014-2015 har drygt 250 personer från Uppsala kommun deltagit i SKL:s utbildning "Förenkla helt enkelt" och en handlingsplan från projektet har utarbetats för att förbättra kommunens service till företag.

Uppsala kommun bedriver näringslivsutveckling i hög utsträckning i samverkan med andra. Uppsala Innovation Centre som delvis ägs och finansieras av kommunen har under året fått utmärkelse som den 10:e bästa företagsinkubatorn (organisation som främjar och underlättar för nystartade företag) i världen vilket visar att deras arbete bidrar till ett bra stöd för affärsutveckling i nystartade företag. Uppsala kommun har också under året stärkt sin systematik med att arbeta med innovationer i sin egen verksamhet och har i samverkan med andra startat flera innovationsprojekt.

Ett nytt avtal mellan Uppsala kommun och Stockholm Business Alliance har tagits fram under 2015 och gör det möjligt för Uppsala att få en tydligare roll som den nordliga noden i huvudstadsregionen. Samarbetet syftar till internationella investeringar genom bland annat en stark gemensam marknadsföring och strategiska samarbeten inom valda fokusbranscher såsom life-science, informations- och kommunikationsteknik och cleantech. Under 2015 inleddes också en revidering av Regional utvecklingsplan parallellt med arbetet att bilda en regionkommun från 1 januari 2017. Båda aktiviteterna är centrala för näringslivutvecklingen i regionen och i Uppsala kommun.

Att stärka och tydliggöra Uppsalas platsvarumärke är en viktig del i det strategiska arbetet med näringslivsutveckling. Under 2015 inledde Uppsala kommun ett arbete som kommer att implementeras under 2016 och framåt. Syftet är att locka kompetens, investeringar och företagsetableringar till Uppsala. Processen bedrivs i nära samverkan med andra nyckelaktörer i Uppsala.

3.4. Kommunen som arbetsgivare

Det har inte skett några omfattande förändringar i kommunens totala personalstruktur jämfört med 2014. Dock har antalet tillsvidareanställda ökat mer än vanligt. I december 2015 hade kommunen 11 109 personer tillsvidareanställda, vilket är cirka 400 personer fler än samma tidpunkt 2014. Fördelningen av kvinnor och män är oförändrad. Kvinnor dominerar fortfarande inom vård, omsorg och förskola medan teknikarbete har en betydligt jämnare könsfördelning. De hel- och delägda bolagen hade i medeltal 815 medarbetare under året. Det är en ökning jämfört med föregående år. Andelen kvinnliga anställda har ökat något, från 43,8 procent 2014 till 44,8 procent 2015.

Uppsala kommun 2011 2012 2013 2014 2015
Antal tillsvidareanställda medarbetare 10 440 10 609 10 398 10 623 11 109
Tillsvidareanställningar omräknat till heltider 9 747 9 812 9 651 9 783 10 250
Visstidsanställningar omräknat tillheltider 946 1 007 1 118 1 239 1 198
Timavlönades arbetade timmar omräknat till heltider 1 237 1 217 1 188 1 281 1 304
Övertidsuttag omräknat till heltider 39 51 39 45 46
Fyllnadstidsuttag omräknat till heltider 78 59 50 51 49
Genomsnittlig ålder för tillsvidareanställda 46,9 47,4 47,5 47,4 47
Andel kvinnor tillsvidareanställda Uppsala Kommun (%) 76,3 75,7 75,4 74,6 74,6
Andel män tillsvidareanställda Uppsala kommun (%) 23,7 24,3 24,6 25,4 25,4
Genomsnittligt antal anställda inom Uppsala Stadshus AB 1 242 743 755 770 819
Andel kvinnor Uppsala Stadshus AB (%) 31,5 43,1 44 43,8 44,8
Andel män Uppsala Stadshus AB (%) 68,5 56,9 56 56,2 55,2


Fördelningen av andelen medarbetare som arbetar deltid är relativt statisk över tid. Andelen män som arbetar deltid har ökat något men kvinnor arbetar fortfarande deltid i större utsträckning än män.

Uppsala kommun 2011 2012 2013 2014 2015
Andel deltidsarbetande av tillsvidareanställda medarbetare 26,5 27 25,3 26,0 25,9
Andel deltidsarbetande kvinnor av tillsvidareanställda medarbetare x x 26,8 26,9 26,8
 Andel deltidsarbetande män av tillsvidareanställda medarbetare x x 20,5 23,1 23,1


Andelen medarbetare som använder kommunens friskvårdssubvention har ökat från 64 procent 2014 till 67 procent 2015. Av de som är berättigade till subventionen har cirka 71 procent av kvinnorna och 58 procent av männen använt möjligheten. Det är en ökning för båda könen.

Under året har Uppsala kommun publicerat 1 814 rekryteringsannonser. Antalet ansökningar har uppgått till cirka 36 400, vilket ger ett snitt på cirka 20 ansökningar per annons. Det är en svag minskning jämfört med föregående år då snittet låg på 24 ansökningar.

Den 1 januari 2015 trädde enligt plan kommunens nya nämnd- och förvaltningsorganisation i kraft, följt av en justerad stabsorganisation vid halvårsskiftet. Förändringarna har genomförts för att långsiktigt samla kraft att möta upp en svår ekonomisk situation och ett ökat tryck på service. Graden av påverkan varierar mellan olika verksamheter men i det stora hela har organisationen klarat förändringen bra och personalomsättningen tycks inte ha ökat på grund av omstruktureringen. I de delar av verksamheten där förändringarna varit mest påtagliga har självfallet chefer och medarbetare påverkats i sin vardag och vissa efterjusteringar har genomförts.

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i Uppsala kommun om än inte markant. Ökning av sjukfrånvaro finns både i verksamheter som berörts i stor och liten utsträckning av omorganisationen. Det är därför andra förändringar och arbetsbelastning som antas vara bakomliggande orsaker till ohälsan. Den negativa trenden håller i sig och följer utvecklingen i övriga landet. De ökande ohälsotalen antas på nationell nivå vara arbetsrelaterade, bland annat beroende på organisatoriska och sociala faktorer och en stigande arbetsbelastning. Det är också rimliga förklaringar för Uppsala kommun. Såväl korttids- som långtidssjukfrånvaron ökar och kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män. I bolagen har sjukfrånvaron också ökat men skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro är betydligt mindre än i kommunen i övrigt och män har här en högre sjukfrånvaro än kvinnor.

Uppsala kommun 2011 2012 2013 2014 2015 Sverige
2015
Total sjukfrånvarotid  4,7 5,4 5,4 6,0 6,2 7,0
Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) av total sjukfrånvarotid 56,7 51,8 56,4 58,1 58,7 48,8
Sjukfrånvaro kvinnor 5,1 6,1 6,1 6,8 7,0 7,7
Sjukfrånvaro män 3,2 3,3 3,4 4,1 4,2 4,3
Sjukfrånvaro åldersgrupp < 30 år 3,8 3,7 3,4 4,6 4,5 5,3
Sjukfrånvaro åldersgrupp 30-49 år 4 4,9 4,9 5,5 5,9 6,7
Sjukfrånvaro åldersgrupp >49 år 5,4 6,3 6,4 7,1 7,2 7,7
Total sjukfrånvarotid, Uppsala stadshus AB 4 3,6 3,5 3,3 3,9 x
Sjukfrånvaro kvinnor, Uppsala stadshus AB x x x x 3,1 x
Sjukfrånvaro män, Uppsala stadshus AB x x x x 3,4 x


Kompetensförsörjning

Den största gemensamma utmaningen på medellång och lång sikt är att säkerställa tillgången på den kompetens som krävs i förhållande till ständigt föränderliga – och sannolikt ökande – servicekrav. Att locka personer med rätt kompetenser till verksamheten är en avgörande faktor för att nämnder och bolag ska klara av välfärdsuppdraget.

Kommunens utmaningar kring kompetensförsörjning skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden. Kompetens inom vård- och omsorgsarbete och tekniskt inriktade arbeten är exempelvis svår att attrahera och rekrytera. Flera av dessa verksamheter har därför arbetat aktivt under året med att marknadsföra sig och öppnat upp för praktikplatser, studentmedarbetarskap och verksamhetsförlagd utbildning för att locka framtida medarbetare. Men det finns också verksamheter som har haft en god tillgång på kompetenta sökande och som har lyckats bra med att anställa de chefer och medarbetare som verksamheten behöver.

Inom vissa verksamheter som exempelvis socialt, kurativt och tekniskt arbete har det varit svårt att behålla kompetens över tid. För att lyckas bättre med det har flera verksamheter under året satsat på att utveckla ledarskapet och skapa strukturer som ger medarbetare större möjligheter att påverka sitt arbete.

På sikt befaras det bli ett underskott på kompetenser inom vissa yrkeskategorier, till exempel lärare. Det kan komma att innebära att ett antal yrkesroller behöver renodlas. Utmaningarna kring kompetensförsörjning innebär att kommunen behöver hitta nya angrepssätt. Redan idag finns påbörjade initiativ för att stärka systematiken i kompetensanalys och långsiktig kompetensplanering. Det finns också insatser för att förbättra den samlade förmågan och kapaciteten att rekrytera, introducera och behålla kompetens. Det arbetet måste fortsätta. Även andra åtgärder kan bli aktuella, till exempel att utreda i vilken utsträckning fler medarbetare kan arbeta mer och längre.

Alla vill dock inte fortsätta att arbeta efter 65 års ålder. I dagsläget är 14 procent av kommunens medarbetare 60 år eller äldre. Sett till hela verksamheten kulminerar pensionsavgångarna 2021 efter en gradvis stegring under perioden 2015 till och med 2020. Pensionsavgångar över 15 procent den kommande sjuårsperioden är att vänta inom verksamhetsområdena administration, skol- och barnomsorgsarbete och teknikarbete. För chefer beräknas 19 procent gå i pension inom samma tidsperiod och även här inträffar kulmen 2021. Chefsavgångarna kommer vara mest påtagliga på enhetschefsnivå.

Attraktiv arbetsplats

Under 2015 har kommunstyrelsen formellt styrt om arbetsmiljöarbetet för att på sikt kunna arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande och mindre reaktivt. En ny riktlinje som säkrar inriktningen fastställdes i början på året samtidigt som arbetsmiljöuppgifter fördelades i organisationen. Samtliga chefer har genomgått en webbutbildning i arbetsmiljö. Till detta har en utbildning för kommunens skyddsombud påbörjats under året för att de ska kunna axla sin roll i den nya styrningen. Under 2015 har även projekt för att rehabilitera långtidssjuka inletts.

I juni fattade kommunstyrelsen beslut om en ny riktlinje för intern rörlighet, övertalighet och bemanning. Riktlinjen behandlar bland annat frågor som förflyttning, omplacering, karriärväxling, generationsväxlingstjänster och ansökan om tjänstledighet för att pröva annat arbete. Syftet är att visa på vilka regler som gäller och vilka möjligheter som finns i rörlighetsfrågor.

Inriktningsmålet Uppsala kommun erbjuder attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl i konkurrensen, jämfört med andra arbetsgivare (mål 23) är delvis uppnått. För att åstadkomma en arbetsplats som är trygg, utvecklande och attraktiv behöver kommunen skapa en långsiktigt hållbar balans mellan krav, förutsättningar, möjligheter och resurser. God ledning och styrning av verksamheten behöver kombineras med väl avvägda villkor och möjligheter för medarbetare och chefer. Även förmåner av olika slag bör utredas och införas som ett komplement.

Under 2015 har åtgärder vidtagits för att införa heltid som en rättighet och deltid som en möjlighet. Att heltid är norm förväntas göra kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare och är därmed en viktig insats för att möta behovet av kompetensförsörjning. Normen förväntas också öka jämställdheten, eftersom det i huvudsak är kvinnor som arbetar deltid.

Trots flera insatser är inriktningsmålet Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens medarbetare (mål 22) inte uppnått. Under 2015 har kommunstyrelsen därför växlat strategiskt spår från ett stegvis införande till ett samlat angreppssätt i projektform, vilket har börjat beredas under senare delen av år 2015. Dock har vissa delar av verksamheten redan idag en stor andel medarbetare som arbetar heltid, med möjlighet att ansöka om deltid enligt gällande regelverk.

Professionellt ledarskap

För att stärka chefer i chefs- och ledarrollen har kommunstyrelsen drivit ett kommungemensamt chefsprogram under året. Programmet Ett Uppsala Ett ledarskap riktar sig till alla chefer och ska lyfta deras kompetens inom verksamhets- ekonomi- och personalansvar. Programmet fortsätter under våren 2016. Den kommunövergripande satsningen på utvärdering av chefs- och ledarskap drivs parallellt vidare enligt plan och beräknas pågå till och med 2017. De två satsningarna har under året kompletterats av mer avgränsade program för nya chefer och chefer på mellannivå. Nya chefer har alltid erbjudits mentorskap och övriga chefer har fått det utifrån behov. Utöver det har arbete med att generellt förbättra stödet för chefer påbörjats. Det omfattar två huvudsakliga delar: ett bättre digitalt stöd och ett anpassat stöd från de kommungemensamma staberna.

Ett gott ledarskap är alltid en högt värderad faktor när medarbetare blir tillfrågade om vad de önskar i sitt arbetsliv. Därför behöver kommunen fortsätta den påbörjade systematiseringen av arbetet med chefsförsörjning och kompetensutveckling i arbetsgivar-, chefs- och ledarrollen. Lika viktigt är det att fortsätta arbetet med att ge chefer strukturella förutsättningar att axla sitt chefs- och ledarskap. Ett chefsåtagande i Uppsala kommun eller Uppsala stadshus AB ska innebära möjlighet till ett hållbart och utvecklande uppdrag.

Prestation och utveckling

Medarbetares förutsättningar att prestera och utvecklas ligger till stor del i deras relation till närmsta chef. Därför är de satsningar som görs på chefs- och ledarskap dubbelt viktiga eftersom effekter ska uppstå för både chef och medbetare. Lika viktigt är att på sikt skapa en långsiktigt hållbar balans mellan krav, förutsättningar, möjligheter och resurser som gynnar ett medskapande och ansvarstagande medarbetarskap. Under 2015 har stödmaterial för medarbetarsamtal arbetats fram för att stödja chefer och medarbetare i dialogen om mål, planering och utveckling. Dialogen mellan chef och medarbetare har också varit ett återkommande inslag i det kommungemensamma chefsutvecklingsprogrammet.

Inriktningsmålet Medarbetare har förutsättningar att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling. Utvecklingsvägar är kända och kommunicerade (mål 24) är delvis uppnått. I flera verksamheter pågår arbete för att ännu bättre kunna planera och följa upp prestationer med den enskilde medarbetaren och ta tillvara deras kompetens i verksamhetsutvecklingen. Kända utvecklingsvägar finns i vissa verksamheter, men inte generellt och genomgående.

Lönebildning

I mars 2015 antog kommunstyrelsen en ny riktlinje för lönebildning. Riktlinjen ska styra tydligt mot att osakliga löneskillnader inte får förekomma. En konsekvens av den nya riktlinjen är att kommunen årligen ska göra en fördjupad lönekartläggning. Årets analys visar en strukturell ojämställdhet mellan kvinnor och män, där män får högre lön än kvinnor vid likvärdig kompetensnivå. Löneskillnaderna kan till viss del förklaras av att kvinnodominerade yrken genomgående värderas lägre än mansdominerade yrken vilket visar på ett strukturellt problem. Analysresultatet visar dock även på skillnader som inte kan förklaras på annat sätt än genom könstillhörighet. Diagram från lönekartläggningen går att se i bilaga 5.2.

I enlighet med den lönepolitiska prioriteringen från 2014 har särskilda satsningar gjorts för socialsekreterare med myndighetsutövande uppdrag, förskollärare, fritidspedagoger och lärare inom grund- och gymnasieskola.

Kommunens lönebildning är ett viktigt medel för att nå kompetensförsörjningsmålen. Lön ska alltid sättas utifrån kända kriterier och upplevas som rättvis. Särskilda åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att nylönesättning och löneöversyn alltid ska ge jämställda löner. En grundligare analys av löneutvecklingen behöver genomföras eftersom en preliminär översyn visar att den genomsnittliga löneutvecklingen verkar vara mer gynnsam för män och heltidsanställda.

Riktade insatser under 2015

Ökade hälso- och friskvårdsinsatser: 3 miljoner kronor varav 0,5 miljoner kronor avser jämställdhetsintegrering

Kommunstyrelsen har finansierat deltagaravgifter och tröjor till alla medarbetare inom kommunen som valde att medverka i motionsloppet Blodomloppet. Aktiviteten bedömdes som värdefull av två skäl. Det första skälet är att den subventionerade deltagaravgiften kan bidra till att motivera medarbetare till en rörligare livsstil. Det andra skälet är att motionsloppet uppmärksammar en viktig samhällsgemensam fråga: blodgivning. Cirka 2 500 medarbetare var anmälda till loppet och cirka 2 000 deltog.

Arbetet med jämställdhetsintegrering har fortstatt enligt plan och kommunstyrelsen förstärkte möjligheterna för detta genom att avsätta 500 000 kronor för ändamålet.

3.5. Finansiell analys, Uppsala kommunkoncern

Den sammanställda redovisningen omfattar Uppsala kommunkoncern. Här ingår såväl den verksamhet som bedrivs av kommunens uppdragsnämnder och produktionsstyrelser som den verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform, det vill säga helägda bolag i stadshuskoncernen och delägda bolag. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kommunkoncernens ekonomi och åtaganden.

Resultat och kapacitet

Koncernen Uppsala stadshus AB
Resultat efter skatt (belopp i miljoner kronor) Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015
Uppsala kommun 919 -165 56
Uppsala Stadshuskoncern,
efter skatt
135 148 58
Delägda bolag 1 10 1
Elimineringar och
justeringar*
-1 043 -103 -154
Uppsala kommunkoncern 12 -110 -39

* Elimineringar av koncernmässiga övervärden, olika avskrivningstider samt utdelningar från Stadshuskoncernen till Uppsala kommun.

Kommunkoncernens resultat efter skatt är -39 miljoner kronor.

I Stadshuskoncernens resultat på 58 miljoner kronor ingår en total skattekostnad om 47 miljoner kronor. Av den skattekostnaden är 13 miljoner kronor en följd av det positiva resultatet i moderbolaget Uppsala Stadshus AB. Resterande 34 miljoner kronor är skattekostnader från tre bolag. Dessa bolag har av Skatteverket nekats avdrag för räntor på vissa koncerninterna lån. Skatteverkets beslut kommer att överklagas men bolagen har gjort avsättningar för skattekostnaderna i sina bokslut.

Ett större underskott redovisas av Uppsala Konsert och Kongress AB och Uppsala stadsteater AB på 34 respektve 68 miljoner kronor. De här underskotten är dock budgeterade och uppvägs av överskott på 233 miljoner i Uppsalahemkoncernen och 16 miljoner kronor i Uppsala Parkerings AB. För övriga bolag noteras underskott för Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB (7 miljoner kronor) och Fyrishov AB (4 miljoner kronor). Underskotten vägs upp av överskott för Industrihuskoncernen med 9 miljoner kronor och Uppsala Vatten och Avfall med 8 miljoner kronor. I avsnittet hel- och delägda aktiebolag i Uppsala kommuns årsredovisning samt i Uppsala Stadshus AB:s årsredovisning kommenteras det ekonomiska utfallet per bolag mer ingående.

Uppsala kommun

Årets redovisade resultat i kommunen, det vill säga verksamhet i förvaltningsform, avviker marginellt från det budgeterade resultatet om 62 miljoner kronor. Resultatet 2015 på 56 miljoner kronor motsvarar 0,6 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning.

Resultat efter jämförelsestörande poster
(Alla belopp i miljoner kronor) 

Utfall 2013

Utfall 2014

Utfall 2015

Redovisat resultat  919 -165 56
Andel av skatt och kommunalekonomisk utjämning 10,00% -1,70% 0,60%
       
N:o reavinster vid bolagisering av verksamhetsfastigheter -989    
N:o reavinst (-) förlust (+) övrigt -27 -2 -43
N:o reavinster från mark och exploatering -29 -4 -76
N:o utrangering av övriga anläggningstillgångar 79 13 57
Avskrivning, kapital, utrangering och drift av Ulleråker   37 33
Återbetald arbetsmarknadsförsäkring (AFA) -136   -66
Justering diskonteringsränta pension (RIPS) 63   -
Omställningskostnader (karriärväxling mm) 63 31 43
Sociala avgifter upplupen lön och semesterlöneskuld   59
Nettopåverkan vid bolagisering av parkeringsverksamhet   15 -
Nedskrivning av lån till Stiftelsen Jälla egendom   8
Aktieutdelning dotterbolag   -15 -59
Andel av vinstmedel, UPPHALL KB     -16
Övrigt 4 2 21
Resultat korrigerat för jämförelsestörande poster -53 -21 -50
Andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning -0,60% -0,20% -0,50%

 
Årets resultat har emellertid påverkats av flera engångsposter som är viktiga att beakta. Bland de positiva posterna finns netto reavinster på 118 miljoner kronor, en återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring på 66 miljoner kronor och aktieutdelning på totalt 75 miljoner kronor. En utrangering av markanläggningar för förskolemoduler på 57 miljoner kronor utgör den största negativa posten. Resultatet påverkas också av att intäkterna från skatter och kommunalekonomisk utjämning blev 74 miljoner kronor lägre än beräknat. Justerat för jämförelsestörande poster blir resultatet därför istället -50 (-21) miljoner kronor. Det är i nivå med de senaste årens resultat.

Tre nämnder redovisar underskott: omsorgsnämnden -32 miljoner kronor, socialnämnden -26 miljoner kronor och utbildningsnämnden- 18 miljoner kronor. Underskotten uppvägs delvis av överskott inom andra nämnder. Gatu- och samhällsmiljönämnden och idrott- och fritidsnämnden redovisar överskott på vardera 13 miljoner. Plan- och byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 12 miljoner kronor. Produktionsstyrelserna redovisar ett samlat positivt resultat på 52 miljoner kronor.

I budgeten för 2015 fanns inarbetade effektiviseringskrav. Förutom ett generellt effektiviseringskrav på 1,8 procent beslutades även om riktade effektiviseringskrav mot vissa verksamheter med höga kostnader jämfört med liknande kommuner. Det gäller särskilt barn- och ungdomsvård, gymnasieskolan och äldreomsorgen. Av de verksamheter som dragits med höga kostnader är det positivt att notera att kostnaderna för äldreomsorgen stannat inom de ramar kommunfullmäktige angivit.

Flera verksamheter står framöver inför ytterligare effektiviseringskrav för att anpassa kostnadsnivån till samma nivå som för liknande kommuner. Samtidigt pressas kommunen av en mer ogynnsam demografi med fler antal yngre och äldre, de grupper som huvudsakligen utnyttjar den kommunala verksamheten. Det ökande mottagandet av nyanlända sätter också ytterligare press på verksamheterna för att kunna klara etableringsuppdraget de närmaste åren.

Balanskravsresultatet
Balanskravutredning      
Belopp i miljoner kronor 2013 2014 2015
Årets redovisade resultat 919 -165 56
Nettoresultat vid avyttring av anläggningstillgångar -1 016 7 -44
Årets resultat efter balanskravsjusteringar -97 -158 11
       
Synnerliga skäl      
RIPS-ränta 63 - -
Omställningskostnader 63 31
Reservation för (-) återföring av (+) pensioner - 130 -
Balanskravsresultat  29 3 11

Sedan år 2000 regleras kommunernas balanskravsresultat i lagen om kommunal redovisning. Syftet är att säkerställa en miniminivå av god ekonomisk hushållning i Sveriges kommuner. En kommun som redovisar ett negativt balanskravsresultat ska återställa det inom en period av tre år om inte underskottet kan motiveras med synnerliga skäl. Uppsala kommun redovisar ett positivt balanskravsresultat för 2015.

Stark skatteunderlagstillväxt 
Skatte- och nettokostnadsutveckling      
Förändringar i procent 2013 2014 2015
Skatter och kommunalekonomisk utjämning 4,5 2,7 3,4
Verksamhetens nettokostnader -5,0 16,9 1,4
Nettokostnader justerade med jämförelsestörande poster 5,0 2,5 3,3

Intäkterna från skatter och kommunalekonomisk utjämning ökade med 3,4 procent jämfört med 2014, vilket överskrider nettokostnadsutvecklingen på 3,3 procent. Intäkterna från skatter och kommunalekonomisk utjämning uppgick totalt till 9 746 miljoner kronor. Skatteintäkterna ökade med 475 miljoner kronor eller 5,6 procent. I riket i genomsnitt ökade skatteunderlaget med 4,9 procent under 2015. Kommunalekonomisk utjämning minskade med 174 miljoner kronor eller 19,2 procent. Till det kommer ett bidrag på 15,6 miljoner kronor som kommunen fick i kompensation för det stegvisa borttagandet av den sänkta arbetsgivaravgiften för unga under 26 år som infördes 2007.

Den stora försämringen för Uppsala kommun i kommunalekonomisk utjämning beror dels på att kostnadsutjämningsavgiften ökade med 8,1 procent eller drygt 51 miljoner kronor, dels på att införandebidraget minskade från 112 miljoner kronor 2014 till 26 miljoner kronor 2015. Att Uppsalas avgift i kostnadsutjämningen ökade beror på att andelen barn i åldrarna 1-5 år och 6-15 år ökade i mindre omfattning än genomsnittet i riket. Detta innebär en ökad avgift i kostnadsutjämningen för dessa verksamheter. Uppsalas avgift för kostnadsutjämningen ökade 2015 från 3 096 kronor till 3 280 kronor per invånare. Minskningen i införandebidraget är däremot helt i enlighet med planerna. Den beror på en stegvis utfasning av bidraget som inrättades2014 för att mildra effekterna av förändringen av utjämningssystemet.

Efter en måttlig tillväxt i skatteunderlaget 2014 tilltog ökningstakten 2015, för att troligtvis skjuta ytterligare fart 2016 och 2017. Den snabbare takten jämfört med 2014 förklaras av den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden och en indexering av pensioner som ger en större ökning av pensionsinkomsterna.

Sveriges ekonomi i konjunkturell balans 2016

Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av en inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten pressas ned mot 6,5 procent vilket innebär att arbetsmarknaden redan 2016 förväntas vara i balans.

Den svenska ekonomin växer för närvarande i mycket snabb takt. Bruttonationalprodukten BNP beräknas 2015 och 2016 öka med 3,6 respektive 3,8 procent. Tillväxten drivs av snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion. Inte minst kommunernas kostnader beräknas växa snabbt till följd av det stora flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skattunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 procent 2016 vilket är den största ökningen på mycket länge. Samtidigt förväntas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla.

Behov av fortsatt minskande kostnader

Kommunfullmäktiges budget för verksamhetsåret 2015 antog ett generellt effektiviseringskrav om 1,8 procent, motsvarande 170 miljoner kronor. Nämnderna fick en generell prisuppräkning om endast 1,0 procent att jämföra med de 2,8 procent som var SKL:s prognos för prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Därtill fick gymnasieskolan, barn och ungdomsvården och äldreomsorgen särskilda effektiviseringskrav då kostnaderna för dessa verksamheter under en längre tid varit högre än både standardkostnaden och kostnadsnivåerna hos liknande kommuner . Gymnasieskolan, barn- och ungdomsvården, ekonomiskt bistånd och vård och omsorg om personer med funktionsvariationer är verksamheter där nettokostnaderna överskred beräknat utrymme i kommunfullmäktiges budget.

Redan vid utgången av 2014 överskred ett flertal verksamheter sina budgetramar och inledde därmed verksamhetsåret 2015 med högre kostnadsnivåer än beräknat i kommunfullmäktiges budget. De största underskotten fanns inom gymnasieskola -34 miljoner kronor, och ekonomiskt bistånd -30 miljoner kronor. Underskotten innebar att nämndernas faktiska resursutrymme för 2015 var lägre än vad kommunfullmäktige beräknat i sin budget. I praktiken innebär det ytterligare effektiviseringskrav utöver de som uttryckligen fastställdes i budgeten.

Linjediagram: Nettokostnadsutveckling 2011-2015

Nettokostnadsutveckling 2011-2015.

I figuren illustreras nettokostnadsutvecklingen för välfärdstjänsterna med hänsyn till befolkningsutvecklingen i respektive åldersgrupp. Redan år 2013 skedde ett trendbrott med oförändrade nettokostnader jämfört med 2012 inom grundskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg vuxna. Där sjönk nettokostnaden för ekonomiskt bistånd till samma nivå som 2011. Den här trenden fortsätter 2014 med minskade kostnader inom barn och ungdomsvård och gymnasieskola. År 2015 visar ännu fler verksamhetsområden oförändrade eller minskade nettokostnader i förhållande till antalet personer i respektive målgrupp.

Inom gymnasieskolan minskade nettokostnaden per ungdom 16-19 år med 3,0 procent 2014 och var oförändrad 2015. De minskade nettokostnaderna i gymnasieskolan beror på de effektiviseringsåtgärder, både avseende lokaler och medarbetare, som genomfördes 2013 och 2014 med syfte att bromsa kostnadsutvecklingen. År 2014 halverades avvikelsen från standardkostnad för gymnasieskolan till 7,4 procent, delvis till följd av en minskning i lokalkostnaderna. Uppsalas lokalkostnad för den kommunala gymnasieskolan är dock fortsatt hög. År 2014 var den cirka 30 procent högre än genomsnittet för både liknande kommuner och för kommunerna i resultatnätverket R8.

Nettokostnaden för äldreomsorg per person i gruppen 65 år och äldre har minskat med 1,9 procent jämfört med 2014. När det gäller äldreomsorgen har Uppsala gynnsamma demografiska förutsättningar då andelen befolkning i högre åldrar är lägre än genomsnittet i Sverige. Uppsalas nettokostnader 2014 var däremot 10,6 procent högre än standardkostnaden. Det höga kostnadsläget inom äldreomsorgen är huvudsakligen en konsekvens av ett högt antal insatstimmar per brukare inom hemtjänst och hemvård samt ökade kostnader för korttidsvård. Under året har dock kostnaderna för korttidsvård sänkts genom nedläggningen av det palliativa centrumet Omtanken.

Kostnaderna för individ- och familjeomsorg var 11,0 procent högre än kommunens standardkostnad 2014. Barn- och ungdomsvården är den verksamhet som svarar för den avvikelsen. Jämfört med liknande kommuner och R8 utmärker sig Uppsalas kostnader särskilt för den individuellt behovsprövade öppenvården. Under 2015 minskade däremot den sammanlagda nettokostnaden för barn- och ungdomsvård med 4,5 procent per person i gruppen 0-20 år.

Nettokostnaden för personer med funktionsvariationer ökade med 1,0 procent under 2015. Det är lägre än den genomsnittliga förändringen under perioden 2011 till 2014 som uppgick till 3,7 procent årligen.

Missbrukarvård och övrig vuxenvård är två verksamhetsområden som redovisade ökade nettokostnader under 2015. Räknat i kronor per person i åldersgruppen 21-64, ökade nettokostnaden med 7,7 procent för missbrukarvården och med 29,4 procent för övrig vuxenvård. Kostnaden för övrig vuxenvård började öka redan 2012 delvis på grund av ökat lagkrav rörande myndighetsbeslut om insats vid våld i nära relationer.

Sammanfattningsvis har nettokostnaderna inom pedagogiska verksamheter och vård och omsorg minskat i förhållande till utvecklingen inom de befolkningsgrupper som tar del av dessa verksamheter. Den här trenden började 2013 och har sedan dess vuxit och spridit sig till flera områden. Samtidigt är nettokostnaderna för individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och gymnasieskola fortfarande högre än motiverat av Uppsalas strukturella behov. De effektiviseringsarbeten som påbörjats inom dessa verksamhetsområden bör fortsätta tills Uppsala uppnår nettokostnadsnivåer som motiveras av behoven och som är jämförbara med liknande kommuner.

Investeringar och självfinansieringsgrad – kommunkoncernen
Investeringar Bokslut Bokslut Bokslut
  2013 2014 2015
Nettoinvesteringar kommunkoncern (mnkr) 1 685 3 750 2 043
Nettoinvesteringar Uppsala kommun (mnkr) 317 2 277 421
Självfinansieringsgrad kommunkoncern (%) 42 20 42
Självfinansieringsgrad Uppsala kommun (%) 100 3 72


Av kommunkoncernens investeringar på 2 043 miljoner kronor avser 1 626 miljoner kronor investeringar i Uppsala Stadshuskoncern. Här ingår Uppsalahemkoncernens investeringar på 852 miljoner kronor i nyproduktion och förnyelse av bostäder. Uppsala kommun Skolfastigheter AB:s investeringar är på 249 miljoner kronor, betydligt lägre än planerat eftersom de större projekten Tiundaskolan, Katedralskolan och Sverkerskolan försenats. Industrihuskoncernens investeringar uppgår till 105 miljoner kronor och avser bland annat förvärv av en fastighet i Boländerna och nybyggnationer i Vaksala-Eke. Uppsala Vatten och Avfall AB:s investeringar uppgår till 283 miljoner kronor, varav merparten avser VA-verksamheten.

Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras med årets avskrivningar och resultat. Självfinansieringsgraden varierar mycket mellan olika bolag, men är sammantaget 42 procent för kommunkoncernen. Det är en betydligt högre självfinansieringsgrad än 2014 då Uppsala kommuns förvärv av Ulleråkersområdet hade en stor påverkan.

Självfinansieringsgraden skulle dock sjunkit till 27procent om årets utfall för de sammanlagda nettoinvesteringarna i kommunen och de kommunala bolagen varit i nivå med budget och uppgått till 3 202 miljoner kronor.

Investeringar Uppsala kommun

Kommunens investeringar sker sedan 2013 huvudsakligen inom ramen för kommunens aktiebolag. Majoriteten av de investeringar som genomförs inom kommunens nämndorganisation avser gatu- och samhällsmiljönämndens investeringar i infrastruktur, exempelvis gator och parker samt kommunstyrelsens investeringar i markreserv för exploatering samt bostäder för sociala ändamål.

För 2015 är självfinansieringsgraden för Uppsala kommun 72 procent. Den låga självfinansieringsgraden 2014 förklaras av förvärvet av Ulleråkersområdet. Självfinansieringsgraden skulle dock varit 39 procent om investeringarna varit i nivå med det budgeterade beloppet på 785 miljoner kronor.

Exploateringsverksamheten förvärvar och förädlar mark för vidareförsäljning. I takt med att mark iordningställts och sålts enligt avtal realiseras resultatet. Intäkterna från kommunens exploateringsverksamhet klarar dock inte av att bära tillräckligt stora delar av nödvändiga investeringar i kommunal infrastruktur som vägar och skolor.

Ulleråker

Exploateringsprojekt i tidiga planskeden är förknippade med osäkerheter. I takt med att projekten framskrider och osäkerheten minskar kan tillgångarnas användning och värde bestämmas.

Ulleråker är idag klassificerat som en anläggningstillgång varför drifts- och kapitalkostnaderna belastar kommunens resultat. När planprogramet klargör områdets möjligheter och begränsningar är utgångspunkten att en omklassificering kommer att ske i samband med beslutstillfället. Ulleråkers värdering kommer att prövas löpande, exempelvis i samband med beslut om förändrade planprogram och detaljplaner under projektets genomförandetid. Avgörande faktorer för projektets ekonomiska resultat är bebyggelsens omfattning, genomförandetiden samt priset för marken.

Behovet av kommunal infrastruktur förväntas bli tydligare i samband med beslut om plan- och detaljprogram. En totalekonomisk kalkyl som redogör för såväl projektet Ulleråker som områdets samlade påverkan på den kommunala ekonomin är under utarbetande. Klart är att de investeringar för kommunal infrastruktur som inte återvinns genom exploateringsintäkter utan behöver finansieras med skattemedel kommer uppgå till flera miljarder kronor. Grundprincipen är att fler invånare ger ökade skatteintäkter som finansierar utbyggnaden av ny kommunal infrastruktur. Om utbyggnaden av Ulleråker ska ge en positiv resultateffekt för kommunen förutsätts både ett framgångsrikt exploateringsprojekt och att nödvändig kommunal infrastuktur kan anläggas kostnadseffektivt.

Under 2015 genomfördes samråd om planprogram för Ulleråker. Under samrådsfasen inkom ett stort antal synpunkter avseende grund- och ytvatten, bebyggelsens karaktär, naturmiljö och grönstruktur, kulturmiljö, trafik och mobilitet, social infrastruktur med mera. Inför beslut om planprogram är det av central betydelse att utveckla lösningar för att förhålla sig till Länsstyrelsens yttrande avseende grund- och ytvatten. Beslut om planprogram tas av kommunstyrelsen under april 2016.

Ulleråkerprojektet (mkr) 2014 2015 Totalt
       
Balans       
Förvärv 1 835 0 1 835
Försäljning/utrangering -107 -4 -111
Summa anläggningstillgångar 1 728 -4 1 724
       
Exploateringsutgifter 1 23 24
Summa omsättningstillgångar 1 23 24
       
Summa tillgångar 1 729 19 1 748
       
Resultat      
Hyresintäkter 32,9 30,6 30,6
Kommunbidrag 0,0 23,0 23,0
Summa intäkter 32,9 53,6 86,5
       
Driftskostnader 19,4 24,0 43,4
Avskrivning 18,7 22,5 41,2
Reavinst/-förlust försäljning/utrangering 8,4 -1,3 7,0
Räntekostnader 23,8 18,3 42,1
Summa kostnader 70,2 63,5 133,7
       
Resultat Ulleråkersprojektet -37,3 -9,9 -47,2
 
Soliditet - kommunkoncern
Soliditet (procent) Bokslut Bokslut Bokslut
  2013 2014 2015
Kommunkoncern      
Soliditet 36 31 29
Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser 13 12 12
Uppsala kommun      
Soliditet 54 43 42
Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser 20 16 17


Soliditet är en indikator på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Genom att ta hänsyn till de åtaganden som ligger utanför balansräkningen, det vill säga pensionsskuld intjänad före 1998, ges en mer korrekt bild av kommunens finansiella ställning.

Uppsala kommunkoncern har en soliditet inklusive pensionsåtagandet på 12 procent, samma nivå som 2014. Soliditeten 2014 var 10 procentenheter under genomsnittet för kommuner med liknande förutsättningar. Sedan 2000 har soliditeten halverats. Orsaken är stora investeringsvolymer i kombination med låga eller negativa resultat. Det har medfört att investeringarna i större utsträckning finansierats med lånade medel. Ju större andel av tillgångarna som finansieras med lånade medel desto sämre blir den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditeten skulle sjunkit med 0,5 procentenheter om investeringsutfallet i kommunkoncernen hade varit i nivå med budget.

Kommunkoncernens soliditet är lägre än Uppsala kommuns. Det är en konsekvens av att aktiebolagens tillgångar i högre utsträckning lånefinansieras. Stadens utbyggnadstakt innebär att investeringstakten i bostäder och infrastruktur är hög. Ett exempel är Uppsalahem som under 2000-talet producerat omkring 2 800 bostäder. Ett annat är Uppsala vatten som de senaste åren nyinvesterat i bland annat vatten- och avloppsnät till Gunsta och Almunge. Fler invånare medför i sin tur ökat behov av kommunal infrastruktur inte minst förskolor och skolor.

De investeringar som Uppsala kommun genomför motsvaras av tillgångar i exempelvis bostadsfastigheter, VA-nät, skolor, gator och parker. Vissa tillgångar genererar intäkter i form av hyror eller avgifter medan andra tillgångar kräver finansiering med skattemedel. Olika finansieringsförutsättningar för olika investeringar ger alltså olika behov av underliggande soliditet i kommunen och de enskilda bolagen. Gemensamt för alla verksamheter är emellertid att en ökande lånefinansiering, allt annat lika, leder till minskad soliditet och medför i sin tur en högre känslighet för omvärldsfaktorer som exempelvis ränteförändringar.

Uppsala kommun

Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser i Uppsala kommun har förbättrats något jämfört med 2014 till följd av en minskning i pensionsskulden so är intjänad före 1998. År 2014 var soliditeten 7 procentenheter sämre än liknande kommuner. Soliditeten skulle ha försämrats med 0,4 procentenheter och sjunkit till 16,6 procent om nettoinvesteringarna hade uppgått till 100 procent av investeringsbudgeten. En högre skuldsättningsgrad innebär högre kapitalkostnader vilket minskar resursutrymmet för välfärden. God ekonomisk hushållning förutsätter bland annat en hög självfinansieringsgrad av investeringar. Uppsalas soliditet kan förbättras genom en kombination av ett stärkt resultat och en lägre investeringsvolym.

Risk och kontroll

Kommunens kreditvärdighet bedöms med halvårsvis uppdatering av Standard & Poor's, ett av de ledande internationella kreditbedömningsinstituten. Den långfristiga kreditvärdigheten är AA+ på en skala där AAA är högst. Betyget innebär ett mycket starkt mått på finansiell säkerhet. Kommunens kreditvärdighet gällande kortfristiga krediter är den högsta möjliga. De höga kreditbetygen ger kommunen tillgång till en finansiering med goda villkor hos långivare.

På samma sätt som för Uppsala kommun bedöms Uppsalahem AB:s kreditvärdighet årligen av Standard & Poor's. Den långfristiga ratingen låg under 2015 kvar på AA och den så kallade "stand-alone" kreditvärdigheten låg kvar på A+. Affärsrisken bedömdes som låg. Uppsala kommun betraktas som en stark ägare och bostadsmarknaden i Uppsala som god.

Låneskuld - kommunkoncernen
Låneskuld (miljoner kronor) Bokslut Bokslut Bokslut
  2013 2014 2015
Kommunkoncernen 9 246 11 942 12 592
Uppsala kommun 3 836 6 331 6 581

Kommunkoncernens låneskuld ökade under 2015 med 650 miljoner kronor, från 11 942 miljoner kronor till 12 592 miljoner kronor. Den ökade låneskulden avspeglar den höga investeringsnivån i bolagen där en stor del av investeringarna lånefinansieras.

Vid utgången av 2015 uppgick nettoskulden I Uppsalahemkoncernen till 5 830 miljoner kronor, en ökning med 384 miljoner kronor. Låneskuldens ökning följer av den höga investeringstakt som bolaget har. Under året investerades för 852 miljoner kronor.

En bidragande orsak till kommunkoncernens ökande skuldsättning är att modellen för finansiering av kulturverksamhet inom Uppsala stadshuskoncern inte är hållbar med den nuvarande konstruktionen. Uppsala stadsteater AB och Uppsala konsert och kongress AB har underskott som för närvarande uppgår till omkring 100 miljoner kronor per år. Underskotten redovisas inom resultatet för Uppsala stadshus AB. Men det saknas tillräckligt med utdelningsmöjlighet mellan koncernbolagen för att resultatutjämna och täcka underskotten. Konsekvensen är att upplåningen ökar med cirka 100 miljoner kronor per år, 70 miljoner kronor för driftsresultatet och 30 miljoner kronor för finansiering av det historiskt ackumulerade underskottet.

Vid utgången av året hade Uppsala kommunen ökat sin externa upplåning med 250 miljoner kronor till 6 581 (6 331) miljoner kronor. Vidareutlåningen till kommunala bolag och stiftelser uppgick till 7 957 (7 484) miljoner kronor. Långfristiga placeringar i pensionsstiftelsen uppgick till 385 (385) miljoner kronor och likvida medel var 370 (473) miljoner kronor.

Nettopositionen, det vill säga det positiva saldot mellan upplåning och vidareutlåning var 1 746 (1 627) miljoner kronor. Det är en ökning med 119 miljoner kronor jämfört med föregående år. Borgensåtagandet ökade under året till 349 (342) miljoner kronor.

Uppsala kommun har en tillgänglig kreditram på 4 753 miljoner kronor, varav 2 000 miljoner kronor avser checkräkningskrediter och 2 753 miljoner kronor avser certifikatprogram. Av den tillgängliga kreditramen var 300 miljoner kronor utnyttjade vid årsskiftet.

Sjunkande marknadsräntor

Marknadsräntorna fortsatte att sjunka under 2015 vilket ledde till lägre genomsnittliga räntekostnader. Kommunens genomsnittliga ränta för upplåning var 1,42 (1,95) procent och den genomsnittliga intäktsräntan för kommunens placeringar och vidareutlåning var 2,23 (2,67) procent.

Räntekostnaderna för upplåning minskade med 12 miljoner kronor, från 110 till 98 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna för lån och pensionsskuld uppgick totalt till 114 (130) miljoner kronor. De finansiella intäkterna från utlåning och placering uppgick till 246 (222) miljoner kronor där 59 (15) miljoner kronor var utdelning från dotterbolag, 16 miljoner kronor ackumulerade vinster från avveckling av Upphall KB. Återstående del var huvudsakligen ränteintäkter från utlåning till bolagen.

Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens lån var vid årsskiftet 2,1 (2,0) år. Kommunens finanspolicy anger en genomsnittlig räntebindningstid på 1,5 till 4,0. Syftet med att ha en räntebindning i ett angivet intervall är att hålla nere ränterisken. Enligt kommunens finanspolicy ska låneskuldens förfallostruktur även spridas över tid för att minska refinansieringsrisken. Vid slutet av året hade låneskulden förfall mellan en månad och sju år.

Pensionskostnad och pensionsskuld
Pensionsåtagande  (miljoner kronor)      
  2013 2014 2015
Avsättningar för pensioner 715 773 848
Upplupen pensionskostnad, individuell del 213 218 233
Pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse 4 538 4 370 4 233
Totalt pensionsåtagande 5 466 5 361 5 315
Medel placerade för att möta pensionsutbetalningar      
Värderat till anskaffningsvärde 282 543 385
Värderat till marknadsvärde 282 549 404
Reserverat för pensioner, ej placerat 385 255 255

Av det totala pensionsåtagandet redovisas 20 (18) procent som skuld i balansräkningen. Ansvarsförbindelsen, pensionsrättigheter som intjänats före 1998, har under året minskat med 136 miljoner då utbetalningarna översteg ränteuppräkningen. Tack vare att avbetalningarna på ansvarsförbindelsen överstiger uppräkningar och nya avsättningar för pension, förväntas det totala pensionsåtagandet minska under de kommande åren. För att möta pensionsåtagandet har 385 miljoner kronor placerats i en pensionsstiftelse vars marknadsvärde vid årsskiftet motsvarade 404 miljoner kronor.

Årets pensionskostnader uppgick, inklusive löneskatt, till 555 (498) miljoner kronor. I pensionskostnaderna ingår, utöver kostnaden för innevarande år, även utbetalningar av pensioner från ansvarsförbindelsen med 194 (188) miljoner kronor. Den årliga kostnaden för den historiska pensionsskulden kommer att öka successivt till år 2025 för att därefter minska och till slut försvinna helt.

Kommunen står inför ett antal utmaningar

Den starka tillväxten i det reala skatteunderlaget och en relativt gynnsam befolkningsstruktur till trots har Uppsala kommun inte haft ekonomi i balans de senaste åren. Nettokostnaderna överskrider standardkostnaderna inom ett antal verksamhetsområden. Kommunens finansiella ställning 2015 har i denna analys illustrerats genom finansiella indikatorer som andel resultat av skatter och kommunalekonomisk utjämning, soliditet samt skuldsättningsgrad. Den visar ett antal tuffa utmaningar att hantera de kommande åren för att kommunen ska kunna anses ha en god ekonomisk hushållning.

Den främsta anledningen att minska nettokostnaderna är den demografiska utvecklingen, se figur 2. År 2025 kommer antalet personer 80 år och äldre att vara 56 procent fler än 2015. Antalet barn i grundskoleålder och ungdomar i gymnasieålder beräknas öka med 15 respektive 28 procent till 2025. Utvecklingen med ökande behov kräver att åtgärder tas, först och främst genom effektivare resursfördelning och mer innovativ produktion av välfärdstjänsterna.

Den demografiska utvecklingen i Uppsala 2015-2030

Den demografiska utvecklingen i Uppsala.

Allvaret i situationen blir ännu tydligare när man ser till den förändring i försörjningskvoten som följer av den demografiska utvecklingen. Försörjningskvoten är relationen mellan hela befolkningen och antalet personer som är i yrkesaktiv ålder. Jämfört med resten av Sverige har Uppsala en gynnsam försörjningskvot. Samtidigt är det en större andel av Uppsalas yrkesaktiva befolkning som bedriver högskolestudier och därför bidrar i mindre utsträckning till produktionen av varor och tjänster. Den yrkesaktiva andelen av befolkningen är den del som bidrar mest till finansieringen av välfärden och samtidigt utnyttjar de kommunala välfärdstjänsterna minst.

Fortsatt kontroll över nettokostnadsutveckling och anpassning till standardkostnader behövs för att möta den kommande demografiska utmaningen samt för att stärka resultatet. Med ett förstärkt resultat kan kommunen i högre utsträckning finansiera investeringarna och förbättra soliditeten. Till det behövs en finansiellt hållbar tillväxt där markförvärv, översiktsplanering och exploatering samverkar effektivt. Överskott i exploateringsverksamheten är viktigt för finansieringen av den kommunala infrastrukturen. Den nuvarande lösningen att löpande finansiera kulturverksamhet med upplåning i Uppsala Stadshus AB är inte hållbar eftersom den bidrar till en ökad skuldsättning.

4. Kommunens verksamheter

4.1. Varifrån kommer pengarna och vad används de till?

De flesta pengar som kommunen använder kommer från kommunalskatt. En ganska stor del kommer från statliga bidrag. En mindre del kommer från avgifter för till exempel förskola eller miljötillsyn. En mindre del kommer också från hyror, försäljning av tjänster till andra kommuner och finansiella intäkter.

De flesta pengar som kommunen använder går till förskola och skola och till vård och omsorg av personer med funktionsvariationer och äldre. Nära en tiondel av alla pengar går till individ och familjeomsorg (socialtjänst) och ungefär hälften så mycket går till stadsbyggnad och till kultur och fritid.Flödesschema: Varifrån pengarna kommer och vad de används till. Flödesschema: Varifrån pengarna kommer och vad de används till.

 Varifrån pengarna kommer och vad de används till.

Andelen tjänster som utförs av privata utförare har ökat för varje år och 2015 gick 36 procent av resurserna till privata utförare, medan 64 procent gick till egen regi.

Stapeldiagram: Fördelning mellan egen regi och privata utförare.

Fördelning mellan egen regi och privata utförare.

Andelen privata utförare skiljer sig mellan olika områden. Inom förskoleverksamhet går 34 procent av resurserna till privata utförare. Motsvarande andel inom grundskola är 18 procent, inom gymnasieskola och vuxenutbildning 27 procent och inom äldreomsorg 58 procent.

4.2. Kommunens nämnder

Överblick

Kommunens nämnder har fått sina ansvar från kommunfullmäktige. I de flesta fall finns det regler för nämndernas verksamheter i lag, förordning och föreskrifter. Utöver det styrs nämnderna av kommunfullmäktiges beslut om inriktning, uppdrag och budget.

Belopp i miljoner kronor Intäkter exkl. kommunbidrag Total kostnad Nettokostnader exkl. reavinst Kommunbidrag Resultat 2015
Kommunstyrelsen 1 840 -2 181 -403 377 37
Valnämnden 0 0 0 0 0
Finansförvaltningen 12 490 -12 496 - - -6
           
Utbildningsnämnden 691 -4 862 -4 171 4 153 -18
Arbetsmarknadsnämnden 122 -684 -563 564 2
Socialnämnden 218 -830 -612 586 -26
Omsorgsnämnden 77 -1 563 -1 486 1 454 -32
Äldrenämnden 216 -1 878 -1 662 1 674 12
Kulturnämnden 31 -293 -261 261 0
Idrotts- och fritidsnämnden 42 -230 -187 200 13
Gatu- och samhällsmiljönämnden 113 -519 -406 419 13
Plan- och byggnadsnämnden 61 -77 -16 28 12
Namngivningsnämnden 0 -1 -1 0 0
Räddningsnämnden 62 -197 -135 137 2
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 37 -59 -21 18 -3
Överförmyndarnämnden 18 -31 -13 12 -1
Styrelsen Uppsala vård och omsorg 1 842 -1 819 - - 23
Styrelsen för teknik och service 950 -922 - - 29
           
Totalt Uppsala kommun     -9 938 9 885 56

Årets ekonomiska resultat för kommunens nämnder och styrelser är 56 miljoner kronor, vilket kan jämföras med -165 miljoner kronor 2014. Om man bortser från kommunstyrelsen och finansförvaltningen är resultatet 25 miljoner kronor. Tre nämnder redovisar ett samlat underskott om 76 miljoner kronor (omsorgsnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden). Underskotten uppvägs delvis av överskott inom andra nämnder. I avsnittet Finansiell analys kommenteras kommunkoncernens resultat på totalnivå.

IVE 2015-2018 innehåller sammanlagt 27 inriktningsmål och 28 uppdrag. Nämnderna har själva fått välja vilka inriktningsmål de bidrar till att uppfylla, men kommunfullmäktige har fördelat ut uppdragen till en eller flera namngivna nämnder. Här följer en sammanfattning av i vilken mån inriktningsmålen uppfyllts och därefter i vilken mån uppdragen genomförts. En mer utförlig beskrivning av vad som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse finns i bilaga 5.1.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål

År 2015 används indikatorer som underlag för att bedöma uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Utvecklingen av indikatorer kommer att fortsätta, men har redan lett till en ökad tydlighet i bedömningen av måluppfyllelse. Kommunfullmäktiges 27 inriktningsmål sträcker sig från 2015 till 2018. Under 2015 har kommunens verksamheter till stor del uppnått ambitionerna för 16 av inriktningsmålen. För fem av inriktningsmålen är ambitionerna helt uppnådda, för fyra av inriktningsmålen ligger utfallet längre från ambitionerna och för två av målen går utfallet inte att bedöma. Bland de mål som inte är helt uppnådda går det i många fall att se en positiv utveckling över tid. Inte för något mål går det att se en negativ utveckling. Nämnderna redovisar en mängd åtgärder som förväntas bidra till måluppfyllelse framöver.

Färgmarkeringarna innebär för målens del följande
Grön tom ring. Målen är uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Målet är uppnått.
Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Målet är inte uppnått men utfallet ligger nära målet.
Röd tom ring. Målet är inte uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Målet inte är uppnått.
Grå tom ring. Måluppfyllelsen kan inte bedömas, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Måluppfyllelsen kan inte bedömas.

 

Tecknen i samma ruta som färgmarkeringen är trendmarkeringar och betyder följande
Svart pil uppåt. Positiv utveckling över tid.
Svart pil nedåt. Negativ utveckling över tid.
Svart pil framåt. Stabil situation över tid.
Svart fyrkant. Spretig utveckling över tid.
Svart tom ring. Utveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål i IVE 2015–2018
Stadsbyggnad
1. Uppsalas grönområden håller hög kvalitet och finns nära Uppsalaborna. Röd pil framåt. Målet är inte uppnått, trenden visar stabil situation över tid.
2. Uppsala kommun möjliggör för ett ökat utbud av bostäder. Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
3. I Uppsala är förutsättningarna goda för att leva miljö- och klimatvänligt. Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.
4. Uppsala har väl fungerande kommunikationer och infrastruktur. Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
5. Uppsala kommun ska vara en av landets bästa landsbygdskommuner. Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
Pedagogisk verksamhet
6. Alla barn och unga garanteras en trygg och kunskapsorienterad skolmiljö. Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.
7. Utbildningsresultaten ska förbättras. Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.
8. Barns och ungdomars delaktighet bidrar till att verksamheten anpassas till deras behov. Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.
9. Skolan utvecklar möjligheterna att tidigt upptäcka och stötta barn i behov av särskilt stöd. Grön fyrkant. Målen är uppnått, trenden visar spretig utveckling över tid.
10. Lärarnas tid med eleverna ska öka genom färre administrativa uppgifter. Grön tom ring. Målen är uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Vård och omsorg
11. Inflytande och delaktighet ökar för medborgarna i välfärden. Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
12. Tillgänglighetsskapande åtgärder i kommunens bostadsområden minskar behovet av vård- och omsorgsboenden. Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.
13. Andelen äldre som är nöjda med maten ska öka. Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.
14. Det förebyggande arbetet och tidiga insatser utvecklas. Grön tom ring. Målen är uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Arbete och integration
15. Uppsalaborna har egen försörjning. Röd fyrkant. Målet är inte uppnått, trenden visar spretig utveckling över tid.
16. Uppsala kommun erbjuder fler människor med funktionsvariation arbete och sysselsättning. Grå tom ring. Måluppfyllelsen kan inte bedömas, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
17. Kommunen underlättar för innovationer i den egna verksamheten och utgör testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer. Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
18. Uppsala utvecklas som destination. Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.
19. Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn. Grå pil uppåt. Måluppfyllelsen kan inte bedömas, trenden visar positiv utveckling över tid.
Kultur, idrott och fritid
20. Uppsalas evenemang bidrar till att stärka Uppsalas attraktivitet för medborgarna och besöksnäringen. Röd tom ring. Målet är inte uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
21. Uppsala kommuns utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är jämställt och tillgängligt för alla. Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.
Ledar- och medarbetarskap
22. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens medarbetare. Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.
23. Uppsala kommun erbjuder attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl i konkurrensen, jämfört med andra arbetsgivare. Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
24. Medarbetare har förutsättningar att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling. Utvecklingsvägar är kända och kommunicerade. Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Gemensamma verksamhetsområden
25. God service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag och medborgare. Röd pil uppåt. Målet är inte uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.
26. Uppsala kommun är attraktiv för nyetableringar och företag. Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
27. Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.
Kommunfullmäktiges uppdrag

Under 2015 har 11 av 28 uppdrag genomförts. Av resterande uppdrag är 16 under genomförande, medan ett uppdrag inte har påbörjats. De uppdrag där arbete pågår har kommit olika långt men i många fall beräknas arbetet att slutföras under 2016.

Stadsbyggnad
1. Att inrätta en bostadsförmedling. Uppdrag genomfört
2. Ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning med tillhörande stadsbyggnadsmodell för ökat bostadsbyggande. Uppdrag pågår
3. Att utarbeta ett skärpt klimatmål liksom tydligare åtgärder för måluppfyllelse. Uppdrag genomfört
4. Att komplettera miljöprogrammet med de miljömål som är tillämpliga för Uppsala kommun. Uppdrag pågår
5. Att utarbeta och införa ett uppföljnings- och utvärderingssystem för bostadsbyggande. Uppdrag pågår
6. Att implementera en snabbare hantering av bygglovsärenden med garanterade svarstider Uppdrag pågår
7. Inled arbetet med att inrätta nya natur- och friluftsreservat. Uppdrag pågår
8. Utred de samhällsekonomiska förutsättningarna för en investering i spårvagn och ta fram en finansieringsplan. Uppdrag pågår
9. Ta fram ett framkomlighetspaket för kollektivtrafiken i Uppsalas centrala delar. Uppdrag pågår
10. Att kartlägga och ta fram en handlingsplan om förorenad mark i kommunen. Uppdrag pågår
Pedagogisk verksamhet  
11. Ta fram en ny resursfördelningsmodell för skolan i syfte att möjliggöra en likvärdig skola i hela kommunen. Uppdrag pågår
12. Avskaffa vårdnadsbidraget. Uppdrag genomfört
13. Ta fram mål för barngruppernas storlek och för kvaliteten i förskolan. Uppdrag pågår
14. Underlätta bildandet av lokala skolstyrelser. Uppdrag genomfört
15. Utveckla möjligheterna till läxstöd. Uppdrag genomfört
16. Ta fram en plan för hur lärares administrativa uppgifter ska minska. Uppdrag genomfört
Vård och omsorg  
17. Att ta fram en handlingsplan för hur ökad innovation och IT-stöd kan användas för att utveckla kvalitetsarbetet och det förebyggande arbetet. Uppdrag pågår
18. Att utveckla de öppna och förebyggande insatserna. Uppdrag genomfört
19. Att ta fram ett förslag till program för funktionshinderpolitiken. Uppdrag pågår
20. Att ta fram ett förslag till program för arbetet mot våld i nära relationer (kvinnofrid). Uppdrag genomfört
Arbete och integration  
21. Utveckla formerna för hur kommunen stödjer och samverkar med sociala företag. Uppdrag pågår
Kultur, idrott och fritid  
22. Utveckla lokala kulturskolor. Uppdrag pågår
23. Utred möjligheterna att skapa jämlika och jämställda förutsättningar för barn och ungas kultur och idrottsutövande. Uppdrag pågår
Ledar- och medarbetarskap  
24. Göra en lönekartläggning inklusive analys och beslutsunderlag för kommande satsningar på lågavlönade, kvinnodominerade yrkesgrupper. Uppdrag genomfört
Gemensamma verksamhetsområden  
25. Att all kommunal verksamhet ska jämställdhetsintegreras. Könsuppdelad statistik ska ligga till grund för rättvis resursfördelning. Uppdrag pågår
26. Att ta fram riktlinjer för sociala investeringar. Uppdrag genomfört
27. Att revidera policy och riktlinjer för upphandling i syfte att medverka till goda arbetsvillkor hos kommunens externa leverantörer och säkerställa en systematisk uppföljning som förhindrar svartarbete och ekonomisk brottslighet, exempelvis genom ”Vita jobb”-modellen. Uppdrag genomfört
28. Att ta fram förslag till ett kommunövergripande handlingsprogram mot barnfattigdom. Uppdrag ej påbörjat
Jämförelser

För att bättre förstå utvecklingen eftersträvar Uppsala kommun att göra jämförelser, både över tid, med andra kommuner och inom kommunen. Uppsala ingår i ett jämförelsenätverk av större mellansvenska kommuner. Nätverket kallas R8 och innehåller förutom Uppsala även Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Genomsnittet för R8-kommunerna används som jämförelsegrund på flera ställen i årsredovisningen.

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Gatu- och samhällsmiljönämnden ansvarar för planering, utbyggnad och skötsel av gator, torg och parker, parkering, hamn och farled, gång- och cykelvägar, kommunala trafik¬anläggningar och trafikfrågor. Nämnden ansvarar också för naturreservat, friluftsområden, friluftsbad och anlagda vattenområden. Nämnden bedömer och ger tillstånd för tillfällig användning av offentliga platser och kommunal mark. Nämnden ansvarar också för den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst och riksfärdtjänst).

Viktiga händelser under året

Under 2015 har Uppsala kommun intensifierat arbetet med cykelfrämjande insatser och andelen cykelresor har ökat kraftigt jämfört med 2010.

En ny organisation, bättre samordning samt nytt regelverk för den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänsten) har lett till god tjänstekvalitet och minskade kostnader.

Under 2015 påbörjades arbetet med en ny Flottsundsbro som ska vara färdig i april 2017. Under året anlades också delar av Paradgatan på Drottninggatans sträcka från Västra Ågatan till Carolina Rediviva.

Nämndens måluppfyllelse
Gatu- och samhällsmiljömnden (belopp i miljoner kronor Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 556,0 483,1 491,8 518,6
Intäkter exkl. kommunbidrag 102,7 95,1 87,2 113,1
Nettokostnader 453,4 388,0 404,6 405,6
Kommunbidrag 371,5 369,0 404,6 419,0
Resultat -81,9 -19,0 0,0 13,4
         
Nettoinvesteringar 113,6 314,4 537,8 228,7

Nämnden bedömer att måluppfyllelsen 2015 är god. Verksamheten har i flera avseenden förbättrats. Nämnden vill särskilt lyfta fram sina bidrag till de inriktningsmål som rör goda förutsättningar för att leva miljö- och klimatvänligt (mål 3) och väl fungerande kommunikationer och infrastruktur (mål 4).

Nämndens långsiktiga arbete med att skapa bättre luft i Uppsala har lett till minskade partikelhalter (PM10) och kvävedioxider (NO2). Det är ett resultat av bland annat dubbdäcksförbud och hastighetssänkning i city samt effektivare renhållning av gatorna. Kungsgatan har särskild prioritet och en åtgärdsplan för buller antogs under året som gick. Under 2015 har en rad olika anläggningar för rening av dagvatten projekterats. Under 2016 anläggs Fyrislundsgatan, Strandbodgatan och delar av Rosendal med sådana anläggningar.

Trafiksäkerheten har förbättrats genom att de första anpassningarna till nya hastighetsgränser i Uppsala kommun infördes i Storvreta och i Svartbäcken. Nämnden har också genomfört insatser för att öka barns och ungas trygghet i trafiken genom förbättringar av övergångsställen, parkeringsplatser och vägmärken. Det finns däremot mer att göra när det gäller barns trygghet och säkerhet i anslutning till skolorna.

Förutom utvecklingen av Paradgatan har den fysiska miljön förbättrats genom en tillgänglighetsanpassad naturled längs Dalbyviken från herrgård till badstrand. Arbetet med Pelleparken belönades med Uppsala Nya Tidnings stadsmiljöpris för 2015 och tillsammans med Uppsala citysamverkan upphandlades och monterades en ny julbelysning. Ett viktigt utvecklingsområde för nämnden handlar om att fortsätta med att utveckla samordnade planprocesser för att skapa ökad kvalitet och effektivitet inom nämndens ansvarsområde.

En resvaneundersökning visar att andelen cykelresor ökat kraftigt jämfört med 2010. För tillfället utgör cykelresorna 36 procent av alla resor i Uppsala tätort och 33 procent av alla resor i kommunen som helhet. Under 2015 har nämnden genomfört ett stort antal insatser för att öka cyklandet:

  • Under året blev den andra snabbcykelleden, Flogstaleden, klar och 17 cykeltunnlar rustades upp. Projektering av nästa snabbcykelled – Gamla Uppsalaleden – pågår.
  • Under vintersäsongen 2014-2015 har vinterväghållningen av cykelvägnätet utvärderats med hjälp av bland annat 50 "cykelspanare". En del av de föreslagna åtgärderna infördes redan till vintersäsongen 2015-2016 med inriktning på framför allt säkerhet och framkomlighet.
  • Information, marknadsföring och beteendepåverkan med fokus på cykeln som transportmedel har skett bland annat genom ett ökat antal pressutskick. Aktiviteter som riktar sig till barn, som "Buslätt att cykla rätt", har genomförts för att få barn att lära sig trafikregler. Cirka 500 Uppsalabarn tog "cykelkörkort" under 2015.
  • Under året ställdes också frågan till Uppsalaborna om vad de lägger i begreppet Sveriges bästa cykelstad. Nästan 1 000 personer lämnade svar på teman som cykelkultur, framkomlighet och tillgänglighet, bekvämlighet, säkerhet och trygghet.
  • En gång- och cykeltunnel invigdes i Östra salabacke; tunneln utformades i samarbete med kultur¬förvaltningen och är med sin bredd och ljus i kombination med ljussatt konst unik i Uppsala.

Nämnden ser att det finns mer att göra för att främja cyklande. Nämnden har byggt 2,4 km ny cykelbana under 2015, men når inte upp till ambitionen på 5 km per år. Inte heller upprustningen av befintliga cykelvägar når riktigt upp till målet. En förklaring är att de förändringar som genomförts har skett närmare tätorten där många intressen konkurrerar om samma utrymme. Det finns också möjligheter till förbättring genom att budskap om trafikregler och cykelbeteenden integreras i alla projekt inom de områden där det är lämpligt. Kommunikationen för att påverka attityder till och beteenden i resandet behöver också förstärkas.

Nämndens ekonomiska resultat visar en kraftig förbättring jämfört med föregående år. Framför allt är det särskild kollektivtrafik (färdtjänst) som gått från underskott till en kostnad mer i nivå med jämförbara kommuner. Kostnaderna för vinterväghållning har ökat, vilket främst beror på högre kvalitetskrav när det gäller cykelvägar. Under 2013 och 2014 genomfördes en inventering och bedömning av värdet på nämndens tillgångar. Detta resulterade i engångskostnader för nedskrivning och utrangering som påverkade resultatet för dessa år. Motsvarande kostnader finns inte under 2015.

Nämnden står för merparten av de investeringar som genomförs i kommunen. Nämnden har ansvar för investeringar i infrastruktur såsom gator, vägar, parker, lekplatser och naturområden. Nettoinvesteringarna blev lägre än budgeterat främst på grund av att några större projekt, exempelvis förbindelser under järnvägen, blivit framflyttade i tid. Anslag för planerad investering i vindkraft har överförts till kommunstyrelsen.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

När det gäller medborgarnas nöjdhet med vad kommunen erbjuder så är variationerna i allmänhet små över tid. Skillnaderna när det gäller nöjdhet mellan kvinnor och män är också mycket små. I ett avseende har ändå en stor och tydlig förbättring skett sedan den senaste medborgarundersökningen 2012. Under 2015 ger både kvinnor och män betydligt bättre betyg till kommunens sätt att bygga och sköta sina gång- och cykelvägar. För kvinnor är ökningen från 55 till 59 och för män från 54 till 59 där högsta möjliga nivån är 100. Därmed placerar sig också Uppsala i täten bland de jämförda kommunerna.

Nöjdheten med gator och vägar är ungefär lika hög i medborgarundersökningen 2015 som 2012. Även här klarar sig Uppsala väl i jämförelsen med andra liknande kommuner.

Nämndens nettokostnader för parker har ökat 2015 vilket främst beror på ökade kapitalkostnader för de senaste årens stora satsningar på lekparker. Det beror också på ökade kostnader för gräsklippning på grund av en överklagad upphandling samt på åtgärder för ökad trygghet. Beträffande tillgången till parker, grönområden och natur är kvinnor och män i princip lika nöjda och ger betyget 7,5 respektive 7,4 både 2012 och 2015 (tiogradig skala). Högsta enskilda betyg för någon kommun 2015 var 9,0 (för kvinnor och män sammantagna).

När det gäller hur medborgarna upplever tryggheten landar Uppsala på 63 eller något över "medelkommunen" (60). Bara någon kommun hamnar högre (64) bland de R8-kommuner som deltagit i medborgarundersökningen. När det gäller den upplevda tryggheten som svar på frågan "hur tryggt och säkert kan du vistas utomhus på kvällar och nätter?" så är det tydligt att kvinnorna upplever det som betydligt mindre tryggt (6,1) än männen (6,9). Nämnden ser det därför som särskilt angeläget att arbeta för att öka känslan av trygghet i det offentliga rummet. Män anser i högre grad än kvinnor att tillgängligheten och utbudet i det offentliga rummet är jämställt. Här behöver nämnden fördjupa sin kunskap om orsaker till att kvinnorna är mindre nöjda.

Framtida utmaningar

Uppsala siktar mot 350 000 invånare år 2050. Det innebär stora utmaningar när det gäller möjlig-heterna att ta sig fram på ett enkelt och miljövänligt sätt. Samtidigt ska offentliga rum och mötesplatser vara attraktiva och tillgängliga för allt fler Uppsalabor. Den tätare staden utsätts för högre slitage. Det ställer krav på bättre material vid anläggningen av gator, vägar, parker och naturområden, men också tätare underhåll.

En god och hållbar stadsutveckling kräver nya vanor i resandet. Fokus behöver flyttas från biltrafik till en effektiv och bekväm kollektivtrafik, cykling och andra miljövänliga trafikslag. I strategin för innerstaden finns flera förslag som ska underlätta hela resan, dvs även i de fall man måste byta färdsätt. Positiva effekter av nya resmönster kan minska behovet av stora satsningar på gator och vägar, men också behovet av bilparkeringar i både innerstaden och i centrala bostadsområden.

Nya förbindelser kommer att behövas för att underlätta framkomligheten i staden. Det gäller bland annat planskilda järnvägspassager och nya eller upprustade broar. Även natur¬områden behöver rustas upp för att vara tillgängliga för alla Uppsalabor också i framtiden. Utvecklingen av Årike Fyris, av Stadsrandstråket som en viktig del för möjlighet till rekreation i de östra stadsdelarna, liksom av Linnéstigar i Oxsätra och Jumkil kommer att pågå under flera år.

Tillväxten ställer också krav på en ökad hantering och rening av dagvatten och snö. När fler gröna ytor blir hårdgjorda krävs nya lösningar. Södra staden blir ett pilotfall där dagvattnet tas om hand redan i kvartersgatorna och de större gatorna genom en kombination av gröna ytor, planteringar och slutna system.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden svarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, alkohollagen, lotterilagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt för den kommunala lantmäterimyndigheten.

Viktiga händelser under året

Erfarenheterna från årets tillsyn och händelser (olyckor) har resulterat i att nämnden under 2016 kommer att utöka tillsynen inom några tillsynsområden som till exempel kylanläggningar.

Nämnden tog under året ett inriktningsbeslut om att ingå i en regional miljösamverkan. Under 2016 startar en förstudie som ska leda till ett förslag på modell, organisation och finansiering av regional miljösamverkan i Uppsala län. Regional miljösamverkan förväntas leda till bättre resursutnyttjande hos myndigheterna, ökad samsyn och mer likartade bedömningsgrunder, delad och höjd kompetens samt en ökad kunskap hos verksamhetsutövarna.

Nämnden har tagit flera steg mot att digitalisera sin verksamhet. Under året införde nämnden e-tjänster för de som anmäler försäljning av tobak och folköl. E-tjänsterna gör det enklare för verksamheterna att anmäla försäljning. Förvaltningen påbörjade även en utredning om vad som krävs för att den kommunala lantmäterimyndigheten ska kunna börja använda den statliga myndigheten Lantmäteriets digitala arkivering.

Nämndens måluppfyllelse
Miljö- och hälsoskyddsnämnden (belopp i miljoner kronor) Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 51,9 54,0 60,5 58,5
Intäkter exkl. kommunbidrag 32,5 35,6 42,0 37,1
Nettokostnader 19,4 18,3 18,5 21,4
Kommunbidrag 19,0 18,6 18,5 18,5
Resultat  -0,4 0,3 0,0 -2,9
Nettoinvesteringar 0,0 1,1 2,0 0,0

Under 2015 lanserade nämnden tjänsten Livsmedelskollen på kommunens hemsida. Tjänsten gör det möjligt för allmänhet och företag att på ett enkelt sätt ta del av resultaten från de livsmedelskontroller som nämnden genomför. Det har gett allmänheten möjlighet att göra medvetna val samtidigt som företagen enkelt kan visa upp sina resultat. Under året har nämnden också börjat använda nya e-tjänster för de som anmäler försäljning av tobak och folköl. Genom dessa insatser har nämnden bidragit till inriktningsmålet om innovationer och smarta tjänster (mål 17).

Under året har nämndens förvaltning genomfört projektet Attraktiv arbetsgivare och tagit fram en kompetensförsörjningsplan. Båda insatserna syftar till att behålla och kunna rekrytera duktiga medarbetare och bidrar till inriktningsmålet om att vara en attraktiv arbetsgivare (mål 23).

Det ekonomiska resultatet av årets verksamhet visar att nämnden håller sig inom budget, vilket ligger i linje med den prognos nämnden hade i augustibokslutet. Avvikelsen i ekonomin är liten för de flesta av nämndens verksamheter. Det underskott som framgår av tabellen (2,9 miljoner kr) handlar om en bokföringsteknisk korrigering. Den hänger samman med den verksamhet som fördes över till miljö- och hälsoskyddsnämnden när nämnden för serveringstillstånd och lotterier avvecklades 2011. Redovisningen för den delen integrerades helt i nämndens ordinarie redovisning som en förutbetald intäkt vid bokslutet för 2015, vilket gav en förlust på nära tre miljoner kr.

Trycket på ansökningar om enskilt vatten och avlopp var stort under andra halvåret 2015. Nämnden bedömer att det beror på att sänkningen av ROT-avdraget fått många kommuninvånare att vilja förbättra sina avloppsanläggningar innan sänkningen trädde ikraft vid årsskiftet. Nämnden svarade upp mot det ökade trycket, hanterade fler ärenden än beräknat och fick därför ett överskott på drygt 0,7 miljoner kr. För att klara av den ökade mängden ärenden prioriterade nämnden ned omfattningen av tillsynen av strandskyddet.

Lantmäterimyndigheten har inte fattat beslut i lika många ärenden som beräknat och gör därför ett underskott på drygt 1,1 miljoner kr. Detta innebär att nämndens del av inriktningsmålet om att möjliggöra ett ökat utbud av bostäder (mål 2) inte är uppnått.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

Uppsala är en av Sveriges mest attraktiva städer, vilket för med sig en stark befolkningsökning, en expansiv arbetsmarknad och stark tillväxt. Arbetet med stadsutveckling och en beredskap för 75 000-135 000 fler invånare till 2050 ställer höga krav på skydd för att säkra Uppsalas grundvatten, att marken som exploateras inte är förorenad, livsmedelshantering samt hälsosamma miljöer i lokaler för utbildning, vård och omsorg. Ansvaret för det är spritt i kommunen och nämndens främsta uppgift är att genomföra tillsyn utifrån en bedömning av risker för att hälsa och miljö skadas och att ge kunskap om hur människors hälsa och miljö kan skyddas.

Kommunen växer och behöver använda före detta industrimark till nya byggnader. Gammal industrimark riskerar att vara förorenad och användning av den är i så fall ett hot mot människors hälsa och mot den omkringliggande miljön. Nämnden behöver fortsätta dialogen med berörda parter i arbetet med sanering och efterbehandling av förorenade områden.

Uppsala stads vattenförsörjning kommer från naturligt grundvatten som finns i Uppsalaåsen. För att kompensera för vattenuttaget fyller kommunen på åsen med vatten från Fyrisån. Nämnden följer hur den växande staden påverkar åsen och samarbetar med Uppsala Vatten för att kommunen ska ha en beredskap för ett eventuellt hot mot dricksvattnet. Nämnden kommer också att fortsätta dialogen med Generalläkaren inom Försvarsmakten om poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i kommunens grundvatten och följa det arbete som bedrivs av olika aktörer. Nämnden kommer dessutom att utveckla kontrollen av dricksvattenverksamheter.

Kommunen ansvarar för den fysiska planeringen och är därför en viktig aktör i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen samtidigt som staden ska utvecklas och förtätas. För att säkerställa en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar stadsutveckling behöver nämnden bli mer involverad i arbetet. Berörda nämnder behöver skapa en gemensam process som tidigt hanterar och klarar att göra avvägningar mellan olika intressen. Om miljö- och hälsoskyddsfrågorna uppmärksammas tidigt i plan- och lokalförsörjningsprocesserna leder det till att tiden för nödvändiga åtgärder kortas ned kraftigt.

Framtida utmaningar

Att stoppa miljöförstöring, minska klimatutsläppen och utveckla en ny grön teknik är några av vår tids största utmaningar. Nämnden behöver tydligare kommunicera hur verksamheten bidrar till miljö- och folkhälsomål. Syftet är att råd, krav och tillsyn ska upplevas som meningsfulla av verksamhetsutövarna.

Flera av utmaningarna inom nämndens ansvarsområde rör den växande kommunen. Nämnden är inte ensam aktör för att möta dessa utmaningar, men samarbetar med andra för att se till att utvecklingen inte äventyrar människors hälsa eller miljön. Kommunen behöver växa på ett hållbart och hälsofrämjande sätt. Ett par områden som nämnden särskilt vill lyfta fram är att hitta och sanera förorenade områden och att långsiktigt säkra tillgång och kvalitet på grund- och dricksvatten. Nämnden ser också ett behov av att intensifiera arbetet med att uppfylla miljö- och folkhälsomålen samt att bygga en hållbar stad med hälsosamma lokaler, särskilt mot bakgrund av Uppsala kommuns tillväxttakt.

Namngivningsnämnden

Namngivningsnämnden har till uppgift att besluta om namn på kvarter, gator, bostadsområden, vägar, broar och allmänna platser. Namngivningen ska ta hänsyn till flera kriterier, exempelvis tydlighet, jämställdhet och kulturhistorisk koppling.

Viktiga händelser under året

Tillgängligheten till utställningarna av namnförslag har ökat eftersom de sedan 2015 sker på kommunens hemsida efter att tidigare ställts ut på biblioteken och i kommuninformationen.

Namngivningsnämnden har beslutat att namnge befintliga gång-och cykelvägar som löper genom park- och skogsområden. Namnen ska förenkla medborgarnas möjlighet att orientera sig i staden och därmed öka tryggheten. Under året fastställdes namn på gång och cykelvägar i Boländerna, Fyrislund, Gottsunda, Sunnersta, Sävja, Valsätra och Årsta.

Ett flertal befintliga parker har saknat officiellt fastställda namn. Namngivningsnämnden har under 2015 namngivit fyra av dem. Dessutom har sex planerade parker namngivits.

Namnen för Rosendalsfältets planerade kvarter, gator, torg och parker har fastställts. Ärendet omfattade hela 67 nya namn.

Nämndens måluppfyllelse
Namngivningsnämnden (belopp i miljoner kronor) Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 0,9 1,0 0,4 0,8
Intäkter exkl. kommunbidrag 0,0 0,2 0,0 0,0
Nettokostnader 0,9 0,8 0,4 0,8
Kommunbidrag 0,3 0,3 0,4 0,4
Resultat  -0,6 -0,5 0,0 -0,4

För att bidra till de kommunövergripande inriktningsmålen har nämnden arbetat utifrån strategier främst kring frågor om demokrati, trygghet och jämställdhet. Nämnden erbjuder möjligheter att lämna förslag och synpunkter om sitt verksamhetsområde på kommunens hemsida. Namnen som nämnden ger ska öka tryggheten i staden då de förenklar möjligheten för medborgarna att orientera sig. Som ett led för ökad jämställdhet har nämnden strävat efter att öka antalet kvinnliga memorialnamn, det vill säga namn på till exempel en gata eller plats för att hedra en person. Under 2015 fastställdes fyra memorialnamn varav samtliga var kvinnonamn.

Nämnden överskred budgeten för 2015 med ca 0,4 miljoner kr. Nämnden har varit underfinansierad i förhållande till behoven att namnge den växande kommunen. Underskottet har balanserats med resurser som inte använts för närliggande ansvarsområden inom plan- och byggnadsnämndens strategiska planering.

Framtida utmaningar

Plan- och byggtakten i Uppsala är hög vilket också får konsekvenser för arbetet med namngivning. Behovet av nya namn på t.ex. orter, bostadsområden och vägar kommer att vara fortsatt stort. Att hitta särskiljande namn och lämpliga namnkategorier blir allt viktigare för orienteringen i staden och kommunen i övrigt. Nämnden fortsätter att namnge gång- och cykelvägar som löper genom park och skogsområden. Dessutom kommer nämnden att inventera behovet av namngivna gång- och cykeltunnlar.

Plan- och byggnadsnämnden

Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för de uppgifter som beskrivs i plan- och bygglagen. Undantaget är ansvaret för kommunens översiktsplanering som hör till kommunstyrelsen. Nämndens uppgifter beskrivs också i särskilda föreskrifter som hör till plan- och bygglagen. Till de viktigaste uppgifterna hör arbetet med detaljplaner (ett 60-tal pågående) och att ge bygglov (cirka 2 000 om året) och andra lov, till exempel för rivning och användning av mark. Nämnden ska också genom sin tillsyn se till att gällande bestämmelser följs och ansvarar för områdesskydd som natur- och kulturreservat.

Viktiga händelser under året

Under 2015 tog nämnden fram detaljplaner som gjorde det möjligt att bygga nästan 4 000 lägenheter i Uppsala. Sedan tidigare har nämnden antagit planer som gör att det vid utgången av 2015 finns planer som gör det möjligt att bygga ytterligare 7 000 8 000 lägenheter (den så kallade planreserven).

Antalet ansökningar om bygglov var stort under 2015. En förbättrad och utvecklad hantering av ansökningar resulterade i att fler ärenden än tidigare kunde hanteras och bygglov beviljades för totalt 2 662 nya lägenheter och bostäder. Under året förbättrades också informationen till företagen liksom servicenivån. 80 procent av de beslutade byggloven hade under 2015 en handläggnings¬tid kortare än åtta veckor. Lagen kräver högst tio veckor.

Utvecklingen av Ulleråker tillhör nu ett av kommunens allra största och högst prioriterade projekt. Under 2015 har programmet för Ulleråker kommit ut på samråd och en detaljplanering har inletts.

Nämnden har under 2015 haft ett nära samarbete med kommunstyrelsen vilket bland annat inneburit att resurserna för strategisk planering har stärkts. På sikt kommer det att bidra till en bättre långsiktig¬het, helhetssyn och därmed också en bättre kvalitet för utvecklingen av Uppsala. Till resultaten redan under 2015 hör att en fördjupad översiktsplan för Södra staden kommit ut på samråd och att programarbete för Eriksberg och Gottsunda pågår.

Ett stärkt samarbete inom processen för stads- och landsbygdsutvecklingen har tillämpats med stor framgång vid planeringen av framför allt Rosendal, men också av Östra Salabacke.

Nämndens måluppfyllelse
Plan- och byggnadsnämnden (belopp i miljoner kronor)  Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 75,5 83,4 83,8 77,3
Intäkter exkl. kommunbidrag 45,5 53,7 55,8 61,3
Nettokostnader 30,0 29,6 28,0 16,0
Kommunbidrag 23,6 28,4 28,0 28,0
Resultat -6,3 -1,3 0,0 12,0
Nettoinvesteringar 0,8 0,6 2,6 0,7

Nämndens arbete har under det gångna året i hög grad styrts av kommun¬ens övergripande inriktningsmål. När det gäller nämndens egna förväntade resultat under 2015 bedömer nämnden att måluppfyllelsen är god. Nämnden vill särskilt lyfta fram sina bidrag till inriktningsmålet om ett ökat utbud av bostäder (mål 2). Som framgår ovan har nämnden planerat för en stor mängd bostäder och hanterat en ökad mängd bygglov. Flera insatser har också genomförts för att underlätta för de som ansöker om bygglov. Det har bidragit till inriktningsmålet om god service, enkelhet och korta handläggningstider (mål 25). Däremot ser nämnden att det krävs ytterligare insatser för att nå en samordnad planeringsprocess som i ett tidigt skede utgår från ett helhetsperspektiv.

Planläggning och bygglov som hänger samman med idrottsverksamhet och evenemangsarenor som Uppsala Arena och Studenternas IP har prioriterats, liksom planläggning för en besöksanläggning i Linnéträdgården. Med dessa insatser har nämnden bidragit till att stärka Uppsalas attraktivitet för medborgarna och besöksnäringen (mål 20). Nämnden har samarbetat med idrotts- och fritidsnämnden och med Sport- och rekreationsfastighetsbolaget kring planeringen av idrottsanläggningar i Gränby, Rosendal och Södra åstråket. Nämnden ser dock att det finns en tendens till klusterbildning av sportanläggningar, vilket motverkar målet om att idrottsaktiviteter ska vara tillgängliga för alla (mål 21).

Inför 2015 gjordes flera förändringar av nämndens ekonomiska förutsättningar. En ny taxa infördes från 1 januari 2015, vilket innebar att skattefinansieringen av bygglov och detaljplaner minskades. Tillsammans med en riktad satsning i kommunens budget ökade detta resurserna för strategisk planering som inte finansieras via taxa. Ytterligare en ändring från 2015 var att nämndens resurser för kommungemensam geografisk information fördes över till kommunstyrelsen.

Den nya taxan inom bygglovsverksamheten innebär att verksamheten kunnat öka kapaciteten inom ramen för budgeten och fortsätta förbättringen av handläggningstiderna trots en stor ärendemängd. Det ekonomiska överskottet för 2015 förklaras till en del av det höga antalet ärenden och omfattningen på dem. Överskott förklaras också av en fördröjning av projekt inom strategisk planering på grund av vakanser och fördröjda konsultupphandlingar.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

Frågan om tillgången till ett variationsrikt utbud av bostäder är en av det svenska samhällets stora utmaningar och det gäller även Uppsala. Få av landets stora och växande kommuner får särskilt höga betyg i medborgarundersökningar på frågan om hur man upplever bostadssituationen. När Statistiska centralbyrån frågar om bostadssituationen i en kommun ställer man frågor om möjligheterna att hitta bra boende, utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.) och hur trivsam bebyggelsen är. Svaren vägs samman till ett samlat betyg och här ligger Uppsala (49) strax under medelvärdet för landets större kommuner (52). Kvinnor och män gör i princip samma bedömning och svaren för Uppsala ligger på samma nivå som år 2012. Tittar man på de enskilda frågorna så är betyget för möjligheten att hitta bostad och utbudet av olika typer av boendeformer relativt lågt (omkring 4,5 på en tiogradig skala). Betyget för hur trivsam bebyggelsen är, är betydligt bättre (6,6 där kvinnor är aningen mer nöjda än männen).

När det gäller det utbudet av boendeformer så är Uppsala den kommun som har allra flest bostadsrätter per tusen invånare efter Stockholm och Malmö. Omvänt har Uppsala relativt få hyresrätter per tusen invånare.

När de företagare som ansökt om bygglov tillfrågas om hur nöjd man är med kommunens hantering och service får Uppsala ett relativt lågt betyg (52), även om en stark uppryckning skett under det senaste året (från 37). Flera andra jämförbara kommuner får ett betyg kring 65. Arbetet för att ännu bättre möta de sökandes förväntningar på god service är en av nämndens främsta prioriteringar.

När det gäller antalet faktiskt färdigställda bostäder i både flerfamiljshus och småhus ligger Uppsala relativt väl till vid en jämförelse med andra större kommuner. Det gäller i synnerhet småhus.

Ansvaret för fysisk och teknisk planering finns främst inom kommunstyrelsen och plan- och byggnadsnämnden. Uppsala har legat lägst bland jämförelsekommunerna (R8) när det gäller kostnad för fysisk och teknisk planering 2011-2013. Från 2014 har kostnaderna ökat och ligger nu ungefär i mitten.

Framtida utmaningar

Den stora och växande efterfrågan på bostäder och arbetsplatser motsvaras inte av dagens utbud. Flyktinginflödet under framförallt 2015 har ökat utmaningen ytter¬ligare när det gäller behovet av ökad takt i stadsutvecklingen. Samtidigt är det viktigt att skapa en långsiktigt hållbar utveckling med ökad kvalitet i stads- och boendemiljöerna.

För att öka takten ytterligare ska den strategiska planeringen fortsätta i större områden som Ulleråker och Södra staden. De här områdena bidrar till att uppfylla målet med 3 000 bostäder i planer per år. Under 2016 behöver beslut tas om fler områden där hög utbyggnadstakt kan kombineras med kvalitet och hållbarhet. Samtidigt ska en strategi för en attraktiv landsbygd utvecklas.

Under 2016 ska kommunen anta en ny översiktsplan. Översiktsplanen visar hur helhetslös¬ningar för bebyggelse, trafik och grön¬om¬råden i både stad och landsbygd ska utvecklas på lång sikt. 2016 ska också ett beslut fattas om vägval angående kollektivtrafiken i framtiden – en viktig del av förutsätt-ningarna för stadsutveck¬lingen på längre sikt.

Arbetet med att ytterligare utveckla och effektivisera hanteringen av bygglovsansökningar kommer att fortsätta för att möjliggöra ett så omfattande byggande som övriga planer tillåter. Ett av målen är att kunna lämna besked på alla kompletta ansökningar inom tio veckor.

Nämnden ser en risk i att kostnadsläget för nya bostäder kan bli högre än vad de som behöver en bostad klarar av att betala. Kostnadsläget kan påverkas av eventuella natio¬nella beslut om till exempel förändringar i skatteregler och amorteringskrav. Plan- och byggnads¬nämnden vill möta denna risk genom att säkerställa variationen i utbudet av olika typer av bostäder. Det kan styras bland annat genom en geografisk spridning och olika ägande¬former. Det senare är också ett sätt att åstadkomma attraktiva stads- och boendemiljöer särskilt i områden där kommunen är markägare.

Räddningsnämnden

Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner med Uppsala som värdkommun. Samarbetet startade 2012 och i nämnden sitter ledamöter från alla tre kommuner.

Nämnden ansvarar för räddningsverksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor, för tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och i tillämpliga delar för kommunernas uppgifter enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Viktiga händelser under året

Nämnden har under året lämnat förslag om ett nytt handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Handlings¬programmet anger målen för nämndens kärnverksamhet.

Ett principiellt viktigt föreläggande från nämnden om brandskydd i radhus har prövats i flera juridiska instanser. Under året bekräftades slutgiltigt att nämndens föreläggande gäller. Det kommer att innebära ett bättre brandskydd eftersom fastighetsägarna måste genomföra brandförebyggande åtgärder i de radhus som nu har ett undermåligt brandskydd.

Nämnden har tecknat nya avtal med alla automatlarmskunder. De nya avtalen innebär en större tydlighet i ansvarsfördelningen mellan nämnden och ägarna av automatiska brandlarmsanläggningar.

Under året har konceptet första insatsperson (FiP) fortsatt att införas på brand¬stationer på landsbygden. Konceptet innebär att en person i utryckningsstyrkan alltid har ett mindre räddningsfordon med sig och vid larm åker direkt till skadeplatsen istället för att först åka till brandstationen. Resten av utryckningsstyrkan förstärker därefter med hjälp av tyngre räddningsfordon. Effekten av första insatsperson blir att räddningsinsatsen kan påbörjas mycket snabbare.

Nämndens måluppfyllelse
Räddningsnämnden (belopp i miljoner kronor)  Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 191,6 192,6 199,1 197,0
Intäkter exkl. kommunbidrag 59,6 60,2 62,4 62,2
Nettokostnader 132,0 132,4 136,7 134,8
Kommunbidrag 130,7 135,2 136,7 136,7
Resultat  -1,3 2,8 0,0 1,8
Nettoinvesteringar 5,0 13,4 25,7 20,2

Nämnden har 2015 tagit sig an 13 av kommunfullmäktiges mål. Nämnden har uppnått sin del för 12 av de 13 målen. Det handlar exempelvis om god service, enkelhet och korta handläggningstider (mål 25) och om att underlätta för nyetableringar och företag (mål 26) där nämnden har korta handläggningstider och nöjda kunder inom tillsynsverksamheten.

Nämnden har också bidragit till att Uppsala ska bli en av Sveriges bästa landsbygdskommuner (mål 5). Nämnden har infört FiP, riktat brandskyddsinformation till boende på landsbygden och placerat brandmateriel på vissa avlägsna platser som boende kan använda vid en olycka innan räddningstjänsten kommit på plats.

Det inriktningsmål som nämnden inte har bidragit till i tillräcklig utsträckning handlar om barns och ungdomars delaktighet (mål 8). Brandförsvaret informerar elever i grundskolan om brandskydd och nämnden planerar att under 2016 föra en dialog med barn och ungdomar i syfte att utveckla verksamheten utifrån deras behov.

Nettokostnaden för året håller sig inom budget och avviker endast med 1,3 procent. Överskottet förklaras främst av större intäkter från utbildningsverksamheten än budgeterat, men också av större intäkter för utlånad personal. En tredje orsak är lägre kostnader än budgeterat för räntor och avskrivningar. Nettokostnadsökningen jämfört med föregående år är 3,0 procent och beror till största del på löne- och prisökningar. Investeringarna uppgick till 20,2 mnkr under året och bestod till större delen av brandfordon. Nämndens investeringsbudget för 2015 var 25,7 miljoner kr och skillnaden mot budget beror på att ett brandfordon levereras först under 2016 istället för som planerat under året.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

Det som har genomsyrat nämndens verksamhet och som även framöver kommer att utmärka verksamheten är samarbete med andra räddningstjänster och organisationer i regionen. Räddningsnämnden är i sig själv ett samarbete mellan tre kommuner för att klara en godtagbar service till kommuninvånarna till en rimlig kostnad. Nämnden anser att kommunerna i regionen i ännu högre grad behöver samarbeta inom räddningstjänsten.

Räddningstjänst 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 105 106 106 108
Nettokostnad per invånare 618 kr 639 kr 639 kr 635 kr -
Avvikelse per invånare jämfört med kategorin "större städer" -42 tkr -35 kr -49 kr -54 kr -
Responstid. Mediantid från 112-samtal till första resurs på plats. Mediantiden i riket var 12,1 minuter år 2015. 10,1 10,0 10,1 10,2 10,3
Antal utvecklade bränder i byggnad per 1000 invånare. Median i riket var 0,63 år 2015. 0,48 0,61 0,56 0,59 0,62

Uppsala kommun tillhör kommungruppen "större städer". Vid en jämförelse av kostnad per invånare för räddningstjänst ligger Uppsala kommuns kostnad cirka 50 kronor lägre än genomsnitts¬kostnaden i kategorin "större städer".

Framtida utmaningar

För att ha kvar förmågan att utföra räddningstjänst på en god nivå är rekryteringen av räddningspersonal i beredskap ("deltidsbrandmän") en av de viktigaste utmaningarna. En förändrad syn på fritid i kombination med färre arbetstillfällen i de mindre tätorterna ger ett mindre rekryteringsunderlag och en ökad omsättning av personal.

Att förebygga tillbud och olyckor genom att minska risker och öka den enskildes förmåga att hantera tillbud, särskilt hos utsatta grupper, kräver förändrade arbetssätt som exempelvis hembesök eller riktad information till boende på landsbygden.

För att öka samhällets samlade förmåga är samarbeten med andra samhällsaktörer, företag och frivilliga en stor möjlighet för arbetet med att skapa trygga kommuner.

Jämställdhet och mångfald är i fokus inom nämndens ansvarsområde men behöver riktade satsningar för att utvecklas snabbare.

En planering för det civila försvaret är en utmaning för både nämnden och hela den kommunala organisationen.

Arbetsmarknadsnämnden

Arbetsmarknadsnämnden ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och det kommunala aktivitetsansvaret. Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsfrämjande och kompetenshöjande arbetsmarknadsinsatser samt feriearbete. Nämndens ansvar omfattar också ekonomiskt bistånd, kommunens mottagande av nyanlända, stöd till integrationsinsatser, stöd till föreningar bildade på etnisk grund samt utvecklingsmedel för en ökad inkludering. Nämnden ansvarar även för konsument- budget- och skuldrådgivning.

Viktiga händelser under året

Sedan hösten 2015 har Sverige och Uppsala kommun mött ett kraftigt ökat antal asylsökande, nyanlända samt ensamkommande barn. Inflyttningen, förväntas fortsätta öka. Den ökande tillströmningen av anhöriga till nyanlända har inneburit utmaningar för nämndens uppgift att ordna boende. Ökningen av antalet asylsökande och deras anhöriga har medfört dyra särlösningar för boende.

Nämnden var först i landet med att teckna en överenskommelse med Arbetsförmedlingen för att minska arbetslösheten bland unga (DUA). Överenskommelsen omfattar bland annat insatser i form av traineejobb och utbildningskontrakt och ger en fördjupad lokal samverkan.

Nämnden har också startat ett lokalt arbetsmarknadsråd, där Arbetsförmedlingen med flera ingår. Syftet är att uppnå målen i den nationella arbetsmarknadspolitiken utifrån de lokala förutsättningarna.

Nämndens måluppfyllelse
Arbetsmarknadsnämnden (belopp i miljoner kronor) Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 664,5 684,5
Intäkter exkl. kommunbidrag 100,3 121,8
Nettokostnader 564,1 562,6
Kommunbidrag 564,1 564,1
Resultat  0,0 1,5
Nettoinvesteringar 3,6 0,9

Nämnden har inte uppnått målsättningen att fler Uppsalabor ska ha egen försörjning (mål 15). Andelen och antalet invånare som fått ekonomiskt bistånd ökade något under 2015 jämfört med 2014. Det beror främst på ett ökat antal ankommande flyktingar som lett till att fler nyanlända har ansökt om ekonomiskt bistånd. Antalet personer som fått ekonomiskt bistånd och inte är nyanlända flyktingar har däremot minskat.

Fler personer har fått kommunala arbetsmarknadsinsatser 2015 än året innan. Andelen insatser som avslutats till förmån för arbete eller studier har däremot minskat. Enligt nämnden beror detta på att de personer som kommer till kommunens arbetsmarknadsverksamhet, i större utsträckning, har en mer komplex problematik och står längre från arbetsmarknaden än tidigare deltagare.

Arbetslösheten är hög bland personer som har en psykisk funktionsvariation. En metod med tidigt arbetsfokus har börjat användas i den ordinarie verksamheten under året. Fler personer får nu stödet än tidigare och nämnden har uppnått sin del av målet om att fler människor med funktionsvariation ska erbjudas arbete och sysselsättning (mål 16).

Nämnden har också som målsättning att utbildningsresultaten ska förbättras (mål 7). Andelen godkända deltagare har ökat både inom den teoretiska gymnasiala vuxenutbildningen och inom den gymnasiala yrkesutbildningen. För den grundläggande vuxenutbildningen har andelen godkända minskat marginellt. I enkäten till elever på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning för 2015 var andelen positivt svarande lägre på nästan alla frågor jämfört med 2014. För de två största utbildningsanordnarna har en försämring skett bland annat när det gäller delaktighet i planeringen av undervisningen och kännedomen om vem man ska kontakta vid klagomål eller synpunkter. För den kommunala utbildningsanordnaren har en försämring skett för nästan varje fråga i enkäten jämfört med resultaten för 2014. Orsaker till det är bland annat kostnadsanpassning av skollokaler och de rationaliseringar som kommunen genomfört under året. Nämnden har förstärkt uppföljningen av kommunens vuxenutbildning och infört ett systematiskt kvalitetsarbete för utbildning som bedrivs i egen regi. Detta förväntas ge positiva effekter framöver.

Drygt 700 nyanlända med uppehållstillstånd har bosatt sig i kommunen under året. Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utöka antalet anvisade nyanlända som beviljats uppehållstillstånd från 50 till 150 personer. Däremot kunde bara 50 personer anvisas, på grund av en brist på bostäder. Det innebär att nämnden inte uppfyllt målet om att vara en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande (mål 19). Nämnden har inrättat en ny mottagningsenhet för att bättre kunna samordna kommunens mottagande av nyanlända. Nämnden ger också stöd till externa aktörer som Röda korsets internationella träffpunkt och behandlingscentrum och Mötesplatsen Kontakten i Gottsunda. Nämnden arbetar också tillsammans med Nyby Vision för att kunna genomföra fler insatser som gynnar integrationen.

Nämnden redovisar ett ekonomiskt resultat för 2015 där kostnaderna ligger 1,5 miljoner kr under de budgeterade. Motsvarande verksamheter hade under 2014 kostnader under de budgeterade på 1,6 miljoner kr.

Nämndens ekonomiska resultat per verksamhetsområde 2015 är: Politisk verksamhet 441 tkr, Konsumentfrågor 296 tkr, Föreningsbidrag 252 tkr, Vuxenutbildning 6 012 tkr, Ekonomiskt bistånd -15 534 tkr, Flyktingmottagning 54 tkr samt Arbetsmarknadsinsatser 10 864 tkr. Nämnden följer kommunfullmäktiges beslutade budgetram men går ifrån denna på verksamhetsnivå för att klara en ekonomi i balans. Kommunbidraget för ekonomiskt bistånd var otillräckligt och därför har nämnden kompenserat det genom sänkta kostnader i de verksamhetsområden som inte är lag- eller rättighetsstyrda.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

Ekonomiskt bistånd 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 107 107 107 102
Nettokostnad per invånare 1 472 kr 1 511 kr 1 473 kr 1 450 kr 1 445 kr
Avvikelse per invånare jämfört med R8* -298 kr -279 kr -365 kr -310 kr -
Antal bidragshushåll/1 000 invånare 24 24 23 24  24
 Avvikelse jämfört med R8**  -9 -9  -11 -9 
 Barn som ingår i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd av alla barn i kommunen  -  3,0 %  2,6 %  2,5 %  -
 Avvikelse jämfört med R8** -1,3   -1,9 -1,7 
 Återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd (andel)  -  24 %  21 %  22 %
 Avvikelse jämfört med R8**  -5  -13  - 8

* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.

** Minus betyder färre antal eller andel i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.

I Uppsala finns en mindre andel invånare som har ekonomiskt bistånd jämfört med andra liknande kommuner. Andelen barn och ungdomar med ekonomiskt bistånd är också färre. Uppsala har däremot en hög kostnad för ekonomiskt bistånd per hushåll. Det beror bland annat på att kostnaden för att hyra en bostad är relativt hög i Uppsala. Renoveringen av bostadsbeståndet med höjda hyror som en konsekvens ökar också kostnaderna ytterligare. Den höga kostnaden per hushåll beror också på att många av de som får ett ekonomiskt bistånd i Uppsala får det under långa sammanhängande perioder.

Arbetsmarknad 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 106 101 127 109
Nettokostnad per invånare 542 kr 570 kr 572 kr 679 kr -
Avvikelse per invånare jämfört med R8* +15 kr +53 kr -45 kr -10 kr -
Andel till arbete eller studier vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet - - 39 % 47 % -
Avvikelse jämfört med R8** - - +14 +18 -
Andel av invånarna i åldern 14-18 år som haft feriejobb/-praktik via kommunen - - 17,9 % 18,0 % 18,6 %
Avvikelse jämfört med R8** - - +5 +4 -

* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.

** Plus betyder större andel i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.

Uppsala satsar mycket på insatser som ska ge arbete och höja kompetensen för arbetslösa. Insatserna ska också ge feriejobb till ungdomar. Uppsalas utmaning är att utveckla insatserna för personer som behöver ett omfattande stöd för att själva kunna försörja sig.

Vuxenutbildning 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 119 115 112 114
Nettokostnad grundläggande vuxenutbildning per invånare 60 kr 68 kr 78 kr 88 kr 76 kr
Avvikelse per invånare jämfört med R8* -60 kr -55 kr -40 kr -41 kr
Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning per invånare 225 kr 311 kr 221 kr 280 kr 205 kr
Avvikelse per invånare jämfört med R8 -32 kr +2 kr -71 kr -22 kr -
Nettokostnad svenska för invandrare per invånare 211 kr 218 kr 292 kr 254 kr 281 kr
Avvikelse per invånare jämfört med R8 +45 kr +29 kr +96 kr +43 kr

* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna.

I jämförelse med andra kommuner inom nätverket (R8) så avviker inte Uppsalas resultat för vuxenutbildningen nämnvärt. När det gäller betygsresultat har kommunen gjort en översyn av de riktlinjer som finns för att kunna bedöma betyg och resultat. Det ger nämnden en bättre grund för att kunna jämföra resultat internt inom kommunen och externt med andra kommuner framöver.

Framtida utmaningar

De kommande åren kommer antalet nyanlända att öka kraftigt, i takt med att de personer som nu är asylsökande i Sverige får uppehållstillstånd. Under 2016 kommer 616 personer anvisas för boende i kommunen och åren därefter sannolikt fler. Dessutom tillkommer ett ökat antal mottagna på grund av anhöriginvandring. Utan en utvecklad mottagning och en långsiktig planering är risken stor för en mindre lyckad etablering som kan leda till arbetslöshet, segregation och stora kostnader. En stor utmaning finns också i bostads- och boendeförsörjningen för de nyanlända.

Antalet elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) är drygt tusen fler för 2015 jämfört med året innan. Nämnden förväntar sig att ökningen fortsätter under de kommande åren. Det bidrar också till en ökning av antalet elever i vuxenutbildningen både på grundläggande och gymnasial nivå. Utbildning i sfi är en rättighet som kommunen är skyldig att erbjuda. Nämnden behöver kunna hantera den ökade mängden elever utan att kvaliteten försämras. I och med de skärpta lagkraven för 2016 är kommunen också skyldig att erbjuda studie- och yrkesvägledning i en större omfattning än tidigare. Kommunen måste dessutom möta enskilda individers sammansatta behov av praktik, arbete och studier.

Trots en god arbetsmarknad är många hushåll beroende av bistånd. Antalet hushåll som tar emot bistånd över lång tid (10 av 12 månader) ökar. Många personer saknar sjukpenning eller har en låg aktivitets- eller sjukersättning. Många arbetslösa saknar också arbetslöshetsförsärking. Det krävs därför ett långsiktigt stöd för att hjälpa sjuka och långtidsarbetslösa.

Nämnden fortsätter att utveckla formerna för hur kommunen ger stöd och samverkar med sociala företag. I detta arbete ingår att ta fram förslag till en kommunövergripande policy med riktlinjer samt att beskriva sociala företags behov av stöd.

Utbildningsnämnden

Sedan den 1 januari 2015 har nämnden ansvar för all pedagogisk verksamhet från förskola till och med gymnasieskola och därmed för att alla barn och ungdomar i kommunen har tillgång till förskola och skola i kommunens egna eller i fristående verksamheter. Nämnden ansvarar även för fördelningen av resurser både till egen verksamhet och fristående enheter. Som huvudman har nämnden vidare ansvar för kvalitet och ekonomi i förskolor och skolor som drivs i kommunens regi.

Viktiga händelser under året

Det första året med den nya organisationen har präglats av nya rutiner och arbetsformer för en sammanhållen utbildningslinje från förskola till gymnasieskola. En ny struktur för uppföljning, analys och utveckling över alla skolformer och en tydligare rutin för systematisk uppföljning av anmälningar om kränkande behandling har införts.

Nämnden har beslutat om en ny modell för fördelning av pengar till förskolor och skolor. Modellen gäller från och med 2016 och innebär att resurser i högre grad omfördelas till förmån för de förskolor och skolor som har större utmaningar än andra.

För att nyanlända elever så snabbt som möjligt ska få tillgång till undervisning på rätt nivå beslutades under året om nya riktlinjer för mottagandet. Riktlinjerna innebär bland annat att en del av bedömningen av elevernas förkunskaper ska ske på den skola där eleven ska gå istället för på den centrala mottagningsenheten. Förändringen innebar också en anpassning till ny lagstiftning som börjar gälla 2016.

Nämnden beslutade i april att flytta yrkesprogram och att minska utbildningsutbudet i gymnasieskolan i syfte att anpassa organisationen till antalet elever och att få en ekonomi i balans. En strategi har tagits fram med syfte att öka attraktiviteten för yrkesutbildningarna genom att arbeta både med attityder och med utbildningarnas kvalitet.

Måluppfyllelse och utveckling inom nämndens ansvarsområde
Utbildningnämnden (belopp i miljoner kronor)  Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 5 599,9 4 862,4
Intäkter exkl. kommunbidrag 1 447,2 691,3
Nettokostnader 4 152,7 4 171,1
Kommunbidrag 4 152,7 4 152,7
Resultat 0,0 -18,3
Nettoinvesteringar 45,8 34,9

Arbetet för att varje elev ska nå examen i gymnasieskolan påbörjas redan i förskolan och det är ett tydligt gemensamt ansvar för alla skolformer att varje barn ges förutsättningar att nå dit. Nämndens samlade ansvar för alla skolformer ger förutsättningar att arbeta för att utbildningen blir så sammanhållen som möjligt för eleverna. Ett exempel är ett påbörjat arbete med att säkerställa rutiner för väl fungerande övergångar mellan skolformer och stadier.

Kunskapsresultaten i Uppsala har en positiv utveckling och är både i grundskola och gymnasieskola högre än de genomsnittliga resultaten i R8-kommunerna och i Sverige. De enkäter som genomförs årligen visar också en positiv bild av hur föräldrar uppfattar förskolornas arbete och hur eleverna uppfattar tryggheten i skolan. Det finns dock stora skillnader mellan olika förskolors och skolors resultat. Nämnden fortsätter därför att prioritera frågor om likvärdighet både vad gäller utbildningens kvalitet och arbete mot kränkande behandling. Nämnden ser beslutet om ny modell för fördelning av resurser som en viktig åtgärd. Syftet med modellen är att kommunen i enlighet med skollagen ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Genom att kompensera för strukturella skillnader mellan olika enheter ska likvärdiga förutsättningar skapas för barn och elever att nå målen med utbildningen, oberoende av vilken enhet de går i. Modellen tillämpas med början 2016.

Ett flertal åtgärder har vidtagits för att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare, varav ett exempel är utveckling av karriärtjänster. Inom grundskolan tillsvidareanställdes ytterligare 33 förstelärare inför höstterminen 2015 och totalt finns nu inom grund- och gymnasieskolan 267 karriärtjänster (förstelärare och lektorer). Det har blivit allt svårare att rekrytera legitimerade förskollärare och vissa lärarkategorier och det finns anledning att fortsätta utveckla strategier för att behålla och rekrytera personal.

Nämnden hade 18,3 miljoner kr högre kostnader än budgeterat under 2015. Det är huvudsakligen inom gymnasieskolan nämndens kostnader är för höga. Kostnaderna för förskola, grundskola och grundsärskola var lägre än budgeterat. Gymnasieskolans underskott beror på att verksamheten inte anpassat utbildningsutbud och organisation i takt med sjunkande elevunderlag. Det ekonomiska resultatet ska ses mot bakgrund att kommunen under året haft 400 fler barn och elever än beräknat i förskola och skola, varav över hälften är grundskoleelever. Det ökade antalet beror både på att Uppsala växer och på att antalet asylsökande barn och ungdomar ökat under den senare delen av året. Nämndens ökade kostnader har delvis kompenserats med statsbidrag. Arbetet har under året präglats av återhållsamhet för att hålla kostnaderna nere och samtidigt tillgodose barns och elevers rätt till utbildning.

Uppsalas nettokostnad per invånare är lägre än genomsnittet i R8-kommunerna när det gäller förskola, grundskola och särskola. Gymnasieskolan har högre lokalkostnader än dessa kommuner, men det förändringsarbete som har påbörjats ska leda till en budget i balans läsåret 2017/2018. Även förskolan har högre lokalkostnader beroende på tillfälliga lokallösningar samt på att förskolor i vissa områden har tomma platser.

Antalet barn och elever i förskola och skola kommer de närmaste åren att öka kraftigt, både utifrån att Uppsala är en kommun i tillväxt och utifrån att antalet asylsökande barn och ungdomar har ökat. Den ekonomiska återhållsamheten under 2015 har varit viktig för att möta den utmaning som kommunen står inför, att med kort varsel expandera verksamheten med oförändrad kvalitet.

Förskola

Förskola 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 107 110 108 109
Nettokostnad per invånare (kr) 5 047 5 395 5 527 5 456 5 487
Avvikelse per invånare jämfört med R8* -193 -179 -179 -406 -
Antal barn i förskoleverksamhet 10 596 10 905 11 138 11 162 11 206
Andel positiva svar, samtliga frågor i föräldraenkäten 85 84 85 85 86

*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.

Ett av kommunens inriktningsmål är att alla barn och unga ska garanteras en trygg och kunskapsorienterad miljö (mål 6). Kommunens förskolor arbetar med ett kvalitetssäkringssystem där externa granskare bedömer kvaliteten utifrån olika områden, till exempel utveckling och lärande, trygghet och trivsel, styrning och ledarskap. De granskningar som gjorts under 2015 visar en positiv utveckling av verksamhetens kvalitet. Som framgår i tabellen ovan är också föräldrar i hög grad nöjda med förskolornas arbete. Den positiva utvecklingen följer av ett målinriktat arbete bland annat med att tydligare kommunicera förskolans uppdrag både inom verksamheten och till föräldrar. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta med att utveckla former för att kunna följa och synliggöra varje barns kunskapsutveckling.

Förskolan har haft 16,8 miljoner kronor lägre kostnader än budgeterat. Det ekonomiska resultatet beror delvis på att verksamheten fått högre statsbidrag än beräknat, bl.a. för att minska barngruppernas storlek. En annan viktig förklaring är ekonomisk återhållsamhet. Det ekonomiska resultatet ska ses mot bakgrund av att verksamheten omfattat 100 fler barn än beräknat. En utmaning under året har varit att möta föräldrars önskemål av förskoleplatser.

Det ekonomiska läget i förskoleverksamheten har under flera år varit stabilt och nettokostnaden per invånare är lägre än genomsnittet i R8-kommunerna. För 2013 ökade nettokostnaden per invånare. Nämnden erbjöd då arbetssökande och föräldralediga föräldrar att ha barn i förskolan 30 timmar jämfört med det lagstadgade kravet på 15 timmar per vecka. Nämnden har 2015 tagit ett nytt beslut som ger möjlighet till 20 timmar per vecka. Den ekonomiska effekten av detta kommer att synas fullt ut först 2017.

Det har varit en utmaning att möta efterfrågan på platser i förskolan och antalet barn i förskolan förväntas att fortsätta öka. Kostnadseffektiviteten i verksamheten påverkas starkt av att det är stor skillnad i behov av platser i maj jämfört med september. I maj 2015 fanns det 672 fler barn i kommunens förskolor jämfört med i september. Det ställer krav på en flexibel organisation vad gäller både bemanning och lokaler.

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Grundskola, inklusive förskoleklass 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 102 104 108 109
Nettokostnad per invånare (kr) 8 056 8 244 8 394 8 692 8 605
Avvikelse per invånare jämfört med R8* -183 -212 -375 -470 -
Antal elever, grundskola F-9 19 705 19 830 20 342 21 078 21 972
Andel behöriga till gymnasieskola 90 90 90 91 89

*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.

Ett av kommunens inriktningsmål är att kunskapsresultaten ska förbättras (mål 7). Kunskapsresultaten i grundskolan ligger generellt högre än genomsnittet i R8-kommunerna och i riket som helhet. Sett över tid har Uppsalas genomsnittliga meritvärde för årskurs 9 ökat under flera år. År 2015 var värdet i stort oförändrat för Uppsala men skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas resultat minskade något. Ett av nämndens viktigaste uppdrag inom grundskolan är att verka för att alla elever efter årskurs 9 ska ha nått behörighet att gå vidare till nationellt program i gymnasieskolan. Också i det avseende ligger Uppsala högre än genomsnittet i R8-kommunerna och i riket som helhet, där trenden varit negativ under de senaste åren. Som framgår i tabellen ovan sjönk andelen behöriga elever något 2015 också i Uppsala. Det är dock för tidigt att säga om det är ett trendbrott eller en enstaka avvikelse. Trots att kunskapsresultaten genomsnittligt ligger på en hög nivå jämfört med andra kommuner finns stora skillnader mellan skolor. Nämnden kommer därför att fortsätta att uppmärksamma frågan om likvärdighet mellan skolor.

Nettokostnaden för verksamheterna förskoleklass, grundskola och fritidshem var 2015 20 miljoner kr lägre än budgeterat. Antalet elever ökade med 240 utöver vad som beräknades i budget. Eleverna har i hög utsträckning tagits emot i befintliga klasser som förtätats. Överskottet förklaras delvis av mottagna statsbidrag, bland annat ett för personalförstärkning i grundskolans lägre årskurser. Ytterligare förklaring är ekonomisk återhållsamhet.

Nettokostnaden per invånare har stigit något de senaste åren men ligger lägre i Uppsala än genomsnittet i R8-kommunerna. Antalet elever i grundskolan har ökat stadigt de senaste åren. Under 2015 påbörjades en mer markant ökning som kommer att accelerera under 2016. För att klara den snabba expansionen av verksamheten krävs en noggrann planering och att alla tillgängliga lokaler används flexibelt. Situationen för grundskolan kommer att vara särskilt ansträngd läsåret 2016/17 innan nya skollokaler är färdigställda. Det kommer också att finnas ett stort behov av att både behålla och rekrytera personal med god kompetens.

Gymnasieskola

Gymnasieskola 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 104 100 93 89
Nettokostnad per invånare (kr) 3 811 3 946 3 818 3 529 3 389
Avvikelse per invånare jämfört med R8* +140 +351 +298 +74 -
Antal elever i gymnasieskola 7 572 7 261 6 814 6 427 6 379
Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år   75 75 76 80

*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.

En slutförd gymnasieutbildning är en avgörande förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden eller för fortsatta studier. Andelen gymnasieelever i Uppsala som fullföljer sin utbildning inom fyra år har ökat de senaste åren. Andelen är också högre än genomsnittet i R8-kommunerna och i landet som helhet. För att stärka likvärdigheten i kommunen ser nämnden anledning att fortsatt arbeta med skillnader i resultat mellan olika skolor och olika nationella program.

Gymnasieskolans kostnader har varit 59,8 miljoner kr högre än budgeterat. Av detta beror 12 miljoner kr på att ersättningen per elev till gymnasieskolorna blev för hög, eftersom den beräknades på ett för lågt antal elever. Resterande underskott avser kommunens egna gymnasieskolor, där utbildningsutbud och organisation inte har anpassats i takt med sjunkande elevunderlag. Nämnden har beslutat om åtgärder som ska ge en ekonomi i balans senast läsåret 2017/2018. Åtgärderna har redan under året lett till lägre lokal- och personalkostnader.

Som framgår i tabellen har såväl antalet elever som nettokostnaden per invånare sjunkit de senaste åren. En omställning av verksamheten i kommunens gymnasieskolor har påbörjats för att anpassa organisationen till nuvarande elevtal. Kommunens nettokostnad per invånare är högre än jämförda kommuners, men skillnaden har stadigt minskat och kommer med vidtagna åtgärder att minska ytterligare till läsåret 2017/18.

Efter några år med vikande elevantal kommer elevantalet att öka 2016. Den snabba skiftningen i behov av utbildningsplatser i gymnasieskolan ställer höga krav på samarbete och flexibilitet i planeringen för att tillgodose behovet av såväl lokaler som personal med rätt kompetens.

Grundsärskola och gymnasiesärskola

Grundsärskola 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 91 89 87 75
Nettokostnad per invånare (kr) 445 403 398 389 335
Avvikelse per invånare jämfört med R8* -37 -76 -54 -50 -
Antal elever i grundsärskola 200 177 167 162 162
Gymnasiesärskola          
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 98 94 90 74
Nettokostnad per invånare (kr) 346 340 324 311 255
Avvikelse per invånare jämfört med R8* +92 +77 +63 +54 -
Antal elever i gymnasiesärskola 192 177 136 111 105

*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.

Antalet elever i både grund- och gymnasiesärskolan har minskat sedan 2011 då ny lagstiftning gjorde målgruppen för skolformerna mindre. Detta har medfört att nettokostnaden per invånare har sjunkit för skolformerna även om en större andel av eleverna har stora eller mycket stora stödbehov.

Utbildningsförvaltningen har under 2015 arbetat med att utforma metoder för att följa upp kvaliteten i särskolan. Under 2016 kommer enhetliga enkätundersökningar att genomföras i såväl grund- som gymnasiesärskola. Även enskilda huvudmän bjuds in att delta i undersökningarna

Kostnaderna för grundsärskola ligger 3,6 miljoner kr under de budgeterade. Resultatet beror på att kostnaden för tilläggsbelopp för elever med stora stödbehov har varit lägre än budgeterat och att personal inte tillsatts som planerat.

Gymnasiesärskolan har överskridit budget med 0,9 miljoner kronor. Verksamheten har haft något fler elever än budgeterat. Under året har kommunens egen särskoleverksamhet sammanfört tre enheter till en. Förändringen ger en effektivare organisation som förbättrar möjligheterna till utveckling av verksamhetens kvalitet och bättre användning av resurser.

Framtida utmaningar

En hög och likvärdig kvalitet i förskola och skola är nämndens grunduppdrag. En slutförd gymnasieutbildning är en avgörande förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden eller för fortsatta studier. Även om kunskapsresultaten generellt är höga i Uppsala är det en utmaning att öka likvärdigheten så att de goda resultaten gäller alla förskolor och skolor. Beslutet om ny modell för fördelning av pengar kommer att följas upp både avseende hur pengarna har använts och i vilken utsträckning den leder till att skillnaderna mellan olika enheter minskar.

Det snabbt ökande antalet barn och elever kommer att ställa höga krav på effektiv lokalplanering. Nämnden kommer under våren 2016 att besluta om en lokalstrategisk plan som ska ligga till grund för arbetet. Det behövs ett nära samarbete både mellan olika delar av den kommunala verksamheten och med andra aktörer som driver utbildning i Uppsala. Det är angeläget att lokalkostnaden per barn och elev inte ökar. Genom lägre lokalkostnader kan mer resurser av det ekonomiska utrymmet läggas på undervisning.

Varje vår saknas platser i förskoleverksamheten. Det finns ett behov av 800-900 fler platser under våren än under hösten. För att undvika att platser står tomma under hösten behövs flexibla lösningar.

Kostnaden för den kommunala gymnasieskolan är högre än i jämförbara kommuner. Utmaningen är att anpassa verksamheten så att utbud och organisation på ett mer effektivt sätt möter efterfrågan.

Tillväxt och pensionsavgångar skapar rekryteringsbehov de närmaste åren. Det råder brist på barnskötare, legitimerade förskollärare och vissa lärargrupper, till exempel speciallärare. Ökningen av asylsökande barn och elever medför ökad efterfrågan på lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare. Under 2015 genomfördes en kompetenskartläggning och den ligger till grund för den kompetensförsörjningsplan som håller på att tas fram. Syftet är att lägga fram strategier för att behålla, vidareutveckla och rekrytera personal med rätt kompetens.

Omsorgsnämnden

Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg, service och viss sysselsättning inom socialpsykiatri och verksamheter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden ansvarar också för service, vård och omsorg enligt socialtjänstlagen i ordinärt och särskilt boende för personer upp till 65 år med funktionsvariation eller sjukdom. Nämnden ansvarar för uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen samt bostadsanpassningsbidrag inom ovanstående områden.

Viktiga händelser under året

Nämnden har under året gjort en översyn av situationen inom bostäder med särskild service och korttidsvistelse för barn och ungdomar med funktionsvariation. Det har medfört att nämnden nu kan erbjuda brukarna ett stöd med bättre kvalitet men till lägre kostnad.

Nämnden har också gjort en ramupphandling av bostäder med särskild service enligt LSS. Det innebär att ett större antal personer kunnat få sitt beslut om boende verkställt. Det har lett till att nämnden inte behövt betala särskild avgift till Inspektionen för vård och omsorg för beslut som inte verkställts.

Nämnden har också övertagit sysselsättningsverksamheter från arbetsmarknadsnämnden. Det har skapat möjlighet för nämnden att kunna erbjuda ett bredare spektrum av stöd och insatser inom socialpsykiatrin.

Trenden från de senaste åren med ständigt ökade volymer inom boendestödet har under 2015 stannat av. Nämnden har utvecklat olika samarbeten med Styrelsen Uppsala vård och omsorg. Under 2016 kommer nämnden att ta fram en ny ersättningsmodell. Dessa insatser förväntas leda till en kostnadsminskning för nämnden.

Nämndens måluppfyllelse
Omsorgsnämnden (belopp i miljoner kronor) Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 1 501,9 1 563,1
Intäkter exkl. kommunbidrag 47,6 76,9
Nettokostnader 1 454,3 1 486,2
Kommunbidrag 1 454,3 1 454,3
Resultat  0,0 -31,9
Nettoinvesteringar 2,0 0,0

Nämnden har uppnått 8 av 11 inriktningsmål i IVE. För ett av inriktningsmålen går det inte att bedöma måluppfyllelsen. Nämnden bedömer däremot att alla mål kommer att nås under planperioden 2015-2018.

Under 2015 har nämnden haft ett särskilt fokus på målet att öka delaktigheten och inflytandet för medborgarna i välfärden (mål 11). Arbetet med att uppfylla målet är långsiktigt. Nämnden bedömer att målet för 2015 på det stora hela är uppnått men att det finns delar att arbeta vidare med.

Nämnden har genomfört aktiviteter i enlighet med verksamhetsplanen för att alla medborgare som tar del av välfärden ska bli mer delaktiga och få ett ökat inflytande. Bland annat har nämnden förtydligat krav i olika förfrågningsunderlag och uppdrag med avseende på detta.

Nämnden har haft två öppna sammanträden och hade vid varje nämndsammanträde en föreningsdialog som gör det möjligt för medborgare och föreningslivet att få inflytande över och vara delaktiga i de demokratiska processerna. Nämnden har också tillsammans med ideella organisationer utvecklat olika verksamheter och avser skapa fler forum under 2016. Det handlar till exempel om att olika brukarorganisationer ska kunna delta i utvecklings- och planeringsarbete. Under 2016 kommer nämnden att starta ett LSS-råd för brukarorganisationer och deras medlemmar.

Att fler personer med funktionsvariation kan få arbete och sysselsättning (mål 16) samt att det förebyggande arbetet utvecklas (mål 14) är två andra mål som nämnden arbetat med, främst inom området socialpsykiatri. Dessa mål kommer nämnden att arbeta vidare med under kommande år.

Nämnden överskrider budget med 31,9 miljoner kronor och därför når nämnden inte upp till en ekonomi i balans. Den större delen av underskottet beror på att nämnden utökat antalet platser inom bostäder med särskild service enligt LSS men också på en volymökning inom hemvården.

Att antalet boendeplatser ökade innebar att nämnden kunde möta de olika behov av boenden som finns. Antalet beslut som inte har verkställts inom området, och där personer fått vänta mer än tre månader, har minskat från 38 till 18 personer.

Under året har nämnden börjat göra förändringar för att få en ekonomi i balans. Tillsammans med Styrelsen Uppsala vård och omsorg har nämnden sett över området serviceboende enligt LSS. Det arbetet har resulterat i en ny ersättningsmodell som tar hänsyn till vilken bemanning som behövs och vilket stöd brukare behöver. Ersättningsmodellen kommer att ge sänkta kostnader under 2016 och 2017.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

Uppsala har i jämförelse med bland andra Linköping och Örebro en lägre andel av befolkningen som bor på boenden enligt LSS. Uppsala har däremot en högre andel av befolkningen som har bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen.

2013 års uppgifter från LSS-utjämningssystemet med utbetalningsår 2015
Kommuner Uppsala Linköping Örebro Västerås Jön­köping Borås Norr­köping Umeå Riket
Antal boende vuxen 553 513 461 303 365 328 503 429 24 621
Antal invånare 207 611 151 702 142 325 143 543 132 072 106 966 135 096 119 452 9 737 559
Andel av befolkning 0,266% 0,338% 0,324% 0,211% 0,276% 0,307% 0,372% 0,359% 0,253%

Nämnden behöver analysera orsakerna till detta så att personer som har rätt till LSS-insatser får stödet enligt LSS och inte enligt socialtjänstlagen. En fortsatt utbyggnad av LSS-boenden kan därför vara motiverad.

Framtida utmaningar

Nämnden behöver fortsätta arbetet med att få en ekonomi i balans samtidigt som nämnden tillgodoser medborgarnas behov med rimlig kvalitet. Nämndens verksamhet är till största delen lagreglerad, och nämnden ansvarar för att tillgodose behov som medborgare med en funktionsvariation har. Nämnden behöver här arbeta för att bryta trenden där ökningen av behoven är större än befolkningsökningen och kartlägga orsaker som ligger bakom. Nämnden behöver också fortsätta att analysera om kostnaderna för verksamheten är rimliga i förhållande till den kvalitet som verksamheten håller samt göra eventuella anpassningar och åtgärder.

Nämnden ser en stor utmaning i att kunna tillgodose brukarnas behov av bostäder med särskild service enligt LSS och socialtjänstlagen. Den ordinarie bostadmarknaden behöver också bli mer tillgänglig för personer med funktionsvariation eller social problematik.

Det är viktigt att nämnden analyserar samarbetet och ansvarsfördelningen med socialnämnden, äldrenämnden och landstinget för personer med komplexa behov så att brukare får sina behov tillgodosedda på bästa sätt. Kommunen ska inte heller ta på sig ett ansvar som enligt ÄDEL-överenskommelsen ligger på landstinget.

Inom området socialpsykiatri behöver nämnden utveckla en verksamhet som skapar möjlighet till återhämtning. Det utbud av stöd som nämnden i dagsläget erbjuder behöver bli mer varierat för att ge rätt insatser i rätt omfattning till personer med psykiska funktionsvariationer.

De barn och ungdomar som växer upp idag ställer andra krav och efterfrågar andra insatser än vad LSS medger. Nämnden behöver därför analysera vilka behov och vilken efterfrågan som finns så att nämnden kan skapa insatser som motsvarar den yngre generationens behov och önskemål.

Kvinnor och män med funktionsvariation har enligt forskning och folkhälsomyndighetens rapporter en generellt sämre hälsa än den övriga befolkningen. Nämnden behöver därför utveckla arbetet med olika hälsofrämjande insatser för den här målgruppen.

Socialnämnden

Nämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg (ej ekonomiskt bistånd) för alla åldrar. Utöver det ansvarar nämnden för bostadssociala frågor, mottagande av ensamkommande barn som söker asyl, familjerättsliga frågor, samordning av arbetet för att motverka våld i nära relationer och insatser för den nationella minoriteten romer.

Viktiga händelser under året

Nämnden har under året inlett en dialog med Styrelsen för vård och omsorg för att stimulera samverkan och få ett bättre resursutnyttjande och ett ökat gemensamt lärande. Nämnden har beslutat om en omställningsplan för att minska beroendet av externa utförare och på sikt öka andelen verksamheten i kommunal regi. Syftet är att minska kostnaderna och öka kvaliteten i verksamheten.

Dagcentret och härbärget för socialt utsatta EES-migranter har varit igång under vintermånaderna. Dagcentret har dessutom haft öppet under sommarhalvåret. Nämnden har beslutat att inrätta ett så kallat halvvägshus för vård och boende för målgruppen vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik. Halvvägshuset är en del i rehabiliteringen. Huset öppnar under 2016 och beräknas få tio platser. Nämnden har genomfört och planerar att genomföra ramupphandlingar av hem för vård eller boende (HVB) för att öka kvaliteten och minska kostnaderna.

Uppsala har under året tagit emot 559 ensamkommande flyktingbarn. Det kan jämföras med de 70 platser som kommunen avtalat om med Migrationsverket för 2015. Platserna på nämndens boenden har inte räckt till och istället har de flesta ensamkommande barnen placerats i så kallade konsulentstödda familjehem. Tillströmningen har medfört att utredningar, valda familjehem och uppföljning och tillsyn inte kunnat hålla den höga kvalitet som nämnden vanligen håller i mottagandet av ensamkommande barn.

Nämndens måluppfyllelse
Socialnämnden (belopp i miljoner kronor)  Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 701,4 830,2
Intäkter exkl. kommunbidrag 115,0 218,3
Nettokostnader 586,4 611,9
Kommunbidrag 586,4 586,4
Resultat  0,0 -25,6
Nettoinvesteringar 2,0 1,3

Nämnden bedömer att de flesta av kommunfullmäktiges inriktningsmål och uppdrag har uppnåtts och genomförts. Nämnden har bland annat tagit fram ett kommunövergripande program mot våld i nära relationer i nära samverkan med frivilligorganisationer. Det bidrar till målet om god hälsa för hela befolkningen (mål 27). Nämnden planerar också att ingå partnerskap med en eller flera föreningar under 2016 för att stärka kvinnofridsarbetet.

Arbetet med bostadssociala lägenheter har effektiviserats. En översyn av alla sociala bostadskontrakt ligger till grund för en åtgärdsplan för att öka omsättningen av lägenheter. Besparingar inom boendeenheten har lett till minskade kostnader.

Nämnden har klarat av att ta emot och erbjuda över fem hundra ensamkommande barn boende och omvårdnad. Antalet boendeplatser för ensamkommande i samarbetet med vård och omsorg har ökat. På så sätt har nämnden bidragit till målet om en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn (mål 19).

Nämnden har antagit ett handlingsprogram i nio punkter för ökad kvalitet i myndighetsutövningen för barn och ungdom. Programmet syftar till att förbättra kvaliteten och öka attraktiviteten i yrket som socialsekreterare genom utökat chefsstöd, nya karriärvägar, utbildning och ökad delaktighet.

Bokslutet redovisar att nämnden 2015 haft 25,6 miljoner kronor högre kostnader än budgeterat. Det är inom området individ- och omsorg, det vill säga vård- och behandlingsinsatser för barn, ungdomar och vuxna som nämnden inte kunnat hålla sig inom budget. Trots detta är det värt att notera att de faktiska kostnaderna för institutions- och familjehemsvården av barn och unga minskat i jämförelse med 2014. Inom vården av vuxna missbrukare har dock kostnaderna ökat. Nämnden har under året gjort besparingar för att uppnå en budget i balans och dessa bedöms ha fått viss effekt. Nedläggning av ett HVB-hem, besparingar på boendeenheten och ramupphandlingar har lett till minskade kostnader. Med hänsyn taget till underskottet och viss volymökning behöver nämnden reducera kostnaderna för 2016 med ytterligare 32,5 miljoner kr. Åtgärder för det spänner över hela ansvarsfältet med allt från avtalsförändringar till nya riktlinjer med en striktare tillämpning och ett effektivare resursutnyttjande.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

Nämndens kostnader för institutionsvård av barn och unga ligger högre än i liknande kommuner. Sedan 2011 sjunker dock Uppsalas kostnader medan andra kommuner får ökade kostnader. En annan betydande utgiftspost är familjehem trots att nämnden har lägre kostnader än liknande kommuner. Särskilt kostnadsdrivande är den konsulentstödda familjehemsvården. Den biståndsprövade öppenvården är ytterligare en tung utgiftspost. Även där har nämnden högre kostnader än liknande kommuner. Det bedöms delvis bero på att minskade kostnader för institutionsvården ger ökade kostnader för insatser för dem som bor kvar hemma.

Uppsala har sedan flera år haft lägre kostnader än jämförbara kommuner för missbruksvård för vuxna. 2015 ökade dock kostnaderna för institutionsvård och öppenvård av vuxna med missbruksproblem på grund av fler LVM-anmälningar och fler ansökningar än föregående år. Alla de ovan identifierade utgiftsposterna är föremål för besparingsåtgärder under 2016. Siffror för 2015 redovisas i tabellen nedan för nettokostnaden för barn- och ungdomsvård. Nettokostnaden för vård av vuxna missbrukare är inte analyserad och klar.

Barn- och ungdomsvård 2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 102 105 103 99
Nettokostnad per invånare för barn- och ungdomsvård 2 059 2 092 2 152 2 128 2 037
Avvikelse per brukare/invånare jämfört med R8* +196 +107 +109 +4 -
Vård av vuxna med missbruk          
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 92 92 100 107
Nettokostnad per invånare för vård av vuxna missbrukare 520 479 478 518 555
Avvikelse per invånare jämfört med liknande kommuner* -105 -170 -208 -217 -

*Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna eller liknande kommuner i Kolada år 2014.

Framtida utmaningar

De framtida utmaningarna som nämnden måste hantera är i huvudsak desamma som inför under 2015: en budget i balans, ett bra mottagande av ensamkommande barn och en väl fungerande organisation som förmår att locka och behålla personal.

För att nå budget i balans måste kostnaderna för institutionsvård, familjehem och öppenvård fortsätta att minska. Ett gott mottagande av ensamkommande barn fortsätter att vara en utmaning för nämnden under 2016 och kommande år. Migrationsverkets beräkningar talar om 16 000–33 000 ensamkommande barn under 2016. Uppsala kommun planerar att teckna avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 608 platser för asylsökande ensamkommande barn under 2016. Osäkerheten om hur många som faktiskt kommer är dock mycket stor. Migrationsverket bedömer att det kan komma både färre och fler asylsökande än beräkningarna anger. Samtidigt som nämnden planerar mottagande för nya ensamkommande barn är det viktigt att följa och säkerställa kvaliteten i mottagandet för dem som redan kommit till Uppsala. Nämnden har genomfört en särskild riskanalys för att identifiera risker för målgruppen och bedöma vilka särskilda insatser som kan behövas.

En viktig del i nämndens strategi i arbetet med de ensamkommande barnen är att öka samarbetet med civilsamhället. Som ett led i det arbetet planerar nämnden att ingå ett partnerskap med Röda Korset. Nämnden vill också stärka samarbetet med civilsamhället inom andra områden som berör nämndens verksamheter och planerar att ingå partnerskap med flera föreningar, till exempel TRIS (Tjejers rätt i samhället).

Att lyckas med att rekrytera och behålla kompetent och erfaren personal bedöms vara en nödvändig förutsättning för att långsiktigt nå budget i balans och för att garantera en god kvalitet i verksamheten. Nämnden har därför antagit ett handlingsprogram för stärkt kvalitet i myndighetsarbetet inom socialförvaltningens barn- och ungdomsavdelningar. Ett lönepolitiskt ställningstagande för åren 2014-2016 för socialsekreterare med myndighetsutövande uppdrag, då deras lönenivå ansågs ligga på en för låg nivå i förhållande till arbetsuppgifternas komplexitet, ledde under 2015 till en kraftig löneökning för berörda personalgrupper.

Äldrenämnden

Äldrenämnden ansvarar för service, vård och omsorg till personer 65 år och äldre. Nämnden arbetar främst utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för öppna insatser och förebyggande verksamhet för åldersgruppen.

Viktiga händelser under året

Under året har fokus i hög grad legat på att åstadkomma en ekonomi i balans och ett lägre kostnadsläge inom äldreomsorgen. Jämfört med andra liknande kommuner bedöms kostnadsläget i Uppsala vara för högt. Under året har volymen beviljad tid inom hemvården minskat ( 13 %). Inom korttidsboende har överkapaciteten justerats (-17 %.). Översyner har också gjorts kring ansvarsförhållanden gentemot landstinget när det gäller specialiserad palliativ vård. Det har lett till att verksamheten Omtanken har avvecklats. Det har också lett till ett förslag till ändrat uppdrag för sjukvårdsteamet som har verksamhet inriktad mot vård av svårt sjuka äldre i hemmet. Vårdgivaransvaret har börjat återföras till utförarna i enlighet med lagstiftningen.

Nämndens måluppfyllelse
Äldrenämnden (belopp i miljoner kronor) Bokslutet 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 1 975,2 2 052,9 1 869,7 1 877,8
Intäkter exkl. kommunbidrag 201,3 193,1 195,9 215,7
Nettokostnader 1 773,9 1 859,8 1 673,9 1 662,1
Kommunbidrag 1 805,3 1 884,2 1 673,9 1 673,9
Resultat  31,4 24,4 0,0 11,8
Nettoinvesteringar 17,9 5,7 6,0 1,7

Siffrorna ovan är inte korrigerade för jämförelsestörande poster som hänger samman med 2015 års omorganisation

Under år 2015 har nämnden haft störst fokus på de mål som rör medborgarinflytande, förebyggande insatser och medarbetarskap.

Måluppfyllelsen när det gäller medborgares inflytande och delaktighet (mål 11) bedöms vara god. Inom myndighetsutövningen har en ny modell för handläggning börjat användas, ÄBIC (Äldres Behov i Centrum). Den nya modellen har ett ökat fokus på enskildas behov och på ökat inflytande och delaktighet i samband med handläggningen. Äldrenämnden har också genomfört medborgardialoger med fokus på landsbygd och haft sammanträden som varit öppna för allmänheten. Äldrenämnden har dessutom börjat genomföra sina sammanträden ute i verksamheten, t.ex. på äldreboenden, och får på så sätt ökad inblick i hur den fungerar.

Den nationella brukarundersökningen visar att en lite högre andel, både inom hemtjänst och särskilt boende, upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål jämfört med de två närmast föregående undersökningarna. Värdena ligger dock strax under genomsnittet för liknande kommuner.

När det gäller förebyggande insatser (mål 12 och 14, uppdrag 18) bedöms måluppfyllelsen över lag vara god. Förebyggande insatser är en bidragande orsak till att färre av Uppsalas invånare över 80 år permanent bor i äldreboende än i jämförbara kommuner och att andelen dessutom har minskat under de senaste åren. Under året har nämnden tagit initiativ till att organisera handläggning av bostadsanpassningsbidrag i närmare samarbete med ansvariga för stadsbyggnad och bygglov för att öka möjligheterna för äldre att bo kvar i det egna hemmet. I samarbete med kommunledningskontoret har ett arbete påbörjats för att förbättra tillgänglighet och möjlighet till kvarboende i stadsdelen Eriksberg. Nämnden har vidare tagit fram en bostadsförsörjningsplan, där behovet av alternativ till vård- och omsorgsboenden berörs.

Nämnden har tagit flera initiativ till att öka äldres hälsa. En webbplats (hälsocoachen) med hälsotips och instruktionsfilmer för egen träning i hemmet har utvecklats och satts i drift. Detta är ett led i nämndens arbete med att använda välfärdsteknologi inom sina ansvarsområden (uppdrag 17). Möjligheter till gymnastik har utvecklats vid träffpunkter bland annat genom att tillhandahålla träningsredskap. Med hjälp av statliga bidrag har nämnden arbetat med värdegrundsarbete, förhindra fallskador, förbättra psykisk hälsa, förbättra munhälsa och förhindra våld i nära relationer. För att utveckla möjligheterna till intensiv rehabilitering i hemmet har arbetet med ett särskilt rehabteam fortsatt. Anhörigstödet har förbättrats bland annat genom att Anhörigcentrum flyttat till mer centrala och lättillgängliga lokaler.

Verksamheten med uppsökande hembesök och annan information av intresse för äldre har nått 92 procent av årskullen nyblivna 80-åringar. Det motsvarar 938 nya kontakter under året inom den uppsökande verksamheten. Jämfört med 2014 var det fem procentenheter fler av de nyblivna 80-åringarna som nåddes av den uppsökande verksamheten.

Nämndens arbete för att utveckla medarbetarskap har bidragit till måluppfyllelse för målen att heltid ska vara en rättighet (mål 22) och att medarbetare ska ha förutsättningar att prestera och utvecklas (mål 24). Nämndens strategiska kompetensförsörjningsplan har inte kunnat följas fullt ut på grund av omorganisation i förvaltningen. Nämnden behöver därför göra mer för att bidra till uppfyllelse av målet att Uppsala erbjuder attraktiva möjligheter som arbetsgivare (mål 23).

Nämndens bild är att brukarna inom äldreomsorgen är nöjda med maten (mål 13). Nämndens egen uppföljning visar att andelen äldre som anser att maten smakar bra har ökat jämfört med 2014. Det går dock inte att se en motsvarande ökning i den nationella brukarundersökningen.

Nämnden följer löpande upp att god service, enkelhet och korta handläggningstider präglar förvaltningens handläggning (mål 25). Under året har arbete pågått för att se till att jämställdhetsaspekten finns med i all myndighetsutövning (uppdrag 25). I medborgarundersökningen 2015 fick äldreomsorgen ett något högre resultat jämfört med den föregående undersökningen 2012.

Inom Äldrenämndens ansvarsområde har lagen om valfrihetssystem (LOV) använts inom både hemvård och särskilt boende med möjlighet till etablering för nya företag (mål 26). Under året etablerade sig också ett par nya företag med verksamhet inom nämndens ansvarsområde.

Nämndens årsbokslut visar att kostnaderna håller sig inom budget. Kostnaderna ligger 11,8 miljoner kr under de budgeterade. Det innebär en nettokostnadsminskning på 2,6 procent jämfört med årsbokslutet 2014 (korrigerat för jämförelsestörande poster på grund av omorganisationen). Anledningen till att kostnaderna inte blev lika stora som nämnden budgeterade är framför allt att nämnden räknat med att fler äldre skulle flytta in på nya äldreboenden. Under 2015 har nämnden kunnat erbjuda platser för omvårdnadsboende i tillräcklig utsträckning. Det finns däremot ett större behov av boendeplatser för äldre med demens. Ett nytt boende som öppnades i juli 2015 minskade kön på demensplatser från 106 personer i juli till 66 personer i december. Bristen på demensplatser har ökat kostnaderna inom hemvården. Orsaken är att demenssjuka brukare som fått en plats beviljad får hemvård medan de väntar på en ledig plats i demensboende.

Kostnaden för korttidsboende påverkas av hur snabbt landstinget skriver ut äldre från sjukvården. En tidig utskrivning kan leda till att den äldre brukare placeras i ett korttidsboende. Bristen på platser i demensboende leder i sin tur till att äldre brukare blir kvar längre på korttidsboenden. Nämnden arbetar för att kommunens och landstingets olika roller i vårdkedjan och ansvarsförhållandena inom den palliativa vården ska bli tydliga. En konsekvens av det under 2015 var att antalet korttidsplatser minskade med 17 procent, bland annat genom nedläggningen av Omtanken.

Nämnden har uppnått målet om en ekonomi i balans, men kostnadsutvecklingen ser olika ut inom olika ansvarsområden. Hemvården (hemtjänst/hemsjukvård) är den del som haft högre kostnader i förhållande till budget 2015 (-5 %). Anledningen till detta är ofta att äldre inte kunnat få plats på boende vilket ökat behovet av hemvård. Antalet personer med utförd hemvårdsinsats varierar något under året men över tid ligger det ändå på en förhållandevis stabil nivå. Arbetet med att säkerställa att man beviljar rätt insatser i förhållande till behov pågår. Tillsammans med nya demensboendeplatser har detta lett till att beviljade och utförda insatser för hemtjänst har minskat från 96 623 timmar i januari 2015 till 79 560 timmar i december 2015. Nämnden behöver även under kommande år, arbeta intensivt med att minska kostnaderna för att kunna möta den ökande andelen äldre i befolkningen.

Utvecklingen inom nämndens ansvarsområden

De senaste åren har andelen personer 80 år och äldre som bor i äldreboende minskat. Det har också blivit mindre vanligt med hemtjänst för den här åldersgruppen även om det går att se en liten ökning de senaste två åren. Andelen personer 80 år och äldre som bor i äldreboende eller har hemtjänst har samtidigt varit lägre än i jämförbara kommuner (R8). Det är oklart vad detta beror på. Det kan bero på vitalare äldre, mindre efterfrågan från äldre, på grund av skillnader i myndighetsutövning eller en blandning av dessa faktorer.

Kostnaderna per brukare är i hemtjänsten något högre jämfört med andra kommuner. Inom äldreboende är däremot kostnaderna lägre. Genomsnittlig kostnadsnivå inom hemtjänsten påverkas bland annat av skillnader mellan olika kommuner när det gäller ålder och vårdbehov hos brukarna. Bedömt utifrån den så kallade nettokostnadsavvikelsen ligger kostnadsnivån för äldreomsorgen i Uppsala över genomsnittet och har gjort det under längre tid. Det går dock att se en tendens till att Uppsalas kostnadsnivå närmar sig liknande kommuner under de senaste åren.

I Socialstyrelsens brukarundersökning är de helhetsomdömen som ges om äldreomsorgen över tid något lägre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Samtidigt är en överväldigande majoritet av de svarande ganska eller mycket nöjda med äldreomsorgen. Vad som förklarar de relativt sett lägre nivåerna är oklart.

  2011 2012 2013 2014 2015
Volymer           
Invånare 80 år och äldre i särskilt boende 13,8 13,9 13,6 13,3 12,8
Avvikelse jämfört med R8 -1,8 -1,4 -0,6 -1,2 -
Invånare 80 år och med hemtjänst i ordinärt boende 21,3 21,1 19,5 19,7 20,3
Avvikelse jämfört med R8 -2,0 -2,2 -1,2 -1,1 -
Kostnader          
Hemtjänst: Kostnad per brukare (kr) 244 842 236 428 234 744 254 476 -
Avvikelse jämfört med R8 * +68 662 +50 931 +13 197 +13 979 -
Särskilt boende: Kostnad brukare (kr) 579 742 636 392 661 182 676 999
Avvikelse jämfört med R8 * -31 171 -674 -51 699 -63 437 -
Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg (%) *** 9,9 12,7 10,6 10,6 -
Avvikelse jämfört med R8 * 10,9 13,5 9,9 7,8 -
Omdömen **          
Hemtjänst andel ganska/mycket nöjda 84 86 87 86 84
Avvikelse jämfört med R8 -5 -4 -3 -4 -5
Särskilt boende andel ganska/mycket nöjda 75 81 80 78 75
Avvikelse jämfört med R8 -6 -3 -2 -4 -6

* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för R8-kommunerna. 
** Socialstyrelsens brukarundersökning. 
*** Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för äldreomsorg (kr/inv), se ordförklaring i bilaga.

Framtida utmaningar

En kraftig ökning av de äldre åldersgrupperna väntar, framförallt från år 2020. Redan de närmaste fem åren förväntas ökningen av antalet äldre leda till att insatserna inom äldreomsorgen behöver öka med närmare 20 procent. I kostnader motsvarar det en ökning från nuvarande cirka 1,7 miljarder till cirka 2,1 miljarder år 2020.

För att möta de ökade behoven kommer flera åtgärder att behövas:

  • effektiviseringar,
  • förändringar i policyer och riktlinjer,
  • utveckling av nya tjänstekoncept,
  • eventuella omprioriteringar inom kommunen, och
  • en ökad och utvecklad samverkan med andra aktörer (inom och utom kommunen).

I närtid är det viktigt att öka antalet boenden för dementa samtidigt som alternativ och mellanboendeformer utvecklas i form av trygghetsbostäder och seniorbostäder. Förebyggande och hälsofrämjande insatser kommer fortsatt att vara centrala för att, om möjligt, skjuta omsorgsbehoven på framtiden och ge äldre möjligheter till en ökad livskvalitet. Samhällsplaneringen behöver utformas för att öka tillgängligheten, inte bara i fysiskt avseende utan även för att ge tillgång till service och möjligheter till full delaktighet i samhällslivet. Äldrenämnden behöver ta fram en strategisk plan för fastighetsförsörjningen för kommande år. Det förutsätter nära samarbete med andra delar i kommunen.

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för Uppsala, Knivsta, Heby, Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun och bildades 2011.

Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn.

Viktiga händelser under året

År 2015 präglades av den svåraste flyktingsituationen i världen sedan andra världskriget. Fler människor än någonsin tidigare sökte asyl i Sverige och behovet av gode män för ensamkommande flyktingbarn har därför ökat mycket kraftigt.

Nämndens måluppfyllelse
Överförmyndarnämnden (belopp i miljoner kronor) Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 21,9 23,1 22,1 30,8
Intäkter exkl. kommunbidrag 10,5 11,8 9,8 17,6
Nettokostnader 11,4 11,3 12,3 13,2
Kommunbidrag 10,5 11,6 12,3 12,3
Resultat  -0,9 0,3 0,0 -0,9

Nämnden har bidragit till att uppfylla målet Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn (mål 19) Kommunen har utökat sitt mottagande av ensamkommande barn under 2015. Ensamkommande barn som behöver god man har tidigare varit nämndens minsta ärendegrupp, men har för Uppsalas del ökat under 2015 från 170 i januari till 1 100 i december. Det är en ökning med nära 650 procent. Den större delen av ökningen av ägde rum mellan 1 september och 31 december.

Utöver ensamkommande barn har antalet övriga ärenden också ökat under året, för Uppsalas del från 1 095 till 1 254 (15 procent). Ökningen gäller främst gruppen äldre och personer med både missbruk och psykisk sjukdom. Den ökade mängden ärenden har lett till att handläggningstiderna har ökat. Det innebär att nämnden inte har uppnått sin del i målet om att God service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag och medborgare (mål 25). Ärenden med ensamkommande barn har tagit lång tid att handlägga och de barn som väntat längst under november och december hade väntat på att få en god man i två månader. I början av 2016 saknade 700 ensamkommande barn god man. Vid årsskiftet 2015/16 rekryterades 20-30 personer i veckan som god man för ensamkommande barn.

Nämnden har även bidragit till att Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen (mål 27) genom att hälsan hos många personer som får ställföreträdare förbättras av det.

Nämnden har två huvudtyper av kostnader: arvode till ställföreträdare som hjälper kommuninvånare och kostnader för överförmyndarförvaltningen som har i uppgift att rekrytera och kontrollera dessa ställföreträdare.

Nämnden har överskridit budget med strax under 0,9 miljoner kr. Det kraftigt ökade antalet ensamkommande flyktingbarn har lett till ökade kostnader i form av timanställda och administration. Det har också lett till ökade kostnader för arvoden till gode män för ensamkommande barn, men det är kostnader som staten ersätter kommunen för.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

I förhållande till sin befolkning tar Uppsala mot ungefär lika många ensamkommande barn som Västerås och Örebro, men fler än Linköping och Norrköping, som alla är jämförbara kommuner. Trycket på överförmyndarverksamheten är dock högre i Uppsala än i många andra jämförbara kommuner på grund av att Uppsala har många hem för vård eller boende (HVB) och konsulentstödda familjehem där andra kommuners socialtjänster placerar barn.

Uppsala har en jämförelsevis låg kostnad för överförmyndarverksamheten. Det kan förklaras av en hög mängd ärenden per anställd. Uppsala har fler ärenden per handläggare än exempelvis Göteborg, Malmö, Västerås och Örebro.

Könsuppdelad statistik visar på mycket små skillnader mellan kvinnor och män som har ställföreträdare när det gäller klagomål och förmögenhet. Även för ställföreträdare är könsskillnaderna små om man ser till vilka som tar uppdrag eller skillnader i arvode.

Staten arbetar med att bygga upp en nationell statistik för överförmyndarnas verksamhet. Det kommer att ge bättre möjligheter att jämföra med andra kommuner.

Framtida utmaningar

Flyktingsituationen kommer att fortsätta ställa höga krav på nämnden. Det finns ett stort intresse för att bli god man för ensamkommande barn, men nämnden behöver anstränga sig för att hålla en tillräckligt hög takt i rekryteringen. Nämnden behöver se till att antalet medarbetare ökar i takt med antalet ärenden. Nämnden behöver särskilt uppmärksamma att det är svårt att rekrytera ställföreträdare till komplexa uppdrag, främst psykiskt sjuka med missbruk.

Under 2016 kommer det att finnas en e-tjänst för att lämna in redogörelser för gode män för ensamkommande barn. Den förväntas underlätta arbetet betydligt och nämnden kommer därför att utreda om det går att digitalisera fler delar av ärendehanteringen.

Idrotts- och fritidsnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden bidrar till möjligheterna för en aktiv breddidrott, en framgångsrik elitidrott och annan fritidsverksamhet. Nämnden ser till att omkring 220 anläggningar är tillgängliga för enskilda Uppsalabor och för föreningslivet genom att ta hand om och hyra ut dem till ofta subventionerade priser. Det handlar om allt från större arenor till vanliga idrottsanläggningar, sporthallar, bassängbad, campingplatser, elljusspår och skidanläggningar. Nämnden planerar också långsiktigt för de lokaler och anläggningar som behövs i takt med att Uppsala växer och behoven förändras.

Föreningar med egna anlägg¬ningar får ekonomiskt stöd för att själva driva och ta hand om dem. Nämnden stöder dessutom föreningarnas verksamhet genom att årligen fördela förenings- och arrangemangsstöd till nästan 700 föreningar.

Viktiga händelser under året

Under 2015 beslutade nämnden hur Studenternas idrottsplats ska bli en ny modern arena och ett område för aktiviteter året runt. Beslutet kommer att ge olika idrotter och andra aktiviteter tillgång till anläggningar och ytor som motsvarar både dagens och framtidens behov. Utvecklingen av Studenternas betyder också att Södra Åstråket utvecklas. Området närmast Fyrisån får större utrymme och därmed kommer Stadsträdgården att bättre kopplas ihop med Kap och området söder om Kap.

Ett annat viktigt beslut under 2015 var antagandet av det nya idrotts- och fritidspolitiska programmet som ska påverka kommunens planering när det gäller hur stödet till idrotten och andra fritidsaktiviteter ska utvecklas på lång sikt. Programmet lägger stor vikt vid ökad folkhälsa genom att alla Uppsalabor får möjlighet till en aktiv fritid. Enligt programmet ska en särskild plan tas fram för hur tillgången till lokaler och anläggningar ska utvecklas i framtiden. Dessutom ska Uppsala kommun utveckla en tydlig idé om hur och i vilken grad kommunen ska ge stöd till elitidrotten i Uppsala.

Nämnden har under 2015 betalat ut 24 miljoner kronor i verksamhets- och anläggningsstöd. Värdet av nämndens subvention av uthyrda lokaler och anläggningar uppgick 2015 till omkring 155 miljoner kronor.

Nämndens måluppfyllelse
Idrotts- och fritidsnämnden (belopp i miljoner kronor) Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 234,3 236,1 245,0 229,7
Intäkter exkl. kommunbidrag 45,2 44,4 44,8 42,2
Nettokostnader 189,0 191,7 200,2 187,5
Kommunbidrag 184,9 200,8 200,2 200,2
Resultat -4,1 9,2 0,0 12,7
Nettoinvesteringar 5,8 4,1 4,9 4,7

Nämndens arbete har i hög grad styrts av kommunens övergripande inriktningsmål. När det gäller nämndens egna förväntade resultat under 2015 är det nämndens bedömning att måluppfyllelsen är relativt god. Ett tecken på det är att Uppsala kommun står sig relativt väl i jämförelse med andra större kommuner när det gäller hur nöjda medborgarna är med idrotts- och fritidsanläggningar och möjligheterna till en aktiv fritid. Nämnden har tagit flera initiativ under året som bidragit till inriktningsmålet om att ge förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen (mål 27). Exempel på sådana initiativ är:

  • Ny verksamhetsutrustning för skolans och föreningars behov i två nya idrottshallar i Gottsunda respektive Ekeby liksom vid idrottsanläggningar.
  • Dränering och ny markbeläggning för elljusspåret i Gottsunda och ny LED-belysning i elljusspåret i Järlåsa.
  • BMX-bana i Gränby.
  • Renovering av skaterampen vid Kap.
  • Totalrenovering av sporthallen i Gottsunda, inklusive läktare och ny entré.
  • Inhyrning av idrottshall i Ekeby där golv och belysning har bytts ut.
  • Upprustning av Gränby ishall och anpassning till nya verksamhetskrav.
  • Ny konstgräsplan i Bälinge.

Nämnden anser att mer behöver göras för att uppnå inriktningsmålet om att evenemang bidrar till att stärka Uppsalas attraktivitet (mål 20), eftersom elitidrotten och de större publika arenorna har kapacitet för betydligt fler evenemang och besökare.

Nämnden har hanterat all handläggning av föreningsstödet inom utlovade tidsgränser och har på så sätt bidragit till inriktningsmålet god service, enkelhet och korta handläggningstider (mål 25), även om kommunikationen med användare av lokaler och anläggningar behöver utvecklas ytterligare.

Att nämndens kostnader 2014 och 2015 ligger under de budgeterade förklaras främst av att nämnden fått resurser för verksamhet som ännu inte kommit igång, föreningsbidrag för en innebandy- och friidrottsarena samt inhyrning av ny idrottshall i Storvreta. Nämndens minskade kostnader jämfört med 2014 beror främst på att nämndens ansvarsområde förändrats inför 2015 eftersom att ansvaret för bland annat friluftsområden och bygdegårdar flyttats till andra nämnder.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområden

Den större delen av de anläggningar som nämnden gör tillgängliga är relativt gamla. Det finns därför behov av utveckling och förbättringar när det gäller teknisk konstruktion, funktion och miljöaspekter. Nämnden behöver hantera detta samtidigt som det finns en tendens till att människor i allt högre grad ägnar sig åt egenorganiserade aktiviteter där de öppna, icke bokningsbara anläggningarna är de som används mest.

Under 2015 har nämnden utrett vilka idrotter som använder nämndens starkt subventionerade anläggningar och hur könsfördelningen bland användarna ser ut. De preliminära resultaten visar på att isidrotter och män får en högre andel av nämndens subventioner än vad kvinnor och övriga idrotter får.

Nämnden har börjat förändra utbudet när det gäller anläggningar både volym- och innehållsmässigt. Det gäller främst att försörja nya stadsdelar med basanläggningar på ett sätt som främjar jämlikhet och jämställdhet. Nämnden behöver också pröva hur och i vilken grad aktiviteter som sker på andra anläggningar än de som nämnden tillhandhåller kan stödjas.

Uppsalaborna är 2015 i stort sett lika nöjda med fritidsmöjligheterna som invånarna i andra större kommuner. Kvinnorna är något mer nöjda än männen – ett mönster som håller i sig sedan medborgarundersökningen 2012. Under 2015 genomförde nämnden den första fritidsvaneundersökningen sedan 2001. Svaren från cirka 2 000 Uppsalabor visar att merparten av alla fritidsaktiviteter genomförs utanför det utbud som nämnden ger stöd till. Undersökningen är ett viktigt underlag för nämndens strategi att göra bland annat fysisk aktivitet möjlig i hela livet. Den ger också underlag för en bedömning av hur nämndens ska fördela sitt stöd till föreningar och andra utövare i form av tider i anläggningar och ekonomiska bidrag.

En jämförelse med större kommuner visar att Uppsala får relativt höga betyg i relation till hur mycket pengar som satsas per invånare. I reella kronor lägger Uppsala kommun mindre pengar per invånare på idrott och fritid än vad jämförbara kommuner gör.

Framtida utmaningar

När Uppsala fortsätter att växa behöver idrotts- och fritidsfrågorna kommer in tidigt i planeringen av hur både staden och landsbygden ska utvecklas. I den nuvarande utvecklingen av stora områden som Södra staden, Östra Salabacke, Ulleråker, Rosendalsfältet, Ekeby och i arbetet med Översiktsplan 2016 har nämndens frågor kommit in tidigt planeringen. Hänsyn till invånarnas behov av idrotts- och fritidsanläggningar behöver också tas i samband med att kommunen säljer och köper mark.

Goda möjligheter till fritids- och idrottsaktiviteter bidrar till hälsa och välbefinnande. Nämnden ska så långt möjligt fördela resurserna rättvist och jämlikt. För¬väntningarna är höga på att det i Uppsala ska finnas ett jämställt och tillgängligt utbud av fritids- och idrottsverksamhet, men också en framgångsrik elitidrott. Föreningsstödet behöver riktas än mer till åtgärder tillsammans med föreningslivet som minskar utanförskapet, inte minst när det gäller att erbjuda aktiviteter som inkluderar flyktingar.

Föreningslivet är fortsatt bra på att engagera barn i yngre åldrar. Det är däremot en tydlig trend att man tappar medlemmar och utövare i de tidiga tonåren och uppåt. Det är en utmaning för idrottsrörelsen och kan vara det för folkhälsan. Det kan också vara så att barn och unga i högre grad genomför aktiviteter på egen hand i den form och vid den tidpunkt som man själv väljer. Nämnden behöver lära sig mer om det.

Motions- och elljusspår är den anläggningstyp som används allra mest av den breda allmän¬heten. De närmaste åren ökar behovet av att ersätta de kvicksilverlampor som fasas ut från 2015. De spår som finns behöver rustas upp och utvecklas och nya spår måste skapas i takt med att staden växer. Det är särskilt viktigt, bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv, att säkerställa att tryggheten i och kring spåren är god.

Kulturnämnden

Kulturnämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet och fördelar stipendier, bidrag och annat stöd till kulturliv, kulturevenemang, folkbildning och nationella minoriteter samt ansvarar för folkbiblioteken, kommunens museer och kulturscener, konstprojekt, konstinköp och konstsamlingar. Nämnden ger också stöd till ungdomars egna initiativ och ansvarar för fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, övrig fritidsverksamhet för barn och unga samt kultur- och musikskola. Kulturmiljö- och kulturarvsfrågor samt stöd till bygdegårdar ingår också i nämndens ansvarsområde.

Inför 2015 förändrades nämndens ansvarsområde. Ansvaret för stadsarkivet överfördes till kommunstyrelsen medan nämndens ansvar utökades med fritidsverksamheten för barn och unga.

Viktiga händelser under året

Flera viktiga lokalförändringar har genomförts under året. Stadsbiblioteket har byggts om för att öka tillgängligheten och för att verksamheten ska bli mer attraktiv. Ombyggnaden ska också ge bättre förutsättningar för olika arrangemang. Med en vinterträdgård fylld av tidskrifter och en ny hörsal finns ännu mer plats för samtal, möten och upplevelser som ger Uppsala ett ännu större och mer attraktivt offentligt vardagsrum. Sävja kulturcentrum har tagits i bruk och verksamheten har utvecklats under året. Uppsala konstmuseum har fått en ny hörsal och ett kafé.

Den offentliga konsten har debatterats flitigt i media. Framförallt var det två större gestaltningsprojekt – Den tionde skorstenen och konsten på Paradgatan, – som väckte starka känslor. Det stora intresset för frågor som rör den offentliga konsten visar att området är viktigt och angeläget för kommuninvånarna. Debatten sätter också fokus på viktiga frågor om konstnärlig frihet och vad konst i det offentliga rummet kan betyda för demokratiska processer.

Det ökande antalet flyktingar och migranter har lett till ökat antal besökare inom kultur- och fritidsverksamheterna. Många ensamkommande flyktingbarn och ungdomar har hittat till den öppna fritidsverksamheten. Stadsbiblioteket och Biotopia har under året blivit en plats dit hemlösa sökt sig.

Nämndens måluppfyllelse
Kulturnämnden (belopp i miljoner kronor) Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 172,2 153,4 288,9 292,7
Intäkter exkl. kommunbidrag 1,3 0,4 27,6 31,3
Nettokostnader 170,9 152,9 261,2 261,4
Kommunbidrag 170,6 153,3 261,2 261,3
Resultat  -0,3 0,4 0,0 -0,1
Nettoinvesteringar 7,7 4,7 13,7 8,4

Nämnden har på flera sätt bidragit till att fullmäktiges mål om ett jämställt och tillgängligt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för alla (mål 21) uppfylls. En kultur- och fritidsvaneundersökning visar tydligt att läsning är en av de aktiviteter som flest personer ägnar sig åt på fritiden och att folkbiblioteken är kända och välbesökta. Stadsdelsbiblioteken har fått ett ökat antal besök jämfört med föregående år. Kulturnämnden har prioriterat att upprätthålla en tillgänglig uppsökande biblioteksverksamhet. Nämnden har också under flera år arbetat aktivt med jämställdhetsintegrering och har tagit steget vidare genom att påbörja HBTQ-certifiering av fritidsverksamheten samt Uppsala konstmuseum.

För att skapa mer tillgänglig och jämställd kultur- och fritidsverksamhet för barn och unga har nämnden påbörjat etableringen av en kulturskola i kommunen (uppdrag 22). Arbetet har gett fler barn och unga möjlighet att själva prova på och utöva kultur som dans, musik och teater.

Nämnden har bidragit till att barn och unga i hela kommunen fått ta del av fler professionella scenkonstföreställningar under skoltid. Nämnden har även utvecklat lovaktiviteter för barn och unga exempelvis genom samarbetsprojekt med studieförbunden. Via Reginateatern erbjöd nämnden sommarjobb för ungdomar och satsningen avslutades med en scenkonstproduktion. I Sävja har nämnden även erbjudit så kallad Pop-up-verksamhet med teaterinriktning samt naturpedagogik.

Antalet inskrivna barn i fritidsklubbarna har ökat med 18 procent jämfört med föregående år och på fem år har antalet inskrivna barn i fritidsklubbar mer än fördubblats. Besöken till fritidsgårdarna har ökat med 38 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på utvecklad lovverksamhet, ökad profilering och intressebaserade aktiviteter. Ett innehållsrikt jullovsprogram i samarbete med lokala föreningar bidrog också till många besökare. Det är framförallt besöken i Sävja som har ökat markant i samband med att Sävja kulturcentrum etablerats. Fritidsverksamheten lockade tillsammans med andra aktiviteter ca 600 personer till Sävja kulturcentrum under julhelgen.

Många flyktingar och migranter har hittat till kultur- och fritidsverksamheterna. Nämnden har genomfört uppsökande biblioteksverksamhet riktad till flyktingar vilket bidragit till att många besökt biblioteken. Inom fritidsverksamheten har tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn varit stor. Eftersom många av dessa besökare är pojkar innebär det att skillnaden mellan antalet flickor (40 %) och pojkar (60 %) som besöker fritidgårdarna har ökat. Fritidsverksamheten är viktig för mottagandet av ensamkommande ungdomar på flykt.

För att öka tillgängligheten till konstverksamhet införde nämnden fri entré till Bror Hjorths hus samt till Uppsala konstmuseum under 2015. Uppsala konstmuseum hade drygt 55 000 besök 2015, en kraftig ökning jämfört med föregående år.

Stadsbiblioteket har byggts om under året men har tagit emot besökare under hela byggprocessen och antalet lån har inte minskat som befarat. Lokalförändringen kommer att färdigställas under 2016. För att göra kommunens viljeinriktning och ambition tydlig inom biblioteksområdet har en revidering av kommunens biblioteksplan i dialog med utbildningsnämnden påbörjats och dialoger med invånare kommer att genomföras.

Nämnden har överskridit budget något vilket framförallt beror på att ökade kostnader för barn med särskilda behov inom fritidsverksamheten. Det innebar att nämnden fick omprioritera inom ram och för 2016 har nämnden avsatt medel för detta. Fritidsverksamheten fick också högre kostnader än beräknat utifrån social oro i några områden vilket ställde krav på ökad bemanning och samverkan med andra myndigheter och organisationer. En annan bidragande orsak till underskottet är att nämndens presidium utökats och arvodesnivåerna höjts samtidigt som budgetramen för politisk verksamhet varit lägre jämfört med föregående år.

Utvecklingen inom nämndens anvarsområde

Nämndens kostnader för kulturverksamhet är svår att jämföra med andra kommuners bland annat på grund av att Uppsala valt bolagsform för två stora kulturverksamheter, Uppsala Stadsteater och Uppsala Konsert & Kongress. Biblioteksverksamheten utgör nästan hälften av nämndens budget och där finns inga större avvikelser jämfört med rikssnittet. Antalet lån av barnmedier ligger något högre än genomsnittet i Sverige vilket hör samman med att nämnden gjort riktade satsningar för målgruppen. Kostnaderna för fritidsverksamheten ligger under rikssnittet samtidigt som efterfrågan på plats i fritidsklubb ökar.

  2011 2012 2013 2014 2015
           
Nettokostnadsutveckling med 2011 som basår 100 104 78 70 119
Nettokostnad för biblioteksverksamhet per invånare 360 kr 378 kr 388 kr 320 kr 391 kr
Stöd till studieorganisationer nettokostnad per invånare 57 kr 35 kr 57 kr 53 kr 55 kr
Nettokostnad för musikskola per invånare 127 kr 130 kr 133 kr 148 kr 143 kr

Uppsala kommun saknar till skillnad från jämförbara kommuner en kulturskola. Nuvarande musikskola ska därför omvandlas till kulturskola. Nämnden arbetar med former för finansiering och samverkan med föreningslivet och andra externa parter. Kulturskolan ska göra barn och ungas kulturutövning mer tillgänglig och mer likvärdig.

Framtida utmaningar

En aviserad utebliven hyresintäkt för lokaler i Uppsala konstmuseum kommer att få betydande ekonomiska konsekvenser. Eventuella förändringar i det statliga kulturstödet påverkar i hög grad flera av de externa verksamheter och föreningar som nämnden också ger stöd till. Flera av nämndens verksamheter är beroende av externa intäkter vilket skapar ekonomisk osäkerhet. Det gäller i hög grad för Reginateatern som endast har kommunal finansiering för 40 procent av sina kostnader.

Heltidsnormen innebär en ekonomisk utmaning för nämnden då en tredjedel av de anställda inom nämndens verksamheter i egen regi har deltidstjänster. Nämnden kommer också att behöva genomföra flera medborgardialoger 2016 för att kunna ta fram en reviderad biblioteksplan samt ett kulturpolitiskt program. Detta ska ske inom en redan snäv ekonomisk budgetram för politisk verksamhet.

Den digitala utvecklingen, kopplat till e-boksutvecklingen, medför att det behövs både fysiska och digitala medier. Kostnaderna för e-medier ökar i takt med ökad efterfrågan och i avsaknad av färdiga nationella affärsmodeller.

Nämnden vill medverka i processer som rör infrastruktur för kultur och fritid, kulturmiljöfrågor samt frågor gällande offentlig gestaltning i ett tidigt skede för att bidra till ett socialt hållbart samhälle i en växande kommun. Det ställer stora krav på nämnden att inom ram prioritera nya satsningar utan att påverka den nuvarande verksamheten negativt. Nämnden vill till exempel utöka sin uppsökande verksamhet för att nå nya grupper och samtidigt upprätthålla öppettider och ordinarie service.

Det finns behov av lokalutveckling, i synnerhet inom fritidsverksamheten där många lokaler är slitna och i behov av renovering. För små lokaler i förhållande till ett ökande antal barn gör att verksamheten måste organiseras i utemiljö samt i externa lokaler, t.ex. sporthallar, vilket ger ökade lokalkostnader. Nämnden har därför påbörjat en översyn av lokaler för kultur- och fritidsverksamhet.

Den sociala oron och segregeringen riskerar att öka i samhället och nämnden avser därför att fortsätta arbetet med främjande och förebyggande arbete samt tidiga insatser, framförallt för barn och unga, bland annat genom att etablera ett kulturcentrum i Gränby. Det ökande antalet ensamkommande flyktingar är en utmaning och nämnden avser arbeta med riktade insatser samt integrering i ordinarie verksamhet. Samverkan med skolan och föreningslivet är av avgörande betydelse för att nämnden ska lyckas med sina planerade satsningar under år 2016. Som exempel kan nämnas framtagandet av en reviderad biblioteksplan samt utvecklingen av en modell för kulturgaranti.

Valnämnden

Valnämndens uppgift är att på lokal nivå ansvara för genomförandet av allmänna val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige, val till Europaparlamentet samt folkomröstningar i enlighet med gällande lagar.

Valnämnden (belopp i miljoner kronor)  Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 0,3 12,7 0,2 0,2
Intäkter exkl. kommunbidrag 0,0 6,3 0,0 0,0
Nettokostnader 0,3 6,3 0,2 0,2
Kommunbidrag 0,3 4,5 0,2 0,2
Resultat  0,0 -1,8 0,0 0,0

Mellan valår är valnämndens verksamhet mycket begränsad. Valnämndens kostnader består främst av lokalhyra för förråd för valmaterial och av arvoden. Under året har nämnden haft fyra sammanträden.

Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Styrelsen Uppsala vård och omsorg ansvarar för kommunens egenproduktion av tjänster inom vård och omsorg. Styrelsen erbjuder genom sina verksamheter hemvård, vårdboende och träffpunkter för äldre. Barn, unga och vuxna med funktionsvariationer får stöd genom kontaktpersoner, ledsagare, personliga assistenter, olika former av boenden och fritidsaktiviteter. Personer med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik erbjuds hjälp genom öppenvård, träffpunkter, sysselsättning och behandling. Anhöriga får stöd genom samtal, kursverksamheter och rekreationsdagar. Styrelsens verksamheter har cirka 5 100 medarbetare och omsatte 1,8 miljarder under 2015.

Styrelsens måluppfyllelse
Styrelsen Uppsala Vård och Omsorg (belopp i miljoner kronor) Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 1 837,4 1 819,4
Intäkter 1 842,4 1 842,4
Resultat  5,0 22,9
Nettoinvesteringar 4,4 0,9

2015 var första året för Styrelsen Uppsala vård och omsorg som en egen nämnd. Under året har styrelsen byggt upp en ny organisation samtidigt som verksamheter vuxit och även tillkommit. Styrelsen har tagit över verksamheten med råd och stöd till ungdomar. Det innebar ett tillskott om 100 nya medarbetare och en stor mängd uppdrag. Inom en månad fördubblades också antalet äldreboenden (en tillväxt på mer än 300 nya platser och lika många nya medarbetare) när styrelsen tog över enheter från en privat utförare. För att möta det ökade flyktingmottagandet har styrelsen startat fler enheter för asyl- och evakueringsboende, ibland med bara 24 timmars varsel. Medarbetarna har tagit ett stort ansvar för att lösa både den utökade verksamheten och uppgiften att ge befintliga kunder och brukare vård och omsorg dygnet runt.

Styrelsens arbete och verksamheter har uppmärksammats inom många området. Aktiviteter har genomförts på äldreboenden – veteranbilsdag, kungamiddag, karneval, vårdhundar – som medfört många positiva inslag i press och radio/TV. Verksamhetsområdet Daglig verksamhet har vunnit stipendium och uppmärksammats både lokalt och på riksnivå för filmprojekt och för arrangemang i samband med Musikhjälpen.

Verksamhetsområdet inom socialpsykiatri har samarbetat nära landstinget i en utbildningssatsning inom psykiatri. Styrelsen har utformat lösningar inom flera verksamheter där andra inte klarat att ge vård och omsorg. Styrelsen har också fortsatt samarbetet med gymnasieskolor för att locka fler unga till utbildning inom vård och omsorg (projektet Sjukt bra) och startat upp ett arbete kring rekrytering och introduktion av nya medarbetare. Satsningen fortsätter under 2016. Inom äldrevården genomförde styrelsen en förstudie kring välfärdsteknologi och inom stora delar av organisationen påbörjades en omorganisering av legitimerade medarbetare – sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter – för att erbjuda en mer jämlik vård och omsorg över hela kommunen, kunskapsöverföring inom gruppen samt en ökad attraktion som arbetsgivare. På assistanssidan har styrelsen samlat verksamhetens chefer i en gemensam central lokal för att öka tillgängligheten för medarbetare och kunder.

I Socialstyrelsens rapport "Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015" fick styrelsens verksamheter inom äldreboende höga omdömen, vilket uppmärksammades i riksmedia. Höga betyg ger verksamheten ett kvitto på lyckat resultat och är något styrelsen vill höja ytterligare för att locka nya kunder och stärka verksamhetens anseende. Bra omdömen bygger också stolthet vilket kan underlätta rekryteringen av motiverade medarbetare.

Kvalitet är ständigt i fokus för styrelsen. Hela verksamheten är kvalitets- och miljöcertifierad och ingen kritisk avvikelse förekom vid revisionen förra året. Styrelsen arbetade under året vidare med projekt inom hållbarhet och miljöfrågor. Där ingår bland annat samarbetet i kommunens cykelprojekt och att planera för mer miljövänliga fordon vid nyanskaffning.

Under året har styrelsen arbetat strategiskt för att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål för perioden 2015-2017 och målen i affärsplanen för 2015. De tre huvudsakliga och prioriterade utmaningarna i årets affärsplan har varit konkurrenskraft med hög kvalitet, lönsamhet för att nå direktiv och uppställda resultatmål samt att vara en attraktiv arbetsgivare. Målen i affärsplanen har uppnåtts på övergripande nivå. Flertalet av de politiska inriktningsmålen som riktas till verksamheten har också uppnåtts under 2015. Styrelsen fortsätter att arbeta med inriktningsmålet Andelen äldre som är nöjda med maten ska öka under det kommande året (mål 13). Några av målen för verksamheten bygger på ett större kommunövergripande arbete och även det fortsätter under nästa år, exempelvis inriktningsmålet Kommunen underlättar för innovationer i den egna verksamheten och utgör testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer (mål 17). Här har styrelsen lagt en grund under 2015 i och med en förstudie inom äldrevården och tar nu nästa steg.

Under ett år med många och stora utmaningar redovisar styrelsen ändå ett ekonomiskt resultat där kostnaderna ligger nästan 23 miljoner kronor under de budgeterade. Det finns flera anledningar till det ekonomiska resultatet. Styrelsen har utökat med nya verksamheter och flera befintliga verksamheter har haft högre volymer och utfört fler timmar än förväntat samt genomfört effektiviseringar som medfört kostnadsminskningar. Kommunens ekonomiska situation och stora verksamhetsutmaningar har också gjort att vissa planerade aktiviteter inte ännu genomförts, vilket inneburit besparingar under året. Många av besparingarna är av engångskaraktär och inte något som man kan räkna med under kommande år. Inga större investeringar genomfördes heller under året förutom inköp av vissa möbler och inventarier. Den främsta anledningen till det ekonomiska resultatet är dock ett väl utfört arbete av alla verksamheter och medarbetare.

Utifrån det ekonomiska resultatet kan styrelsen fortsätta att leda verksamheterna inom vård och omsorg med hög kvalitet och kundnöjdhet. Styrelsen kommer att fortsätta arbeta för att behålla en stabil och trygg ekonomi. I det arbetet ingår även att långsiktigt attrahera, rekrytera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare. Styrelsen bidrar till kommunens måluppfyllelse genom en ekonomi i balans, konkurrenskraft och god kvalitet. Styrelsens vision är att verksamheten ska bli Sveriges bästa utförare inom vård och omsorg.

Framtida utmaningar

I framtiden ser styrelsen utmaningar i första hand när det gäller den demografiska utvecklingen och vetskapen om det starka sambandet mellan hög ålder och behov av vård och omsorg.

Kommunens ekonomi medför ett behov av fortsatta effektiviseringar och minskade kostnader, vilket är en utmaning då kvaliteten och säkerheten för kunderna och kommuninvånarna inte får påverkas. Styrelsen följer därför utvecklingen inom välfärdsteknologi och ser över systemstöd och arbetsätt.

För att kunna ge Uppsalaborna den bästa vården och omsorgen behövs medarbetare med kompetens, drivkraft och engagemang. Att attrahera, rekrytera och behålla de bästa medarbetarna är därför ett prioriterat område för styrelsen med särskilt fokus på yrken där det råder brist på utbildad personal.

Styrelsen för teknik och service

Styrelsen för teknik och service ansvarar för kommunens egen produktion av produkter, materiel och tjänster inom det tekniska området, efter interna överenskommelser och enligt särskilda direktiv från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Styrelsen erbjuder även servicetjänster till kommunens nämnder, styrelser och bolag. Tjänsteutbudet varierar över tid beroende på önskemål och behov.

Under 2015 producerade nämnden måltidstjänster, drift och underhåll av fastigheter och offentlig miljö, servicetjänster i form av transporter, städ och parkeringsövervakning samt entreprenadtjänster. Det är en bred verksamhet som omfattar många olika kompetenser och arbetsuppgifter. Styrelsens verksamheter har bland annat utfört tillsyn och skötsel på mer än en miljon kvadratmeter fastigheter, planterat 237 000 blomsterlökar, lagt 7,5 kilometer VA-ledningar, serverat 38 ton ekologiska köttbullar, levererat 18 000 varubeställningar, satt 9 kilometer kantsten, sanerat 1 400 ton elektronik, hanterat 82 000 lokalbokningar samt utfört flera entreprenadprojekt och städat 273 000 kvadratmeter av kommunens lokaler.

Styrelsens måluppfyllelse
Styrelsen för Teknik och service (belopp i miljoner kronor) Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015
Kostnader 1 093,9 1 072,4 908,8 921,5
Intäkter 1 108,1 1 094,3 921,8 950,3
Resultat  14,1 21,9 13,0 28,8
Nettoinvesteringar, inkl. finansiell leasing 23,0 11,9 13,0 0,9

Styrelsen har i uppdrag att hålla kommunens nettokostnadsutveckling på en låg nivå. Målsättningen är att minimera prishöjningar genom effektiviseringar. Under 2015 höjdes priserna minimalt. För måltids- och städtjänster gjordes inga prisförändringar. Detsamma gällde för flera stora årsavtal inom områdena park, idrott, trafik, parkering och gaturenhållning.

Styrelsen har en fordonsintensiv verksamhet och arbetar för att minska fordonens miljöpåverkan. År 2020 ska samtliga lätta fordon som inte kan tankas med förnybara bränslen eller el vara utfasade. Under 2015 var målet att 20 procent av förvaltningens fordon för persontransport ska vara fossilbränslefria. Målet har uppnåtts. Styrelsen har även genomfört åtgärder för att utveckla fordonshanteringen. Riktlinjer för fordon, fordonshantering och användning av tjänstebilar har tagits fram. En bilpool har inrättats vilket bidragit till att antalet fordon i förvaltningen minskat med sex. Utöver det har antalet tjänstecyklar utökats.

År 2023 ska alla livsmedel som köps in i Uppsala kommun vara ekologiskt producerade. Styrelsens måltidsverksamhet arbetar ständigt med inköpen för att nå dit. Årets delmål om 28 procent ekologiska inköp har uppnåtts. Bland annat har fler livsmedel på anbudslistan bytts till ekologiska alternativ och andelen vegetariska rätter på menyerna har utökats. Olika studiebesök och utbildningsinsatser har även gjorts för att öka medarbetarnas medvetenhet kring ekologisk mat och hållbarhet.

Uppsala kommun ska verka mot utanförskap och främja möjligheter för alla som vill och kan arbeta. Inom styrelsens verksamheter finns medarbetare som representerar många olika kompetenser och arbetsuppgifter. Genom att erbjuda platser för arbete och praktik till personer som står utanför ordinarie arbetsmarknad och sommarjobb till ungdomar bidrar verksamheten till kommunens sociala hållbarhet. Under 2015 kunde förvaltningen tillhandahålla 258 platser för välfärdsanställning, sommarjobb, daglig verksamhet, samhällstjänst och liknande.

Inom några områden har styrelsen i uppdrag att utforma tjänster som berör barn och ungdomar. I sådana fall ska verksamheten anpassas efter önskemål och synpunkter från barn och ungdomar om det är möjligt med hänsyn till andra verksamhetsmål. Måltidsverksamheten inkluderar elever genom matråd ute på skolorna och genom riktade elevenkäter. I projekteringsuppdrag som berör barn och ungdomar, till exempel när nya lekplatser ska utformas, samlas synpunkter och önskemål in från närboende i samarbete med våra uppdragsgivare.

I början av året bildade styrelsen en samlad kundtjänst för felanmälan och synpunktshantering. Syftet var att skapa en enklare väg in för kunder och en bättre dialog med kommuninvånare. Det ska vara enkelt för kommuninvånare att kunna göra felanmälningar och lämna synpunkter när som helst på dygnet och få återkoppling på sitt ärende. Utöver det ska information om olika aktiviteter i den offentliga miljön, som snöröjning, gatusopning och vägarbeten, bli mer tillgänglig. För att göra den här utvecklingen möjlig har kundtjänsten under året rekryterat ny kompetens, sett över interna processer och förberett en upphandling av ett nytt systemstöd. Lanseringen av den förbättrade medborgarservicen planeras till våren 2016.

Under hösten fick styrelsen i uppdrag att starta evakueringsboenden för att kommunen skulle kunna erbjuda flyktingar någonstans att bo. Styrelsens verksamheter har tillsammans med andra delar av kommunen löst uppgiften och även fungerat som en sambandscentral mellan Uppsala kommun, Migrationsverket och övriga aktörer som arbetar med flyktingfrågan. Arbetet har varit en utmaning eftersom det var en ny typ av uppdrag och många insatser skulle ske med kort framförhållning.

Styrelsen har ett ekonomiskt resultat som är 15,7 miljoner kr högre än budgeterat. Bakgrunden är en större försäljning än förväntat, bland annat inom verksamheterna måltid, städ och entreprenad. Samtliga avdelningar levererar ett positivt ekonomiskt resultat.

Framtida utmaningar

Styrelsen utför många av uppdragen i samarbete med privata företag. Under 2015 uppgick andelen externa underleverantörer till 46 procent av den totala kostnaden. Styrelsen har en bred verksamhet med behov av ramavtal och direktupphandlingar inom många olika områden. Samtidigt får styrelsen ofta nya uppdrag med kort varsel. Det innebär en utmaning för styrelsens verksamheter att anlita rätt underleverantör i rätt tid.

Det förekommer deltidsarbete inom vissa av styrelsens verksamheter, främst inom måltids- och städverksamheterna där det behövs stora arbetsinsatser i anslutning till arbetstoppar. Det innebär en utmaning att upprätthålla en kostnadseffektiv verksamhet med enbart heltidstjänster. För att öka möjligheterna till heltidsarbete ska styrelsen därför kartlägga möjligheterna att skapa kombinerade tjänster mellan olika enheter.

Att balansera krav på låga kostnader och höga krav inom andra områden innebär en stor utmaning. Till exempel är det svårt för skolan att bära ökade måltidskostnader till följd av en ökad andel ekologiska inköp.

4.3. Kommunens bolag

De kommunala hel- och delägda bolagen bidrar till den välfärd som produceras inom kommunen. De helägda bolagen bedriver sin verksamhet enligt direktiv från kommunfullmäktige och är organisatoriskt inordnade i Uppsala stadshuskoncern med Uppsala Stadshus AB som moderbolag. Verksamhet bedrivs inom segmenten fastighetsförvaltning, fritid och kultur, vatten och avfall samt produktion av elkraft.

Nyckeltal Rörelsens intäkter Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet Investeringar
Belopp i mnkr 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014
                     
Helägda bolag                    
Uppsala Stadshus AB 5 4 97 194 5 547 5 328 72% 72% 0 0
Uppsalahem, koncern 1 248 1 207 233 235 9 652 9 070 34% 34% 852 785
Uppsala Kommuns Fastighets, koncern 86 90 -3 -6 859 820 26% 27% 56 41
Uppsala Kommuns Industrihus, koncern 155 160 9 41 1 089 1 026 60% 62% 105 61
Uppsala Kommun Skolfastigheter AB 484 471 2 22 4 657 4 388 16% 17% 249 315
Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB 37 36 -7 -2 378 395 49% 48% 7 6
Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB 73 67 5 -2 357 330 12% 13% 49 26
Uppsala Parkerings AB 65 53 16 16 178 166 11% 8% 0 4
Fyrishov AB 103 96 -4 -8 334 339 2% 4% 18 8
Uppsala stadsteater AB 29 38 -68 -65 30 29 38% 39% 1 4
Uppsala Konsert & Kongress AB 54 51 -34 -34 49 40 7% 4% 2 1
Uppsala Vatten och Avfall AB 466 510 8 32 2 111 2 079 7% 13% 283 229
Uppsala Kommuns Gasgenerator AB - 1 - 0 - 0 - 13% - 0
Uppsala bostadsförmedling AB* 0 - -2 - 13 - 56% - 1 -
Uppsala R2 AB 0 0 0 0 0 0 91% 95% 0 0
Uppsala R3 AB 0 0 0 0 0 0 97% 1 0 0
                     
Delägda bolag                    
Destination Uppsala AB, 60% 15 19 0 0 23 11 4% 7% 0 0
Uppsala R1 AB (f.d. GUC AB), koncern, 99,6%** - 9 - -1 - 0 - 57% - 0
Förvaltningsbolaget Upphall KB, 99,99% 5 19 2 11 2 134 5% 11% 0 0
Uppsala Innovation Centre AB, 25% 4 4 1 0 11 9 45% 44% 0 0

*Uppsala bostadsförmedling har fr.o.m. 1/1 2015 övertagit Uppsala Kommuns Gasgenerators organisationsnummer.
** Uppsala R1 AB har likviderats under 2015.

Samtliga bolag uppfyller helt eller delvis sina ägardirektiv och har arbetat i enlighet med uppställda policyer. Samtliga bolag utom fyra uppfyller sina avkastningskrav. Uppsala Kommuns Fastighets AB uppfyllde inte avkastningskravet att marknadsvärdet på bolaget ska stiga med realt fem procent per år på medellång sikt. Däremot uppfylls avkastningskravet för det enskilda året 2015. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB når inte upp till avkastningskravet att soliditeten ska vara 20 procent över tid eftersom då soliditeten är några procentenheter lägre. Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheters resultat före avskrivningar och finansiella poster motsvarar 19 procent av hyresintäkterna. Det innebär att avkastningskravet på 19 procent inte är uppfyllt. Uppsala Konsert och Kongress AB:s resultat på 33,9 miljoner kronor är 0,5 miljoner kronor sämre än avkastningskravet på 33,4 miljoner kronor.

I avsnittet Finansiell analys kommenteras kommunkoncernens resultat på totalnivå. Nyckeltal för hel-och delägda bolag framgår av ovanstående tabell. I övrigt hänvisas till Uppsala Stadshus ABs årsredovisning samt respektive bolags årsredovisning.

Uppsala Stadshus AB

Uppsala Stadshus AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 6 4 5
Resultat efter finansiella poster, mnkr -2 194 97
Balansomslutning, mnkr 4 813 5 328 5 547
Soliditet, % 75% 72% 72%

Uppsala Stadshus AB är moderbolag i Stadshuskoncernen och ägs till 100 procent av Uppsala kommun. Uppsala Stadshus AB äger i sin tur 100 procent av aktierna i Stadhuskoncernens 14 dotterbolag, varav tre är underkoncerner.

Årets ekonomiska resultat efter finansiella poster är 97 miljoner kronor. Rensat för utdelning från dotterbolagen och från nedskrivning av aktier i dotterbolag är resultatet -29 miljoner kronor, vilket är bättre än såväl budget som föregående år (exklusive utdelning). Avvikelsen mot budget är fem miljoner kronor och beror på ett något lägre ränteläge än förväntat.

I moderbolaget fanns per 2015-12-31 en låneskuld om 1 377 miljoner kronor, en ökning med 113 miljoner kronor sedan föregående årsskifte. Låneskulden ökar i storlek då de koncernbidrag som inflyter från dotterbolagen inte motsvarar de aktieägartillskott och koncernbidrag som betalas ut till dotterbolagen och då räntor betalas på den befintliga låneskulden. Principerna för koncernbidrag och aktieägartillskott mellan moderbolaget och dotterbolagen framgår av kapitel sex i IVE och beslutas årligen av kommunfullmäktige. Låneskulden uppvägs av stora värden på moderbolagets innehav av aktier i dotterbolagen.

Låneskuldens storlek innebär att bolaget i hög grad påverkas av ränteutvecklingen. En förändring av räntenivån med en procentenhet motsvarar en förändring av moderbolagets kostnader med cirka 14 miljoner kronor.

Uppsalahemkoncernen

Uppsalahemkoncernen 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 1 148 1 207 1 248
Resultat efter finansiella poster, mnkr 179 235 233
Balansomslutning, mnkr 8 810 9 070 9 652
Soliditet, % 35% 34% 34%
Investeringar, mnkr 1 023 785 852


Uppsalahemkoncernen är Uppsalas största allmännyttiga bostadskoncern, vars verksamhet bland annat omfattar ca 15 000 lägenheter och drygt 1 100 kommersiella lokaler.

Med hög nyproduktionstakt, riktade satsningar inom social hållbarhet och miljö- och energi, nöjda hyresgäster och stabil ekonomi kan det konstateras att 2015 var ett bra år för Uppsalahem. Ägardirektiven är uppfyllda och resultatutvecklingen under senare år står sig mycket väl även i relation till andra allmännyttor och privata bostadsföretag.

Under året påbörjades 486 nya bostäder (407 år 2014). Invigningen av det egna vindkraftverket var ett viktigt steg i företagens hållbarhetsarbete. Mycket kraft har ägnats åt att tillsammans med det nystartade kommunala bolaget Uppsala Bostadsförmedling AB möjliggöra start av den kommunala bostadsförmedlingen under 2016.

Det ekonomiska resultatet efter finansiella poster uppgår till 233 miljoner kronor, 27 miljoner kronor bättre än budget och två miljoner kronor bättre än föregående år. Att resultatet är bättre än budget förklaras i huvudsak av en intäkt på 29 miljoner kronor avseende ersättning för miljösanering av Frodeparken.

Investeringarna uppgår till 852 miljoner kronor, vilket är 210 miljoner kronor lägre än budgeterade 1 062 miljoner kronor. Investeringarna avser nyproduktion och förnyelse av bostäder. Skillnaden mellan budget och utfall beror på förseningar i planprocessen och ett senarelagt köp av mark.

Ägardirektiven stadgar att Uppsalahemkoncernen på affärsmässiga grunder ska försöka uppnå en hög nyproduktionsnivå av hyreslägenheter varje år. Liksom för flera andra fastighetsägare har Uppsalahem tecknat intentionsavtal med Uppsala kommun om fortsatt hög nyproduktion av hyresrätter. Detta förutsätter att det finns mark att bygga på. Ett hinder är att priset på exploateringsbar mark i attraktiva lägen är mycket högt.

Uppsala Kommun Fastighetskoncernen

Uppsala Kommuns Fastighetskoncernen 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 95 90 86
Resultat efter finansiella poster, mnkr 6 -6 -3
Balansomslutning, mnkr 804 820 859
Soliditet, % 28% 27% 26%
Investeringar, mnkr 76 41 56


Uppsala Kommuns Fastighetskoncern äger och förvaltar tre centrumanläggningar i Uppsala av varierande storlek; Gottsunda Centrum, kvarteret Flöjten och Storvreta Centrum med totalt cirka 72 000 m² uthyrningsbar yta. Cirka 45 procent av ytan hyrs av Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, 30 procent är kommersiella lokaler och resterande 25 procent består av bostäder.

Koncernen har sammantaget uppfyllt sina ägardirektiv. Gottsunda centrum fortsätter att utvecklas och planerna för Storvreta centrum blir allt tydligare. Mer än fem procent av nyuthyrningen utgörs av bostadssociala kontrakt. I samarbete med andra bolag och nämnder planeras för utveckling av Gottsundabadet.

Gottsunda centrum är en viktig pusselbit i utvecklingen av Södra staden. Den nya idrottshallen och Kulturcentrum stärker området attraktionskraft. Satsningen på solenergi bidrar till ett fossilfritt Uppsala.

Årets ekonomiska resultat är -3 miljoner kronor. Det är något bättre än budget och 3 miljoner kronor bättre än föregående års utfall. Att resultatet är negativt kan i huvudsak förklaras av att uthyrningen av lokaler i Gottsunda Centrum gått något långsammare än planerat.

Investeringarna, som budgeterats till 123 miljoner kronor, uppgår till 56 miljoner kronor. Investeringarna avser främst Gottsunda Tennishall, hälsoplanet i Gottsunda Centrum samt förnyelsen av Gottsunda Centrum. Skillnaden mellan budget och utfall beror på försening i avtalet med Landstinget angående ny vårdcentral.

En nyckelfaktor för framtiden är möjligheterna att hyra ut lokaler. Med den vakansgrad som rådde vid årsskiftet 2015/2016 begränsas utvecklingsmöjligheterna. Omvärldsutvecklingen är den största riskfaktorn. En lågkonjunktur skulle få en direkt påverkan på etableringarna av större kedjeföretag i Gottsunda Centrum. Dessa företag skapar en kvalitetsstämpel och möjliggör att fler ärenden kan uträttas. Bolaget arbetar aktivt för att öka antalet besökare och bedömer att det finns goda förutsättningar genom att Gottsunda Centrum redan är en mötesplats för framtiden där utbudet inom dagligvarusegmentet samt offentlig service är i toppklass.

Uppsala Kommuns Industrihuskoncernen

Uppsala Kommuns Industrihuskoncernen 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 170 160 155
Resultat efter finansiella poster, mnkr 40 41 9
Balansomslutning, mnkr 989 1 026 1 089
Soliditet, % 60% 62% 60%
Investeringar, mnkr 70 61 105


Uppsala Kommuns Industrihuskoncern förvaltar kontors-, industri- och lagerlokaler med en total yta om ca 190 000 m2 fördelade på 32 fastigheter som hyrs ut till Uppsalas näringsliv och offentliga sektor.

Koncernen uppfyller i stora drag fastställda ägardirektiv. Företaget är drivande i hållbarhetsarbetet och bidrar aktivt till värdeskapande genom ett flertal samarbeten med nämnder och bolag inom Uppsala kommun. Under året har inga avyttringar skett. Projektering för stora om- och nybyggnationer har påbörjats.

Genom förädling av ett flertal fastigheter, bland annat Scans gamla lokaler i Boländerna, tillgodoses näringslivets växande behov av lokaler samtidigt som mark tas i anspråk för att tillgodose Uppsalabornas växande behov av centralt belägna bostäder. Inom ramen för STUNS-samarbetet har bolaget etablerat en testbädd för utveckling och demonstration av samordnade tekniker och system för hållbar energiutvinning och energianvändning.

Koncernen redovisar ett ekonomiskt resultat på 9 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor sämre än föregående års utfall och 28 miljoner kronor sämre än budget. En förklaring är ett bortfall av hyresintäkter då två hyresgäster upphört med sin verksamhet i bolagets lokaler. Ytterligare en förklaring är vissa utrednings- och saneringskostnader i Librobäck.

Investeringarna uppgår till 106 miljoner kronor, vilket är något lägre än budgeterat 127 miljoner kronor. Bland investeringarna märks förvärv av en fastighet i Boländerna och nybyggnationer i Vaksala-Eke.

Koncernen har en blandning av såväl offentliga som privata hyresgäster från olika branscher vilket bidrar till en låg riskexponering. Den offentliga sektorn i Uppsala är stor, vilket ger stabilitet i sämre tider. Realräntan tillsammans med framtida vakansgrader samt hyresnivåer är avgörande faktorer vid bedömning av kommande fastighetsinvesteringar. Räntehöjningar får visserligen effekter på resultatet men utgör inget stort hot mot bolagets verksamhet då belåningsgraden är relativt låg.

Uppsala Kommun Skolfastigheter AB

Uppsala Kommun Skolfastigheter AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 453 471 484
Resultat efter finansiella poster, mnkr -2 22 2
Balansomslutning, mnkr 4 229 4 388 4 657
Soliditet, % 16% 17% 16%
Investeringar, mnkr 117 315 249


Uppsala kommun Skolfastigheter AB äger merparten av kommunens pedagogiska lokaler, allt från villaförskolor till större gymnasieskolor.

Bolaget har uppfyllt ägardirektiven för 2015. Tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen verkar bolaget för värdeskapande samarbeten med andra bolag och nämnder inom kommunkoncernen.

Genom medverkan till etableringen av den gemensamma lokalberedningsgruppen har bolaget bidragit till att utveckla värdeskapandet för den samlade kommunala verksamheten med gemensamt fokus att öka pedagogtätheten genom sänkta lokalkostnader.

Resultatet efter finansiella poster är 2 miljoner kronor, att jämföra med budgeterade -5 miljoner kronor och 22 miljoner kronor föregående år. Att resultatet är bättre än budget har flera förklaringar. Främsta orsaken är en försening i övertagandet av moduler från Uppsala kommun. Detta bidrar till både lägre intäkter och kostnader. Även kostnaderna för såväl det avhjälpande som det planerade underhållet blev lägre då stora delar av underhållet aktiverats istället för kostnadsförts. Ytterligare en förklaring är ett lågt ränteläge.

Årets investeringar är 249 miljoner kronor att jämföra med en budget på 577 miljoner kronor. Det låga utfallet beror på förseningar i tre av bolagets stora projekt; Katedralskolan, nya
Tiundaskolan och Sverkerskolan.

Uppsala Kommun Skolfastigheter AB ser att den ökade inflyttningen till storstäderna ställer högre krav på fler förskoleplatser och fler skolor. Det stora antalet flyktingar som kommer kan leda ett till ökat behov av pedagogiska lokaler i redan tätt exploaterade områden. Tillgången på mark i en expanderande kommun medför tekniska och ekonomiska utmaningar. Bolaget har en relativt stor låneskuld vilket innebär en finansiell risk.

Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB

Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 34 36 37
Resultat efter finansiella poster, mnkr 2 -2 -7
Balansomslutning, mnkr 406 395 378
Soliditet, % 46% 48% 49%
Investeringar, mnkr 1 6 7


Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB bedriver uthyrning av lokaler huvudsakligen till de olika specialverksamheter som Uppsala kommun bedriver. Bolaget äger bland annat stadshuset och konsert-och kongresshuset.

Bolaget uppfyller i stora drag fastställda ägardirektiv. Tillsammans med kommunstyrelsen och stadsbyggnadsförvaltningen förbereds utvecklingen av Stadshus 2020. Genom avtal med Vattenfall om koldioxidneutral fjärrvärme/kyla bidrar bolaget till en hållbar utveckling. Under året har inga förvärv eller avyttringar skett, men projektering för stora ombyggnationer/ nybyggnationer pågår.

Arbetet med Stadshus 2020 går in i en ny och intensiv fas. Under hösten 2015 påbörjades arbetet med en arkitekttävling för att utforma både det gamla huset och nybyggnationen. Tävlingen kommer att genomföras under 2016 och vinnare utses under hösten.

Årets ekonomiska resultat efter finansiella poster är -7 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor sämre än budget. Orsaken är framförallt högre kostnader för hyresgästanpassningar för Stadshuset.

Investeringarna, som budgeterats till 12 miljoner kronor uppgår till sju miljoner kronor. En planerad ombyggnad av stadshuset har senarelagts. Årets investeringar avser till största delen renovering av Walmstedtska gården, renovering av Stadshuset samt en hyresgästanpassning av konsert- och kongresshuset.

Bolaget har i huvudsak offentliga hyresgäster vilket bidrar till en låg riskexponering. Den offentliga sektorn i Uppsala är stor, vilket ger stabilitet i sämre tider. Räntehöjningar får effekter på resultatet men då belåningsgraden är relativt låg bedöms en räntehöjning kunna hanteras utan större inverkan på verksamheten.

Uppsala Kommun Sport-och Rekreationsfastigheter AB

Uppsala Kommun Sport-och Rekreationsfastigheter AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 49 67 73
Resultat efter finansiella poster, mnkr 0 -2 5
Balansomslutning, mnkr 327 330 357
Soliditet, % 13% 13% 12%
Investeringar, mnkr 19 26 49


Uppsala kommun Sport-och rekreationsfastigheter AB äger 51 fastigheter med totalt 54 olika anläggningar och objekt. Den sammanlagda ytan uppgår till 45 700 kvadratmeter och 271 hektar mark. Bolaget utvecklar och förvaltar därmed Uppsalas största utbud av arenor och platser för idrott, fritid, rekreation och evenemang.

Bolaget har uppfyllt ägardirektiven för 2015. Förvaltningen har effektiviserats, beståndet har renodlats och energiförbrukningen har minskat i enlighet med ägarens intentioner. Bolaget har under året vidareutvecklat samarbetet med Idrotts- och fritidsnämnden och samlokaliserat ledning och administration med de övriga kommunala fastighetsbolagen.

Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att ge uppdrag till bolaget att uppföra en ny fotbollsarena på Studenternas, en utomhusanläggning för friidrott på Gränby Sportfält, samt att utveckla Österängens IP till en elitarena för amerikansk fotboll.

Bolagets resultat efter finansiella poster är 5 miljoner kronor, vilket är sju miljoner kronor bättre än budget och sju miljoner kronor bättre än föregående år. Det starkare resultatet beror främst på en reavinst vid försäljningen av Gåvstagården samt försäljningar av fyra fastigheter till Uppsala kommun. Bolaget har även haft lägre fastighetskostnader och lägre kostnader för underhåll.

Årets investeringar är 49 miljoner kronor, att jämföra med en budget på 109 miljoner kronor. Bland större investeringar under året märks ett nytt konstgräs på Bälinge IP, nytt konstgräs inne och ute på Lötens sportfält, ett nytt garage i Hammarskog och ombyggnation av kylsystem i Gränby ishallar.

Ökade krav på tillgänglighet samt krav från myndigheter och idrottsförbund kan komma att kräva åtgärder som innebär ökade kostnader. Tidigare brister i underhåll kan orsaka oväntade driftsstopp och oplanerade kostnader. Finansiella risker kommer i första hand att uppkomma i samband med bolagets genomförande av de förhållandevis stora projekten inom Nya Studenternas. En hög räntebelastning i resultatet uppstår flera år innan hyresintäkterna kommer in.

Uppsala Parkerings AB

Uppsala Parkerings AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 11 53 65
Resultat efter finansiella poster, mnkr 0 16 16
Balansomslutning, mnkr 142 166 178
Soliditet, % 7% 8% 11%
Investeringar, mnkr 0 4 0


Uppsala Parkerings AB äger ett parkeringsgarage (Centralgaraget) och förvaltar ytterligare två (Kvarnengaraget och Stadshusgaraget) med sammanlagt cirka 700 platser. Bolaget förvaltar dessutom all gatumarksparkering på allmän plats, cirka 10 000 parkeringsplatser och 2 500 platser på kommunal kvartersmark.

Bolaget har i stora drag uppfyllt ägardirektiven. Bolaget deltar aktivt i planeringen för flera nya p-hus men det är en lång process innan en byggstart kan ske. Arbetet sker i nära samarbeta med ett flertal nämnder och bolag inom Uppsala kommun.

Ny LED-belysning har installerats i Centralgaraget. En solelsdriven laddstation för elbilar har anlagts vid Stadshuset.

Det ekonomiska resultatet efter finansiella poster är 16 miljoner kronor, vilket är i nivå med resultatet 2014 och två miljoner kronor bättre än de budgeterade 15 miljoner kronor. Resultatet beror främst på en ökning i beläggning i bolagets garage och på en ökning av antalet gatuparkeringar.

Investeringarna för året uppgår till 0 miljoner kronor jämfört med 85 miljoner kronor i budget. Den budgeterade investeringen på 85 miljoner kr avser förvärv av ett garage i Centralgaragets närhet men har inte gått att genomföra under året till följd av oklarheter kring vissa ersättningsfrågor. Investeringen har därför flyttats framåt i tiden.

Bolaget kommer, för att möta Uppsalas förväntade expansion, att behöva bygga ett tiotal parkeringshus under den kommande tioårsperioden. Bolaget bedömer att de kan ha en hög självfinansieringsgrad vid kommande parkeringshusbyggnationer. Risk finns att framtida investeringar är framtunga, vilket innebär att det tar tid för nya garage att uppnå lönsamhet.

Fyrishov AB

Fyrishov AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 91 96 103
Resultat efter finansiella poster, mnkr -2 -8 -4
Balansomslutning, mnkr 306 339 334
Soliditet, % 4% 4% 2%
Investeringar, mnkr 62 8 18


Fyrishov AB tillhandahåller en arena för folkhälsa, idrott och evenemang med aktiviteter på Fyrishov och i Gottsundabadet.

Bolaget har uppfyllt ägardirektiven för 2015. Genom mer än 1,7 miljoner besökare, 200 publika idrottsevent, mässor, konferenser och verksamhet för nära 800 föreningar har Fyrishov stärkt den positiva bilden av Uppsala som bostadsort, besöksmål och som en attraktiv stad för lokalisering av företag.

Under hösten 2015 har Fyrishov AB på uppdrag av Uppsala kommun och Migrationsverket tillhandahållit transitasylboende för sammantaget 140 personer under tre omgångar. Verksamheten har bedrivits i samråd med Uppsala kommun och styrgruppen för asylsökande personer till kommunen. Under året fick Fyrishov en utmärkelse för arbetet med affärsmässig samhällsnytta av KFS (Kommunägda företagens samhällsorganisation).

Det ekonomiska resultatet efter finansiella poster är -4 miljoner kronor, att jämföra med de -6 miljoner kronor som budgeterats och de -8 miljoner kronor som redovisades i bokslutet för 2014. Att resultatet är bättre beror främst på ökade badintäkter, ökad uthyrning av hallar samt en uthyrning av stugbyn för transitboende för flyktingar.

Årets investeringar är 18 miljoner kronor, jämfört med budgeterade 30 miljoner kronor. Merparten avser ombyggnad av lokaler för Friskis & Svettis.

Fyrishov AB utreder för närvarande fastigheternas status för att klargöra grundförutsättningarna för kommande investeringar i badanläggningen. Öppnandet av de nya multihallarna på Fyrishov har inneburit ett viktigt bidrag till stadens fortsatta utveckling som destination.

Uppsala stadsteater AB

Uppsala stadsteater AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 28 38 29
Resultat efter finansiella poster, mnkr -62 -65 -68
Balansomslutning, mnkr 28 29 30
Soliditet, % 42% 39% 38%
Investeringar, mnkr 2 4 1


Uppsalas stadsteater AB har fyra scener med olika inriktning samt egna ateljéer och verkstäder. Varje år sätter teatern upp 10-15 nya egna produktioner på de fyra scenerna

Bolaget har uppfyllt ägardirektiven för 2015. Stadsteatern har ett väl utvecklat brett samarbete med andra kulturinstitutioner och utgör en aktiv arena för gästspel och andra aktiviteter. Många teaterhus kämpar med vikande publiksiffror medan Uppsala stadsteater ser en motsatt trend med en ökad publiktillströmning. Ett stundande gästspel med den uppsalabaserade pjäsen "Fanny & Alexander" är ett av huvudnumren på den stora scenkonstfestivalen "Iberoamericano de Teatro Bogota" i Colombia. Det är ett kvitto på stadsteaterns framgångsrika internationella arbete.

Uppsala stadsteater AB får årligen ett koncernbidrag från moderbolaget, Uppsala Stadshus AB. Beloppet fastställs av kommunfullmäktige inför kommande år och uppgår 2015 till 70 miljoner kronor. Årets ekonomiska resultat är -68 miljoner kronor, drygt 1 miljoner kronor bättre än budget. En starkt bidragande orsak är att biljettintäkterna blev högre då antalet besökare var fler än förväntat. Även lägre pensionskostnader till följd av ett nytt pensionssystem bidrog till ett bättre resultat. Det nya pensionssystemet gör att pensionskostnaderna är möjliga att kalkylera från och med 2015.

Genom en strategisk satsning, med ett ökat antal produktioner, har behovet ökat av biljettintäkter som finansieringskälla. Detta ger samtidigt förutsättningar att inte bli beroende av ett fåtal produktioner. Stadsteatern har de senaste åren sett en ökad publiktillströmning och ser att en varierad repertoar, där flera föreställningar spelas parallellt, har positiv effekt. Den så kallade samverkansmodellen aviserar att den inte ska tillföras mer medel vilket kan få relativt stora konsekvenser för verksamheten.

Uppsala Konsert och Kongress AB

Uppsala Konsert & Kongress AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 71 51 54
Resultat efter finansiella poster, mnkr -15 -34 -34
Balansomslutning, mnkr 63 40 49
Soliditet, % 37% 4% 7%
Investeringar, mnkr 2 1 2


Uppsala Konsert och Kongress AB ansvarar för verksamheten i konsert- och kongresshuset vid Vaksala torg.

Bolaget har uppfyllt ägardirektiven för 2015. Den stora spridningen i avsändare, innehåll och inriktning gör att bolaget når väldigt många nya målgrupper, även sådana som normalt sett inte tillhör storkonsumenterna av innerstadskultur. Konsert-och kongresshuset är en mötesplats för alla grupper i kommunen.

Vid tre tillfällen testades det nya konceptet Market, en mötesplats för alla generationer med pyssel och workshops för barn och unga, brunch för hela familjen och marknad med lokala, designers, konstnärer och hantverkare. Market innehöll dessutom konstnärliga inslag som konsert med Kammarsolisterna, musikparad och familjeföreställningar av olika slag.

Uppsala Konsert och Kongress AB får årligen ett koncernbidrag från moderbolaget, Uppsala Stadshus AB. Beloppet fastställs av kommunfullmäktige inför kommande år och uppgår 2015 till 33 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet efter finansiella poster är -34 miljoner kronor, det vill säga 0,5 miljoner kronor sämre än det fastställda koncernbidraget. Bättre resultat än budget kunde noteras för såväl restaurang som konferensverksamhet, vilket dock inte uppvägde vissa engångskostnader. Moderbolaget tillskjuter 0,5 miljoner kronor, utöver koncernbidraget på 33 miljoner kronor, för att återställa bolagets egna kapital till aktiekapitalets nivå i enlighet med kapitaltäckningsgarantin.

Uppsala Konsert och Kongress AB har en stor andel fasta kostnader vilket gör bolaget känsligt för bransch- och konjunktursvängningar. Konkurrensen om besökarna växer från olika former av branscher och upplevelser, vilket bolaget ska möta med ett brett och levande utbud som lockar många målgrupper.

Uppsala Vatten och Avfall AB

Uppsala Vatten och Avfall AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 498 510 466
Resultat efter finansiella poster, mnkr 26 32 8
Balansomslutning, mnkr 1 745 2 079 2 111
Soliditet, % 7% 13% 7%
Investeringar, mnkr 218 229 283


Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för kommunens vattenförsörjning och avfallshantering. Bolaget producerar och leverar även biogas.

Bolaget har mer än väl uppfyllt ägardirektiv och finansiella mål för 2015. För VA-verksamheten har 2015 varit ett bra år. Utsläppet av fosfor från kommunens reningsverk var det lägsta som har uppmätts. Den höga investeringstakten för att möta behovet av nya bostäder har fortsatt under året. Kommunfullmäktige beslutade om en ny taxa för hämtning av hushållens säck- och kärlavfall samt tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar. Totalt producerades 17 miljoner m3 vatten och renades 20 miljoner m3 avloppsvatten.

Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 8 miljoner kronor. Det är 11 miljoner kronor sämre än budget och 25 miljoner kronor sämre än föregående års utfall.
Resultatet avser i sin helhet den konkurrensutsatta verksamheten där återvinning/deponi redovisade ett resultat på -0,7 miljoner kronor (21 miljoner kronor föregående år). Att resultatet är sämre jämfört med såväl budget som föregående år beror främst på mer betald skatt för avfall.

För den taxefinansierade verksamheten är resultatet alltid noll. Resultatet regleras mot förutbetalda avgifter i balansräkningen. Underliggande resultat är 25 miljoner kronor för affärsområdet Vatten och Avlopp samt nio miljoner kronor för affärsområdet Avfall. Investeringarna uppgick till 283 miljoner kronor, något lägre än budgeterade 286 miljoner kronor.

För Uppsala Vatten och Avfall AB innebär Uppsalas befolkningsökning ett behov av en kapacitetsutbyggnad i infrastruktur. En samsyn i kommunens samhällsplanering är en förutsättning för detta. Bolaget planerar för stora investeringsvolymer den närmaste treårsperioden, i storleksordningen 1,3 miljarder kronor. Ränteutvecklingen är en betydande resultatrisk där en procentenhets högre ränta innebär cirka 13 miljoner kronor i ökade räntekostnader på befintliga lån. Resultatrisken ökar ytterligare i takt med en ökad låneskuld. Tillgången av substrat till biogasframställning och aktiviteten inom byggsektorn är andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet.

Uppsala bostadsförmedling AB

Uppsala Bostadsförmedling AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr - - 0
Resultat efter finansiella poster, mnkr - - -2
Balansomslutning, mnkr - - 13
Soliditet, % - - 56%
Investeringar, mnkr - - 1

 

Inrättande av en bostadsförmedling beslutades av kommunfullmäktige i juni 2015. Uppsala bostadsförmedling AB:s uppdrag är att främja bostadsförsörjningen inom Uppsalaregionen genom en enkel och transparant förmedling av hyreslägenheter från såväl privata som allmännyttiga hyresvärdar. Bolagets verksamhet startar 1 juni 2016.

Bolaget redovisar ett ekonomiskt resultat efter finansiella poster på –2 miljoner kronor, vilket förklaras av kostnader i samband med att bolagets verksamhet och administration startas upp.

Delägda bolag

Destination Uppsala AB
Destination Uppsala AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 16 19 15
Resultat efter finansiella poster, mnkr 0 0 0
Balansomslutning, mnkr 5 11 23
Soliditet, % 18% 7% 4%
Investeringar, mnkr      


Destination Uppsala AB ägs till 60 procent av Uppsala kommun och har som huvuduppgift att sälja och marknadsföra destinationen Uppsala. Bolaget ska vara en drivande aktör för att utveckla Uppsala som besöksmål genom att öka antalet besökare och skapa en ökad affärsnytta för den lokala besöksnäringen.

Bolaget redovisar ett resultat om 0,2 miljoner kronor.

Förvaltningsbolaget Upphall KB
Förvaltningsbolaget Upphall KB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 11 19 5
Resultat efter finansiella poster, mnkr 2 11 2
Balansomslutning, mnkr 123 134 2
Soliditet, % 2% 11% 5%


Bolaget ägde tidigare två fastigheter som tidigare hyrdes av Uppsala kommun. Numera har båda fastigheterna avyttrats och bolaget kommer att likvideras.

Årets ekonomiska resultat efter finansiella poster är 1,9 miljoner kronor.

Uppsala Innovation Centre AB
Uppsala Innovation Centre AB 2013 2014 2015
Rörelsen intäkter, mnkr 5 4 4
Resultat efter finansiella poster, mnkr 1 0 1
Balansomslutning, mnkr 5 9 11
Soliditet, % 52% 44% 45%


Bolaget är en företagsinkubator som erbjuder entreprenörer och tillväxtföretag rådgivning och stöd för deras affärsutveckling och för ett framgångsrikt företagande.

Årets ekonomiska resultat är 0,7 miljoner kronor.

5. Bilagor

5.1. Bedömning av inriktningsmål och uppdrag

Förkortningar för kommunens nämnder som används i tabellerna:

AMN Arbetsmarknadsnämnden
GSN Gatu- och samhällsmiljönämnden
IFN Idrotts- och fritidsnämnden
KS Kommunstyrelsen
KTN Kulturnämnden
MHN Miljö- och hälsoskyddsnämnden
NGN Namngivningsnämnden
OSN Omsorgsnämnden
PBN Plan- och byggnadsnämnden
RÄN Räddningsnämnden
SCN Socialnämnden
STS Styrelsen för teknik och service
SUV Styrelsen Uppsala vård och omsorg
UBN Utbildningsnämnden
ÄLN Äldrenämnden
ÖFN Överförmyndarnämnden


Bedömning av inriktningsmål

Färgmarkeringarna innebär för målens del följande
Grön tom ring. Målen är uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Målet är uppnått.
Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Målet är inte uppnått men utfallet ligger nära målet.
Röd tom ring. Målet är inte uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Målet inte är uppnått.
Grå tom ring. Måluppfyllelsen kan inte bedömas, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. Måluppfyllelsen kan inte bedömas.

 

Tecknen i samma ruta som färgmarkeringen är trendmarkeringar och betyder följande
Svart pil uppåt. Positiv utveckling över tid.
Svart pil nedåt. Negativ utveckling över tid.
Svart pil framåt. Stabil situation över tid.
Svart fyrkant. Spretig utveckling över tid.
Svart tom ring. Utveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.

Stadsbyggnad

1. Uppsalas grönområden håller hög kvalitet och finns nära Uppsalaborna.
Nämnder som arbetat med målet: GSN, IFN, MHN, NGN, PBN Röd pil framåt. Målet är inte uppnått, trenden visar stabil situation över tid.
Indikator Mål   Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Tillgången till parker, grönområden och natur. 8 7,4 7,5 7,4 7,8

Kommentar: Målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömde KS det som sannolikt att målet skulle uppnås under året men värdet på indikatorn når inte upp till målvärdet utan ligger still sedan den senaste mätningen 2012. Värdet ligger dessutom under genomsnittet för R8-kommunerna. Skillnaden mellan kvinnor och män är i det närmaste obefintlig. Indikatorn är dock inte tillräcklig för att helt uttala sig om måluppfyllelsen eftersom den endast täcker en del av målet. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till nämndernas återrapportering. GSN och IFN bedömer att man inte uppnått målet. IFN menar att fler parker behöver få multifunktionella ytor. MHN, NGN och PBN anger att man uppnått målet och anger åtgärder man vidtagit inom sina ansvarsområden. Nämnderna pekar dock inte på några effekter av sin verksamhet varför det blir svårt att uttala sig om måluppfyllelsen utifrån deras återrapportering. Indikatorn får därför väga tyngst i bedömningen av måluppfyllelsen.


2. Uppsala kommun möjliggör för ett ökat utbud av bostäder.
Nämnder som arbetat med målet: GSN, KS, NGN, PBN, MHN Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator Mål  Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Byggrätter i antagna detaljplaner. 3 000 3 855 - - -
Påbörjade bostäder i antal. 2 000 2 059 - - -
Antal markanvisade bostäder. 2 000 350 - - -
Antal påbörjade studentbostäder. 300 55 - - -
Antal färdigställda hyresrätter. 1 000 224 - - -

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som osannolikt att målet skulle uppnås under året. Kommunen har möjliggjort för ett ökat utbud av bostäder men det är endast för två av indikatorerna som målet uppnåtts. Bedömningen av trenden som uppåtgående baseras på att byggrätter i antagna detaljplaner har ökat och att PBN rapporterar att antalet bygglov för nya bostäder har ökat. När det gäller markanvisade bostäder och färdigställda hyresrätter blir det dock missvisande att endast titta på värdet för ett år eftersom det då blir avgörande på vilken sida årsskiftet anvisningen eller rapporteringen av färdigställandet skedde. En mer rättvisande bild får man enligt SBF om man tittar på genomsnittet för de senaste tre åren. Avseende markanvisningar ligger det värdet stabilt på omkring 1400. När det gäller färdigställda hyresrätter har antalet dock aldrig överstigit 550 st. de senaste fem åren. Markanvisningarna har gjorts till flera olika byggherrar och en stor andel rör sig om hyresrätter. GSN, PBN och KS rapporterar att de uppnått sina målsättningar för året men värdena på indikatorerna visar att de kan behöva fortsätta att utveckla sitt arbete inom området. MHN rapporterar att man inte uppnått målet och pekar på att lantmäterimyndigheten inte utfört tillräckligt med planerade förrättningar.


3. I Uppsala är förutsättningarna goda för att leva miljö- och klimatvänligt.
Nämnder som arbetat med målet: GSN, IFN, MHN, RÄN, STS, SUV, PBN Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.
Indikator Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Möjligheten att använda kollektivtrafiken för resor. 7,5 6,9 7,1 6,8 5,6

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. Kommunens ambitioner är höga. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som sannolikt att målet skulle uppnås under året men värdet på indikatorn når inte upp till målvärdet utan ligger still sedan den senaste mätningen 2012. Det ligger dock väsentligt högre än snittet inom R8-kommunerna. Skillnaden mellan könen är liten. Den enda nämnd som nämner arbete mot indikatorn är PBN som arbetar vidare för att säkerställa en kapacitetsstark och välutbyggd kollektivtrafik och prioriterar planläggning i lägen som inte genererar stort transportbehov. Indikatorn är dock inte tillräcklig för att helt uttala sig om måluppfyllelsen eftersom den endast täcker en del av målet. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till nämndernas återrapportering. GSN, RÄN, STS och SUV rapporterar att de nått sina målsättningar för året. GSN pekar på goda resultat avseende partikelhalter i luften och på att en resevaneundersökning visar att fler personer cyklar än åker bil. Övriga nämnder lyfter minskad miljöpåverkan i utförandet av sina uppdrag. Åtgärder som lyfts för att utveckla förutsättningarna för medborgarna bland nämnderna som arbetat med målet innefattar utveckling av cykelbanenätet, klimatsmarta arenor, blandade stadsdelar med närhet till service, utredningar och tillsyns- och informationsuppdrag.

4. Uppsala har väl fungerande kommunikationer och infrastruktur.
Nämnder som arbetat med målet: IFN, NGN, MHN, PBN, GSN Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Antal nöjda medborgare med tillgången på gång- och cykelvägar. 7,5 7,2 7,2 7,2 6,2

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. Utvecklingen är också positiv och i delårsuppföljningen per augusti 2015 bedömdes det som att måluppfyllelsen var osannolik. Värdet på indikatorn når inte upp till målvärdet men har ökat sedan den senaste mätningen 2012 och ligger också högre än snittet inom R8-kommunerna. Indikatorn är dock inte tillräcklig för att helt uttala sig om måluppfyllelsen eftersom den endast täcker en del av målet. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till nämndernas återrapportering. GSN och NGN uppger att man nått sina målsättningar för året. GSN hänvisar till att antalet nöjda medborgare stigit sedan 2012. NGN menar att man genom väl genomtänkt namngivning skapar förutsättningar att hitta och orientera sig i den fysiska miljön. Övriga nämnder rapporterar att målet inte är uppnått. IFN och PBN lyfter behovet av utveckling av cykelbanenätet samt blandade stadsdelar med närhet till service, säkerställande av en kapacitetsstark och välutbyggd kollektivtrafik och planläggning i lägen som inte genererar stort transportbehov.


5. Uppsala kommun ska vara en av landets bästa landsbygdskommuner.
Nämnder som arbetat med målet: MHN, RÄN, GSN, IFN, KS, PBN Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Befolkning på landsbygden. 49 000 48 663 23 753 24 910 -
Bostadsbyggande på landsbygden. 150 161 - - -
Arbetstillfällen på landsbygden/företagande. 8 700 8 621 3 762 4 859 -

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. Utvecklingen är positiv. I delårsbokslutet per augusti bedömdes måluppfyllelse som möjlig. Värdena på indikatorerna ligger nära målen. Notera dock könskillnaden i arbetstillfällen och företagande på landsbyggden. Tre av nämnderna (MHN, RÄN och KS) rapporterar att deras delar av målet är uppnått. Man lyfter bl.a. brandskyddsinformation riktat till boende på landsbyggden, att arbetet med landsbygdsprogrammet pågår och avtal med Leader Upplandsbyggd men redovisar inga effekter. GSN, IFN och PBN kan inte bedöma måluppfyllelsen utan behöver skapa sig bilder av behov och vad det innebär att vara en de bästa landsbygdskommunerna.

Pedagogisk verksamhet

6. Alla barn och unga garanteras en trygg och kunskapsorienterad skolmiljö.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, IFN, MHN, PBN, UBN, GSN Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.
Indikator Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Andel elever som känner sig trygga i skolan.
Elever i grundskolans åk 5. 95 93 94 92 94
Elever i grundskolans åk 8. 93 91 90 92 93
Elever i gymnasieskolans åk 2. 95 94 94 94 -
Andel föräldrar som är trygga när deras barn vistas i förskolan. 98 97 98 97 -
Medelvärdet för andel positiva svar på samtliga frågor i föräldraenkäten. 86 86 86 85 -
Elevers uppfattning om skolans kvalitet.
Elever i grundskolans åk 5. 88 86 87 85 86
Elever i grundskolans åk 8. 79 72 72 72 76
Elever i gymnasieskolans åk 2. 81 76 76 77 -

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsuppföljningen per augusti 2015 bedömdes det som att måluppfyllels var osannolik. Värdena på indikatorerna ligger dock nära målen i de allra flesta fall och könskillnaderna är små. PBN och MHN bedömer att de uppnått sina delar av målet. Som grund anges att de utfört planerade aktiviteter. GSN meddelar att de inte kan bedöma om de nått målet. IFN rapporterar att de inte nått målet utan att idrottshallar och skolgårdar behöver ses över för att både skapa trygghet och inspirera till aktivitet. AMN och UBN är de två nämnder som ansvarar för utbildningsfrågor. AMN säger att de sina målsättningar för året och hänvisar till resultaten från enkäten till SFI-elever där 95 % av eleverna svarat att de känner sig trygga i skolan. AMN kommer att arbeta vidare mot kränkande behandling under 2016. Samtliga indikatorer i IVE avser UBN:s verksamhetsområde. UBN anger att de inte uppnått målet. Skollagens krav är att alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i skolan varför målet inte är uppnått. Det finns också stora skillnader mellan resultaten sett till olika skolor vilket betyder att likvärdigheten fortsatt behöver prioriteras.


7. Utbildningsresultaten ska förbättras.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, UBN Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.
Indikator   Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Andel elever med behörighet till gymnasieskolan efter avslutad grundskola. 93 89 90 87 85
Andel årsarbetare i förskolan med förskollärarexamen. 45 45 - - 49
Genomsnittligt meritvärde för flickor i grundskolans årskurs 9. 241 237 - - 226
Genomsnittligt meritvärde för pojkar i grundskolans årskurs 9. 220 218 - - 203
Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning (slutbetyg) på ett nationellt program inom fyra år. 85 80 82 77 81

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. Uppsala ligger bättre till resultatmässigt än R8-kommunerna i tre indikatorer. I delårsbokslutet per augusti bedömdes måluppfyllelse som möjlig. Varken AMN eller UBN bedömer att man nått målet. Alla indikatorerna rör UBN:s verksamhetsområde. UBN pekar också på att det finns stora skillnader mellan skolor. Det finns dock positiva tendenser att se närmare på. Pojkarnas meritmedelvärde i årskurs 9 har höjts. Flickornas meritmedelvärde har å andra sidan sjunkit något även om det fortfarande ligger högt över pojkarnas. Andelen gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år har ökat. För att förbättra utbildningsresultaten och likvärdigheten ska UBN stärka det systematiska kvalitetsarbetet. En förändrad modell för strukturersättning har också tagits fram och kommunen deltar i olika statliga satsningar och genomför olika kompetenshöjande insatser. Nyanlända elever fördelas mellan skolor för att skapa en mer allsidig elevsammansättning. AMN lyfter att resultaten på enkäten till elever på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning hade sjunkit på nästan alla frågor. Utbildningsresultaten har dock förbättrats.

8. Barns och ungdomars delaktighet bidrar till att verksamheten anpassas till deras behov.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, RÄN, UBN Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.
Indikator  Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Elevers uppfattning om hur delaktiga de är i skolan.
Elever i grundskolans åk 5. 87 87 89 85 -
Elever i grundskolans åk 8. 74 72 72 72 -
Elever i gymnasieskolans åk 2. 76 74 74 74 -
Andel föräldrar som anser att personalen på barnets förskola tar hänsyn till barnets åsikter. 84 84 84 83 -

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti bedömdes måluppfyllelse som möjlig. Värdena på indikatorerna som inte är uppnådda ligger nära målen och könsskillnaderna är små. UBN bedömer att de nått sina målsättningar för året. Med utgångspunkt i de målvärden som satts upp har visserligen inte arbetet nått riktigt ända fram men en del av indikatorerna visar på en positiv utveckling. UBN redovisar flera vidtagna åtgärder och tänker sig arbeta framåt genom att skolor ska lära av varandra och genom att ta fram strategier för att stärka elevernas delaktighet i samverkan med elevråden. Även AMN meddelar att de nått sina målsättningar för året. Nämnden redovisar flera vidtagna åtgärder och att verksamheten anpassas utifrån behov. Inom vuxenutbildningen visar elevenkäten att eleverna har goda möjligheter att välja arbetssätt och att lärarna lyssnar på dem. RÄN bedömer att man inte uppnått målet. Man har inte efterfrågat barns och ungdomars synpunkter men avser att göra detta under 2016 i syfte att utveckla verksamheten.


9. Skolan utvecklar möjligheterna att tidigt upptäcka och stötta barn i behov av särskilt stöd.
Nämnder som arbetat med målet: UBN Grön fyrkant. Målen är uppnått, trenden visar spretig utveckling över tid.
Indikator  Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Andel elever som har nått kravnivån för samtliga delprov i de nationella proven i årskurs 3. 76 78 80 76 71

Kommentar: Målet är uppnått såtillvida att värdet på indikatorn överstiger målsättningen. En nedåtgående trend har dessutom vänts och utfallet är väsentligt bättre än i övriga R8-kommuner. Det finns dock en skillnad mellan könen. I delårsbokslutet per augusti bedömdes måluppfyllelse som möjlig. UBN bedömer att man uppnått målet och man redogör för olika åtgärder man vidtagit och kommer att vidta, såsom ny resursfördelningsmodell och utveckling av elevhälsovården.

10. Lärarnas tid med eleverna ska öka genom färre administrativa uppgifter.
Nämnder som arbetat med målet: UBN Grön tom ring. Målen är uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Indikator    Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Indikator saknas.

Kommentar: Indikator för målet saknas men UBN bedömer att man uppnått målet. I delårsbokslutet per augusti bedömdes måluppfyllelse också som möjlig. En uppföljning av vidtagna åtgärder visar att lärare uppfattar att situationen förbättrats. Nämnden bevakar utvecklingen även i fortsättningen.


Vård och omsorg

11. Inflytande och delaktighet ökar för medborgarna i välfärden.
Nämnder som arbetat med målet: OSN, RÄN, AMN, ÄLN Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator     Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Indikator saknas.

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti bedömdes måluppfyllelse som möjlig. Av återrapporterande nämnder är det endast AMN som bedömer att målet inte är uppnått. Nämnden menar dock att brukarna ges möjlighet till delaktighet genom t.ex. enkäter och samtal. Man har också infört ett gemensamt klagomåls- och synpunktshanteringsystem och arbetar aktivt med olika former av uppföljning utifrån detta. Nämnden planerar för information, dialog och kompetensutveckling för att öka medborgarnas inflytande och delaktighet. Därtill framför AMN att om produktionsansvaret för vuxenutbildningen fördes över från utbildningsnämnden till arbetsmarknadsnämnden, skulle detta ge medborgarna en snabbare och tydligare kanal för påverkan och inflytande. Övriga nämnder bedömer att man nått sina målsättningar för året eller nått god måluppfyllelse men att man ändå behöver fortsätta ett aktivt arbete mot målet. Som grund för bedömningen anges olika genomförda åtgärder som t.ex. medborgardialoger. OSN uppger också krav i förfrågningsunderlag och uppdrag och möjligheten att välja utförare. ÄLN har infört en ny handläggningsmodell med ökat fokus på enskildas behov, inflytande och delaktighet. Nämnden kan även se ökade resultat i den nationella brukarundersökningen avseende upplevelsen att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Värdena ligger dock strax under genomsnittet för liknande kommuner.


12. Tillgänglighetsskapande åtgärder i kommunens bostadsområden minskar behovet av vård- och omsorgsboenden.
Nämnder som arbetat med målet: GSN, OSN, ÄLN, IFN Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator     Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Servicegrad vård- och omsorgsboenden för personer 80 +. 13,5 12,8 - - -

Kommentar: Målet är uppnått såtillvida att värdet på indikatorn överstiger målsättningen. Servicegraden minskar vilket också är en trend de senaste åren och i linje med den politiska målsättningen. Servicegraden ligger också under genomsnittet jämfört med andra liknande kommuner. Måluppfyllelsen avseende indikatorn är dock svår att bedöma då behovet av vård- och omsorgsboenden påverkas av många olika faktorer. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som osannolikt att målet skulle uppnås. Observera att Indikatorn inte är tillräcklig för att helt uttala sig om måluppfyllelsen eftersom den endast täcker en del av målet. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till nämndernas återrapportering. GSN och IFN kan inte bedöma måluppfyllelsen medan ÄLN har svårt att bedöma den. ÄLN rapporterar att man tagit initiativ till att organisera handläggning av bostadsanpassningsbidrag närmare stadsbyggnad och bygglov för att stimulera och stärka kommunens arbete med tillgänglighetsskapande åtgärder och förbättra tillgänglighet och möjlighet till kvarboende. Nämnden hanterar också behovet av alternativ till vård- och omsorgsboenden. OSN rapporterar att man nått sina målsättningar för året och meddelar att man beaktar tillgänglighetsperspektivet i sina yttranden avseende samhällsplanering och tar upp detta i samtliga nämndärenden.


13. Andelen äldre som är nöjda med maten ska öka.
Nämnder som arbetat med målet: SUV, ÄLN Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.
Indikator     Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Andelen personer på vård- och omsorgsboenden som upplever att maten smakar ganska bra/mycket bra. 75 73 - - 75

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti bedömdes måluppfyllelse som möjlig. Utfallet på indikatorn ligger nära målvärdet men värdet ligger i stort sett oförändrat över tid och är något lägre än i övriga R8-kommuner. Uppgifter saknas för att kunna uttala sig om skillnader mellan könen. ÄLN:s bedömning är att brukarna överlag är nöjda och att fall av missnöje tas upp för åtgärd med respektive utförare. SUV arbetar kontinuerligt med mat- och måltidsfrågan för att de boende ska vara nöjda men kan inte bedöma om man nått målet förrän man genomfört egna undersökningar.


14. Det förebyggande arbetet och tidiga insatser utvecklas.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, OSN, RÄN, SCN, SUV, ÄLN Grön tom ring. Målen är uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Indikator   Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Indikator saknas.

Kommentar: Indikator för målet saknas men samtliga nämnder som arbetat med målet rapporterar att de nått sina målsättningar för året och alla redovisar åtgärder som vidtagits för att utveckla arbetet. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det också som sannolikt att målet skulle uppnås under året. Vissa nämnder redovisar resultat av sina åtgärder. AMN meddelar t.ex. att andelen barn som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd under lång tid har sjunkit och OSN och SCN hänvisar till uppföljningar som visar att det förebyggande arbetet håller god kvalitet och ger effekt. I en del nämnders verksamhetsplaner för 2016 finns indikatorer för måluppfyllelse. Arbetet kommer därför att kunna bedömas mer precist i framtiden.


Arbete och integration

15. Uppsalaborna har egen försörjning.
Nämnder som arbetat med målet: IFN, KS, AMN, GSN Röd fyrkant. Målet är inte uppnått, trenden visar spretig utveckling över tid.
Indikator   Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Andel invånare som erhållit ekonomiskt bistånd. 3,9 3,9 - - 6,1
Långvarigt behov av försörjningsstöd (% antal biståndstagare). 30 30 50 50 -
Antal ungdomar som erhållit feriearbete. 1 700 1 880 952 928 518
Andel som fått arbete/studier efter genomförd Navet-insats. 45 38 37 40  

Kommentar: Målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti bedömdes måluppfyllelse som möjlig men antalet invånare som erhållit ekonomiskt bistånd har ökat pga. ökat flyktingmottagande. Antalet personer som fått ekonomiskt bistånd som inte är flyktingar har minskat något. Fler deltagare har befunnit sig i kommunens arbetsmarknadsinsatser 2015 jämfört med 2014. Dock har andelen som fått arbete/studier efter insatsen minskat. De personer som deltagit har i större utsträckning än tidigare en mer komplex problematik och står längre ifrån arbetsmarknaden. Värdet på indikatorn långvarigt behov av försörjningsstöd avser det genomsnittliga antal hushåll per månad som under 2015 haft mycket långvarigt behov. Av de 30 % bidragstagare som haft långvarigt behov av försörjningsstöd är hälften kvinnor och hälften män. För att kunna jämföra antalet ungdomar som erhållit feriearbete med andra kommuner behöver man räkna om antal till andel. Uppsalas 1 880 ungdomar motsvarar 19 % av populationen medan genomsnittet i R8 (518 st.) motsvarar 15 % av ungdomarna. Viktigt för bedömningen av måluppfyllelsen är att AMN rapporterar att man inte uppnått målet. Nämnden arbetar vidare för att utveckla metoder och arbetssätt och samverkan. Inte heller IFN har uppnått målet och GSN kan inte bedöma detta. KS rapporterar att man nått sina målsättningar för året.


16. Uppsala kommun erbjuder fler människor med funktionsvariation arbete och sysselsättning.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, KS, OSN, RÄN, STS Grå tom ring. Måluppfyllelsen kan inte bedömas, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Indikator     Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt större städer
Andel av maxpoäng enkäten om funktionhinderpolitiken och arbetsmarknad. - 60 - - 50

Kommentar: Måluppfyllelsen kan inte bedömas. I IVE finns inget målvärde för indikatorn eftersom den förts in under året. Vid en jämförelse mot andra större städer har dock Uppsala bättre resultat och dessa har också förbättrats i förhållande till föregående år. Någon långsiktig trend finns ännu inte att tillgå då undersökningsmetoden är förhållandevis ny. Från och med 2016 finns fler indikatorer som kommer att göra att måluppfyllelsen kan bedömas. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som sannolikt att målet skulle uppnås under året. Återrapporterande nämnder ger en splittrad bild av måluppfyllelsen. KS rapporterar att målet inte är uppnått och att utvecklingsarbete pågår. OMN kan inte bedöma om målet är uppnått. Nämnden behöver utveckla uppföljningen inom området, bl.a. av träffpunkterna för personer med psykisk funktionsvariation samt arbetet med strukturerad sysselsättning. RÄN, STS och AMN rapporterar att målet är uppnått. STS tillhandahåller sysselsättning för målgruppen och AMN ger stöd till fler personer än tidigare. AMN fortsätter att utveckla insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering.


17. Kommunen underlättar för innovationer i den egna verksamheten och utgör testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer.
Nämnder som arbetat med målet: KS, MHN, GSN, RÄN, SUV, OSN Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Indikator    Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Antal påbörjade testbäddsprojekt. 5 5 - - -

Kommentar: Utfallet för indikatorn når det uppsatta målvärdet. I delårsbokslutet för augusti 2015 bedömdes måluppfyllelse som osannolik. Indikatorn är dock inte tillräcklig för att helt uttala sig om måluppfyllelsen eftersom den endast täcker en del av målet. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till nämndernas återrapportering. Två av nämnderna (OSN och SUV) rapporterar att man inte nått målet. Båda nämnderna arbetar mot målet men OSN behöver få större kunskap om innovationer och hur dessa kan underlätta i nämndens verksamhet och SUV är behöver samverka kring finansiering och IT i arbetet med att ta sig an ny teknik och innovationer. Övriga nämnder rapporterar att man nått sina målsättningar för året och pekar på löpande utvecklingsarbete, teknisk utveckling och pågående projekt.

18. Uppsala utvecklas som destination.
Nämnder som arbetat med målet: GSN, KS, SCN Grön pil uppåt. Målen är uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator   Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Antal kommersiella gästnätter. 611 900 628 900 - - -

Kommentar: Målvärdet för indikatorn är uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som sannolikt att målet skulle uppnås under året. Trenden är dessutom uppåtgående. Indikatorn är dock inte tillräcklig för att helt uttala sig om måluppfyllelsen eftersom den endast täcker en del av målet. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till nämndernas återrapportering. De två nämnder som återrapporterat mot målet anger att man nått sina målsättningar för året men deras beskrivningar är summariska och nämner endast vidtagna åtgärder men inga effekter.


19. Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn.
Nämnder som arbetat med målet: IFN, KS, MHN, SCN, SUV, ÖFN, AMN Grå pil uppåt. Måluppfyllelsen kan inte bedömas, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator     Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Andel av planerade anvisningsbara platser för nyanlända flyktingar, som är behov av hjälp med sin bosättning, som kommer till stånd. - 31 16 15 -
Ensamkommande asylsökande barn, antal per 1000 inv. - 0,4 - - 0,6
Antal dagar från ankomst tills dess nyanlända barn och ungdomar går i skolan (värde per dec). - - - - -
Antal mottagna i flyktingmottagande under året/1 000 invånare. - 2,6 - - 4,8

Kommentar: Måluppfyllelsen kan inte bedömas. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som sannolikt att målet skulle uppnås under året. I IVE finns dock inget målvärde för indikatorerna eftersom de har tagits fram under året. Målet i Mål och budget 2016 för indikatorerna är att värdena ska öka utom för indikatorn om antal dagar till skolgång som ska minska. För denna indikator har inget exakt värde för 2015 kunnat tas fram. Fram till oktober tog det upp till en månad för en grundskoleelev och upp till tre månader för en gymnasieelev. Efter det har väntetiden varit 2-3 månader. Kommunen har också utökat sitt mottagande av ensamkommande barn under år 2015. De flesta nämnder som arbetat med målet rapporterar att man nått sina målsättningar för året. Det pågår mycket arbete i kommunen som är relevant för målet. KS har inrättat en enhet för att samordna och stödja förvaltningarna i deras respektive uppdrag och har fattat beslut om att erbjuda migrationsverket cirka 100 evakueringsplatser för flyktingar. IFN arbetar tillsammans med föreningar för att erbjuda aktiviteter som inkluderar flyktingar i samhället. MHN säkerställer acceptabla vistelsemiljöer. SUV arbetar med mottagandet av ensamkommande barn och har t.ex. startat flera hem för vård och boende. SCN kan på grund av det stora antalet ensamkommande som kommit till Uppsala 2015 inte bedöma om målet är uppnått och kommer att genomlysa verksamheten för att identifiera och rätta till brister i mottagandet av ensamkommande barn. AMN:s bedömning är att målet inte är uppnått. Nämnden har inte nått målet att ta emot 150 personer, främst pga. bristen på bostäder i kommunen. Nämndens bostadsplan behöver revideras och kommunen behöver utveckla en boendekedja för flyktingar. Under 2016 tillkommer dock ca. 450 lägenheter för flyktingar och 160 platser för ensamkommande flyktingbarn. En ny mottagningsenhet har bildats och för att möjliggöra god service och effektiv handläggning av försörjningsstöd prövas nya metoder. Kommunen utvecklar även modeller för kartläggning och planering av etableringsinsatser, mottagande av barnfamiljer och av nyanlända med traumatiska upplevelser.


Kultur, idrott och fritid

20. Uppsalas evenemang bidrar till att stärka Uppsalas attraktivitet för medborgarna och besöksnäringen.
Nämnder som arbetat med målet: GSN, KS, MHN, PBN, IFN, KTN Röd tom ring. Målet är inte uppnått, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Indikator   Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Antal besök på idrottsevenemang. 200 000 152 634 - - -

Kommentar: Målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som osannolikt att målet skulle uppnås under året. Indikatorn är dock inte tillräcklig för att helt uttala sig om måluppfyllelsen eftersom den endast täcker en del av målet. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till nämndernas återrapportering. Två av nämnderna anger att de inte uppnått målet. Enligt IFN har elitidrotten och de större publika arenorna kapacitet för betydligt fler evenemang och besökare. PBN säger att arbete som pågår mot målet är planläggning och bygglov för t.ex. arenor. Tre av nämnderna anger att de uppnått sina målsättningar för året. MHN säkerställer ansvarsfull alkoholservering, livsmedelssäkerhet och ljudvolym. KS har implementerat besöksstrategin.


21. Uppsala kommuns utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är jämställt och tillgängligt för alla.
Nämnder som arbetat med målet: KTN, PBN, GSN, IFN, KS Gul fyrkant. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar spretig utveckling över tid.
Indikator    Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Antal besök på Uppsala konstmuseum. 52 000 55 047 - - -
Antal lån per invånare i åldern 0-14 år. 22 23 - - 17
Nyttjande av kommunens fritids- idrottsanläggningar för åldersgruppen 6-80 år (%). 33 33 - - -
Könsfördelning för deltagare (%) i öppen fritidsverksamhet vid fritidsgårdar och fritidsklubbar.
Flickor 46 40 - - -
Pojkar 54 60 - - -
Könsfördelning för deltagare (%) i musikskoleverksamhet.
Flickor 55 57 - - -
Pojkar 45 43 - - -
Könsfördelning för deltagare (%) i föreningsorganiserade aktiviteter.
Flickor 42 42 - - -
Pojkar 58 58 - - -

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes måluppfyllelse som osannolik. Utfallet på indikatorerna är spretigt. För flera indikatorer är målet nått och ibland även passerat samtidigt som trenden är positiv. För andra är värdet sämre än målet och trenden dessutom negativ. När det gäller könsfördelningen för besökarna på fritidsgårdar beror dock den mer ojämna könsfördelningen bland besökarna på tillströmningen av ensamkommande flyktingpojkar. KTN menar dock att det är positivt att ensamkommande flytkingungdomar söker sig till fritidsgårdarna. GSN meddelar att måluppfyllelsen inte går att bedöma. IFN och PBN rapporterar att man inte nått målet. IFN rapporterar att män i högre utsträckning tagit del av aktiviteter, lokaler och subventioner. PBN menar att det finns en tendens till klusterbildning av sportanläggningar som motverkar målet om tillgänglighet för alla. KS bedömer att deras del av målet är uppnått i och med att man stöttat andra nämnder att ta fram handlingsplaner. KTN bedömer också att deras del av målet är uppnått. Nämnden har påbörjat och genomfört en rad åtgärder för att öka tillgängligheten och jämställdheten till kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga i hela kommunen har fått ta del av fler professionella scenkonstföreställningar, fler barn och unga har fått möjlighet att själva prova på och utöva kultur, trots ombyggnation av stadsbiblioteket har inte antalet lån minskat och besöken på stadsdelsbiblioteken har ökat. Det ökande antalet flyktingar har gett ökat antal besökare. Antalet inskrivna barn i fritidsklubbarna ökar. Antalet besökare till Uppsala konstmuseum ökar.


Ledar- och medarbetarskap

22. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens medarbetare.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, MHN, NGN, OSN, PBN, RÄN, ÄLN, ÖFN, STS, SUV, KS, KTN, SCN, UBN Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.
Indikator    Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Andel tillsvidareanställda som arbetar deltid. 24 26 27 23 -

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som osannolikt att målet skulle uppnås under året. Utfallet på indikatorn motsvarar inte målvärdet och det finns fortfarande skillnader mellan könen. Indikatorn är dock inte tillräcklig för att helt uttala sig om måluppfyllelsen eftersom den endast täcker en del av målet. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till nämndernas återrapportering. 12 av 16 nämnder rapporterar att man genomfört planerade åtgärder under året. Generellt sett erbjuds kommunens medarbetare heltid med möjlighet till deltid. Inom STS och SUV är situationen delvis annorlunda. STS menar att det är svårt att upprätthålla en kostnadseffektiv verksamhet med enbart heltidstjänster inom måltid och städ men ser möjligheter i att skapa kombinerade anställningar för att ge fler heltidstjänster. SUV har gjort en förstudie kring metoder och förutsättningar för att införa rätt till heltid och arbetar vidare mot målet utifrån detta.


23. Uppsala kommun erbjuder attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl i konkurrensen, jämfört med andra arbetsgivare.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, IFN, KS, KTN, MHN, NGN, OSN, PBN, RÄN, STS, SUV, UBN, ÄLN, ÖFN, SCN Gul pil uppåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator    Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt undersökn.
Index över attraktiva arbetsvillkor 109 106 - - -

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes måluppfyllelse som möjlig men utfallet på indikatorn motsvarar inte fullt ut målvärdet. Samtidigt rapporterar 14 av 16 nämnder att man genomfört de åtgärder som planerats för året, om trivsel bland medarbetarna och många sökande på annonser även om vissa undantag finns. I riskinventeringar inför arbetet med verksamhetsplanerna för 2016 lyfte dock många nämnder upp problem med kompetensförsörjning och personalomsättning vilket kräver ett aktivt arbete framöver.


24. Medarbetare har förutsättningar att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling. Utvecklingsvägar är kända och kommunicerade.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, KS, KTN, NGN, PBN, RÄN, SUV, IFN, SCN, UBN, ÖFN, MHN, OSN, STS, ÄLN Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Indikator    Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Hållbart medarbetarengagemang. 80 - - - -

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes måluppfyllelse som sannolik under året. Indikatorn har inte kunnat följas upp under 2015. Ett värde kommer att kunna fås fram efter genomförandet av medarbetarundersökningen våren 2016. 13 av 16 nämnder rapporterar att målet är uppnått och beskriver både hur de arbetar med frågan löpande och vilka åtgärder man vidtagit under året. Det förtjänar att lyftas att nya metoder och strukturer för medarbetarsamtal tagits fram som syftar till att förbättra förutsättningarna. Några resultat redovisas dock inte och det finns ingen märkbar skillnad mellan beskrivningarna som kommer från nämnder som rapporterat att målet nåtts och nämnder som rapporterat att det inte nåtts.


Gemensamma verksamhetsområden

25. God service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag och medborgare.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, GSN, KS, KTN, NGN, PBN, RÄN, SUV, IFN, SCN, UBN, ÖFN, MHN, OSN, STS, ÄLN Röd pil uppåt. Målet är inte uppnått, trenden visar positiv utveckling över tid.
Indikator  Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Företagarnas uppfattning av kommunens service. 75 66 - - 69
Medborgarnas uppfattning av kommunens service. 58 54 53 54 57

Kommentar: Målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som osannolikt att målet skulle uppnås under året. Värdet för indikatorerna når inte upp till uppsatta mål och Uppsala ligger dessutom under genomsnittet för R8-kommunerna. Skillnaden mellan könen är dock i det närmaste obefintlig och företagarnas uppfattning om kommunens service har förbättrats. Sju av 16 nämnder rapporterar att de nått sina målsättningar för året. Endast två av dessa nämnder redovisar resultat av olika slag som underlag för sin bedömning. Det handlar bl.a. om handläggningstider och ökad effektivitet. I övrigt redovisar nämnderna pågående arbete och vidtagna åtgärder som väntas leda till högre måluppfyllelse. De nämnder som rapporterar att målet inte är uppnått pekar på att de behöver utveckla t.ex. väntetider och tillgänglighet. Fyra av dessa redovisar värden av olika slag som behöver förbättras och arbete för att genomföra detta.


26. Uppsala kommun är attraktiv för nyetableringar och företag.
Nämnder som arbetat med målet: AMN, KS, MHN, NGN, OSN, PBN, RÄN, ÄLN, ÖFN, GSN, STS, UBN, IFN, KTN, SCN, SUV Gul tom ring. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trendutveckling över tid saknas eller kan inte bedömas.
Indikator   Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Antalet nyetablerade företag per 1 000 invånare. 8 6,5 - - 5,5
Nyanmälda platser (antal) på arbetsförmedlingen. 13 000 21 809 - - 15 914
Sysselsatta (antal) på dagarbetsmarknaden i Uppsala kommun. 100 000 99 339 50 425 47 845 66 657

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som osannolikt att målet skulle uppnås under året. För en av indikatorerna ligger dock utfallet högt över målvärdet och på de två andra ligger utfallet nära målvärdet. För att det ska gå att jämföra två av indikatorerna mot R8-kommunerna behöver man ta hänsyn till folkmängden. Antalet nyanmälda platser på arbetsförmedlingen per 1000 invånare i Uppsala är då 105 st. och i R8-kommunerna 114 st. och antalet sysselsatta på dagarbetsmarknaden är 48 % av befolkningen i både Uppsala och R8-kommunerna. Andelen kvinnor som är sysselsatta är något högre än andelen män. När det gäller nyetablerade företag per 1000 invånare ligger Uppsala högre än genomsnittet. Sju nämnder av de nio som rapporterat om målet anger att de nått sina målsättningar för året och redovisar åtgärder och omständigheter som väntas bidra till måluppfyllelsen. Det handlar t.ex. om kvalitet på löpande verksamhet, tillgång till barnomsorg och upphandlingar.


27. Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.
Nämnder som arbetat med målet: GSN, KS, MHN, NGN, OSN, PBN, RÄN, SUV, ÖFN, STS, UBN, AMN, IFN, KTN, SCN, ÄLN Gul pil framåt. Målet är inte uppnått eller utfallet ligger nära målet, trenden visar stabil situation över tid.
Indikator   Mål Utfall totalt Utfall ♀ Utfall ♂ Jämförelse genomsnitt R8
Ohälsotal bland Uppsalas invånare i åldern 16-64 år totalt. - 22,1     26
Ohälsotal bland Uppsalas invånare i åldern 16-64 år kvinnor 24,3 25,9 - - 31
Ohälsotal bland Uppsalas invånare i åldern 16-64 år män 17,5 18,1 - - 21,1
Återstående medellivslängd vid födseln kvinnor 84,3 84,3 - - 83,7
Återstående medellivslängd vid födseln för män 81,2 81,4 - - 80,1
Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare. 850 930 - - 1 094

Kommentar: Kommunens totala utfall ligger nära målet men målet är inte uppnått. I delårsbokslutet per augusti 2015 bedömdes det som osannolikt att målet skulle uppnås under året. Av indikatorerna är det dock endast en som avviker klart negativt utifrån målsättningen: antalet våldsbrott måste ned. Ohälsotalen ligger nära målen (notera dock den negativa avvikelsen avseende kvinnors hälsa i förhållande till mäns) medan medellivslängden i stort sett ligger på målvärdena. I jämförelse med R8-kommunerna ligger Uppsala bra till. Sju av de 10 nämnder som rapporterat om målet anger att de nått sina målsättningar för året. De anger inga direkta resultat men pekar på åtgärder och verksamhet som verkar för måluppfyllelse, bl.a. träffpunkter, hemvård, kontaktpersoner, olika former av boenden, skolgång och förebyggande verksamhet. De som angivit att målet inte nåtts pekar på behov av ökad samverkan.


Bedömning av uppdrag

Kommunfullmäktiges uppdrag för 2015

Stadsbyggnad
1. Att inrätta en bostadsförmedling. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört.Kommunfullmäktige beslutade i juni att inrätta en bostadsförmedling. Implementering pågår inom Uppsala bostadsförmedling AB.
2. Ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning med tillhörande stadsbyggnadsmodell för ökat bostadsbyggande. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. Ett förslag är framtaget och detta ska remiteras. Riktlinjerna beräknas bli beslutade under det första halvåret 2016.
3. Att utarbeta ett skärpt klimatmål liksom tydligare åtgärder för måluppfyllelse. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört. Kommunfullmäktige beslutade om nya klimatmål i december. Miljö- och klimatprogrammet har reviderats och publicerats. Arbetet kring fossilbränslefri fordonsflotta har intensifierats.
4. Att komplettera miljöprogrammet med de miljömål som är tillämpliga för Uppsala kommun. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. Kommunfullmäktige beslutade i december om ett vattenprogram och en genomlysning av arbetet med biologisk mångfald ska genomföras 2016. Detta arbete måste göras innan nya mål för området kan formuleras.
5. Att utarbeta och införa ett uppföljnings- och utvärderingssystem för bostadsbyggande. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS och PBN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. Ett system för att följa upp planreserven håller på att utvecklas. Statistik över beviljade lov, antal byggda lägenheter etc. ska ge möjlighet till analys i realtid.
6. Att implementera en snabbare hantering av bygglovsärenden med garanterade svarstider Nämnder som arbetat med uppdraget: PBN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. Fokus har legat på att förbättra interna rutiner och arbetssätt samt information till företag. Servicenivåerna har förbättrats och 80 % av beslutade bygglov under 2015 hade en handläggningstid på högst åtta veckor (mot lagstadgade tio) trots ett stort inflöde av bygglovansökningar under året.
7. Inled arbetet med att inrätta nya natur- och friluftsreservat. Nämnder som arbetat med uppdraget: PBN och GSN Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört. PBN arbetar med beslutade reservatsbildningar. GSN tar fram reservatsföreskrifter för Hammarskog och PBN skötselplan för samma område.
8. Utred de samhällsekonomiska förutsättningarna för en investering i spårvagn och ta fram en finansieringsplan. Nämnder som arbetat med uppdraget: PBN och GSN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. En arbetsgrupp har formats och inlett arbetet. En konsult för systemvalsstudie är upphandlad.
9. Ta fram ett framkomlighetspaket för kollektivtrafiken i Uppsalas centrala delar. Nämnder som arbetat med uppdraget: PBN och GSN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. GSN beslutade om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i nytt linjenät i december. Innerstadsstrategin har varit på samråd och fortsatt utredningsarbete pågår.
10. Att kartlägga och ta fram en handlingsplan om förorenad mark i kommunen. Nämnder som arbetat med uppdraget: MHN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. En kommunövergripande arbetsgrupp är tillsatt och uppdraget beräknas vara genomfört till sommaren 2016.
Pedagogisk verksamhet
11. Ta fram en ny resursfördelningsmodell för skolan i syfte att möjliggöra en likvärdig skola i hela kommunen. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört. En ny resursfördelningsmodell har tagits fram och beslutats och gäller från och med 2016.
12. Avskaffa vårdnadsbidraget. Nämnder som arbetat med uppdraget: UBN Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört. UBN fattade beslut om att avskaffa vårdnadsbidraget i februari och från och med mars 2015 beviljas inga ytterligare vårdnadsbidrag. De sista utbetalningarna av beviljade bidrag sker i februari 2017.
13. Ta fram mål för barngruppernas storlek och för kvaliteten i förskolan. Nämnder som arbetat med uppdraget: UBN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. Mål för kvalitet redovisas i verksamhetsplanen för 2015 och målkriterier tas fram för varje barns utveckling och lärande för att kunna bedöma förskolans kvalitet i relation till läroplanens mål. Arbete med mål för barngruppernas storlek har inte påbörjats. Nämnden har avvaktat resultatet av det arbete om ramar för barngruppernas storlek som sker på nationell nivå. Förskolorna arbetar generellt i flexibla grupperingar. Kommunen tar del av statsbidrag för att minska barngruppernas storlek.
14. Underlätta bildandet av lokala skolstyrelser. Nämnder som arbetat med uppdraget: UBN Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört. UBN beslutade i december att i samråd med Uppsalas Elevkårer ta fram strategier för arbetet med frågor om delaktighet och elevdemokrati samt att främja arbetet med forum för samråd i Uppsala kommuns skolor. UBN konstaterar dock att det finns svaga motiv för att bilda lokala styrelser och bedömer att ett gott samarbete i de befintliga forumen för samråd kan fylla samma funktion som en lokal styrelse.
15. Utveckla möjligheterna till läxstöd. Nämnder som arbetat med uppdraget: UBN Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört. Läxstöd har erbjudits i kommunen på flera sätt. En kartläggning av läxstödet visar att det är mest framgångsrikt om elevernas ordinarie lärare ger stödet och länkar samman läxorna med den ordinarie undervisningen. Under 2016 kommer UBN att göra en genomlysning av läxstödsverksamheten. Utifrån uppdraget att öka likvärdigheten i skolan finns flera parametrar att ta hänsyn till vad gäller utformningen av ett välfungerande läxstöd.
16. Ta fram en plan för hur lärares administrativa uppgifter ska minska. Nämnder som arbetat med uppdraget: UBN Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört. En partsammansatt arbetsgrupp har redan tidigare tagit fram åtgärdsplan och rutin för att minska lärares arbetsbelastning. Uppföljning 2015 visar på en viss förbättring och åtgardsplanen har reviderats i augusti 2015 och implementering pågår. Många administrativa arbetsuppgifter för lärare är dock nationellt styrda och inte möjliga för en kommunal huvudman och arbetsgivare att påverka.
Vård och omsorg
17. Att ta fram en handlingsplan för hur ökad innovation och IT-stöd kan användas för att utveckla kvalitetsarbetet och det förebyggande arbetet. Nämnder som arbetat med uppdraget: OSN och ÄLN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår inom ÄLN som arbetat för att gå över till digital teknik för trygghetslarm, utvecklat en webbplats för hälsofrämjande stöd och inlett ett planarbete för utveckling och införande av välfärdsteknologi. OSN har pga. organisatoriska omständigheter ännu inte påbörjat uppdraget men kommer att göra detta under 2016.
18. Att utveckla de öppna och förebyggande insatserna. Nämnder som arbetat med uppdraget: ÄLN Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört och fortsätter i olika former. Nämnden har tagit en mängd initiativ, bl.a. en webbplats med hälsotips, möjligheter till gymnastik vid träffpunkter och uppsökande hembesök.
19. Att ta fram ett förslag till program för funktionshinderpolitiken. Nämnder som arbetat med uppdraget: OSN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. Målsättningen är att ett förlag som tas fram i samarbete med brukarorganisationer ska finnas till sommaren 2016. Programmet tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsvariation och syftar till full delaktighet i samhällslivet.
20. Att ta fram ett förslag till program för arbetet mot våld i nära relationer (kvinnofrid). Nämnder som arbetat med uppdraget: SCN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. SCN har skickat ut ett förslag på remiss och ska under våren fastställa förslaget som därefter går vidare till kommunfullmäktige. Beslut ska fattas i kommunfullmäktige under 2016.
Arbete och integration
21. Utveckla formerna för hur kommunen stödjer och samverkar med sociala företag. Nämnder som arbetat med uppdraget: AMN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår i samverkan med OSN och SCN. Förslag till policy har stämts av med berörda intressenter. Uppdraget och policyn kommer att presenteras för KS i början av 2016 och lyftas av nämnden i arbetet med Mål och budget. Nämnden reviderar även sina riktlinjer för stöd till sociala företag under 2016 och efter beslut i KF om policyn ska en handlingsplan utarbetas.
Kultur, idrott och fritid
22. Utveckla lokala kulturskolor. Nämnder som arbetat med uppdraget: KTN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår inom ett pilotprojekt tillsammans med befintliga kulturskoleaktörer under ht 2015 och vt 2016. En utredning har gjorts avseende tänkbara modeller. Arbetet går vidare dels genom en utveckling av den kommunala musikskolan till en kulturskola och dels genom att överväga för -och nackdelar med befintligt system. Vidare ser nämnden över formerna för ideella, externa aktörers medverkan i kulturskolan. Uppsala kulturskola beräknas starta ht 2016.
23. Utred möjligheterna att skapa jämlika och jämställda förutsättningar för barn och ungas kultur och idrottsutövande. Nämnder som arbetat med uppdraget: IFN och KTN Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. IFN har undersökt fritidsvanor och kartlägger användningen av anläggningar och fria ytor. Subventionen vid bokning av anläggningar beräknas per idrott och kön. KTN har börjat med att skapa en överblick över området och se över riktlinjer och regler. Nämnden genomför resten av uppdraget under 2016.
Ledar- och medarbetarskap
24. Göra en lönekartläggning inklusive analys och beslutsunderlag för kommande satsningar på lågavlönade, kvinnodominerade yrkesgrupper. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört och beslut har fattats om åtgärder för att åstadkomma jämställda löner.
Gemensamma verksamhetsområden
25. Att all kommunal verksamhet ska jämställdhetsintegreras. Könsuppdelad statistik ska ligga till grund för rättvis resursfördelning. Nämnder som arbetat med uppdraget: Uppdraget gavs samtliga nämnder och styrelser. Uppdrag pågår
Kommentar: De flesta nämnder meddelar att arbetet med uppdraget pågår. SCN rapporterat att uppdraget är genomfört och PBN att arbetet inte påbörjats. Nämnderna har framför allt tagit fram handlingsplaner och genomfört utredningar inför vidare arbete.
26. Att ta fram riktlinjer för sociala investeringar. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS Uppdrag genomfört
Kommentar: Uppdraget är genomfört. KS beslutade om riktlinjer för sociala investeringar under hösten 2015.
27. Att revidera policy och riktlinjer för upphandling i syfte att medverka till goda arbetsvillkor hos kommunens externa leverantörer och säkerställa en systematisk uppföljning som förhindrar svartarbete och ekonomisk brottslighet, exempelvis genom ”Vita jobb”-modellen. Nämnder som arbetat med uppdraget: KS Uppdrag pågår
Kommentar: Arbetet med uppdraget pågår. Förslag till ny policy för upphandling och inköp med tillhörande riktlinjer inväntar nytt lagförslag som förväntas under 2016. Arbete med ”Vita jobb”-modellen pågår och beslut planeras under våren 2016.
28. Att ta fram förslag till ett kommunövergripande handlingsprogram mot barnfattigdom. Nämnder som arbetat med uppdraget: SCN Arbete ej påbörjat
Kommentar: Arbetet med uppdraget är inte påbörjat. Uppdraget kommer att inkluderas i uppdraget att revidera och utveckla policyn för hållbar utveckling.

5.2. Lönestatistik

Lön per värderingsbox år 2015

Tabellen visar löneskillnaden mellan yrket med lägst och högst medellön per värderingsbox. (Yrken med fem eller färre anställda har exkluderats från jämförelsen.)

I kolumnen över löneskillnader markeras samtliga boxar där den högsta lönen är minst 20 procent högre än den lägsta lönen med gul färg. Tabellen visar även medellön per värderingsbox. Alla boxar där boxens medellön avviker nedåt jämfört med närliggande boxar markeras med rosa färg. Boxar där lönen avviker uppåt markeras med blå färg.

Värderingsbox Yrket med lägst lön Yrket med högst lön Löneskillnad per box, kr Medellön per värderingsbox, kr
  Tillsvidareanställda medarbetare utan chefs- eller ledarroll år 2015 Tillsvidareanställda medarbetare utan chefs- eller ledarroll år 2015    
1 Lokalvårdare/städare Förrådsarbete 2 054 22 490
2 Måltidspersonal Vaktmästare 1 981 22 961
3 Lantbruksarbete Fordonsförare 2 128 23 980
4 Vårdbiträde, äldreomsorg Anläggningsarbete 7 043 23 165
5 Personlig assistent Rehabiliterings- och förebyggande arbete, annat 8 137 23 773
6 Elevassistent Administratör, övergripande verksamhet 6 587 24 297
7 Fritidsledare Tekniker, hälso- och sjukvård 4 612 23 644
8 Tekniker, drift Tekniker, IT 2 331 30 407
9 Brandman Behandlingsassistent /Socialpedagog 515 25 273
10 Friskvårdsarbete Hjälpmedelskonsulent 7 531 28 793
11 Socialt arbete, annat Instruktör/Handledare 2 655 29 478
12 Fritidspedagog Bygglovshandläggare 7 357 28 524
13 Sjukgymnast Handläggare, upphandling/inköp 8 844 32 031
14* Förskollärare Biståndsbedömare 709 27 898
15 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Ingenjör, park/gator 6 714 35 396
16 Lärare grundskola, tidigare år Specialpedagog 5 993 30 712
17 Socialsekreterare Sjuksköterska, allmän 2 378 30 338
18 Lärare grundskola, senare år Brandingenjör 7 031 32 342
19 Distriktssköterska     32 110
20 Handläggare, övergripande verksamhetsplanering Jurist 5 085 41 337
22 Psykolog, (inkl. PTP-psykolog)     38 326

 
* I box 14 finns även en grupp modersmålspedagoger med lägre medellön än både förskollärare och bistånds¬bedömare. Det pågår under året ett arbete för att lyfta denna grupp. Deras löner kan komma att ändras kraftigt på kort tid och de lyfts därför inte fram i denna studie. Medellön i box 14 exkl. modersmålspedagoger är 28 095 kr.

Lön per värderingsbox år 2015 - kvinnor och män

Graf, värderingsbox

Lön per värderingsbox år 2015 - kvinno- och mandominerade yrkesgrupper

Graf, värderingsbox

Löner och arvoden till ledande förtroendevalda och chefstjänstemän

Belopp i kronor   Månadsarvode Månadslön
Kommunstyrelsen
Ordförande Marlene Burwick (S) 79 300  
1:e vice ordförande Maria Gardfjell (MP) 67 100  
2:e vice ordförande Fredrik Ahlstedt (M) 67 100  
Stadsdirektör

Joachim Danielsson

  130 000

Arbetsmarknadsnämnden 
Ordförande Ulrik Wärnsberg (S) 12 200  
1:e vice ordförande Tobias Smedberg (V) 8 540  
2:e vice ordförande Benny Lindholm (L) 8 540  
Chef Arbetsmarknadsförvaltningen

Lena Winterbom

  72 000

Gatu- och samhällsmiljönämnden      
Ordförande Johan Lundqvist (MP) 12 200  
1:e vice ordförande Hilde Klasson (S) 8 540  
2:e vice ordförande Mia Nordström (C) 8 540  
Chef Stadsbyggnadsförvaltningen 1)

Mats Norrbom

  90 000

Idrotts- och fritidsnämnden      
Ordförande Rickard Malmström (MP) 8 540  
1:e vice ordförande Loa Mothata (S) 5 490  
2:e vice ordförande Markus Lagerquist (M) 5 490  
Chef Stadsbyggnadsförvaltningen 1)

Se gatu- och samhällsmiljönämnden

   
Kulturnämnden       
Ordförande Peter Gustavsson (S) 12 200  
1:e vice ordförande Karolin Lundström (V) 8 540  
2:e vice ordförande Eva Edwardsson (L) 8 540  
Chef Kulturförvaltningen

Sten Bernhardsson

  72 000

Miljö- och hälsoskyddsnämnden      
Ordförande Bengt Fladvad (MP) 12 200  
1:e vice ordförande Hanna Victoria Mörck (V) 8 540  
2:e vice ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) 8 540  
Chef Miljöförvaltningen

Anna Axelsson

  70 000

Namngivningsnämnden       
Ordförande Jan Ask (S) 3 050  
Vice ordförande Anna-Karin Westerlund (M) 1 830  
Chef Stadsbyggnadsförvaltningen 1)

Se gatu- och samhällsmiljönämnden

   
Omsorgsnämnden      
Ordförande Eva Christiernin (S) 15 860  
1:e vice ordförande Åsa Puide (MP) 8 540  
1:e vice ordförande Angelique Prinz Blix (L) 8 540  
Chef Omsorgsförvaltningen

Tomas Odin

  72 000

Plan- och byggnadsnämnden       
Ordförande Erik Pelling (S) 12 200  
1:e vice ordförande Trond Svendsen (MP 8 540  
2:e vice ordförande Therez Olsson (M) 8 540  
Chef Stadsbyggnadsförvaltningen 1) Se gatu- och samhällsmiljönämnden    

 

Alla belopp i kronor   Månadsarvode Månadslön
Räddningnämnden       
Ordförande Patrik Kjellin (S) 12 200  
Vice ordförande Jan Ulmander (C) 8 540  
Brandchef

Anders Ahlström

  76 000

Socialnämnden       
Ordförande

Ilona Waldau Szatmari (V) 150101-150531
Ingrid Burman (V) 150601-151231
30 500
30 500
 
1:e vice ordförande Ylva Stadell (S) 12 200  
2:e vice ordförande Mohamad Hassan (L) 12 200  
Chef Socialförvaltningen

Jan Holmlund

  72 000

Styrelsen för Teknik och service      
Ordförande Per Mattson (V) 5 490  
Vice ordförande Urban Wästljung (L) 3 050  
Produktionsdirektör Teknik och service

Helen Åsbrink


  70 000


Styrelsen Uppsala vård och omsorg      
Ordförande Kjell Haglund (V) 12 200  
1:e vice ordförande Maria Patel (S) 8 540  
2:e vice ordförande Ebba Busch Thor (KD) 150101-150426
Jonas Segersam (KD) 150427-151231
8 540    
Produktionsdirektör Vård och omsorg

Johan Färnstrand


  88 000


Utbildningsnämnden       
Ordförande Caroline Andersson (S) 30 500  
1:e vice ordförande Linda Eskilsson (MP) 12 200  
2:e vice ordförande Marta Obminska (M) 150101-150906
Christopher Lagerqvist (M) 150907-151231
12 200

12 200
 
Chef Utbildningsförvaltningen

Birgitta Pettersson


  88 000


Valnämnden       
Ordförande Caisa Lycken (MP) 1 830  
Vice ordförande

Jan Öman (M)

   
Äldrenämnden       
Ordförande Monica Östman (S) 15 860  
1:e vice ordförande Eva Adler (MP) 8 540  
2:e vice ordförande Stefan Hanna (C) 8 540  
Chef Äldreförvaltningen Roger Jo Linder 150101-150131   65 000
  Jari-Matti Heikkinen 150201-150610   72 000
  Gun-Henny Dahl 150511-151231

  72 000

Överförmyndarnämnden       
Ordförande Bertil Brunn (S) 8 540  
Vice ordförande Anna Lindsjö (C) 5 490  
Chef Överförmyndarförvaltningen Ida Hellrup   50 000


Uppsala kommuns arvoden regleras i kommunfullmäktiges ersättningsregler. Kommunen har elva kommunalråd varav några är deltider. För ett heltidsuppdrag som kommunalråd utgår ett grundarvode om 61 000 kronor i månaden. För kommunalråd som innehar en arvoderad post i kommunal facknämnd räknas kommunalrådsersättningen ned med motsvarande belopp.

1) Flera nämnder inom Uppsala kommun samverkar i gemensamma förvaltningar. Då nämnder betjänas av ett gemensamt kontor redovisas lönen för kontorets chef (nämndernas högste ansvarige tjänsteman) i den nämnd som är arbetsgivarnämnd. Kostnader för medarbetare vid gemensamma kontor fördelas mellan nämnder utifrån de uppdrag kontoret har från respektive nämnd.

 

5.3. Ekonomisk översikt

    Sammanställd redovisning    Kommunen
(miljoner kronor) Not Bokslut 2015 Bokslut 2014   Budget 2015 Bokslut 2015 Bokslut 2014
Verksamhetens intäkter   4 175 3 924   2 212 2 583 2 314
Verksamhetens kostnader   -12 772 -12 345   -11 883 -12 157 -11 768
Av- och nedskrivningar   -890 -827   -210 -249 -232
Verksamhetens nettokostnader 1 -9 487 -9 248   -9 881 -9 823 -9 686

Skatteintäkter

2

9 001

8 525
 
9 013

9 001

8 525
Kommunalekonomisk utjämning 2 746 904   807 746 904
Finansiella intäkter 3 1 19   276 246 222
Finansiella kostnader 4 -245 -278   -153 -114 -130
Resultat före skatt   16 -77   62 56 -165

Skatt

5

-55

-33
       
Minoritetsintresse   0 0        
Årets resultat    -39 -110   62 56 -165

 
Specificerad resultaträkning

Belopp i miljoner kronor 2015 2014

Verksamhetens intäkter 
   
Försäljning  104 121

Taxor och avgifter

428

424
Hyror och arrenden 307 293
Driftbidrag från staten 1) 457 325
Övriga bidrag 525 472
Försäljning av verksamhet/entreprenad 619 648
Realisationsvinster 125 10
Övriga intäkter 19 20
S:a verksamhetens intäkter 2 583 2 314

Skatteintäkter
   
Skatteintäkter 9 001 8 525
Kommunalekonomisk utjämning 746 904
S:a skatteintäkter 9 746 9 429

Finansiella intäkter
   
Finansiella intäkter

246

222

Summa intäkter 12 575 11 965

 1) Det tillfälliga stadsbidraget för mottagande av flyktingar om 118,8 mnkr har i sin helhet periodiserats till 2016. Motiveringen är den mycket stora osäkerhet som råder inför 2016 avseende omfattningen av mottagandet och kostnaderna för detta.

Kostnader  2015 2014

Verksamhetens kostnader 
   
Bidrag och transfereringar 550 532
Entreprenader och köp avverksamhet 3 506 3 460
Personal 4 011 3 821
Personalomkostnad 1 879 1 845
Lokal- och markhyror 1 237 1 219
Material 298 285
Realisationsförluster 62 26
Övriga kostnader 2) 784 759
Avgår interna investeringar -170 -179
S:a verksamhetens kostnader

12 157

11 768

Av- och nedskrivningar    
Av- och nedskrivningar 249 232

Finansiella kostnader
   
Finansiella kostnader

114

130

Summa kostnader

12 519

12 130

Resultat före extraordinära poster

56

-165

Årets resultat 

56

-165

2) Specifikation övriga kostnader    
Inköp av anläggningstillgångar 98 88
Konsulttjänster 85 107
Tillfälligt inhyrd personal 16 11
Hyra/leasing av anläggningstillgångar 83 64
Bränsle, energi 133 132
Reparation och underhåll 23 25
Diverse främmande tjänster 92 80
Tele- och datakommunikation 62 58
Transporter och resor 40 36
Övrigt 153 158
S:a övriga kostnader 784 759

 
Balansräkning

    Sammanställning redovisning   Kommunen
(miljoner kronor) Not  20151231 20141231   20151231 20141231
Tillgångar             
Anläggningstillgångar            
Immateriella anläggningstillgångar

  2

0

  -

-

Materiella anläggningstillgångar            
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 20 051 19 231   4 325 4 195
Maskiner och inventarier 7 1 794 1 681   412 436
Summa materiella anläggningstillgångar   21 845 20 912   4 738 4 631

Finansiella anläggningstillgångar
           
Värdepapper andelar och bostadsrätter 8 593 574   3 049 3 031
Långfristiga fordringar 9 233 286   6 906 5 609
Summa finansiella anläggningstillgångar   826 860   9 956 8 640
Summa anläggningstillgångar   22 673 21 772   14 694 13 272

Omsättningstillgångar
           
Förråd och lager   20 20   18 18
Exploateringsfastigheter   -561 -559   -561 -559
Kortfristiga fordringar 10 965 943   2 315 3 164
Kassa och bank   590 508   370 316
Summa omsättningstillgångar

  1 014

911

  2 144

2 939

Summa tillgångar

  23 688

22 683

  16 837

16 211

Eget kapital, avsättningar och skulder             
Eget kapital            
Eget kapital exkl. årets resultat   7 004 7 113   7 032 7 197
Övrigt   1 0   - -
Årets resultat   -39 -110   56 -165
Summa eget kapital 11 6 966 7 003   7 088 7 032

Minoritetsintresse
 
0

0
 
-

-

Avsättningar
           
Pensioner och särskild löneskatt   853 779   848 773
Uppskjuten skatteskuld   118 80   - -
Övriga avsättningar   73 53   11 11
Summa avsättningar 12 1 043 911   859 785

Skulder
           
Långfristiga skulder            
Obligationslån och skulder till kreditinstitut 17 9 145 8 122   5 336 4 566
Övriga långfristiga skulder 14 447 468   58 110
Summa långfristiga skulder   9 592 8 590   5 394 4 676
Kortfristiga skulder            
Kortfristiga lån 17 3 448 3 816   1 247 1 767
Övriga kortfristiga skulder 16 2 640 2 363   2 250 1 951
Summa kortfristiga skulder   6 088 6 178   3 497 3 718
Summa skulder

  15 679

14 768

  8 891

8 394

Summa eget kapital, avsättningar och skulder   23 689 22 683   16 837 16 211

Ställda panter
           
Företagsinteckningar            
Fastighetsinteckningar   1 913 2 155      
Summa ställda panter   1 913 2 155      

Ansvarförbindelser

18

4 586

4 710
 
4 583

4 712
pensionsförpliktelse och löneskatt som ej upptagits som skuld eller avsättning   4 233 4 370   4 233 4 370
övriga borgens- och garantiförbindelser   353 340   349 342

 
Kassaflödesanalys

  Sammanställd redovisning    Kommunen
Belopp i miljoner kronor 2015 2014   2015 2014
Löpande verksamhet          
Årets resultat

-39

-110

  56

-165

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet          
- av- och nedskrivningar (+) 890 827   249 232
- realisationsvinster (-) /-förluster (+) 43 -31   14 15
- förändrade avsättningar för pensioner och särskild löneskatt 75 58   74 58
- gjorda övriga avsättningar (+) 58 37   0 1
- övriga ej kassapåverkande poster 8 0   - -
- betald skatt -10 0   - -
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 1 025 781   393 141

Förändring i rörelsekapital
         
- ökning (-) /minskning (+) av förråd och varulager -1 -2   0 -2
- ökning (+) /minskning (-) av exploateringsfastigheter 1 66   1 66
- ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar -22 -45   849 -672
- ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder 277 412   299 424
Förändring i rörelsekapital

255

431

  1 149

-184

Kassaflöde från löpnade verksamhet

1 280

1 212

  1 542

-44

Investeringsverksamhet          
Investeringar i materiella anläggningstillgångar (-) -2 043 -3 723   -417 -2 247
Försäljning av materiella anläggningstillgångar (+) 177 256   17 106
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (-) 0 0   -4 -30
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (+) 0 4   33 4
Kassaflöde från investeringsverksamhet

-1 866

-3 463

  -371

-2 167

Finansieringsverksamhet          
Nyupptagna lån (+) 3 517 3 297   3 115 3 105
Amortering av skuld (-) -2 862 -610   -2 865 -610
Ökning (+) /minskning (-) av övriga långfristiga skulder -21 -23   -52 -52
Ökning (-) /minskning (+) av långfristiga fordringar 53 12   -1 298 299
Ökning (-) /minskning (+) av lång- och kortfristiga placeringar -19 -265   -16 -235
Kassaflöde från finansieringsverksamhet

668

2 411

  -1 116

2 506

Årets kassaflöde  82 161   55 295
Kassa och bank vid årets början

508

347

  316

21

Kassa och bank vid årets slut 590 508   370 316

 
Not 1. Verksamhetens nettokostnader

Sammanställd redovisning        Kommunen    
Belopp i miljoner kronor 2015 2014     2015 2014
Verksamhetens intäkter 4 175 3 924   Nämndernas intäkter 21 941 21 190
Varav jämförelsestörande poster       Varav jämförelsestörande poster
- realisationsvinster
- vinst från exploateringsverksamhet

46
79

5
5
realisationsvinster 51 51   Avgår interna transaktioner -19 357 -18 876
vinst från exploateringsverksamhet 79 5        
  -12          
Verksamhetens kostnader 772 -12 345   Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen 2 583 2 314
Varav avsättningar -132 -92   Nämndernas kostnader -31 514 -30 644
Varav jämförelsestörande poster
-realisationsförluster

 -96

-26 
  Varav jämförelsestörande poster
- realisationsförluster

-62

-26
 

    Avgår interna transaktioner 19 357 18 876
        Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen -12 157 -11 768
Av- och nedskrivningar

-890

-827

  Av- och nedskrivningar

-249

-232

Verksamhetens nettokostnader -9 487 -9 248   Verksamhetens nettokostnader -9 823 -9 686


Not 2. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning

Kommunen     
Belopp i miljoner kronor  2015 2014
Egna skatteintäkter    
Allmän kommunalskatt 9 007 8 546
Slutavräkning föregående år 9 -22
Preliminär slutavräkning året -16 1
Summa skatteintäkter

9 001

8 525

Kommunalekonomisk utjämning    
Inkomstutjämningsbidrag 1 032 1 025
Strukturbidrag 22 21
Införandebidrag 26 112
Regleringsbidrag -8 48
Utjämningsbidrag LSS 43 40
Kommunal fastighetsavgift 296 287
Konjunkturstöd 16 0
Summa utjämningsintäkter

1 427

1 534

Regleringsavgift 0 0
Kostnadsutjämningsavgift -681 -630
Summa utjämningskostnader -681 -630
Summa ekonomisk utjämning

746

904

Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 9 746 9 429
Slutavräkning (kr/invånare) -78 -109
Preliminär avräkning (kr/invånare) 43 7


Not 3. Finansiella intäkter

Sammanställd redovisning        Kommunen     
Belopp i miljoner kronor 2015 2014     2015 2014
Ränteintäkter från värdepapper 4 6   Finansiella intäkter 350 313
Övriga finansiella intäkter -3 13   Avgår interna transaktioner -104 -91
Summa 1 19   Summa 246 222
        Varav intäkter
  värdepapper
  utl. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB
  utl. Uppsala Stadshus AB
  utl. Uppsala Vatten och Avfall AB
  utl. Uppsala Kommuns Fastighets AB
  övrig utlåning

4
81
27
24
10
100

6
84
33
30
10
61


Not 4. Finansiella kostnader

Sammanställd redovisning        Kommunen    
Belopp i miljoner kronor 2015 2014     2015 2014

Räntekostnader

-245

-278
 
Finansiella kostnader

-218

-221
Räntebidrag 0 0   Avgår interna transaktioner 104 91
Summa  -245 -278   Summa -114 -130
        Varav kostnader
  ränta lång upplåning
  ränta kort upplåning
  aktiverad ränta på pågående nyanläggning
  övriga räntekostnader
  ränta pensionskostnader

-98
0
2
-4
-11

-107
-4
3
-13
-10
        Huvudmetoden har tillämpats    


Not 5. Skatt

Sammanställd redovisning        Kommunen     
Belopp i miljoner kronor 2015 2014     2015 2014

Aktuell skatt 

-47

-29
       
Uppskjuten skatt -8 -1        
Summa  -55 -30        

 
Not 6. Mark, byggnader och tekniska anläggningar

Sammanställd redovisning        Kommunen     
Belopp i miljoner kronor 2015 2014     2015 2014

Ingående anskaffningsvärden

26 564

23 712
  Ingående anskaffningsvärde (exkl. pågående invest.) 4 390 2 951

Årets anskaffningar

429

2 486
  Årets anskaffningar (exkl. pågående investeringar) 225 2 186
Årets försäljningar/utrangeringar -282 -844   Årets försäljningar/utrangeringar -92 -747
Omklassificeringar 924 1 209   Överföringar till/från annat tillgångsslag 0 0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

27 635

26 564

  Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

4 523

4 390

Ingående avskrivningar -8 824 -8 850   Ingående avskrivningar -646 -1 175
Årets försäljningar/utrangeringar 70 636   Årets försäljningar/utrangeringar 32 629
Årets avskrivningar -671 -621   Årets avskrivningar -117 -100
Omklassificeringar 0 11   Överföringar till/från annat tillgångsslag 0 0
Utgående ackumulerad avskrivning

-9 425

-8 824

  Utgående ackumulerad avskrivning

-730

-646

Ingående ackumulerade nedskrivningar -870 -886   Ingående nedskrivningar 1 0
Årets nedskrivningar 11 15   Årets nedskrivningar -2 1
Omklassificeringar 28 1   Omklassificeringar - -
Utgående ackumulerad nedskrivning

-831

-870

  Utgående ackumulerad nedskrivning

-1

1

Ingående uppskrivningar 842 872   Ingående uppskrivningar 267 290
Ackumulerade uppskrivningar sålt/utrangerat 0 -1   Årets försäljningar/utrangeringar 0 0
Årets nedskrivning på uppskrivning 0 5        
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp -35 -35   Årets avskrivningar på uppskrivet belopp -23 -23
Omklassificeringar -28 0        
Utgående ackumulerad uppskrivning

779

842

  Utgående ackumulerad uppskrivning

243

267

Planenligt restvärde

18 158

17 711

  Planenligt restvärde

4 035

4 011

Pågående nyinvesteringar       Pågående nyinvesteringar    
Ingående anskaffningsvärde 1 519 1 879   Ingående anskaffningsvärde 184 217
Årets anskaffningar 1 570 1 180   Årets förändring 107 -32
Sålt/utrangerat -8 -33        
Omklassificeringar -1 189 -1 507        
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

1 892

1 519

  Utg. ackumulerat anskaffningsvärde

291

184

Summa

      Summa 4 325 4 195
Specifikation:       Specifikation:    
Pågående nyanläggningar 1 892 1 519   Markreserv 1 568 1 508
Byggnader och mark 18 158 17 711   Verksamhetsfastigheter 189 175
Summa 20 050 19 230   Fastigheter för affärsverksamhet 9 10
        Hyres-/industrifastigheter och tomträttsmark 6 6
        Gator, vägar och parker 2 028 1 991
        Övriga fastigheter 235 322
        Pågående nyanläggningar 291 184
        Summa 4 325 4 195


Not 6. Mark, byggnader och tekniska anläggningar, fortsättning
(specifikation av planenliga restvärden)

Markreserv        Verksamhetsfastigheter    
Belopp i miljoner kronor  2015 2014     2015 2014
Ingående anskaffningsvärde 1 509 121   Ingående anskaffningsvärde 297 274
Årets anskaffningar 61 1 388   Årets anskaffningar 93 46
Årets försäljningar/utrangeringar 0 0   Årets försäljningar/utrangeringar -87 -23
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

1 570

1 509

  Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

303

297

Ingående avskrivningar -1 -1   Ingående avskrivningar -127 -132
Årets försäljningar/utrangeringar 0 0   Årets försäljningar/utrangeringar 30 22
Årets avskrivningar 0 0   Årets avskrivningar -21 -17
Utgående ackumulerad avskrivning

-1

-1

  Utgående ackumulerad avskrivning

-117

-127

Ingående uppskrivningar 0 0   Ingående uppskrivningar 4 6
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 0   Årets avskrivningar på uppskrivet belopp -1 -1
Utgående ackumulerad uppskrivning

0

0

  Utgående ackumulerad uppskrivning

3

4

Planenligt restvärde 1 568 1 508   Planenligt restvärde 189 175

 

Affärsverksamheter 2015 2014   Publika fastigheter 2015 2014
Ingående anskaffningsvärde 13 11   Ingående anskaffningsvärde 2 220 2 533
Årets anskaffningar 0 3   Årets anskaffningar 131 302
Årets försäljningar/utrangeringar 0 0   Årets försäljningar/utrangeringar -1 -615
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

13

13

  Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

2 351

2 220

Ingående avskrivningar -4 -3   Ingående avskrivningar -491 -1 034
Årets försäljningar/utrangeringar 0 0   Årets försäljningar/utrangeringar 1 606
Årets avskrivningar 0 0   Årets avskrivningar -73 -63
Utgående ackumulerad avskrivning

-4

-4

  Utgående ackumulerad avskrivning

-563

-491

Ingående uppskrivningar 0 0   Ingående uppskrivningar 261 283
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 0   Årets avskrivningar på uppskrivet belopp -22 -22
Utgående ackumulerad uppskrivning

0

0

  Utgående ackumulerad uppskrivning

240

261

Planenligt restvärde 9 10   Planenligt restvärde 2 028 1 991

 

Fastigheter för annan verksamhet 2015 2014   Övriga fastigheter  2015 2014
(hyres- och industrifastigheter, tomträttsmark)            
Ingående anskaffningsvärde 9 9   Ingående anskaffningsvärde 342 4
Årets anskaffningar 0 0   Årets anskaffningar -61 447
Årets försäljningar/utrangeringar 0 0   Årets försäljningar/utrangeringar -4 -109
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

9

9

  Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

277

342

Ingående avskrivningar -4 -3   Ingående avskrivningar -19 -2
Årets försäljningar/utrangeringar 0 -1   Årets försäljningar/utrangeringar 2
Årets avskrivningar 0 0   Årets avskrivningar -23 -19
Utgående ackumulerad avskrivning

-4

-4

  Utgående ackumulerad avskrivning

-42

-19

Ingående uppskrivningar 1 1   Ingående uppskrivningar 0 0
Utgående ackumulerad uppskrivning 1   Utgående ackumulerad uppskrivning 0 0
Planenligt restvärde 6 6   Planenligt restvärde 235 322


Not 7. Maskiner och inventarier

Sammanställd redovisning        Kommunen     
Belopp i miljoner kronor 2015 2014     2015  2014
Ingående anskaffningsvärde 2 791 2 588   Ingående anskaffningsvärde 1 081 1 132
Årets anskaffningar 278 325   Årets anskaffningar 86 94
Årets försäljningar/utrangeringar -26 -151   Årets försäljningar/utrangeringar -20 -145
Omklassificeringar 31 30   Överföringar till/från annat tillgångsslag 0 0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

3 074

2 791

  Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

1 147

1 081

Ingående avskrivningar -1 110 -1 072   Ingående avskrivningar -646 -676
Årets försäljningar/utrangeringar 24 142   Årets försäljningar/utrangeringar 19 137
Årets avskrivningar -194 -180   Årets avskrivningar -108 -107
Utgående ackumulerad avskrivning -1 280 -1 110   Utgående ackumulerad avskrivning -735 -646
Planenligt restvärde

1 794

1 681

  Planenligt restvärde

412

436

Specifikation:       Specifikation:    
Maskiner och inventarier 1 789 1 674   Maskiner och inventarier 206 212
Finansiellt leasade maskiner och inventarier 5 7   Fordon 50 47
Summa 1 794 1 681   It-utrustning 80 102
        Finansiellt leasade maskiner och inventarier 5 7
        Konst 71 64
        Djur 0 0
        Förbättringsutgifter annans fastighet 2 3
        Summa 412 436


Not 8. Värdepapper, andelar och bostadsrätter

Sammanställd redovisning     
Belopp i miljoner kronor  2015 2014
Bostadsrätter 174 172
Aktier  2
 Värdepapper 390 390 
Övriga andelar 28 11
Summa  593 574

 

Kommunen  Antal Nominellt värde Bokfört värde Ägarandel (%)
Belopp i tusen kronor        
Aktier och andelar        
Uppsala Stadshus AB 370 000 1,0 2 460 377 100,0
Uppsala Innovation Centre AB 250 25,0 25 25,0
Destination Uppsala AB 7 070 0,0 370 60,0
Aktier och andelar i dotterföretag

    2 460 771

 
Svenska Kommunförsäkrings AB 1 524 1,0 1 860 5,0
Övriga aktier     1 860  
Summa aktier och andelar 

    2 462 631

 
Placering Pensionsstiftelse     385 124  
Bostadsrätter     173 511  
Övriga andelar     28 066  
Summa totalt      3 049 333  


Not 9. Långfristiga fordringar

Sammanställd redovisning        Kommunen     
Belopp i miljoner kronor 2015 2014     2015 2014
Fordringar investeringsmoms 169 226   Fyrishov AB 205 100
Övriga fordringar 64 60   AB Uppsala Kommuns Industrihus 170 220
Summa 233 286   Uppsala Stadshus AB 1 120 945
        Uppsala Kommuns Fastighets AB 450 270
        Uppsala Parkerings AB 80 130
        Uppsala Vatten och Avfall AB 1 179 843
        Uppsala Konsert och Kongress AB 18 18
        Förvaltningsbolaget Upphall KB 0 115
        Uppsala Kommun Skolfastigheter AB 3 248 2 567
        Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB 136 141
        Uppsala Kommun Sport- och
Rekreationsfastigheter AB

260

219
        Övriga fordringar 52 60
        Värdereglering -12 -20
        Summa 6 906 5 609


Not 10. Kortfristiga fordringar

Sammanställd redovisning       Kommunen     
Belopp i miljoner kronor  2015 2014     2015 2014
Kundfordringar 229 238   Kundfordringar 191 239
Fordringar på staten 53 30   Fordringar på staten 233 88
Fordringar koncernkonto - -   Fordringar koncernkonto 242 279
Nästa års amorteringar på långfristiga fordringar - -   Nästa års amorteringar på långfristiga fordringar 1 046 1 863
Förutbetalda kostnader och uppl. intäkter 227 217   Förutbetalda kostnader och uppl. intäkter 423 407
Kortfristiga placeringar 1 160   Kortfristiga placeringar 0 157
Övriga kortfristiga fordringar 456 298   Övriga kortfristiga fordringar 180 131
Summa 965 943   Summa 2 315 3 164


Not 11. Eget kapital

Sammanställd redovisning        Kommunen     
Belopp i miljonor kronor 2015 2014     2015 2014
Ingående balans 7 004 7 113   Ingående balans 7 032 7 197
Effekter av omräkning enligt K3 1 0        
Årets resultat -39 -110   Årets resultat 56 -165
Summa  6 966 7 004   Summa  7 087 7 032
        Varav reserverat för pensionsutbetalningar    
        Ingående balans 225 385
        Årets reservation   -130

 
Not 12. Avsättningar

Sammanställd redovisning    Kommunen 
Belopp i miljonor kronor  2015 2014     2015 2014
Ingående avsättningar pensioner 779 721   Ingående avsättningar pensioner 773 715
Förändring avsättningar 74 58   Pensionsutbetalningar -49 -34
        Nyintjänad pension 65 79
        Arbetstagare som pensioneras 46 5
        Ränte- och basbeloppsuppräkning 14 10
        Övrigt -2 -1
Summa pensioner och löneskatt 853 779   Summa pensioner och löneskatt 848 773
Uppskjuten skatteskuld 99 80        
Övriga avsättningar 1) 91 53   Övriga avsättningar 11 11
Summa 

1 043

911

  Summa

859

785

1) Varav 32 (31) miljoner avser avsättning för framtida avveckling av avfallsanläggning.       Aktualiseringsgrad 96,0 % 95,0 %
        Varav pensioner exkl. garantipension 650 616
        garantipensioner 28 6
        löneskatt 165 151


Not 13. Obligationslån och skulder till kreditinstitut

Sammanställd redovisning        Kommunen    
Belopp i miljoner kronor  2015 2014     2015 2014

Obligationslån

2 100

1 600
 
Obligationslån och

2 550

2 020
Skulder till kreditinstitut 7 045 6 522   Skulder till kreditinstitut 2 786 2 546
Summa

9 145

8 122

  Summa 

5 336

4 566

        Lånens löptider    
        andel lån på mellan 1-5 år 96,0 % 100,0 %
        andel lån på mellan 6-10 år 4,0 % 0,0 %
        Totalt 

100 %

100 %

        Genomsnittsränta 1,6 % 2,1 %


Not 14. Övriga långfristiga skulder

Sammanställd redovisning       Kommunen    
Belopp i miljoner kronor  2015 2014     2015 2014

Checkräkningskrediter

0

0
 
Checkräkningskrediter (2 000 mnkr)

0

0
Förutbetalda anläggningsavgifter VA 299 273   Deponerade medel elhandel 2 2
Investeringsfond VA 77 81        
Förutbetalt investeringsbidrag VA 8 6        
Långfristig leasingskuld 3 5        
Medfinansiering Citybanan 52 102   Långfristig leasingskuld 3 5
Övrigt 8 1   Medfinansiering Citybanan 52 102
Summa

447

468

  Summa

58

110

        Genomsnittsränta checkräkningskrediter 0,2 % 0,7 %


Not 15. Kortfristiga lån

Sammanställd redovisning       Kommunen    
(Belopp i miljoner kronor) 2015 2014     2015 2014
Kortfristiga låneskulder till kreditinstitut 3 448 3 816   Kortfristiga skulder till kreditinstitut 1 247 1 767
        varav nästa års amorteringar 
kortfristig del finansiell leasing
945
2
1 065
3
Summa 3 448 3 816   Summa  1 247 1 767

Not 16. Övriga kortfristiga skulder

Sammanställd redovisning        Kommunen    
Belopp i miljoner kronor  2015 2014     2015 2014
Leverantörsskulder

758

599

  Leverantörsskulder

526

377

Uppl. kostnader och förutbet. intäkter 1 332 1 371   Uppl. kostnader och förutbet. intäkter 1) 1 045 1 091
Övriga kortfristiga skulder 551 392   Övriga kortfristiga skulder 2) 679 483
Summa 

2 640

2 363

  Summa

2 250

1 951

        1) varav semesterlöne- & övertidsskuld 266 259
        arbetsgivaravgifter 227 221
        pensionskostnader individuell del 188 175
        särskild löneskatt individuell del 46 43
        2) varav personalens källskatt 82 79


Not 17. Derivat

1 295 miljoner kronor av kommunens låneskuld var vid årsskiftet säkrade med ränteswapar. 

Swaparnas negativa marknadsvärde var -31 miljoner kronor per 2015-12-31, vilket ej återspeglas i balansräkningen då kommunen tillämpar säkringsredovisning. Av årets räntekostnader för upplåning, 98 miljoner kronor, utgjorde swapräntorna 23 miljoner kronor. 

Genomsnittlig upplåningsränta var 1,42 procent inklusive och 1,07 procent exklusive ränkteswapar. Räntebindningen var 2,11 år med och 1,55 år utan ränteswampar. 

Not 18. Ansvarsförbindelser

Sammanställd redovisning     
Belopp i miljoner kronor  2015 2014
Borgensförbindelser 351 343
Garantiförbindelser 3 2
Pensionsförpliktelser 4 233 4 370
Summa 

4 586

4 715

Övriga förbindelser    
Pensionsförpliktelser för kommunalråd 4 5
Avtalat avgångsvederlag för förvaltningschefer 23 19
Pensionsförpliktelser för bolags styrelse och ledning 1 1
Avtalat avgångsvederlag för bolags styrelse och ledning 4 5

 

Kommunen     
Belopp i milljoner kronor 2015 2014
Borgensförbindelser    
Borgen avseende småhus 3 4
Borgen mot föreningar 342 333
Borgen för pensionsförpliktelser 5 5
Borgensförbindelser totalt

349

342

Avtalspensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse

   
Ingående avsättning inklusive löneskatt 4 370 4 538
Gamla utbetalningar -156 -151
Sänkning av diskonteringsränta 0 0
Ränte- och basbeloppsuppräkning 63 38
Bromsen 0 -17
Övrigt -17 -5
Förändring löneskatt pensionsförpliktelser -27 -33
 Utgående avsättning*

 4 233

4 370

 Aktualiseringsgrad

 96 %

95 %

Garantiförbindelser

1

1

Summa ansvarsförbindelser 4 583 4 712
Övriga förbindelser     
Pensionsförpliktelser för kommunalråd 4 5
Avtalat avgångsvederlag för förvaltningschefer 23 19


*För att möta pensionsåtagandet har 385 (385) miljoner kronor placerats i en pensionsstiftelse. Marknadsvärdet på denna placering uppgick till 404 (392) miljoner kronor.

Kaptitaltäckningsgaranti

Uppsala kommun förbinder sig genom en kapitaltäckningsgaranti till Uppsala Stadshus AB att täcka eventuella framtida förluster i bolaget. Uppsala Stadshus AB har i sin tur lämnat kapitaltäckningsgaranti till sina dotterbolag.

Borgen för kommuninvest i Sverige AB

Uppsala kommun har i ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Uppsala kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 3 428 735 651 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 369 278 723 kronor.

Övriga tilläggsupplysningar

Leasingavtal

  Sammanställd redovisning    Kommunen 
Belopp i miljoner kronor 2015 2014   2015 2014
Operationell leasing           
Årets leasingavgifter          
Byggnader 465 620   587 1 020
Fordon 7 7   7 7
Kontorsutrustning inkl. datautrustning 17 38   16 37
Övrigt 4 4   3 3
Summa

492

668

  613

1 067

Framtida leasingavgifter          
inom ett år 382 667   442 887
senare än ett år men inom fem år 1 222 475   1 378 1 931
senare än fem år

1 703

900

  1 816

2 737

Finansiell leasing          
Redovisat värde enligt balansräkningen          
Maskiner och inventarier

5

7

  5

7

Framtida leasingavgifter          
inom ett år 2 2   2 2
senare än ett år men inom fem år 2 4   2 4
senare än fem år 0 0   0 0

 
Aktieägartillskott och koncernbidrag

  Aktieägartillskott     Koncernbidrag  
Belopp i miljoner kronor Givare Mottagare   Givare Mottagare
Uppsala Stadshus AB -325 0   -190 297
Uppsalahem, koncern 0 272   -275 0
Uppsala Kommuns Fastighets, koncern 0 0   0 28
Uppsala Kommuns Industrihus, koncern 0 0   0 18
Uppsala Kommun Skolfastigheter AB 0 30   0 27
Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB 0 2   0 5
Uppsala Kommun Sport-och Rekreationsfastigheter AB 0 7   -6 0
Uppsala Parkerings AB 0 5   -14 0
Fyrishov AB 0 0   0 5
Uppsala stadsteater AB 0 2   -2 70
Uppsala Konsert och Kongress AB 0 0   0 35
Uppsala Vatten och Avfall AB 0 0 - 0 0
Uppsala Bostadsförmedling AB 0 7 - 0 2
Uppsala R2 AB 0 0   0 0
Uppsala R3 AB 0 0 - 0 0
Summa -325 325   -487 487


Lån, borgen, räntor, intäkter och kostnader

  Lån   Borgen   Räntor   Nettointäkt och kostnad
Alla belopp i miljoner kronor Borgenär Gäldenär   Givare Mottagare   Intäkt Kostnad   Intäkt Kostnad
Uppsala Kommun -7 911     -5     171     0 -776
Förvaltningsbolaget Upphall KB 0 0   0 0   0 -1   0 0
Uppsala R 1 AB 0 0   0 0   0 0   0 0
Destination Uppsala AB 0 0   0 0   0 0   23 0
Uppsala Innovation Centre 0 0   0 0   0 0   1  
Uppsala Stadshus AB 0 1 295   0 0   0 -27   0 0
Uppsalahem, koncern 0 0   0 0   0 0   51 0
Uppsala Kommuns Fastighets, koncern 0 520   0 0   0 -10   38 0
Uppsala Kommuns Industrihus, koncern 0 290   0 5   0 -8   61 0
Uppsala Kommun Skolfastigheter AB 0 3 648   0 0   0 -82   460 0
Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB 0 166   0 0   0 -4   19 0
Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB
0

260
 
0

0
 
0

-6
 
75

0
Uppsala Parkerings AB 0 130   0 0   0 -3   0 0
Fyrishov AB 0 305   0 0   0 -6   35 0
Uppsala Stadsteater AB 0 0   0 0   0 0   0 0
Uppsala Konsert och Kongress AB 0 18   0 0   0 -1   3 0
Uppsala Bostadsförmedling AB 0 0   0 0   0 0   0 0
Uppsala Vatten och Avfall AB 0 1 279 - 0 0   0 -24   10 0
Summa -7 911 7 911   -5 5   171 -171   776 -776


Redovisningsprinciper

Kommunens årsredovisning är i allt väsentligt upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR). I de fall kommunen avviker från rekommendationerna redogörs för detta nedan.

Materiella anläggningstillgångar – RKR 11.4

Kommunens interna anvisningar följer i allt väsentligt RKR:s anvisning 11.4.
En väsentlighetsgräns för aktivering i anläggningsregister är satt till 25 000 kronor exklusive moms med ett varaktighetskrav om minst tre år. Beloppsgränsen gäller inte om den enskilda investeringen kan ses som ett led i en större investering. Avskrivningen sker linjärt med fastställda avskrivningsperioder mellan 3-50 år för ett antal specificerade anläggningsgrupper. Komponentavskrivning, dvs avskrivning där objekt som tidigare betraktades som en enhet delas upp i relevanta delar (komponenter), tillämpas på nya investeringar. Uppdelningen i komponenter sker för att avskrivningen bättre ska avspegla den verkliga förbrukningen och behovet av reinvesteringar. Den initiala effekten är att avskrivningskostnaderna förväntas öka och underhållskostnaderna förväntas minska.

Under 2016 införs en uppgraderad modul för anläggningsredovisning i kommunens ekonomisystem, samtidigt samordnas bokföring i modulen för att säkerställa enhetlig kvalitet vid aktivering.

Sammanställd redovisning – RKR 8.2

Syftet med den sammanställda redovisningen, den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning, är att ge en sammanfattande bild av kommunens totala ekonomiska ställning och åtaganden. Den omfattar all kommunal verksamhet i den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande, oavsett vilken form den bedrivs i.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att eget kapital i det förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten eliminerats. I redovisningen ingår sålunda endast kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att i den sammanställda redovisningen ingår så stor del av dotterföretagets eller intresseföretagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens ägarandel.

I sammanställd redovisning har konsolideringen skett av boksluten för de civilrättsliga underkoncernerna. Uppskrivning av koncernföretagens materiella anläggningstillgångar återförs före konsolidering. I balansräkning uppdelas de obeskattade reserverna i en del som uppskjuten skatt under avsättningar och i en del under eget kapital.

Redovisning av derivat och säkringsredovisning - RKR 21

Uppsala  kommun tillämpar säkringsredovisning. 

Bestämmelser om löpande bokföring mm – RKR 23

Under året etablerades en gemensam stab för ekonomi med samlat ansvar för ekonomisk redovisning, uppföljning och analys. Det går att konstatera utvecklingsmöjlighet avseende vissa verifikationsseriers kvalitet i termer av utformning och spårbarhet. Ett arbete pågår för att identifiera effektiva åtgärder. Det mest sannolika scenariot bygger på att mer registrering centraliseras, samtidigt som ökade krav måste ställas öka på grundbokföringens försystem.

Fem år i sammandrag

  2015 2014 2013 2012 2011
Allmänt          
Antal invånare 31 december

210 126

207 362

205 199

202 625

200 001

Genomsnittlig utdebitering per 100 kr 31,70 31,7 32,0 31,7 31,7
varav kommunens1 20,84 20,84 20,84 20,84 21,33
Skattekraft i procent av rikets (inkomstår)2

103

103

102

102

102

Kommunens verksamhet          
Skatteintäkter och statligt utjämningsbidrag, netto (mnkr) 9 746 9 429 9 178 8 784 8 834
Verksamhetens nettokostnader, totalt (mnkr) 9 823 9 686 8 285 8 725 8 708
dito, skattefinansierad verksamhet (mnkr) 9 823 9 686 8 285 8 725 8 708
Verksamhetens nettokostnader i procent av skatteintäkter

100,8

102,7

90,3

99,3

98,6

 Finansnetto (mnkr)  132  92  25  -39  -34
 Resultat före extraordinära poster (mnkr)  56  -165  919  20  92
Årets resultat (mnkr) 56 -165 919 20 92
Årets resultat exkl jfr.stör (mnkr)

-50

-21

-53

-152

78

Nettoinvesteringar (mnkr) 421 2 277 317 576 542
Låneskuld, koncernextern räntebärande (mnkr) 6 581 6 331 3 836 2 958 2 730
Låneskuld per invånare, kr 31 319 30 529 18 694 14 598 14 530
Anläggningstillgångar per invånare, kr 69 928 64 002 55 628 51 636 51 933
Soliditet, procent 42 43 54 50 52
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse, procent 15 14 20 16 17
Kassalikviditet, procent

77

94

103

63

58

Kommunkoncernens verksamhet 3          
Verksamhetens nettokostnader, totalt (mnkr) 9 487 9 248 8 871 8 458 6 857
Finansiella intäkter och kostnader netto (mnkr) -244 -258 -311 -255 -264
Årets resultat (mnkr) -39 -110 10 76 1 687
Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar (mnkr) 2 043 3 753 1 685 2 065 4 435
Anläggningstillgångar (mnkr) 22 673 20 912 18 242 18 113 16 963
Räntebärande lång- och kortfristiga skulder (mnkr) 12 592 11 942 9 246 6 814 5 754
Soliditet, procent 29 31 36 37 40
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse, procent 12 12 13 15 17

 
Förklaringar

1) Skattesatsen fastställs varje år av kommunfullmäktige. Den anges som antalet utdebiterade kronor och ören per skattekrona (1 skattekrona motsvarar 100 kronor beskattningsbar inkomst).

2) Beskattningsbar inkomst dividerat med 100 kallas skatteunderlag. Skatteunderlaget dividerat med folkmängden kallas skattekraft. I beräkningen av skattekraften för 2014 har SKL:s prognos för skatteunderlagets utveckling från december 2014 och kommunens egen prognos använts. Det faktiska utfallet blir känt i december 2015 och kommer att publiceras i årsredovisning 2015.

3) Jämförelsetalen för bokslut 2013 har räknats om enligt K3-regelverket

5.4. Ordförklaringar

Aktualiseringsgrad. Den andel av personakterna för anställd medarbetare som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar.

Anläggningstillgångar. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Tillgångarna kan vara materiella, till exempel byggnader, eller finansiella, till exempel obligationer.

Ansvarsförbindelse. Åtagande att fullgöra viss ekonomisk förpliktelse, exempelvis pensionsåtagandet.

Avskrivning. Anläggningstillgångens periodiserade kostnad utifrån beräknad livslängd/nyttjandetid.

Avsättningar. Ekonomiska förpliktelser eller åtaganden som är säkra eller sannolika, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt de ska infrias, till exempel pensionsförpliktelse.

Balanskravet. I kommunallagen regleras att kommunerna varje år ska ha ekonomi i balans samt vilka åtgärder som ska vidtas vid avvikelse mot detta krav.

Balansräkning. Beskriver kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt. Visar hur kapitalet har använts (tillgångar) och hur detta har anskaffats, det vill säga med främmande (skulder) och med egna (eget kapital) medel.

Eget kapital. Visar den del av tillgångarna som finansierats med egna medel.

Inriktningsmål. Mål i kommunfullmäktiges planerings- och budgetdokument Inriktning, Verksamhet, Ekonomi (från och med 2016 kallat Mål och budget).

Kassaflödesanalys. Visar hur en räkenskapsperiods löpande verksamhet har finansierats samt hur periodens löpande verksamhet och investeringar har inverkat på finansiell verksamhet och likvid ställning.

Kommunbidrag. De ekonomiska ramar som kommunfullmäktige fördelar till uppdragsnämnderna. Huvudsakligen består dessa ramar av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

Kortfristiga skulder/fordringar. Lån, skulder och fordringar som förfaller till betalning inom ett år.

Likvida medel/likviditet. Anger vilken betalningsberedskap som finns på kort sikt. Motsvarar kassa och bank.

Kassalikviditet. Indikator för kortsiktig betalningsförmåga. En kassalikviditet om 100 % eller mer innebär att kortfristiga skulder kan betalas direkt

Långfristiga skulder/fordringar. Skulder och fordringar som förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsårets utgång.

Nettokostnad. Skillnaden mellan verksamhetens driftkostnader och intäkter (exempelvis vissa statsbidrag, taxor och avgifter från kunder och brukare). Verksamhetens nettokostnader finansieras med skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

Nettokostnadsavvikelse. Skillnaden mellan kommunens nettokostnader och den strukturårsjusterade standardkostnad som beräknats inom ramen för det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Den strukturårsjusterade standardkostnaden tar hänsyn till strukturella skillnader mellan kommuner. Den visar vilken kostnad kommunen skulle ha om kommunen har samma ambitions- och effektivitetsnivå som riksgenomsnittet. Nettokostnadsavvikelser går bl.a. att hitta i jämförelsedatabasen kolada (www.kolada.se).

Ohälsotal. Mått på utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Med utbetalda dagar avses heldagar, vilket innebär att delar av dagar summeras upp till hela dagar. Ohälsotalet beräknas genom att summan av dessa dagar divideras med befolkningen 16‑64 år. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare.

Omsättningstillgångar. Tillgångar som inte innehas för stadigvarande bruk utan löpande byts ut eller förändras.

Periodisering. Fördelning av kostnader och intäkter till den period då resurserna förbrukas eller tillkommer.

R8-kommuner. Jämförelsenätverk av större mellansvenska kommuner där Uppsala ingår: Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro. Genomsnittet för R8-kommunerna används som jämförelsegrund på flera ställen i årsredovisningen.

Resultaträkning. Sammanställning av årets driftverksamhet (intäkter och kostnader) och hur den genom sitt resultat påverkar eget kapital.

Sammanställd redovisning. Omfattar all kommunal verksamhet i den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. I denna årsredovisning avses Uppsala kommun med hel- och delägda aktiebolag.

Soliditet. Andelen tillgångar som finansieras med egna medel (förhållandet mellan eget kapital och total balansomslutning). Soliditet är ett mått på långsiktig betalningsförmåga, där en högre soliditet innebär en lägre finansiell risk.

Soliditet inklusive ansvarsförbindelse. Den andel som eget kapital minus ansvarsförbindelse utgör av den totala balansomslutningen

Strukturårsjusterad standardkostnad. Den kostnad som kommunen skulle haft om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella förutsättningarna. Strukturella förutsättningar är faktorer som kommunen har svårt att påverka, exempelvis åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund och bebyggelsestruktur.

5.5. Revisionsberättelse

Undertecknade, av kommunfullmäktige i Uppsala kommun valda revisorer, har granskat
kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet för år 2015 och genom de utsedda
lekmannarevisorerna verksamheterna i de kommunala bolagen.

Granskningen har utförts enligt kommunallag och god revisionssed i kommunal
verksamhet.

Granskningsverksamheten har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat,
som redovisas i bilagan "Revisorernas redogörelse för 2015 års verksamhet", samt i
granskningsrapporter avseende de kommunala bolagen från lekmannarevisorerna.

Revisorerna skall utifrån lagstiftningen om god ekonomisk hushållning bedöma om
resultatet i bokslutet är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som
fullmäktige beslutat om. Vi bedömer att 2015 års resultat inte är helt förenligt med god
ekonomisk hushållning. Områden som är oroande utgörs av en sjunkande soliditet, ett
negativt resultat i kommunen om hänsyn tas till j ämförelsestörande poster samt
nettokostnader som överstiger standardkostnader inom ett antal områden.

I årsredovisningen med beaktande av tilläggsskrivelse redovisas ett positivt
balanskravsresultat uppgående till 11 mkr.

Vi har noterat en väsentlig förbättring av redovisningen av måluppfyllelsen för
verksamheten och att den för flertalet mål ger möjlighet till att utläsa graden av
måluppfyllelse. Ojämnheter i nämndernas underlag gör dock att den samlade bedömningen blir svår att stämma av mot underlaget. Vi ser ett fortsatt behov av att utveckla kommunens styrning av verksamheterna för att få en så effektiv verksamhet som möjligt för medborgarna.

Revisionen har under 2012 - 2015 genomfört särskilda insatser inom området Etik och
Korruption. Resultatet av insatserna har visat ett tydligt behov av förbättringar, som skulle minska risken för oegentligheter, inom flera områden.

Vi har tidigare år noterat allvarliga brister i den interna kontrollen i väsentliga processer
såsom lönerutin, barnomsorgssystem, behörighetstilldelning och kontroll avseende viktiga IT-system samt rutin för utbetalningar. Vi har noterat att förbättringar gjorts men vår bedömning är att det alltjämt kvarstår allvarliga brister i den interna kontrollen som snarast måste åtgärdas. I likhet med föregående år anser vi att tidsutdräkten för att åtgärda identifierade svagheter i den interna kontrollen i flera fall är allt för lång. Kommunstyrelsen bör omgående säkerställa att påtalade svagheter åtgärdas.

Vi har också noterat stora brister i exploateringsredovisningen och att det finnss stora risker för fel i redovisningen av mark- och exploateringsverksamheten som måste åtgärdas.

Revisionen har biträtts av PwC. Skrivelse med anledning av årets granskning samt en
redogörelse över vår granskningsverksamhet för år 2015 lämnas som bilagor till
revisionsberättelsen.

Vi tillstyrker att Kommunfullmäktige fastställer resultaträkningen och balansräkningen för kommunen och för kommunkoncernen.

Ansvarsfrihet

Mot bakgrund av vår samlade bedömning tillstyrker vi att kommunstyrelsen och övriga
nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2015 års verksamhet.

Uppsala de 15 april 2016

Undertecknad revisionsberättele 2015 med ansvarsfrihet (PDF, 14 MB)