Ökad polarisering

Uppsala är en ekonomiskt välmående kommun. Utbildningsnivån är hög, arbetslösheten är låg och Uppsalaborna har generellt sett en god hälsa. Men Uppsala är också en socioekonomiskt delad kommun.

Inom flera områden i samhället ökar polariseringen. Ojämlikheten i levnadsvillkor ökar, både mellan individer och mellan olika bostadsområden. Inkomstskillnaderna växer liksom skillnaderna i sysselsättning och hälsa. Samtidigt präglas det samhälleliga samtalet av allt mer personligt tyckande och mindre faktabaserade slutsatser.

Socioekonomiska skillnader mellan olika bostadsområden

I likhet med andra större kommuner i Sverige finns stora skillnader i hälsa, utbildning, arbete och inkomst mellan olika bostadsområden. En stor inflyttning till kommunen, historiskt höga och fortsatt ökande bostadspriser har bidragit till att driva på denna utveckling.

I Uppsala finns det bostadsområden med relativt höga ohälsotal, hög arbetslöshet och hög andel invånare som får ekonomiskt bistånd av kommunen. Utmärkande för dessa områden är de relativt höga andelarna äldre eller utrikes födda. I kontrast finns det bostadsområden inom kommunen där ohälsotalen är relativt sett låga och anknytningen till arbetsmarknaden eller eftergymnasiala studier är hög.

Socioekonomiska skillnader påverkar trygghetskänslan

Den socioekonomiska ojämlikheten innebär en risk då den kan försvaga den sociala sammanhållningen i Uppsala. Undersökningar visar till exempel att känslan av trygghet påverkas av var du bor. I socioekonomiskt mer välbärgade bostadsområden upplever man sig generellt som mer trygg än i socioekonomiskt mer utsatta områden.

Så kan Uppsala kommun arbeta för att hantera ökad polarisering  

Samhällsklimatet upplevs som allt hårdare. Lokalt kan detta ta sig uttryck i form av social oro och  en ökad närvaro av icke-demokratiska krafter och metoder. Känslan av trygghet och inkludering i samhället behöver stärkas, främst för unga, genom tidiga och samordnade insatser inom utbildningssystem, socialtjänst och  kultur- och fritidsverksamhet. Kommunens resurser behöver fördelas på ett sätt som ökar förutsättningarna för jämlika levnadsvillkor.

Det finns skillnader inom till exempel hälsa, utbildning och förvärvsarbete i Uppsala. Skillnaderna kan  skapa en grogrund för minskad sammanhållning, minskad tillit, upplevelser av otrygghet och på sikt en marginalisering som kan komma till uttryck genom social oro. Kommunen kan motverka detta genom att se över samhällsplaneringen där det sociala hållbarhetsperspektivet får stort avtryck. Blandad bebyggelse och bostäder för alla behöver stimuleras i hela kommunen, i kombination med insatser inom utbildningssystem, trygghetsarbete och integrationsarbete i nära samverkan med civilsamhället.

De senaste årens höga migrationstryck har lett till att kommunen behöver rikta fokus mot insatser för att hjälpa  personer som har fått uppehållstillstånd att etablera sig. Vi kan sannolikt vänta oss fler migrationsströmmar i framtiden på grund av konflikter, klimatförändringar och stora socioekonomiska skillnader mellan världens länder. Europa, Sverige och Uppsala är attraktiva mål och kommunen behöver ha en kontinuerlig beredskap för detta. Nationell och europeisk migrationspolitik sätter ramarna. För kommunen är arbetsmarknadsmatchningen central i integrationsarbetet.

En ökad polarisering av åsikter och en ökad mängd åsiktskanaler bidrar till att det samhälleliga samtalet innehåller mindre fakta och mer tyckande. Det leder till en ökad sårbarhet i samhället för påverkanskampanjer  En risk är till exempel att förtroendevalda utsätts genom hot och påtryckning. Kommunen behöver främja dialog, kunskapsutbyte och öppenhet och utveckla sin förmåga att hantera åsiktspolarisering och påverkanskampanjer , så att förtroendet för kommunens verksamhet och organisation kan fortsätta upprätthållas. Skolan har en viktig roll att lära elever att tänka källkritiskt kring det som publiceras på nätet och hur man agerar på sociala medier.