Ökad polarisering

Inom flera områden i samhället ökar polariseringen. Ojämlikheten i levnadsvillkor ökar, både mellan individer och mellan olika bostadsområden. Inkomstskillnaderna växer liksom skillnaderna i sysselsättning och hälsa. Samtidigt präglas det samhälleliga samtalet allt mer av personligt tyckande snarare än faktabaserade slutsatser.

Uppsala är en ekonomiskt välmående kommun. Utbildningsnivån är hög, arbetslösheten är låg och Uppsalaborna har generellt sett en god hälsa. Men Uppsala är också socioekonomiskt delat.

Socioekonomiska skillnader mellan olika bostadsområden

I likhet med andra större kommuner i Sverige finns stora skillnader i hälsa, utbildning, arbete och inkomst mellan olika bostadsområden. En stor inflyttning till kommunen och ökande bostadspriser, har bidragit till att driva på denna utveckling.

I Uppsala finns det bostadsområden med relativt höga ohälsotal, hög arbetslöshet och hög andel invånare som får ekonomiskt bistånd av kommunen. I dessa områden bor det en relativt hög andel personer som antingen är äldre eller utrikes födda. I kontrast finns det bostadsområden inom kommunen där ohälsotalen är relativt sett låga och anknytningen till arbetsmarknaden eller eftergymnasiala studier är hög.

Socioekonomiska skillnader påverkar trygghetskänslan

Den socioekonomiska ojämlikheten innebär en risk då den kan försvaga den sociala sammanhållningen i Uppsala. Trygghetsundersökningar visar till exempel att trygghet påverkas av var du bor, snarare än vem du är i termer av till exempel ålder, kön eller födelseregion. I socioekonomiskt mer välbärgade bostadsområden upplever invånarna sig generellt sett mer trygga än i socioekonomiskt mer utsatta områden.

Så kan Uppsala kommun arbeta för att hantera ökad polarisering

Slutsatserna i omvärldsanalysen kallas förändringstryck. De visar vad kommunen kan göra för att möta och hantera omvärldsförändringar. För denna trend gäller att:

Samhällsklimatet upplevs som allt hårdare. Lokalt kan detta ta sig uttryck i form av social oro och en ökad närvaro av icke-demokratiska krafter och metoder. Upplevelsen av trygghet och samhörighet i samhället behöver stärkas, främst för unga, genom tidiga och samordnade insatser inom utbildningssystem, socialtjänst och kultur- och fritidsverksamhet. Kommunens resurser behöver användas på ett sätt som ökar förutsättningarna för jämlika levnadsvillkor.

Idag finns det skillnader mellan individer och mellan bostadsområden när det till exempel gäller hälsa, utbildning och inkomst i Uppsala. Detta kan skapa en grogrund för försvagad sammanhållning, minskad tillit, upplevelse av otrygghet och på sikt en marginalisering som kan komma till uttryck genom social oro. Kommunen kan motverka detta genom en systemsyn i samhällsplaneringen där det sociala hållbarhetsperspektivet får stort avtryck. Blandad bebyggelse och bostäder för alla behöver stimuleras i hela kommunen, i kombination med insatser inom utbildningssystem, trygghetsarbete och integrationsfrämjande arbete i nära samverkan med civilsamhället.

De senaste årens höga migrationstryck har lett till att kommunen behöver rikta fokus mot insatser för att hjälpa personer som har fått uppehållstillstånd att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi kan sannolikt vänta oss fler migrationsströmmar i framtiden på grund av konflikter, klimatförändringar och stora socioekonomiska skillnader mellan världens länder. Europa, Sverige och Uppsala är attraktiva mål och kommunen behöver ha en kontinuerlig beredskap för detta. För kommunen är utbildning och arbetsmarknadsmatchning centrala i integrationsarbetet.

En ökad polarisering av åsikter och en ökad mängd kommunikationskanaler bidrar till att det samhälleliga samtalet präglas allt mer av personligt tyckande snarare än faktabaserade slutsatser. Detta leder till en ökad sårbarhet i samhället för påverkansoperationer. Redan idag använder främmande makt medvetet desinformation och informationspåverkan för att skapa klyftor och öka splittring. En risk är till exempel att förtroendevalda utsätts för hot och olaga påtryckningar. Kommunen behöver motverka utvecklingen genom att skapa medvetenhet hos allmänhet och förtroendevalda, stimulera kunskapsutbyte och öppenhet så att förtroendet för kommunen och demokratin upprätthålls. Skolan har en viktig roll att lära elever att tänka källkritiskt kring det som publiceras på nätet och hur man agerar på sociala medier.