Åldrande befolkning

Förbättrade levnadsförhållanden och förbättrad medicinsk behandling har resulterat i att livslängden i världen ökat kraftigt. När vi lever längre och dessutom föder färre barn förändras åldersstrukturerna. De äldre ökar både numerärt och i relation till antalet personer i yrkesverksam ålder.

Antalet äldre ökar

Uppsala har genom sina universitet en relativt ung befolkning, men antalet äldre ökar i snabb takt. År 2030 förväntas antalet kommuninvånare som är äldre än 80 år att ha ökat från dagens 8 500 till 15 500 personer.

Den förändrade demografin innebär att allt färre människor i yrkesarbetande åldrar behöver försörja allt fler som inte arbetar. Samtidigt förväntas behovet av sjukvård, äldreomsorg och anpassade boenden öka. Detta sätter press på kommunens ekonomi och finansieringen av välfärden.

Möjligheten att leva ett aktivt liv kan ge positiva hälsoeffekter och på sikt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser för äldre.

Äldre jobbar allt längre

Det blir samtidigt vanligare att människor arbetar högre upp i åldrarna. Uppsala kännetecknas av en tjänstebetonad arbetsmarknad där möjligheterna för äldre att arbeta ses som gynnsamma. En ökad sysselsättningsgrad i åldrarna 65-74 år kan lindra effekterna av en åldrande befolkning genom att stärka kommunens ekonomi.

På liknande sätt kan en snabbare etablering av unga och nyanlända på arbetsmarknaden höja sysselsättningsgraden i kommunen. Potentialen är jämförbar med effekten av att arbeta längre upp i åldrarna: det handlar om något tusental fler sysselsatta.

Så kan Uppsala kommun arbeta för att hantera en åldrande befolkning

Slutsatserna i omvärldsanalysen kallas förändringstryck. De visar vad kommunen kan göra för att möta och hantera omvärldsförändringar. För denna trend gäller att: 

Den förändrade demografiska strukturen innebär att färre personer kommer att behöva försörja fler framöver, samtidigt som behoven ökar i de personalintensiva verksamheterna som barnomsorg, skola och äldreomsorg. För att fortsätta tillhandahålla kvalitativa välfärdstjänster behöver kommunen tänka och arbeta annorlunda i framtiden. Innovationer, digitalisering, införandet av välfärdsteknik och en ökad samverkan såväl inom kommunkoncernen som med externa aktörer är åtgärder som kommunen kan vidta för att uppnå ett mer effektivt resursutnyttjande.

Många av Uppsalas äldre är aktiva högt upp i åldrarna. Därför behöver det finnas goda förutsättningar för äldre att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden, inom frivilligverksamheter och föreningslivet. Kommunen behöver verka för att det ska vara enkelt, förmånligt och attraktivt för äldre att arbeta och på andra sätt bidra till samhällslivet. 

I samband med att vi får fler äldre ökar behoven av att anpassa den fysiska miljön och utforma färdmedel, bostäder, verksamheter och aktiviteter utifrån ett äldreperspektiv. Det gör det möjligt för fler äldre att leva ett mer aktivt liv och att bo kvar längre i hemmet. Det finns samtidigt ett behov av att stärka möjligheterna för äldre att kunna förändra sin boendesituation och vid behov ställa om till ett mindre och mer tillgänglighetsanpassat boende. Kommunen behöver möta detta genom att stärka äldreperspektivet i sin planering, erbjuda ett breddat utbud av boenden för äldre med lägre boendekostnad samt genom att utveckla sitt förebyggande och folkhälsofrämjande arbete.