Nyhet

Läraryrkets status ska höjas med högre löner

I mars 2017 fattade kommunstyrelsen beslut om att göra en fortsatt särskild lönesatsning på läraryrket. Beslutet omfattar lärare, förskollärare, samt utbildade fritidspedagoger och innebär att genomsnittslönen ska öka ytterligare med cirka 6 000 kr under en femårsperiod. Totalt innebär det en genomsnittlig löneökning på cirka 11 000 kr under perioden 2012-2021.

Syftet med satsningen är att höja läraryrkets status, bidra till en positiv inverkan på elevers måluppfyllelse och ökad effektivitet i skolans verksamheter. Tre fokusområden ligger därför till grund för lönesättningen: elevernas lärande, uppdragets komplexitet och effektivare arbetsformer.

Fokusområdet kring effektivare arbetsformer tar sin utgångspunkt i att Uppsala kommuns verksamheter är gemensamt finansierade via skatt. Det betyder att vi tillsammans och enskilt behöver hjälpas åt att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är också rimligt att man får högre lön genom att utvecklas inom sin profession, använda sin arbetstid på bästa sätt och bidra till verksamhetens måluppfyllelse.

Utbildningsförvaltningen har konkretiserat fokusområdena med åtta lönekriterier. Två av dem är knutna till effektivare arbetsformer. De handlar i korthet om att utarbeta arbetsformer så att en större andel av arbetstiden kan gå till undervisning och att utveckla undervisning, metoder och organisation så att fler elever kan nå målen.

Det finns en oro kring att kriteriet att utarbeta arbetssätt och arbetsformer för att kunna möjliggöra utökad undervisningstid ska innebära en ökad arbetsbelastning för lärare. Vi vill betona att kriteriet syftar till att premiera lärare som inom sin arbetstid och med bibehållen kvalitet utvecklar nya arbetsformer. Det syftar inte till att man ska jobba fler timmar per vecka eller att sänka kvaliteten på undervisningen.

Idag undervisar en majoritet av alla lärare i kommunal verksamhet mellan 28 till 38 procent av den totala arbetstiden. Resten av tiden används till för- och efterarbete, föräldrakontakter och möten av olika slag. Skillnaden i undervisningstid beror på vilket ämne du undervisar i, skolform och stadium. Lärare har tills idag inte haft ett uppdrag, ett lönekriterium, att se över arbetssätt och arbetsformer. Vi har också redan idag lärare som undervisar mer inom sin arbetstid med bibehållen eller ökad kvalitet. Vi vill att det ska värderas i lönesättningen.

Samtidigt ska man komma ihåg att det är frivilligt och upp till varje enskild individ att avgöra vilka kriterier man vill fokusera på för att ytterligare höja sin lön. Lönen sätts av rektor utifrån en sammanvägd bedömning av kriterierna.

Förhoppningen är att lärare ska kunna inspirera och hjälpa varandra att hitta nya former för undervisning, för – och efterarbete och hur man bäst kan ta tillvara sin arbetstid. Det skulle kunna ske med hjälp av digitalisering och samplanering med kollegor. Eller på andra nya sätt. Vi har stor tilltro till professionens förmåga att utveckla förskolan och skolan utifrån lärarlönesatsningens tre fokusområden.