Miljö- och klimatförändringar

Den industrialiserade världen har under modern tid varit bra på att skapa ekonomisk tillväxt och välstånd. Nackdelen är att det har skett på bekostnad av jordens begränsade naturresurser, med miljöförstörande utsläpp och en klimatpåverkan som underminerar förutsättningarna för människans liv på jorden. För att bryta trenden och minska miljö- och klimatförändringarna behöver det ekonomiska systemet anpassa sitt ramverk efter planetens gränser.

Uppsala ska vara fossilfritt och förnybart år 2030

Kommunens två övergripande klimatmål är att Uppsala ska vara fossilfritt och förnybart år 2030 och klimatpositivt år 2050. Det finns motsvarande mål om att skapa en giftfri miljö med ren luft, rent vatten och ren mark. Detta ligger i linje med vad vetenskapen säger måste göras för att Uppsala ska bidra till att vi når de nationella och globala klimatmålen. Många aktörer arbetar idag aktivt med klimat- och miljöfrågor, men omställningstakten behöver öka för att säkra folkhälsan och planetens välmående.

Strukturella förändringar krävs för att vi ska nå miljö- och klimatmålen

Uppsalabornas stora utsläpp av växthusgaser inkluderar transporter i kommunen, långväga resor och konsumtion av varor och livsmedel. Uppsalas expansion, med framväxten av nya bostadsområden, ger också upphov till betydande utsläpp under byggprocessen och genom byggmaterialet.

För att nå högt ställda miljö- och klimatmål krävs strukturella förändringar som påverkar samhällsplaneringen, energiförsörjningen och våra val av byggmaterial, transporter, matvanor och konsumtionsmönster. Man behöver rikta fokus mot både utsläppsreducerande åtgärder och åtgärder för klimatanpassning. 

Så kan Uppsala kommun hantera miljö- och klimatförändringar

FN:s klimatforskarpanel visar att det krävs utsläppsminskningar på  minst 10-15 procent per år och netto-noll utsläpp på global nivå 2050 för att klara Parisavtalets klimatmål och säkerställa människors hälsa och välmående. Idag går omställningen för långsamt. För att Uppsala ska bli fossilfritt 2030 behöver kommunen prioritera åtgärder inom områden med stor klimatpåverkan, som exempelvis transporter,  arbetsmaskinsanvändning och  materialval inom bygg- och anläggning. Kommunala planer, strukturer och infrastrukturer behöver utvecklas och användas som draglok i omställningen.

Fossilfria, förnybara, resurseffektiva och giftfria kretslopp gynnar konkurrenskraften och livsmiljön. Men för att uppnå  detta behövs en mer genomtänkt och styrande kommunal samhällsplanering och övergång till en hållbar och cirkulär ekonomi. Ändrade levnadsvanor, i synnerhet gällande semesterresor, behöver stimuleras. Kommunen kan bidra genom att ta fram en tydlig strategi för miljö- och klimatpositiv omvandling och ett ledarskap för genomgripande förändring. Kommunen behöver fortsätta att samla företag och andra aktörer i samarbeten som fokuserar på innovation och miljö- och klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling. 

Ekosystemtjänsterna – allt från naturlig infiltration och dagvattenrening till naturresursernas produktions- och rekreationsvärden – behöver skyddas och utvecklas för ett robust, klimatanpassat och resurssnålt samhälle. För att säkerställa ren luft, rent vatten och ren mark behöver de miljöfarliga utsläppen minska. Ekosystemtjänsterna behöver få en stärkt roll både i samhällsplaneringen och i samarbeten med fastighetsägare och andra lokala aktörer.

Klimatanpassning är nödvändig och måste påbörjas redan idag, framför allt i bebyggelsestrukturen, de samhällstekniska systemen och för drivmedels- och livsmedelsförsörjningen. Kommunen behöver möta klimatförändringarna genom förebyggande åtgärder som skapar en attraktivare och mer hälsosam stad med exempelvis ökad trädplantering och grönska.