Åldrande befolkning

Under det kommande decenniet riskerar Sverige, i likhet med stora delar av Europa, att stå inför utmaningen med en åldrande befolkning och ett otillräckligt skatteunderlag för finansiering av välfärden. 

Antalet äldre ökar

Uppsala har en relativt ung befolkning, men antalet äldre ökar i snabb takt. År 2030 förväntas antalet kommuninvånare som är äldre än 80 år att vara dubbelt så många som år 2015. Allt färre människor i yrkesarbetande åldrar behöver i och med detta försörja allt fler som inte arbetar. Samtidigt förväntas behovet av sjukvård, äldreomsorg och anpassade boenden att öka. Detta sätter press på kommunens ekonomi och finansieringen av välfärden.

Möjligheten att leva ett aktivt liv och bo kvar längre i hemmet kan ge positiva hälsoeffekter och på sikt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser för äldre.

Äldre jobbar allt längre

Det blir samtidigt vanligare att människor arbetar högre upp i åldrarna. Uppsala kännetecknas av en tjänstebetonad arbetsmarknad där möjligheterna för äldre att arbeta ses som gynnsamma. En ökad sysselsättningsgrad i åldrarna 65-74 år kan lindra effekterna av en åldrande befolkning och bidra till att stärka kommunens ekonomi.

På liknande sätt kan en snabbare etablering av unga och nyanlända på arbetsmarknaden öka sysselsättningsgraden i kommunen. Potentialen är jämförbar med effekten av att arbeta längre upp i åldrarna: det handlar om något tusental fler sysselsatta.

Så kan Uppsala kommun arbeta för att hantera en åldrande befolkning

Den förändrade demografiska strukturen innebär att färre personer kommer att försörja fler framöver, samtidigt som behoven ökar i de personalintensiva verksamheterna som barnomsorg, skola och äldreomsorg. För att skapa effektiva och kvalitativa välfärdstjänster behöver kommunen tänka och arbeta annorlunda i framtiden. Innovationer, digitalisering, införandet av välfärdsteknik och  en ökad samverkan såväl inom kommunkoncernen som med externa aktörer är åtgärder som  kommunen kan använda sig av för att uppnå ett mer effektivt resursutnyttjande.

En dubblering av antalet invånare som är över 80 år till 2030 kräver en utökning inom alla delar av äldreomsorgen. De ökade behoven medför utmaningar för kompetensförsörjningen men innebär också  en möjlighet för till exempel unga och utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen behöver utveckla nya metoder och arbetssätt för att nå, attrahera och utveckla den kompetens som krävs inom kommunen.

Många av Uppsalas äldre är aktiva högt upp i åldrarna och det behöver finnas goda möjligheter för äldre att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden, eller inom frivilligverksamheter och föreningslivet. Kommunen behöver därför verka för att det ska vara enkelt, förmånligt och attraktivt för äldre att arbeta och på andra sätt bidra till samhällslivet. 

I samband med att vi får fler äldre ökar behoven av att anpassa  den byggda miljön och utforma färdmedel, bostäder, verksamheter och aktiviteter utifrån ett äldreperspektiv. Det gör det möjligt för fler äldre att leva ett mer aktivt liv och att bo kvar längre i hemmet. Det finns samtidigt ett behov av att stärka möjligheterna för äldre att kunna förändra sin boendesituation och vid behov ställa om till ett mindre och mer tillgänglighetsanpassat boende. Kommunen behöver möta detta genom att stärka äldreperspektivet i sin planering, erbjuda ett breddat utbud av boendealternativ för äldre med lägre boendekostnad och  genom att utveckla sitt förebyggande och folkhälsofrämjande arbete.