Medborgarbudget på landsbygden

  1. I korthet


    Nu ska vi ta till vara på alla de idéer som finns bland de 50 000 personer som bor på landsbygderna i Uppsala kommun. Det gör vi genom ett pilotprojekt inom medborgarbudget, en femårig satsning med start 2018. Lokalt engagemang är nämligen en av inriktningarna i Uppsala kommuns landsbygdsprogram.

    Syftet är att öka det lokala engagemanget och möjligheten för landsbygdsbor att påverka sin närmiljö och sin bygds utveckling.

    Läs mer om landsbygden i Uppsala kommun.

    Fäll ihop
  2. Det här är medborgarbudget


    Medborgarbudget är ett samlingsnamn för olika metoder som används för att involvera medborgare i beslutsprocesser om hur kommunens resurser ska användas. Det finns olika typer av dialogformer att kombinera metoden med.

    Metoden beskrivs ofta som en form av medbestämmande. Det betyder att du som invånare är med och lämnar förslag, prioriterar och fattar beslut.

    Positiva effekter av medborgarbudget

    Det finns flera positiva effekter av att arbeta med medborgarbudget. Engagemanget hos berörda invånare ökar när de får möjlighet att vara delaktiga i processen. Dessutom ökar deras kunskap om den komplexa verksamhet som kommuner har ansvar för. Medborgarbudget ger även en möjlighet för förtroendevalda att få större kunskap om invånarnas behov, värderingar och prioriteringar.

    Fäll ihop
  3. Fem år, fem områden


    Pilotprojektet ska pågå i fem år. Respektive år prioriteras ett visst område vilket består av tre till fyra bygder. De fem områdena är uppdelade i relation till stråk och pågående samarbeten och/eller naturliga kopplingar mellan orterna. Områdena har olika förutsättningar, exempelvis varierar antalet invånare.

    En karta som visar vilka bygder som ingår i vilket område gällande genomförande av medborgarbudget.

    Karta över den tänkta uppdelningen i fem områden. De olika färgerna visar vilka områden vi ska arbeta med samtidigt. 

    Hur stor budget varje område får beror på antalet invånare. Varje område tilldelas 60 kronor per invånare, men maxbeloppet är 900 000 kr för ett område. Budgeten justeras inför varje år utifrån uppdaterade befolkningssiffror. Siffrorna nedan bygger på 2016 års befolkningsstatistik.

    Kostnaden för medborgarbudget i landsbygdsutvecklingen är beräknad att genomföras inom kommunstyrelsens budget för landsbygdsprogrammet.

    Område 1

    Bygder: Järlåsa, Vänge, Södra Hagunda

    År för genomförande: 2018

    Invånare och budget: 8 803 invånare ger 528 180 kronor.

    Område 2

    Bygder: Björklinge, östra och västra Bälinge

    År för genomförande: 2019

    Invånare och budget: 14 070 invånare ger 844 200 kronor.

    Område 3

    Bygder: Gamla Uppsala, Storvreta, Vattholma och Skyttorp

    År för genomförande: 2020

    Invånare och budget: 11 387 invånare ger 683 220 kronor.

    Område 4

    Bygder: Vaksalaområdet, Rasbobygden

    År för genomförande: 2021

    Invånare och budget: 6 736 invånare ger 404 160 kronor.

    Område 5

    Bygder: Danmark, Funbo, Almunge och Knutby

    År för genomförande: 2022

    Invånare och budget: 8 586 invånare ger 515 160 kronor.

    Fäll ihop
  4. Processen steg för steg


    Processen pågår i cirka ett år per område och är uppdelad i stegen mobilisering, medborgarbudgetprocessuppföljning, samt utvärdering.

    Mobilisering

    Mobiliseringsfasen pågår i 2 till 3 månader. Den syftar till att sprida information om projektet och att få både föreningar och privatpersoner att engagera sig. 

    För att driva arbetet i mobiliseringsfasen utses en arbetsgrupp om totalt åtta personer. Arbetsgruppen arrangerar bland annat informationsmöten och förbättringspromenader.

    Arbetsgruppen består av tre politiska representanter vilka utses av kommunstyrelsen, samt av fem lokalt engagerade invånare vilka utses under lokala informationsmöten.

    Arbetsgruppen ordnar därefter ett antal informationsmöten och arrangerar även så kallade förbättringspromenader. Promenaderna genomförs på olika platser inom det aktuella området. Till dessa bjuds bygdens invånare in, politiker, tjänstepersoner från olika organisationer samt det lokala näringslivet.

    I slutet av förbättringspromenaderna samlas alla deltagare och tillsammans lämnas idéer in som tas tillvara i medborgarbudgetprocessen.

    Medborgarbudgetprocess

    Den andra fasen pågår i 6 till 7 månader och består av faserna idéinlämning, verifiering av projektidéer, röstningsstart, röstning samt genomförande.

    Ideinlämning

    Under perioden för idéinlämning får både grupper och individer i det geografiska området lämna förslag och idéer på hur medborgarbudgeten kan användas. Under dessa två månader arrangeras förbättringspromenader för att nå ut till så många som möjligt och ge bakgrundskunskap om områdets förutsättningar.

    Verifiering av projektidéer

    När idéinlämningsfasen är slut ser kommunens tjänstepersoner igenom idéerna, om de går att genomföra och vad de skulle kosta. De tar också fram en tidplan för varje idé.

    Röstningsstart

    Vid röstningsstart får alla de som lämnat in idéer möjlighet att presentera dessa muntligt på ett möte i området. Idéerna presenteras även på webben.

    Röstning

    Det är arbetsgruppen som beslutar om hur röstningen ska gå till och när den börjar. Någon form av registrering kommer att krävas för att få rösta.

    Genomförande

    Efter att några idéer har vunnit omröstningen kommer projekten att genomföras. Av vem och hur de vinnande idéerna genomförs har bestämts under verifieringen. Under genomförandet stöttar kommunen de vinnande förslagen med rådgivning eller mindre utföranden om det var överenskommet.

    Uppföljning

    Pilotprojektet avslutas med en cirka en månad lång uppföljning. Under denna period samlas invånarnas, tjänstepersonernas och politikernas erfarenheter in. Erfarenheterna från det första året kan komma att påverka upplägget för de kommande åren.

    Under efterföljande år ska ett antal möten hållas i det geografiska området. Mötena syftar dels till att utvärdera vad som gått bra eller mindre bra, dels till att samla ihop de idéer som inte gick vidare i omröstningen och se om de kan genomföras på annat vis.

    Utvärdering

    Efter den första medborgarbudgetprocessen är det viktigt att utvärdera vad resultatet av pilotprojektet har blivit. Utvärderingen kan ske både genom enkät och minst ett uppföljande stormöte i bygden under efterföljande år. Utvärderingen av det första året ska presenteras för kommunstyrelsen.

    Resultatet tas om hand i medborgarbudgetprocessen efterföljande år. För att projektet ska bli så bra som möjligt är det viktigt att processen är levande och att det finns möjlighet till förändringar i arbetssätt.

    Fäll ihop
  5. Informationsmöten


    Under 2018 bjuder vi in till bygdemöten med information om medborgarbudget. Förutom information om medborgarbudget kommer du kunna nominera lokala personer till en arbetsgrupp och träffa andra ortsbor för att få idéer kring bygdens utveckling. 

    Kommande möten 2018

    Möten och promenader, där idéer för lokal utveckling tas fram, hålls i slutet av sommaren och i början av hösten. Datum publiceras på den här sidan längre fram.

    Genomförda möten 2018

    11 april Järlåsa bygdegård

    Se presentation från mötet 11 april (PDF, 692 KB)

    Läs minnesanteckningar från mötet 11 april (PDF, 352 KB)

    24 april Vänge 

    Se presenation från mötet 24 april  (PDF, 681 KB)

    Läs minnesanteckningar från mötet 24 april  (PDF, 299 KB)

    8 maj Ramsta

    Se presenation från mötet 8 maj (PDF, 5 MB)

    Läs minnesanteckningar från mötet 8 maj (PDF, 518 KB)

    Fäll ihop
  6. Arbetsgrupp


    Arbetsgruppen ska se till alla tre områdenas bästa och arbeta för att processen blir så bra som möjligt. De är projektets ambassadörer och hjälper till att sprida information lokalt. Gruppen är vald via webbröstning och vallokal. Den består av:

    • Moa Geidnert, Vänge, 14 år (Vänge)
    • Ola Carell, Balingsta, 29 år (Södra Hagunda)
    • Karin Cleve Ettemo, Dalby, 47 år (Södra Hagunda)
    • Cecilia Kärnbo, Ramstalund, 52 år (Södra Hagunda)
    • Malin Hellblom, Järlåsa, 47 år (Järlåsa)

    I arbetsgruppen ingår också tre kommunalråd från Uppsala kommun: Erik Pelling (S), Maria Gardfjell (MP) och Therez Olsson (M).

    Moa Geidnert, Vänge, 14 år (Vänge)

    En fråga Moa tycker är viktig är att alla ska ha en möjlighet för socialt umgänge. T.ex en lokal som kan hyras, med ordentligt kök och förvaring. Ungefär som en bygdegård. Moa kan också representera ungas vilja.

    Ola Carell, Balingsta, 29 år (Södra Hagunda)

    Ola är driven, engagerad och ser inga hinder. Han har arbetat med projekt såväl professionellt som i ideella föreningar.

    Karin Cleve Ettemo, Dalby, 47 år (Södra Hagunda)

    Karin är engagerad till att förbättra för boende i området samt locka fler ut på landet. Det behövs smartare kommunikationsmöjligheter, bättre möjligheter till att använda cykel som transportmedel, hållbara lösningar för att lokalt främja fysisk aktivitet utomhus/inomhus året runt, både för barn och vuxna. Alldeles för många sitter inne om kvällarna eller skjutsar sina barn till/från aktiviteter i stan. Eftersom Karin arbetar på kommunikationsstaben i kommunen och har hon viss insyn i och förståelse för olika arbetsprocesser och vikten av delaktighet i utvecklingsarbeten.

    Cecilia Kärnbo, Ramstalund, 52 år (Södra Hagunda)

    Jag jobbar som översättare och stortrivs i Ramstalund, där jag har bott i dryga tio år. Jag vill gärna vara med och jobba för att det här pilotprojektet ska bli en framgång som stimulerar lokalt engagemang och verkligen ger invånarna möjlighet att påverka sin närmiljö. Är själv ingen idéspruta men bra på att analysera, strukturera och kommunicera andras idéer!

    Malin Hellblom, Järlåsa, 47 år (Järlåsa)

    Malin har en god lokal förankring och är känd och omtyckt i Järlåsa. Hon har länge varit engagerad i "Järlåsa i samverkan" och är van vid utvecklingsarbete och bygdeutveckling.

    Fäll ihop
  7. Skicka in ditt förslag


    Nu kan du som bor i eller kring Järlåsa, Vänge och Södra Hagunda skicka in ditt förslag för hur området ska bli bättre att bo och leva i. Totalt finns det 528 180 kronor som ska fördelas ut till de förslag som till slut röstas fram och ska genomföras.

    Till nytta för många

    Pengarna ska användas till något som är till nytta för många och de förslag som genomförs ska vara tillgängliga för allmänheten. Förslaget du lämnar in kan därför inte vara något som bara du eller en enskild förening har glädje och nytta av.

    Hur pengarna kan användas

    Flera förslag kommer att dela på pengarna för att fler ska få chansen att genomföra sina idéer. Efter att du har lämnat ditt förslag hjälper vi dig att räkna ut vad det kostar. projektet får inte innebära några kostnader efter att projekttiden är slut. Pengarna används för att genomföra förslaget och tillfaller inte den som lämnar in förslaget. Om flera förslag som liknar varandra lämnas in kan de komma att slås ihop.

    Alla förslag granskas

    Innan ditt förslag går att rösta på kommer det att granskas av stadsbyggnadsförvaltningen för att bedöma en kostnad för förslaget. För att gå att rösta på måste förslaget följa reglerna för Medborgarbudgeten, och förslaget får inte bryta mot Uppsala kommuns policyer eller mot lagen. Det får heller inte innebära att något byggs på detaljplanerad mark.


    Därefter granskas förslaget utifrån dess genomförbarhet, jämställdhets- och barnperspektiv innan röstningen börjar. Det beror på att medborgarbudgeten ska resultera i något praktiskt genomförbart som är till nytta för så många som möjligt. Om förslaget är en fysisk investering ska den kunna förvaltas i minst fem år.

    Få hjälp med att skriva och lämna in ditt förslag

    Vi kommer att anordna möten där anställda på Uppsala kommun som jobbar med medborgarbudgeten finns till hands för att hjälpa till med förslagen och svara på frågor. Tid och plats för dessa möten kommer inom kort.

    Exempel på förslag

    Här är några exempel på vad förslagen inom medborgarbudget kan handla om, men alla idéer är välkomna!

    • Småskaliga fysiska investeringar (till exempel lekplats, utegym, hundrastgård eller liknande)
    • event och arrangemang (till exempel konsert, fest, marknad eller liknande)
    • förstudie till ett större projekt
    • delfinansiering för att driva ett större projekt (till exempel via Upplandsbygd)
    • nya mötesplatser och ökad samverkan för lokal utveckling
    • studiecirklar, workshops, skrivarstuga eller liknande.
    Fäll ihop
  8. Inkomna förslag


    Här publicerar vi löpande alla förslag som kommer in. Alla förslag ska sen granskas för att se vilka som tar sig vidare till en omröstning. 

    Jag föreslår att det sätts upp en busskur vid hållplatsen Järlåsa brandstation. Det var sagt från början när 72:an genom Järlåsa gjordes om att det skulle bli en, och fundamentet är redan där. Bara busskuren som fattas. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Därför att det inte är kul att stå i ösregn, snö, gassande sol eller när man är trött. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja, står den där så utnyttjas den automatiskt. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som åker buss eller som funderar på att byta bilen mot buss. 

    Cykelväg från Järlåsa samhälle till siggefora camping och bad. Idag är vägen smal och det är en 70väg men de flesta kör 90 så det är farligt att cykla speciellt för barn och tonåringar.

    Flera morgonturer med bussen som går Östfora till Järlåsa så fler kan pendla och så att gymnasieungdomarna kan komma in till skolan i tid och även kunna utnyttja sina sovmornar. Idag går en buss 7.10. ej under lov.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det skulle underlätta för oss som bor utanför samhället. Och man behöver inte välja skola efter hur de passar bussarna så man kommer i tid.
    Cykelväg så att ingen behöver bli påkörd.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla i och utanför Järlåsa samhälle.

    En hundrastgård. En inhängnad bestående av två delar en mindre gräsyta för aktiv hundträning (ex lydnadsträning, agility) med sin hund, enskilt eller i grupp. En större del för lek och bus, gärna lite kuperad skogsmark som ger möjlighet till lite mer träning ( uppletande, inkallning), med lös hund i kontrollerad form.

    Det bör finnas någon bänk, soptunnor och kanske hundpåsar (i en tidigare kommun sponsrade företag i kommunen för detta till allmänna uppsatta platser). Det ska inte vara bokningsbart utan man får nyttja hagen då den är ledig eller i samspråk med de som då är där. Ingen som kan ha ensamrätt ( brukar fungera då jag idag nyttjar hundrastgårdar i Uppsala som fungerar bra ex Eriksberg och Stabby).

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det ger människor möjlighet att låta hunden rusa av sig i en inhägnad utan risk för att smita, kan där träna på inkallning i bra miljö. Under sommarens koppeltvång kan man låta hunden springa av sig. Som hundägare kan du få tips och råd av andra hundägare då det blir en samlingsplats för hundägarna i området. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Hundägarna blir fler och fler så behovet av stöd och kunskap om hundägande ökar. En inhägnad ger även dem som är mer ovana att träna hund möjlighet att göra det utan att hunden sticker iväg och orsakar skada (olycka, jaga vilt, skrämma folk eller själv kommer till skada). 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som har hund, både de som aktivt jobbar med sin hund och de som har sin hund till ”bara” sällskap. En samlingsplats för utbyte av erfarenhet och kunskap. Hundar får också möjlighet att socialisera med andra hundar om ägaren tillåter. 

    Jag skulle vilja se en större och bättre lekplats som inte är undangömd i skogen och bättre parkerings möjligheter när man ska ner och leka i byn. Bor några kilometer upp mot kyrkan och då måste vi ta bilen för att leka och då utan parkering blir det att man aldrig gör det. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För det behövs en mötespunkt där både barn , ungdomar och vuxna kan vara tillsammans! 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det föds barn varje år och det byggs nys hus där familjer oftas flyttar in! 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla barnfamiljer och många andra. 

    Vi bor ca 1km från Järlåsa mot Östfora och tycker att behovet av en säkrare väg för gående och cyklister är jättestort fram till kyrkbyn. Det skulle behövas en gång och cykelväg. Det rör sig otroligt mycket barn längs vägen och även mycket vuxna som motionerar eller går med sina hundar. Eller som helt enkelt bara ska ta sig vidare med buss från Järlåsa. Många bilister håller sig inte till hastighetsgränsen och det är många farliga krön och kurvor. Jag har själv fått slänga mig mot diket flera gånger för att undvika att bli påkörd och det är bara en fråga om när tills det händer något allvarligt.

    En gång- och cykelväg skulle hjälpa många och våra barn skulle kunna ta sig lättare till skolan, kompisar och träningar. Vi föräldrar skulle slippa ha en klump i magen varje gång våra barn ger sig iväg. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att få en säkrare väg och för att jag tror att fler skulle cykla eller gå om det blev en gång och cykelbana. Många barn skulle sluta åka skolbuss eller ha skolskjuts och cykla istället. Fler skulle ta cykeln ner till affären eller bussen istället för att ta bilen. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla. Det är alla målgrupper som rör sig på vägen. Vi bor precis bredvid vägen och ser allt från mammor med barnvagnar, barn, vuxna, husdjur och pensionärer. 

    Jag vet inte om budgeten kan användas till det här förslaget men jag tycker att det är viktigt att ta upp det ifall möjligheten finns. En byggnation av en säkrare passage över 72an i anslutning till pendlarparkeringen/handlarn. Det kan räcka med ett bevakat (trafiksignal) övergångsställe. Jag har passerat 72an då och då. Det är jätte bra att hastigheten har blivit sänkt men tyvärr så dundrar majoriteten av trafiken förbi i 70km/h ändå. Så det är väldigt svårt och farligt att passera vägen. Tänker framför allt på barn som kanske är på väg från skolan och äldre som ska till hanldarn. Men alla skulle ha nytta av det innan en olycka händer.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att det ska bli säkrare innan en olycka händer. Hoppas att våra politiker och våra kommun o trafikverket någon gång ska lyssna på oss på landsbygden och inte bara på stadsbor, alla människor har lika värde och varför ska våra barn som ska fortsätta att ro om vårt finna land risker livet. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja, det kommer kunna användas i många år.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla kommer ha nytta av det. Framför allt äldre och barn.

    Sätta upp farthinder på länsväg 620 utanför skolan för att få ner hastigheten. Barnen korsar vägen till och från skolan. Dessutom behövs en trottoar vid infarten till skolan, så att barnen inte behöver gå på vägen där såväl skolbussar och bilar kör. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Viktigt att barnen har en säker väg när de tar sig till och från skolan. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja, viktigt att visa att alla barn i Uppsala kommun har rätt till en trafiksäker väg till och från skola och förskola. Vi ska ju vara Sveriges bästa landsbygdskommun, så låt oss visa att vi är det. Det handlar om barn och deras säkerhet. Det finns inget viktigare. Det är en engångskostnad som inte kan mätas med människoliv. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Familjer med barn på Järlåsa skola och/eller förskola samt personal som arbetar där. 

    Mitt förslag är att budgeten i sin helhet används till den totalt oacceptabla vattenlösningen i Järlåsa som innebär att det råder strängt vattenförbud under somrarna. Detta bör sedan länge vara åtgärdat men har år efter år skjutits upp. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Samtliga.

    Belysning av skidspår i Hammarskog.

    Belysning vid lekplats i Vreta.

    Biokväll på Wik slott. Med popcorn, sköna stolar och bra bioduk. I gymnastiksalen till exempel. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det kan föra samman bygden och bidra till en levande landsbygd.

    Vem har nytta av förslaget?

    Från gammal till ung.

    Cykelparkering vid västergärde busshållplats vid väg 55.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Brist på cykelställ/parkering gör att folk slänger cykeln i diket och/eller låser fast i vägskyltar. Inte ovanligt att det ligger en hög med cyklar i vägkanten

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Viktig fråga för många. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla åldrar, i synnerhet barn och ungdomar som åker till skolan.

    Cykelväg från banvallen till Wik slott.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att skapa en levande landsbygd kikt den satsning dom gjort på cykelväg mellan Fjärdhundra och Örsundsbro i Enköpings kommun. Jag ser en möjlighet för bygden att blomstra med kaféer och lantbodar då allt fler kommer cykla leden till Wik slott som är en jättepopulär badplats och utflyktsplats. Det skulle även vara en enorm förbättring ur miljösynpunkt då nästan alla tar bilen till Wik och alla boende i trakten tar bilen för att landsvägen är för smal att gå på.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Att välja cykel istället för bil blir alltmer populärt och folk vill ha utflyktsmål på sin cykeltur. Det kommer blir en alltmer populär led ju längre tiden går. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som kan ta sig fram på cykel eller till fots. Hela byggden då landsvägen är farlig att gå på eftersom den är hårt belastad men den enda vägen barn som vuxna kan ta för att komma till bussen vid 55an eller Wik slott. 

    Elljus (solcellsdrivet) vid grusslingan i Hammarskog.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Främja hälsa och besökare vid Hammarskog. Idag finns endast ett par ljuslyktor vid herrgården. Många vill kunna röra sig i även under årets mörka delar. Alternativet blir att åka bil till annan anläggning för att motionera/träna/promenera/leka eller stanna hemma. Hammarskog är vår samlings- och rekreationsplats i bygden, dock endast vid dagsljus. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Med möjlighet till lokal reklam på stolpar bör det vara intressant för lokala företag att sponsra/förbinda sig till underhåll. Begränsat behov av underhåll om impregnerat virke används. Dalby bygdegård kan tillfrågas för att administrera kassan för underhåll.

    Vem har nytta av förslaget?

    Boende i Södra Hagunda och besökare från ex. Uppsala. Motionärer, friluftsintresserade, barnfamiljer på utflykt eller bara vill gå med vagnen utan att riskera bli påkörd, hundägare och andra som vill röra sig i naturen vid Hammarskog även efter mörkrets inbrott. 

    Jag tycker att vi borde använda delar av pengarna till att bygga ut fiber till alla som vill ha det. I dagens samhälle är vi beroende av internet för att göra allt från att betala räkningar till att titta på film, och troligtvis kommer vi bara behöva internet mer och mer. Just nu så är internetet inte tillräckligt bra för oss som inte har fiber, om det används av flera personer (bara över 2 där jag bor) så laddar det väldigt länge.

    I Vänge, Järlåsa och Ramstalund vet jag att det finns fiber, men det finns säkert på fler ställen också, där jag bor i byn Skälsta som ligger mellan Hagby och Ramstalund har vi inte fiber och det finns inte i Hagby eller på alla småvägar med bostäder runt om kring. Jag vill att vi ser till så att alla får möjlighet till fiber vilket ger bra internet.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att få bättre internet vilket gör saker mycket smidigare och bättre att bo på landet. En stor nackdel jag känner med att bo på landet är att man är lite utanför men med bra internet så kan man hålla sig uppdaterad på allt som händer.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Som jag sa tidigare så kommer behovet av internet bara öka och öka och man kommer bara behöva det mer och mer så om vi på landet inte har tillräckligt bra internet så kommer vi komma efter och bli utanför på mycket. När man väl har grävt ner fibern så stannar det där väldigt länge, troligtvis tills vi kommer på något bättre och snabbare internet . Så på lång sikt så kommer fiber vara ett otroligt bra användning av pengarna.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla, unga som gamla. Alla har användning av bra internet.

    Jag bor på norra sidan av väg 55 ca 1 km före Ramstalund från Uppsala sett. Vi cyklar gärna och skulle ta cykeln till jobbet i Uppsala oftare med en bättre cykelväg. Nu finns en grusväg på gamla banvallen. Ett problem med den är att det rids på den också. Även om skyltar hänvisar ridande till södra delen av vägen så funkar det förstås inte - hästar håller sig inte så exakt när det finns utrymme. Det blir gropigt över större delen av vägen och det hamnar avföringshögar på cykelsidan också. Bitvis grovt grus stör också en längre cykeltur. Ett annat problem, särskilt mellan Skärfelten och Ramstalund, är att banvallen går långt från 55:an och det finns inga möjligheter att ta sig över dit mellan bilvägarna. Det innebär att man tvingas cykla en längre sträcka på 55:an, där trafiken är både mycket tät och tung, för att nå bostaden.

    Jag önskar bättre förutsättningar, helst asfaltering, på banvallen så att det fungerar att cykla längre sträckor på den. Det behövs också någon ytterligare överfart till väg 55 före Ramstalund. En sådan har funnit med i en tidigare plan då det skulle byggas 2-1-väg på 55:an. Alternativt att cykelvägen, i alla fall bitvis, dras längs 55:an.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att kunna cykla till jobbet.

    Vem har nytta av förslaget?

    De som vill cykla till jobbet.

    Arbeta för att få ner hastigheten på vägen till Wik slott.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att öka trafiksäkerheten.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som rör sig på landsvägen mellan 55an och Wiks slott.

    Jag tycker att en hundgård/rastningsgård för hundar vore toppen här i Ramstalund! Vi är många hundägare här som gärna vill att våra hundar ska få möjlighet att umgås utan koppel utan att andra blir störda/rädda. Hundgården bör placeras inne i Ramstalund, möjligen i närheten av lekplatsen så kan man både rasta hund och barn samtidigt.

    I hundgården, som helst ska vara gräsbevuxen, bör det finnas områden med skugga (stora träd skulle vara bäst och finast). Det är också önskvärt att det finns olika träningsredskap för hundar tex vippbrädor, hinder att hoppa över/krypa under, stockar att balansera på osv. Träningsredskapen bör vara av olika stil så att de kan passa både små och stora hundar.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att underlätta för alla hund- och icke hundägare i detta område.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det kommer alltid att finnas hundägare här.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som äger hund och alla som inte äger hund och som inte gillar när hundar umgås utan koppel (vilket är de flesta ickehundägare). Dessutom tror jag att barn som är intresserade av hundar men som inte har någon egen vill gå dit och titta på hundarna när de leker. 

    En spång/gångväg över Dalbyviken om en sådan kan genomföras utan att störa fågellivet i Dalbyviken. Denna skulle i så fall kunna leda genom kohagen nedanför Dalby bygdegård, och sedan dras lämplig väg över viken för att sedan ansluta i Hammarskog i närheten av fågeltornet vid den relativt nya spång som leder från Hammarskogs herrgård till badplatsen. Spången skulle kunna vara relativt smal (och breddad på vissa specifika ”mötesplatser”) och endast vara avsedd för gående för minimal påverkan på djurlivet i området.

    En sådan gångväg skulle öka tillgängligheten av Hammarskogs friluftsområde för boende på andra sidan Dalbyviken då bilvägen som rundar viken är smal och bilhastigheten ofta hög. Vi är många naturintresserade i området och även förskolan i Dalby bygdegård som redan nu gör regelbundna utflykter till Hammarskog skulle kunna göra dessa oftare och med mindre förberedelser då det med en dylik förbindelse skulle bli gångavstånd till området. Även Dalby-området med sin vackra kyrka och omgivningar skulle bli mer tillgängligt för besökare vid Hammarskog. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att öka tillgängligheten av Hammarskogs friluftsområde för boende på andra sidan viken.  

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Genom en permanent ökad tillgänglighet av friluftsaktiviteter vilket har en positiv inverkan på folkhälsan. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Förskolebarn vid förskolan Dalby Hage samt andra barn och unga i området, naturintresserade i alla åldrar och även äldre, så som boende på Dalbyhemmet. 

    Tennisbana alt. padeltennisbana i Vreta. Jag skulle önska att en padelbana (lik de vid USIF arena/Rosendal) byggs på Midsommarängen i Vreta. Och gärna en plan med basketkorgar också. Midsommarängen är områdets samlingsplats där det i nuläget bara finns fotbollsmål, pulkabacke och en lekplats för mindre barn. Det vore fantastiskt att komplettera med aktiviteter även för ungdomar och vuxna! 

    Vi bor på landsbygden med alla de positiva fördelar som finns där. Skog, bad, grannsämja och en levande natur är några. Trots detta så är det svårt att nyttja naturen för rekreation. Det finns få stigar och stråk i naturen som främjar promenader, löpning och cykling. Ska man göra detta så blir det oftast att man är hänvisad till asfaltsvägarna i området. Med tanke på den natur vi har i södra Hagunda med åkrar, fält och vattnet i söder borde det finnas möjlighet till att i natur på stigar, grusvägar, och promenadstråk kunna röra sig i området. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Detta skulle främja

    • gemenskapen och naturliga möten i området
    • öka viljan och möjligheterna för rekreation och fysisk rörelse/träning
    • öka möjligheterna till en levande landsbygd och engagemang
    • möjligheten för att fler skulle välja att cykla och promenera framför att ta bil skulle öka
    • beroende på hur ”leden” skulle dras så skulle naturliga samlingsplatser knytas samman t ex Wiiks slott och rekreationsområde, Västeråkers badplats, Dalby, Hammarskog mfl.

    Både Hammarskog och Wiik är idag bra rekreationsområden men många väljer tyvärr att ta bil dit. Dalby bygdegård och Västeråkers Björk badplats är idag naturliga samlingsplatser för midsommar, loppisar, bad och fest.

    Således så föreslås följande:

    • En arbetsgrupp från södra Hagunda arbetar fram förslag och vilka möjligheter det finns att skapa ”hagundastråket”. Det inbegriper hur stråket skulle kunna dras, vilka befintliga sträckor/stråk/stigar som kan nyttjas samt var nya stråk/spångar behöver skapas.
    • Genomförande av arbetsgruppens förslag. Enkelhet och natur bör vara ledord för gruppen då vi bör nyttja enkelheten som gemenskapen och kontakterna på landsbygden ger.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Genom att knyta an befintliga stråk och naturliga mötesplatser som redan nyttjas ökar sannolikheten att det fortsätter att nyttjas i framtiden. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Främst de som bor i bygden men det finns även möjlighet till utomstående att nyttja stråket. Målet är främst att få befintliga boende i området att nyttja naturen och röra sig i den.

    Utegym och utbyggnad av lekplatsen i anslutning till parkering vid Hammarskogs herrgård.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Främja hälsa och besökare vid Hammarskog. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Begränsat behov av underhåll om impregnerat virke används. Dalby bygdegård kan tillfrågas för att administrera kassan för underhåll.

    Vem har nytta av förslaget?

    Motionärer och friluftsintresserade.

    Utegym med olika redskap i impregnerat trä, liknande det som finns i t ex Lindesbergs kommun. Detta är användbart för fritidsmotionärer i alla åldrar, man kan själv anpassa träningen. Placering i Ramstalund invid fotbollsplanen eller den mindre lekplatsen skulle möjliggöra nyttjande även mörka perioder pga gatubelysningen. I Ramstalund med omnejd finns många motionsintresserade och Ramstalunsd är lätt tillgängligt med buss. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att jag med flera saknar ett tydligt incitament till träning, sedan tidigare aktiviteter i bygdegården upphört. Vi skull gärna träna på enkelt sätt, nära hemmet. Jag har varit på utegymmet i Lindesberg och tänkte genast att detta vill jag göra hemma.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja, denna utrustning förväntas ha väldigt lång livstid, särskilt om den underhålls väl och det finns goda förutsättningar för fortlöpande underhåll och frekvent nyttjanbde av olika personer och grupper i trakten.

    Vem har nytta av förslaget?

    Motionärer i alla åldrar och på olika nivå. Det finns grupper som tränar tillsammans som skulle nyttja detta och inspirera andra som inte tränar idag men gärna skulle göra det om det var enkelt och inte krävde resa in till stan.

    Utegym i Ramstalund, Ballingsta eller Wiks slott.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att arbeta för folkhälsan. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Rörelse och aktivitet är tidslöst.

    Vem har nytta av förslaget?

    Personer från 12 år och uppåt.

    Det finns ett stort intresse för att bygga ett utegym med monkey bar intill lekplatsen i Vreta (midsommarängen/fotbollsplanen). Istället för att föräldrar är passiva medan barnen leker så är det mycket bättre att dom vuxna också aktiverar sig genom att utegymma bredvid lekplatsen :) Likt hur det är gjort i Rosendal.

    Vid Wiks slott finns ett fantastiskt naturområde med många besökare. Jag tror att ett utegym vid Wiks slott skulle komplettera dess fina naturslinga och locka fler besökare till platsen. För många som bor i Balingsta med omnejd är det ganska långt till närmaste gymmet och man är beroende av bil för att komma dit. Ett utegym vid Wiks slott gör att träningen blir närmare hemmet och för många är det inom cykelavstånd, vilket är ju bra för miljön.

    Vägen till Wiks slott är dessutom populär för cyklister och det känns därmed naturligt att ha ett utegym som mål för cyklisterna. Sist med inte minst är ett utegym i naturen gott för kropp och knopp och utöver det billigt (gratis) vilket gör att fler kan träna och detta främjar ju folkhälsan. Dessutom är läget perfekt då du direkt efter träningen kan njuta av ett dopp i viken. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Jag vill genomföra förslaget så att fler som bor i närheten av Wiks slott kan ha tillgång till träning och ett aktivt liv utan att behöva ta bilen till stan. Jag vill att Wiks slott blir en mer attraktiv plats att besöka för människor i alla åldrar. Jag vill att det ska finnas mer att göra vid Wiks slott som är tillgänglig för alla.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Tanken är ju att utegymmet kommer att finnas kvar i flera år så att flera generationer kan använda det. Dessutom är en bättre hälsa som kommer i samband med ökad möjlighet till träning gott för samhället och individen långsiktligt. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Från tonåringar och uppåt.

    Utomhusbio Wik, Vänge, eller Hagby fotbollsplan med popcorn, korv, läsk till försäljning. Kan vara en marknadsdag också där folk betalar för att ha ett stånd och sälja sina närodlade produkter och så på kvällen är det utomhusbio.

    Varför ska förslaget genomföras?

     För att få en levande landsbygd. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det kan vara en återkommande aktivitet. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Gammal som ung.

    Vi är två dagmammor i Ramstalund som önskar utveckla stora lekparken i Ramstalund. Vi önskar bla:

    • En paviljong eller något slag av solskydd att sitta i.
    • Nya gungor kanske någon för dom mindre barnen.
    • Någon rolig klätterställning eller varför inte en liten lekstuga.
    • Ett sandbord i sandlådan så barnen kan servera sina sandkakor ifrån.
    • Byta den stora gungan, alldeles för stora hål så dom små barnen fastnar med fötterna där i.
    • Belysning.
    • Nytt staket runt om lekparken, den som finns idag är riktigt ranglig.

    Vandringsled/skidspår från Dalbyviken utefter Mälaren/Lårstaviken till Wik.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Befrämja friluftslivet, naturkontakten och folkhälsan.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    En del grundarbete är redan gjort i och med att delsträckor är röjda och betas av nötkreatur. Blir förslaget genomfört kommer det att bli självbärande eftersom människors nyttjande kommer att underhålla stigen.

    Vem har nytta av förslaget?

    Dels alla som bor i berörda områden, som med detta kommer att underlättas att ge sig ut i naturen samt att få närkontakt med sjön. Dels de som besöker Hammarskog som kommer att få ytterligare områden att vandra i.

    Cykelställ och solcellbelyst vindskydd vid busshållsplatserna vid Ubby och Ärnesta.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Vid ovan busshållsplatser samlas cyklar i diken, låses fast i skyltar om möjligt. Beckmörkt och oskyddat vid hållplatserna.

    Vem har nytta av förslaget?

    Boende i Södra Hagunda och besökare. 

    Det finns ingen kommunal badplats nära Vänge, Fibysjön har en fina möjligheter för det men där är det avspärrat med bom så man kommer inte fram med bil.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Därför att det inte är rättvist mot oss som bor på landet att vi inte alls har samma förmåner till deltagande av aktiviteter som är subventionerade av skattepengar vilket de som bor inne i stan av. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det handlar om långsiktig trivsel. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla boende häromkring Vängebygden och även de som bor i stan som åker ut på utflykt till våra vackra naturområden. Det är många turister som besöker Fiby urskog under sommarhalvåret.

    I Vänge så bor det många hundägare så en stor rastgård för hundar saknas verkligen i byn. Man har renoverat lekplatsen och byggt ett utegym så en hundradtgård vore ett bra komplement för invånarna i Vänge. Viktigt att tänka på är att den ska byggas så den passar även små hundar. Något annat som verkligen saknas i Vänge är papperskorgar att slänga bl.a. hundbajspåsar i. Som det ser ut nu så är det många hundägare som inte plockar upp då det är en stor avsaknad av papperskorgar. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att skapa en bra mötesplats och miljö som är säker för hundägare och hundar. Det blir en trevlig plats att mötas på. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Detta är något som fungerar idag och över tid. Behovet finns och kommer att fortsätta finnas. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla hundägare. 

    Vi har i 3 års tid jobbat med förslaget att få en riktig lekplats i ”centrum” av Skogstibble bredvid kyrkan vid Sockenstugan. Då vi har diskuterat detta med kyrkan så har dom bistått med pengar till en sandlåda och ett barnvagns skjul och ett rum i Sockenstugan där vi kan låsa in leksaker för Öppnis verksamhet. Mer pengar finns inte att bistå med enligt deras budget tyvärr. Det utökas hela tiden med barnfamiljer i Skogstibble. Det vore så trevligt med en riktig samlingspunkt för alla dessa! En riktig lekställning, gungor, några bänkar och liknande.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att jag vet att det skulle gynna och uppskattas av såå många, gamla som unga! Dessutom har vi kämpat med kyrkan i 3 år om detta nu och dom har hjälpt till så mycket dom bara kunnat fastän ekonomin inte talar för det.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Absolut! Det är en stor gemenskap i denna bygd och alla vill fortsätta att ha det så. Och det blir ännu lättare med en gemensam samlingspunkt. Det är så mysigt och fint i Skogstibble, lätt att parkera. Det saknas bara en riktig lekplats!

    Vem har nytta av förslaget?

    Barnfamiljer, farmödrar, mormödrar, de som har besökt kyrkan i olika sammanhang, de som hyr Sockenstugan, Öppnis-verksamheten.

    Samlingslokal i Vänge med ungefär de möjligheter som Församlingshemmet hade tidigare. Gärna med nyckel på t ex Pastorsexpeditionen eller fd Macken, inte i Uppsala.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För det behövs en mötespunkt där både barn , ungdomar och vuxna kan vara tillsammans! 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla föreningar: VHF, Lions, Friluftsfrämjandet, Samfälligheten, Hagby IK, Hagunda IF, m fl.

    Önskar belysning vid lekplatsen High chaparall, vintertid blir det kolsvart tidigt på eftermiddagen, mina barn har åkt pulka i backen med ficklampor. Sen önskar jag att lekparken utvecklas med någon form av skateramp/skatepark/parkour så de äldre barnen/ ungdomarna får något som lockar till rörelse och aktivitet. Finns ju gott om plats där. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Tror det skulle leda till att man utnyttjar high chaparall mer. Att den kan bli en naturlig samlingsplats som kan skapa gemenskap i byn och för olika åldrar

    Vem har nytta av förslaget?

    Familjer,barn och ungdomar.

    Ett miljöförslag, vi måste minska våra ljusföroreningar kraftigt då det stör både människor, flyttfåglar och insekter som får helt andra levnadsmönster än det som är normalt. Ni gör mycket i kommunen för att minska miljöförstöring på andra håll men det är av stor vikt att minska ljusföroreningarna. Ska vi ta miljöarbetet på allvar så är det av högsta vikt att endast tillåta lampor riktade nedåt, minska ljusstyrkan på stadsbelysning och ha en god miljöpolicy gällande ljusföroreningar. Det har vi goda exempel på i andra länder. T ex ön La Palma en av Kanerieöarna.

    I stadens ljus ser inga människor stjärnor och det stör dygnsrytmen och fyller ingen större funktion egentligen. Det ger dessutom en falsk trygghet att ha massor av lampor tända. Det slösar enorma mängder energi som vi skattebetalare får stå för. Speciellt för oss som inte bor i dessa upplysta områden. Jag valde att bo på landet för att få se vintergatan på natten inte att se ljusföroreningarna som en ljus vägg åt det hållet staden ligger.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Därför att ska vi ta miljöfrågan på allvar så är ljusföroreningar en viktig del precis som klimatfrågan och miljöfrågan. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Vi räddar många insekter som är en extremt viktig del i näringskedjan eftersom många insekter blir förvirrade och steks till döds i de varma ljuskällorna. Flyttfåglar blir förvirrade och det är ohållbart med detta starka ljus mitt i natten. Det finns ingen anledning till detta enorma energislöseri.

    Vem har nytta av förslaget?

    Samtliga människor i Uppsala kommun.

    Vi som bor på landet ofta inget alternativ till att köra bil. Jag själv har 5 km till närmsta busshållplats och mina föräldrar har 6 km till närmsta busshållplats. Jag tycker det är orimligt att vi som bor på landet inte ska få ha samma tillgång till Uppsala stad med de aktiviteter som subventioneras av skattepengar på samma sätt som de som har möjlighet att cykla, gå eller åka kommunalt.

    Vi som är beroende av att köra bil måste få ha rättvis tillgång att parkera i staden utan att det ska kosta lika mycket som en trärättersmiddag på en restaurang. Att gå till tandläkaren ska inte behöva kosta 100 kr extra för att jag måste parkera min bil. Att få gå på regelbundna läkarbesök på akademiska sjukhuset ska inte behöva kosta som halva högkostnadsskyddet som en månadskostnad. Alla är inte helt friska och orkar cykla överallt men man måste vara ordentligt sjuk för att få handikapptillstånd för att parkera. Därför är ger en sänkt p-avgift bättre tillgång till staden för oss som bor på landet. 

    Fäll ihop
  9. Kontakt


    Kontakta kommunens landsbygdsstrateg

    Kontakta kommunens landsbygdsstrateg Malin Ohlsson

    Telefon: 018-727 87 81
    Fäll ihop