Nyhet

Därför blir det spårväg över Ultunalänken

I torsdags 28 juni blev det klart att regeringen medfinansierar en nybyggnation av spårvägen Ultunalänken mellan Bergsbrunna och Gottsunda centrum med 900 miljoner kronor. Här beskriver vi bakgrunden till beslutet om spårväg.

Varför väljer vi spårväg?

Uppsala kommun har under de senaste åren utrett frågan kring hur vi på bästa sätt kan möta människors behov att ta sig till och från jobbet, skolan, butiker med mera. Utgångspunkten har varit att tillgodose hållbara pendlingsmönster, att fler väljer kollektivtrafik än att ta bilen. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv har miljöperspektivet varit centralt, men även de begräsningar som våra vägar ger oss och det ekonomiska perspektivet.

De två mest centrala frågorna vid jämförelsen mellan olika typer av kollektivtrafiklösningar har varit hur effektiv lösningen är vad gäller hur många människor den kan hantera (kapacitet) och vad lösningen kommer att kosta.

Kapaciteten

Vid beräkningar om vilka behov av kollektivtrafik vi kommer möta i framtiden har konsultbolaget WSP kommit fram till att det endast är spårväg som klarar av att möta framtidens behov av kollektivtrafik. Redan 2030 kommer det endast vara spårväg som kan hantera antalet resenärer.

Om vi tittar framåt mot 2050 så kommer stora delar av sträckan inte kunna hanteras rimligt med någon form av busstrafik. Vare sig bussar eller 24-meters ledbussar kommer klara av det med femminuterstrafik. Att öka antalet turer mer än så kommer att ställa mycket höga krav på den centrala staden för att kunna ta emot ett mångt större antal bussar. En stor risk kan då finnas för att behöva stänga av delar av centrala staden för biltrafik.

Beräknat antal resande under en maxtimme

Kostnaden

Vid beräkningen av kostnaden av buss jämfört med spårväg så behöver man ta hänsyn till två delar. Den första är vad det kostar att bygga infrastrukturen. Den andra är vad det kostar att trafikera systemet. Vidare behöver man ta hänsyn till vilka former av medfinansiering som de olika alternativen kan få.

Ett BRT-system (24-metersbussar) skulle enligt analysen från WSP uppskattningsvis kosta drygt 1,4 miljarder att bygga. Depå, underhåll och drift av systemet i 60 år skulle kosta knappt 3,9 miljarder kronor. Totala kostnaden för att bygga och driva systemet i 60 år skulle bli 5,3 miljarder kronor.

Motsvarande uppskattning för spårväg visade på en kostnad för att bygga systemet på 4 miljarder kronor, medan depå, underhåll och drift av systemet i 60 år skulle bli knappt 3,5 miljarder kronor. Den totala kostnaden för att bygga och driva systemet i 60 år skulle då bli cirka 7,5 miljarder kronor.

Till detta tillkommer medfinansiering från staten samt möjlighet till värdeåterföring. Regeringen har beslutat att bidra med 900 miljoner kronor om spårväg byggs – och ingen medfinansiering gäller för andra alternativ. Vad gäller värdeåterföring så bygger det på att spårväg ger en värdeökning av fastigheten, vilken kan vara med och bidra till investeringen. BRT bedöms ha en mycket lägre effekt på fastighetspriset då den lösningen inte anses vara permanent. Då kommunen äger stora delar av markområdena som ska bebyggas kring den planerade sträckningen bedöms värdeåterföringen ligga på 1,5 miljarder för spårväg men endast 80 miljoner för BRT.

Nettokostnaden för BRT (24-metersbussar) hamnar utifrån denna analys på drygt 5,2 miljarder, medan nettokostnaden för spårväg hamnar på knappt 5,1 miljarder kronor.

Internationell erfarenhet har visat på att spårväg är mer attraktivt än busslösningar i ett resandeperspektiv, antalet resenärer har exempelvis ökat markant. Om detta inträffar även i Uppsala så kommer ett spårvägssystem att leda till ökade intäkter i jämförelse med BRT, vilket gör att spårväg totalt sett kommer att bli mycket billigare än BRT.

Mer om bakgrunden till satsningen

Uppsala har under de senaste åren vuxit kraftigt och är en attraktiv stad att bo i och jobba i. Vi ser att detta inte har förändrat sig det senaste året. Parallellt med detta så har Uppsala kommun kommit överens med regeringen om att att bygga 33 000 nya bostäder i Bergsbrunna och Södra staden under förutsättningen att staten bygger ut järnvägen så att vi får fyra spår hela vägen mot Stockholm. Bättre kapacitet vid järnvägen kommer leda till färre försenade och inställda tåg.

Under de kommande 30 åren kommer det att byggas kring 50 000 nya bostäder i Bergsbrunna, Södra staden, Gottsunda, Ulleråker och Rosendal. Alla dessa nya invånare tillsammans med befintliga bostäders invånare kommer behöva en väl fungerande kollektivtrafik.

Läs pressmeddelandet "Staten ger 900 miljoner för bygge av spårväg över Ultunalänken"

Mer information

Patrik Hesselius, senior adviser, kommunledningskontoret
Mobilnummer: 072-4686380
E-post: Patrik.Hesselius@uppsala.se