Ökad mångfald

Samhället kännetecknas allt mer av en ökad variation i identitet, bakgrund, värderingar och preferenser. Den ökade rörligheten och utbytet med omvärlden för med sig nya intryck och är en viktig drivkraft för mångfald. Ökad mångfald går hand i hand med en ökad individualism och ökad materiell välfärd. När de grundläggande behoven av hälsa, mat och trygghet är avklarade kommer självförverkligande allt mer in i bilden. En högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven.

Uppsalas befolkning har under de senaste 20 åren blivit alltmer heterogen – med fler talade språk, livsstilar och preferenser. Det ställer krav på hur kommunen utformar sin service för att tillgodose och möta olika behov och önskemål. Den ökade mångfalden skapar ett samhälle som är komplext och svårplanerat, men som också är dynamiskt och variationsrikt.

En ökad mångfald i samhället kan utmana invanda normer och system. Preferenser och värderingar kan skilja sig åt beroende av såväl individuella som kulturella och socioekonomiska faktorer. I en alltmer identitetsdriven värld finns det risk för att olika grupper stärks på bekostnad av den totala sammanhållningen i samhället. Det är därför viktigt att det finns platser för olika grupper att mötas i samhället. Ömsesidig förståelse och respekt är grunden för sammanhållning, tillit och demokrati.

Så kan Uppsala kommun arbeta med ökad mångfald

I kommunens omvärldsanalys 2018 handlar trenden om en ökad mångfald av värderingar och en ökad mångfald utifrån ursprung. En allt mer heterogen befolkning ställer större krav på kommunen och dess verksamheter att stärka arbetet kring inkludering och integration. Kommunen kan arbeta med ökad mångfald på flera sätt. Till exempel genom att:  

Befolkningen består av allt fler preferenser, men också olika förutsättningar och behov, där ”lika för alla” inte längre gäller. När olika grupper synliggörs och kräver att den offentliga verksamheten anpassas efter deras behov, ökar kraven på förändringstakt och inkludering i de offentliga verksamheterna. Olika personers behov behöver därför vara vägledande när verksamheter agerar, prioriterar och bygger för framtiden.

Demokrati- och värdegrundsfrågor blir centrala när mångfalden i samhället utmanar invanda normer och system. Hur detta kan påverka medborgliga och mänskliga rättigheter och skyldigheter behöver analyseras med koppling till kommunens verksamhet. För kommunen är det också väsentligt att verka för en utvecklad lokal demokrati genom att stärka invånarnas delaktighet och inflytande i verksamheternas beslutsprocesser. Medborgardialog är ett sätt att uppnå detta.

För att underlätta en god integration och för olika grupper att möta varandra genom kultur- och fritidsaktiviteter, utbildningssystemet och på arbetsmarknaden kan kommunen stärka samverkan med förenings- och näringslivet. 

Ökad mångfald ger möjligheter för och skapar nya förväntningar på kommunen som arbetsgivare. Kommunen behöver ta tillvara potential och motverka diskriminering, vilket är angeläget både för att säkra kompetensbehov och ur jämlikhetssynpunkt.  

Kraven och förväntningarna på kommunal service ökar, samtidigt som ekonomin inte räcker till allt. För att behålla kvaliteten behövs nya arbetssätt och tydligare gränsdragning för hur långt individanpassningen kan sträcka sig utöver vad som anges i lag.