Ökat fokus på livsmiljö och boende

Uppsala kommun har idag cirka 220 000 invånare. Nära 170 000 invånare bor i Uppsala stad, 25 000 i övriga tätorter och ungefär lika många på de omgivande landsbygderna.

Under de senaste åren har kommunen haft en ovanligt kraftig befolkningsökning och prognoser visar på fortsatt tillväxt. Uppsala kommun beräknas ha 260 000 invånare år 2030 och nästan 320 000 invånare år 2050. Den planmässiga beredskapen är ännu högre – 280 000 till 340 000 invånare år 2050.

Det är många som vill bo i större stadsregioner för att dra nytta av möjligheterna till utbildning och arbete samt mångfald inom livsstilar, shopping, kultur och nöjen. Unga vuxna har under en lång period sökt sig till de större städerna. På samma sätt har nyanlända flyktingar sökt sig till större städer via andra kommuner (sekundärmigration).

Befolkningsökningen förutsätter att det finns tillräckligt med bostäder. Den höga byggtakten har lett till att det är lätt för personer med resurser att få tag på en bostad i Uppsala. Däremot finns det resurssvaga grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden eftersom det egna kapitalet är litet, priserna är höga och utbudet av hyresrätter med tillräckligt låg hyra är begränsat. Tillgången till bostadsmarknaden har också minskat på grund av ombildningen av äldre hyresrätter till bostadsrätter och av ökade krav på amortering och egenfinansiering vid köp av bostad.

Befolkningsökningen medför även stora investeringsbehov för kommunen i exempelvis vatten, avlopp, vägar, skolor och idrottshallar. Investeringskostnaderna förväntas även fortsättningsvis att ligga på en hög nivå. Samtidigt ökar driftkostnaderna, eftersom det behövs mer personal för att hantera den växande befolkningens behov och förväntningar. Att möta investeringsbehoven utan att ta på sig alltför stora kapitalkostnader och därmed inteckna en stor del av det framtida ekonomiska utrymmet är en utmaning för kommunen.

Så kan Uppsala kommun arbeta med ökat fokus på livsmiljö och boende

I kommunens omvärldsanalys 2018 handlar trenden om en attraktiv kommun, bostadsbyggandet i fokus och omfattande investeringsbehov. Att Uppsala växer är positivt och ett uttryck för attraktivitet. Det för dock med sig utmaningar relaterat till hållbar samhällsbyggnad. Kommunen kan arbeta med ett ökat fokus på livsmiljö och boende på flera sätt. Till exempel genom att:  

Uppsala kommun står inför stora underhålls- och investeringsbehov. I takt med att kommunen växer krävs satsningar på kommunal infrastruktur och service. För att undvika ökad upplåning krävs god ekonomisk hushållning, planering och samverkan såväl inom kommunförvaltningen som med externa aktörer. 

Undersökningar visar att det är svårt att ta sig in på bostadsmarknaden för den som inte är etablerad sedan tidigare. Det finns därför behov att det byggs bostäder med prisrimliga hyror i kommunen.

I kommunen finns befintliga områden i behov av upprustning. Kommunen behöver i nära samverkan med bland andra fastighetsägare verka för att hålla nere kostnaderna för upprustning för att boende ska ha möjlighet att bo kvar och därigenom motverka effekter såsom trångboddhet och ekonomiskt bistånd.

Få kommuner kan erbjuda en sådan stor variation av livsmiljöer som Uppsala. Detta behöver tas tillvara. Det ska vara möjligt att bo, leva och verka såväl på landsbygden som i tätorterna och staden. Prioriterade utvecklingsområden är bostadsbyggande, näringslivsutveckling i ett stad- och landperspektiv, service, infrastruktur samt lokalt engagemang.

Samhällsutvecklingen och teknikutvecklingen skapar såväl nya möjligheter som nya utmaningar. Kommunen behöver se till att den ”nya” staden blir smartare och mer hållbar än den ”gamla”, det vill säga mer anpassningsbar i förhållande till framtida förändrings- och utvecklingsbehov. Multifunktionella platser och lokaler spelar tillsammans med digitaliseringens möjligheter här en stor roll.