Ökad jämställdhet

Olikheter i livsvillkor mellan män och kvinnor har minskat över tid, men det finns fortfarande skillnader relaterat till kön. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och inkomst, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt samma rätt och möjlighet till hälsa och kroppslig integritet.

#metoo har synliggjort maktstrukturer, övergrepp och en tystnadskultur som fortfarande präglar stora delar av samhället. Arbetsgivaransvaret för jämställdhet och normkritiska förhållningssätt har kommit allt mer i fokus, diskrimineringslagstiftningen har skärpts och en ny jämställdhetsmyndighet inrättas under 2018.

I Uppsala finns det påtagliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller såväl hälsa, utbildningsnivå, inkomstnivå och hur vanligt det är med kvinnor i ledande befattningar.

Figur: Kvinnors nivå som andel av mäns nivå för utvalda variabler, Uppsala kommun

Figur: Kvinnors nivå som andel av mäns nivå för utvalda variabler, Uppsala kommun. Källa: SCB

Kvinnor och flickor presterar bättre skolresultat och är överrepresenterade inom den högre utbildningen. I Uppsala tjänar kvinnor 76 procent av männens lön. En förklaring är att kvinnor i högre utsträckning än män deltidsarbetar. Uppräknas kvinnors löner till heltid har kvinnor ändå bara 87 procent av männens lön. Den största anledningen till kvarvarande löneskillnader är att kvinnor och män finns i olika yrken och att mansdominerade yrken tenderar att betalas högre än kvinnodominerade yrken. Ohälsotalet hos kvinnor är högre än hos män.

Så kan Uppsala kommun arbeta för ökad jämställdhet

I kommunens omvärldsanalys 2018 handlar trenden om makt och inflytande, utbildning, arbete och inkomst samt hälsa och kroppslig integritet. Trots att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder och att Uppsala kommun i flera avseenden ligger bättre till än övriga landet återstår en bra bit till full jämställdhet. Kommunen kan arbeta för ökad jämställdhet på flera sätt. Till exempel genom att:  

Fler unga mår allt sämre, framför allt flickor, när uppdelningen och kraven ökar i samhället. Samtidigt tenderar pojkar att halka efter i utbildningsavseende. Det riskerar att förstärka skillnader och kan leda till ökad marginalisering. Kommunen kan verka för lugna och trygga miljöer för barn och ungdomar samt utforma anpassat stöd inom utbildningssystem, socialtjänst samt kultur- och fritidsverksamhet.

#metoo har synliggjort maktstrukturer, övergrepp och en tystnadskultur som fortfarande präglar stora delar av samhället. Kommunen kan sätta fokus på arbetsplatsklimat, chefers ansvar och rutiner för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för alla. Kommunen kan även fortsätta att arbeta normkritiskt för att motverka diskriminering.

Kvinnor har idag mindre makt och lägre lön än männen, men männen är i högre grad sysselsatta inom yrken som löper risk att försvinna genom globalisering, digitalisering och automatisering. Att bryta könsuppdelningen i studieval och på arbetsmarknaden är därför till långsiktig fördel för alla.