Ökad polarisering

Ojämlikheten i levnadsvillkor ökar mellan individer och bostadsområden. Det påverkar det sociala kittet som håller ihop samhället och banar väg för populistiska strömningar och spänningar mellan befolkningsgrupper. 

Uppsala är överlag en ekonomiskt välmående kommun med hög tillväxt, låg arbetslöshet och god hälsa i befolkningen, men det finns inbördes skillnader även inom Uppsala. 

I likhet med andra större kommuner i Sverige finns skillnader i hälsa, utbildning, arbete och upplåtelseformer mellan olika bostadsområden i kommunen. En stor inflyttning till storstadsregionerna, historiskt höga och under lång tid ökande bostadspriser bidrar till att driva på denna utveckling.

 

Figur: Sociala kompassen.

Figur: Sociala kompassen. Karaktärsdrag för olika områden i Uppsala kommun. Källa: Levnadsvillkor och hälsa i Uppsala kommun (2017). 

I Uppsala finns det områden med förhållandevis höga ohälsotal, hög arbetslöshet och hög andel invånare som får ekonomiskt bistånd av kommunen. I dessa områden bor det en relativt hög andel människor som antingen är födda i ett land utanför EU/EFTA eller som är äldre. I jämförelse med andra bostadsområden kan detta innebära större utmaningar vad gäller delaktighet, tillit och trygghet som påverkar både invånarna i områdena och samhället i stort. 

I kontrast finns områden där ohälsotalen är relativt sett låga och anknytningen till arbetsmarknaden eller eftergymnasiala studier är hög. Inkomstnivåerna varierar mellan kommunens bostadsområden. Stadens centrala delar har en yngre åldersprofil och därmed lägre inkomstnivåer. Vissa områden präglas av en stor andel studenter, barnfamiljer eller äldre medan landsbygden kännetecknas av en lägre utbildningsnivå och relativt få invånare födda utanför EU/EFTA. 

Att bo i en omgivning som präglas av likartade socioekonomiska förhållanden gör det svårare att bryta mönster och uppnå jämlikhet, sammanhållning och tillit. Om yngre generationer som växer upp i socioekonomiskt svagare bostadsområden halkar efter i skolsystemet, finns risken att de får sämre möjligheter i livet och att de ”ärver” föräldrarnas utsatta position.

Så kan Uppsala kommun arbeta mot ökad polarisering

I kommunens omvärldsanalys 2018 handlar trenden om växande inkomstskillnader, utrikes föddas matchning på arbetsmarknaden, ökad segregation och ökade spänningar. Polariseringstrenden kommer till uttryck även i det relativt sett välmående Uppsala, med tydliga konsekvenser för kommunens uppdrag. Kommunen kan arbeta för att minska polariseringen på flera sätt. Till exempel genom att:  

Många nyanlända elever har påbörjat sin skolgång i tonåren i Sverige och har därmed kortare tid på sig att nå målen i läroplanen och skapa en grund för att komma in på arbetsmarknaden eller till vidare studier. Detta riskerar att förstärka socioekonomiska skillnader. Kommunen kan motverka detta genom att utforma stöd anpassade till målgruppen inom utbildningssystem, socialtjänst samt kultur- och fritidsverksamhet.  

Stora skillnader råder inom till exempel hälsa, utbildning, förvärvsarbete och boendeformer i Uppsala. Detta kan ge grogrund för minskad tillit, otrygghet, utanförskap och kriminalitet. Kommunen kan motverka en uppdelning av samhället efter socioekonomiska skiljelinjer genom framför allt utbildningssystem, samhällsplanering, stadsutvecklingsinsatser, trygghetsarbete och integrationsarbete.

Nyproduktionen av bostäder tenderar att förstärka segregationen, då de nya bostäderna ofta är i prisklasser som inte är tillgängliga för alla. Kommunen kan motverka detta genom att ha ett socialt hållbarhetsperspektiv och en systemsyn i samhällsplaneringen samt genom att arbeta aktivt för blandade boendeformer och mer prisrimliga bostäder.

Migrationstrycket fortsätter på grund av konflikter, klimatförändringar och stora socioekonomiska skillnader mellan världens länder. Europa, Sverige och Uppsala är attraktiva mål, varför kommunen behöver ha en långsiktig beredskap för detta även om förutsättningarna för och politiken kring migration varierar på såväl nationell nivå som inom EU och globalt, både på väldigt kort och längre sikt. Det är av stor vikt att hantera matchningen på arbetsmarknaden.