Ökad medvetenhet om miljö- och klimatförändringar

I FN:s globala utvecklingsmål Agenda 2030 samt klimatavtalet från Paris, som båda fastställdes år 2015, sätts högt ställda klimat- och miljömål. På motsvarande sätt har miljömålsberedningens slutbetänkande medfört nya, högre klimatmål på nationell nivå.

Förmågan att nå högt ställda miljömål utmanas dock av våra nuvarande affärsmodeller och levnadsvanor. För att möta klimatförändringarna och minska de klimatpåverkande utsläppen behöver länder, företag och individer förändra beteenden och vanor när det exempelvis gäller transporter, mat, produktions- och konsumtionsmönster samt återvinning. Idag finns det till exempel en tendens att de goda effekterna av effektivare transporter delvis motverkas av ett ökat resande och fler godstransporter över allt längre avstånd. På motsvarande vis riskerar en mer resurssnål produktion att motverkas av en växande konsumtion, korta produktlivscykler och ett omfattande svinn. 

Inom Uppsala kommuns gränser minskar utsläppen av växthusgaser per invånare. Utsläppen per invånare i kommunen ligger under rikets, men utsläppsnivåerna behöver minska betydligt för att kunna uppnå de politiska ambitioner som finns i kommunen.

Figur: Utsläpp av växthusgaser i det geografiska området Uppsala kommun

Figur: Utsläpp av växthusgaser i det geografiska området Uppsala kommun (tusen ton koldioxidekvivalenter). Olika källor som kombineras av Uppsala kommun. 

Att produktionen i dagens globaliserade ekonomi allt oftare sker utanför såväl kommunens som Sveriges gränser gör dock att utsläppen på en global nivå tenderar att förbli oförminskade eller till och med öka vid samma konsumtionsnivå. Med hänsyn till utsläppen av växthusgaser till följd av produktionen av importerade varor uppgår utsläppen till betydligt mer än om enbart inomkommunala utsläpp avses.

Teknikutveckling är ett sätt att begränsa, hantera och bygga upp motståndskraft mot effekterna av miljö- och klimatpåverkan. Nya sätt att producera varor och tjänster samt ett förändrat konsumtionsmönster kan på sikt minska belastningen på ekosystemen. Trenden går mot ett tydligare producentansvar parallellt med en omställning till hållbara livscykler av produkter och tjänster utifrån kundefterfrågan. Efterfrågan på förnyelsebara, ekologiska eller miljöanpassade alternativ växer bland konsumenterna. Initiativ kopplade till en cirkulär ekonomi sätts allt mer i fokus. Tjänster baserade på delningsekonomi bedöms öka för att använda resurser mer effektivt.

Så kan Uppsala kommun hantera miljö- och klimatförändringar

I kommunens omvärldsanalys 2018 handlar trenden om att förnyelsebart är på frammarsch, planering av staden samt återvinning. Behovet av systemförändring är stort, men svårt att genomföra. I synnerhet som stora värden står på spel och världen går i otakt vad gäller utveckling, förutsättningar och prioriteringar. De riktigt allvarliga effekterna av klimatförändringen börjar enligt forskningen synas på allvar bortom 2050, men de värsta kan bara undvikas om vi agerar nu. Kommunen kan inte ensam förändra världen, men väl vidta åtgärder och arbeta för attitydförändringar som underlättar en hållbar utveckling i det lokala, såsom att:

Fossilfrihet, förnybart och slutna kretslopp förutsätter en mer genomtänkt och styrande kommunal samhällsplanering, cirkulär ekonomi och ändrade levnadsvanor. Kommunen bidrar genom en tydlig strategi och ett ledarskap för den genomgripande förändring som krävs för att svara upp mot utmaningarna och ta vara på de möjligheter omställningen för med sig. Kommunen behöver gå före och använda sitt eget omställningsarbete som draglok för en samhällsomställning. Kommunen behöver även underlätta för alla som bor och verkar i Uppsala att göra miljömedvetna val och bidra till en hållbar utveckling i det lokala.

Globala klimatavtal och mål kring fossilfrihet implementeras alltid på lokal nivå. Kommunala strukturer och infrastrukturer behöver utvecklas och användas i omställningen för att nå målen. Här behöver kommunen samverka med region och stat, inte minst inom transportinfrastruktur, energiförsörjning och bygg- och anläggning.

Ekosystemtjänsterna – allt från naturlig infiltration och dagvattenrening till naturresursernas produktions- och rekreationsvärden behöver skyddas och utvecklas för ett robust, klimatanpassat och resurssnålt samhälle. Ekosystemtjänsterna behöver få en stark roll både i kommunens samhällsplanering och i samarbeten med fastighetsägare och andra lokala aktörer särskilt i den byggda miljön och de areella näringarna.

Klimatanpassning är nödvändig och måste påbörjas redan idag, framför allt i bebyggelsestrukturen och av försörjningssystem (el, tele, vatten, avlopp). Kommunen behöver möta klimatförändringarna och samtidigt skapa en attraktivare stad med exempelvis ökad trädplantering och grönska.

Omställningen till en fossilfri, förnyelsebar, och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön. Uppsala kommun behöver gå i bräschen för en miljö- och klimatpositiv omvandling och utveckling av samhället. Kommunen behöver fortsätta samla företag och andra lokala aktörer i samarbeten med fokus på miljödriven affärs- och verksamhetsutveckling.