Medborgarbudget på landsbygden

  1. I korthet


    Nu ska vi ta till vara på alla de idéer som finns bland de 50 000 personer som bor på landsbygderna i Uppsala kommun. Det gör vi genom ett pilotprojekt inom medborgarbudget, en femårig satsning med start 2018. Lokalt engagemang är nämligen en av inriktningarna i Uppsala kommuns landsbygdsprogram.

    Syftet är att öka det lokala engagemanget och möjligheten för landsbygdsbor att påverka sin närmiljö och sin bygds utveckling.

    Läs mer om landsbygden i Uppsala kommun.

    Fäll ihop
  2. Det här är medborgarbudget


    Medborgarbudget är ett samlingsnamn för olika metoder som används för att involvera medborgare i beslutsprocesser om hur kommunens resurser ska användas. Det finns olika typer av dialogformer att kombinera metoden med.

    Metoden beskrivs ofta som en form av medbestämmande. Det betyder att du som invånare är med och lämnar förslag, prioriterar och fattar beslut.

    Positiva effekter av medborgarbudget

    Det finns flera positiva effekter av att arbeta med medborgarbudget. Engagemanget hos berörda invånare ökar när de får möjlighet att vara delaktiga i processen. Dessutom ökar deras kunskap om den komplexa verksamhet som kommuner har ansvar för. Medborgarbudget ger även en möjlighet för förtroendevalda att få större kunskap om invånarnas behov, värderingar och prioriteringar.

    Fäll ihop
  3. Fem år, fem områden


    Pilotprojektet ska pågå i fem år. Respektive år prioriteras ett visst område vilket består av tre till fyra bygder. De fem områdena är uppdelade i relation till stråk och pågående samarbeten och/eller naturliga kopplingar mellan orterna. Områdena har olika förutsättningar, exempelvis varierar antalet invånare.

    En karta som visar vilka bygder som ingår i vilket område gällande genomförande av medborgarbudget.

    Karta över den tänkta uppdelningen i fem områden. De olika färgerna visar vilka områden vi ska arbeta med samtidigt. 

    Hur stor budget varje område får beror på antalet invånare. Varje område tilldelas 60 kronor per invånare, men maxbeloppet är 900 000 kr för ett område. Budgeten justeras inför varje år utifrån uppdaterade befolkningssiffror. Siffrorna nedan bygger på 2016 års befolkningsstatistik.

    Kostnaden för medborgarbudget i landsbygdsutvecklingen är beräknad att genomföras inom kommunstyrelsens budget för landsbygdsprogrammet.

    Område 1

    Bygder: Järlåsa, Vänge, Södra Hagunda

    År för genomförande: 2018

    Invånare och budget: 8 803 invånare ger 528 180 kronor.

    Område 2

    Bygder: Björklinge, östra och västra Bälinge

    År för genomförande: 2019

    Invånare och budget: 14 070 invånare ger 844 200 kronor.

    Område 3

    Bygder: Gamla Uppsala, Storvreta, Vattholma och Skyttorp

    År för genomförande: 2020

    Invånare och budget: 11 387 invånare ger 683 220 kronor.

    Område 4

    Bygder: Vaksalaområdet, Rasbobygden

    År för genomförande: 2021

    Invånare och budget: 6 736 invånare ger 404 160 kronor.

    Område 5

    Bygder: Danmark, Funbo, Almunge och Knutby

    År för genomförande: 2022

    Invånare och budget: 8 586 invånare ger 515 160 kronor.

    Fäll ihop
  4. Processen steg för steg


    Processen pågår i cirka ett år per område och är uppdelad i stegen mobilisering, medborgarbudgetprocessuppföljning, samt utvärdering.

    Mobilisering

    Mobiliseringsfasen pågår i 2 till 3 månader. Den syftar till att sprida information om projektet och att få både föreningar och privatpersoner att engagera sig. 

    För att driva arbetet i mobiliseringsfasen utses en arbetsgrupp om totalt åtta personer. Arbetsgruppen arrangerar bland annat informationsmöten och förbättringspromenader.

    Arbetsgruppen består av tre politiska representanter vilka utses av kommunstyrelsen, samt av fem lokalt engagerade invånare vilka utses under lokala informationsmöten.

    Arbetsgruppen ordnar därefter ett antal informationsmöten och arrangerar även så kallade förbättringspromenader. Promenaderna genomförs på olika platser inom det aktuella området. Till dessa bjuds bygdens invånare in, politiker, tjänstepersoner från olika organisationer samt det lokala näringslivet.

    I slutet av förbättringspromenaderna samlas alla deltagare och tillsammans lämnas idéer in som tas tillvara i medborgarbudgetprocessen.

    Medborgarbudgetprocess

    Den andra fasen pågår i 6 till 7 månader och består av faserna idéinlämning, verifiering av projektidéer, röstningsstart, röstning samt genomförande.

    Ideinlämning

    Under perioden för idéinlämning får både grupper och individer i det geografiska området lämna förslag och idéer på hur medborgarbudgeten kan användas. Under dessa två månader arrangeras förbättringspromenader för att nå ut till så många som möjligt och ge bakgrundskunskap om områdets förutsättningar.

    Verifiering av projektidéer

    När idéinlämningsfasen är slut ser kommunens tjänstepersoner igenom idéerna, om de går att genomföra och vad de skulle kosta. De tar också fram en tidplan för varje idé.

    Röstningsstart

    Vid röstningsstart får alla de som lämnat in idéer möjlighet att presentera dessa muntligt på ett möte i området. Idéerna presenteras även på webben.

    Röstning

    Det är arbetsgruppen som beslutar om hur röstningen ska gå till och när den börjar. Någon form av registrering kommer att krävas för att få rösta.

    Genomförande

    Efter att några idéer har vunnit omröstningen kommer projekten att genomföras. Av vem och hur de vinnande idéerna genomförs har bestämts under verifieringen. Under genomförandet stöttar kommunen de vinnande förslagen med rådgivning eller mindre utföranden om det var överenskommet.

    Uppföljning

    Pilotprojektet avslutas med en cirka en månad lång uppföljning. Under denna period samlas invånarnas, tjänstepersonernas och politikernas erfarenheter in. Erfarenheterna från det första året kan komma att påverka upplägget för de kommande åren.

    Under efterföljande år ska ett antal möten hållas i det geografiska området. Mötena syftar dels till att utvärdera vad som gått bra eller mindre bra, dels till att samla ihop de idéer som inte gick vidare i omröstningen och se om de kan genomföras på annat vis.

    Utvärdering

    Efter den första medborgarbudgetprocessen är det viktigt att utvärdera vad resultatet av pilotprojektet har blivit. Utvärderingen kan ske både genom enkät och minst ett uppföljande stormöte i bygden under efterföljande år. Utvärderingen av det första året ska presenteras för kommunstyrelsen.

    Resultatet tas om hand i medborgarbudgetprocessen efterföljande år. För att projektet ska bli så bra som möjligt är det viktigt att processen är levande och att det finns möjlighet till förändringar i arbetssätt.

    Fäll ihop
  5. Informationsmöten


    Under 2018 bjuder vi in till bygdemöten med information om medborgarbudget. Förutom information om medborgarbudget kommer du kunna nominera lokala personer till en arbetsgrupp och träffa andra ortsbor för att få idéer kring bygdens utveckling. 

    Kommande möten 2018

    Möten och promenader, där idéer för lokal utveckling tas fram, hålls i slutet av sommaren och i början av hösten. Datum publiceras på den här sidan längre fram.

    Genomförda möten 2018

    11 april Järlåsa bygdegård

    Se presentation från mötet 11 april (PDF, 692 KB)

    Läs minnesanteckningar från mötet 11 april (PDF, 352 KB)

    24 april Vänge 

    Se presenation från mötet 24 april  (PDF, 681 KB)

    Läs minnesanteckningar från mötet 24 april  (PDF, 299 KB)

    8 maj Ramsta

    Se presenation från mötet 8 maj (PDF, 5 MB)

    Läs minnesanteckningar från mötet 8 maj (PDF, 518 KB)

    Fäll ihop
  6. Arbetsgrupp


    Arbetsgruppen ska se till alla tre områdenas bästa och arbeta för att processen blir så bra som möjligt. De är projektets ambassadörer och hjälper till att sprida information lokalt. Gruppen är vald via webbröstning och vallokal. Den består av:

    • Moa Geidnert, Vänge, 14 år (Vänge)
    • Ola Carell, Balingsta, 29 år (Södra Hagunda)
    • Karin Cleve Ettemo, Dalby, 47 år (Södra Hagunda)
    • Cecilia Kärnbo, Ramstalund, 52 år (Södra Hagunda)
    • Malin Hellblom, Järlåsa, 47 år (Järlåsa)

    I arbetsgruppen ingår också tre kommunalråd från Uppsala kommun: Erik Pelling (S), Maria Gardfjell (MP) och Therez Olsson (M).

    Moa Geidnert, Vänge, 14 år (Vänge)

    En fråga Moa tycker är viktig är att alla ska ha en möjlighet för socialt umgänge. T.ex en lokal som kan hyras, med ordentligt kök och förvaring. Ungefär som en bygdegård. Moa kan också representera ungas vilja.

    Ola Carell, Balingsta, 29 år (Södra Hagunda)

    Ola är driven, engagerad och ser inga hinder. Han har arbetat med projekt såväl professionellt som i ideella föreningar.

    Karin Cleve Ettemo, Dalby, 47 år (Södra Hagunda)

    Karin är engagerad till att förbättra för boende i området samt locka fler ut på landet. Det behövs smartare kommunikationsmöjligheter, bättre möjligheter till att använda cykel som transportmedel, hållbara lösningar för att lokalt främja fysisk aktivitet utomhus/inomhus året runt, både för barn och vuxna. Alldeles för många sitter inne om kvällarna eller skjutsar sina barn till/från aktiviteter i stan. Eftersom Karin arbetar på kommunikationsstaben i kommunen och har hon viss insyn i och förståelse för olika arbetsprocesser och vikten av delaktighet i utvecklingsarbeten.

    Cecilia Kärnbo, Ramstalund, 52 år (Södra Hagunda)

    Jag jobbar som översättare och stortrivs i Ramstalund, där jag har bott i dryga tio år. Jag vill gärna vara med och jobba för att det här pilotprojektet ska bli en framgång som stimulerar lokalt engagemang och verkligen ger invånarna möjlighet att påverka sin närmiljö. Är själv ingen idéspruta men bra på att analysera, strukturera och kommunicera andras idéer!

    Malin Hellblom, Järlåsa, 47 år (Järlåsa)

    Malin har en god lokal förankring och är känd och omtyckt i Järlåsa. Hon har länge varit engagerad i "Järlåsa i samverkan" och är van vid utvecklingsarbete och bygdeutveckling.

    Fäll ihop
  7. Skicka in ditt förslag


    Fram till 15 oktober kunde du som bor i eller kring Järlåsa, Vänge och Södra Hagunda skicka in ditt förslag för hur området ska bli bättre att bo och leva i. Dessa bearbetas just nu av kommunen, av arbetsgruppen och förslagsställarna. Totalt finns det 528 180 kronor som ska fördelas ut till de förslag som till slut röstas fram och ska genomföras.

    Se alla förslag som har kommit in

    Till nytta för många

    Pengarna ska användas till något som är till nytta för många och de förslag som genomförs ska vara tillgängliga för allmänheten. Förslaget du lämnar in kan därför inte vara något som bara du eller en enskild förening har glädje och nytta av.

    Hur pengarna kan användas

    Flera förslag kommer att dela på pengarna för att fler ska få chansen att genomföra sina idéer. Efter att du har lämnat ditt förslag hjälper vi dig att räkna ut vad det kostar. projektet får inte innebära några kostnader efter att projekttiden är slut. Pengarna används för att genomföra förslaget och tillfaller inte den som lämnar in förslaget. Om flera förslag som liknar varandra lämnas in kan de komma att slås ihop.

    Alla förslag granskas

    Innan ditt förslag går att rösta på kommer det att granskas av stadsbyggnadsförvaltningen för att bedöma en kostnad för förslaget. För att gå att rösta på måste förslaget följa reglerna för Medborgarbudgeten, och förslaget får inte bryta mot Uppsala kommuns policyer eller mot lagen. Det får heller inte innebära att något byggs på detaljplanerad mark.


    Därefter granskas förslaget utifrån dess genomförbarhet, jämställdhets- och barnperspektiv innan röstningen börjar. Det beror på att medborgarbudgeten ska resultera i något praktiskt genomförbart som är till nytta för så många som möjligt. Om förslaget är en fysisk investering ska den kunna förvaltas i minst fem år.

    Få hjälp med att skriva och lämna in ditt förslag

    Vi kommer att anordna möten där anställda på Uppsala kommun som jobbar med medborgarbudgeten finns till hands för att hjälpa till med förslagen och svara på frågor. Tid och plats för dessa möten kommer inom kort.

    Exempel på förslag

    Här är några exempel på vad förslagen inom medborgarbudget kan handla om, men alla idéer är välkomna!

    • Småskaliga fysiska investeringar (till exempel lekplats, utegym, hundrastgård eller liknande)
    • event och arrangemang (till exempel konsert, fest, marknad eller liknande)
    • förstudie till ett större projekt
    • delfinansiering för att driva ett större projekt (till exempel via Upplandsbygd)
    • nya mötesplatser och ökad samverkan för lokal utveckling
    • studiecirklar, workshops, skrivarstuga eller liknande.
    Fäll ihop
  8. Inkomna förslag


    Här publicerar vi löpande alla förslag som kommer in. Alla förslag ska sen granskas för att se vilka som tar sig vidare till en omröstning. 

    Se alla inkomna förslag på en karta

    Jag föreslår att det sätts upp en busskur vid hållplatsen Järlåsa brandstation. Det var sagt från början när 72:an genom Järlåsa gjordes om att det skulle bli en, och fundamentet är redan där. Bara busskuren som fattas. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Därför att det inte är kul att stå i ösregn, snö, gassande sol eller när man är trött. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja, står den där så utnyttjas den automatiskt. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som åker buss eller som funderar på att byta bilen mot buss. 

    Cykelväg från Järlåsa samhälle till siggefora camping och bad. Idag är vägen smal och det är en 70väg men de flesta kör 90 så det är farligt att cykla speciellt för barn och tonåringar.

    Flera morgonturer med bussen som går Östfora till Järlåsa så fler kan pendla och så att gymnasieungdomarna kan komma in till skolan i tid och även kunna utnyttja sina sovmornar. Idag går en buss 7.10. ej under lov.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det skulle underlätta för oss som bor utanför samhället. Och man behöver inte välja skola efter hur de passar bussarna så man kommer i tid.
    Cykelväg så att ingen behöver bli påkörd.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla i och utanför Järlåsa samhälle.

    En hundrastgård. En inhängnad bestående av två delar en mindre gräsyta för aktiv hundträning (ex lydnadsträning, agility) med sin hund, enskilt eller i grupp. En större del för lek och bus, gärna lite kuperad skogsmark som ger möjlighet till lite mer träning ( uppletande, inkallning), med lös hund i kontrollerad form.

    Det bör finnas någon bänk, soptunnor och kanske hundpåsar (i en tidigare kommun sponsrade företag i kommunen för detta till allmänna uppsatta platser). Det ska inte vara bokningsbart utan man får nyttja hagen då den är ledig eller i samspråk med de som då är där. Ingen som kan ha ensamrätt ( brukar fungera då jag idag nyttjar hundrastgårdar i Uppsala som fungerar bra ex Eriksberg och Stabby).

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det ger människor möjlighet att låta hunden rusa av sig i en inhägnad utan risk för att smita, kan där träna på inkallning i bra miljö. Under sommarens koppeltvång kan man låta hunden springa av sig. Som hundägare kan du få tips och råd av andra hundägare då det blir en samlingsplats för hundägarna i området. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Hundägarna blir fler och fler så behovet av stöd och kunskap om hundägande ökar. En inhägnad ger även dem som är mer ovana att träna hund möjlighet att göra det utan att hunden sticker iväg och orsakar skada (olycka, jaga vilt, skrämma folk eller själv kommer till skada). 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som har hund, både de som aktivt jobbar med sin hund och de som har sin hund till ”bara” sällskap. En samlingsplats för utbyte av erfarenhet och kunskap. Hundar får också möjlighet att socialisera med andra hundar om ägaren tillåter. 

    Jag skulle vilja se en större och bättre lekplats som inte är undangömd i skogen och bättre parkerings möjligheter när man ska ner och leka i byn. Bor några kilometer upp mot kyrkan och då måste vi ta bilen för att leka och då utan parkering blir det att man aldrig gör det. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För det behövs en mötespunkt där både barn , ungdomar och vuxna kan vara tillsammans! 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det föds barn varje år och det byggs nys hus där familjer oftas flyttar in! 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla barnfamiljer och många andra. 

    Vi bor ca 1km från Järlåsa mot Östfora och tycker att behovet av en säkrare väg för gående och cyklister är jättestort fram till kyrkbyn. Det skulle behövas en gång och cykelväg. Det rör sig otroligt mycket barn längs vägen och även mycket vuxna som motionerar eller går med sina hundar. Eller som helt enkelt bara ska ta sig vidare med buss från Järlåsa. Många bilister håller sig inte till hastighetsgränsen och det är många farliga krön och kurvor. Jag har själv fått slänga mig mot diket flera gånger för att undvika att bli påkörd och det är bara en fråga om när tills det händer något allvarligt.

    En gång- och cykelväg skulle hjälpa många och våra barn skulle kunna ta sig lättare till skolan, kompisar och träningar. Vi föräldrar skulle slippa ha en klump i magen varje gång våra barn ger sig iväg. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att få en säkrare väg och för att jag tror att fler skulle cykla eller gå om det blev en gång och cykelbana. Många barn skulle sluta åka skolbuss eller ha skolskjuts och cykla istället. Fler skulle ta cykeln ner till affären eller bussen istället för att ta bilen. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla. Det är alla målgrupper som rör sig på vägen. Vi bor precis bredvid vägen och ser allt från mammor med barnvagnar, barn, vuxna, husdjur och pensionärer. 

    Jag vet inte om budgeten kan användas till det här förslaget men jag tycker att det är viktigt att ta upp det ifall möjligheten finns. En byggnation av en säkrare passage över 72an i anslutning till pendlarparkeringen/handlarn. Det kan räcka med ett bevakat (trafiksignal) övergångsställe. Jag har passerat 72an då och då. Det är jätte bra att hastigheten har blivit sänkt men tyvärr så dundrar majoriteten av trafiken förbi i 70km/h ändå. Så det är väldigt svårt och farligt att passera vägen. Tänker framför allt på barn som kanske är på väg från skolan och äldre som ska till hanldarn. Men alla skulle ha nytta av det innan en olycka händer.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att det ska bli säkrare innan en olycka händer. Hoppas att våra politiker och våra kommun o trafikverket någon gång ska lyssna på oss på landsbygden och inte bara på stadsbor, alla människor har lika värde och varför ska våra barn som ska fortsätta att ro om vårt finna land risker livet. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja, det kommer kunna användas i många år.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla kommer ha nytta av det. Framför allt äldre och barn.

    Sätta upp farthinder på länsväg 620 utanför skolan för att få ner hastigheten. Barnen korsar vägen till och från skolan. Dessutom behövs en trottoar vid infarten till skolan, så att barnen inte behöver gå på vägen där såväl skolbussar och bilar kör. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Viktigt att barnen har en säker väg när de tar sig till och från skolan. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja, viktigt att visa att alla barn i Uppsala kommun har rätt till en trafiksäker väg till och från skola och förskola. Vi ska ju vara Sveriges bästa landsbygdskommun, så låt oss visa att vi är det. Det handlar om barn och deras säkerhet. Det finns inget viktigare. Det är en engångskostnad som inte kan mätas med människoliv. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Familjer med barn på Järlåsa skola och/eller förskola samt personal som arbetar där. 

    Mitt förslag är att budgeten i sin helhet används till den totalt oacceptabla vattenlösningen i Järlåsa som innebär att det råder strängt vattenförbud under somrarna. Detta bör sedan länge vara åtgärdat men har år efter år skjutits upp. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Samtliga.

    Bygge av en cykelväg mellan Järlåsa och Vänge.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att kunna bidra till en bättre miljö genom att cykla istället för att åka bil och för att bidra till en bättre folkhälsa genom att ge alla möjlighet att röra på sig lite mer och säkrare. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Genom att jag tror att fler väljer att ta cykeln istället för bilen och det bidrar till minskaf biltrafik, slitage på vpra vägar och en bättre luft och miljö.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som vill röra på sig och bidra till en bättre miljö.

    Regnskydd vid busshållplats Järlåsa station för påstigande som reser mot Sala/Heby.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Idag saknas regnskydd.  

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Så länge busstrafik till och från Järlåsa är aktuellt behövs detta.

    Vem har nytta av förslaget?

    Samtliga bussresenärer som reser mor Sala/Heby.

    Ett tågstopp för upptåget vid Järlåsa. Fått berättat för mig att det är svårt på grund av att det är enkelspårig räls denna sträcka. Men just här vid Järlåsa delar sig spåret så borde inte vara omöjligt att stanna vid Järlåsa och hämta upp folk, då man allt som oftast ändå får stanna tåget här för att släppa förbi andra tåg. Det enda som behövs göra är att gjuta en liten plattform och sätta upp en UL-automat eller liknande. (Vilket inte borde kosta miljoner).

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det skulle göra de flertalet pendlare som bor i bygden, inklusive mig själv, väldigt glada då det förenklar pendlandet. Det skulle göra bygden mer levande också och boendet här mer attraktivt. Många från Uppsala/Sala skulle överväga flytta ut hit om det blir så "nära" stan. Och kan på sikt hjälpa mot den stundande husbristen.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Orten kommer växa explosionsartat om det går att åka tåg till Uppsala på några minuter. Tillgången till billigare och framför allt fler bostäder gynnar hela kommunen.

    Vem har nytta av förslaget?

    Skolbarn, arbetande pendlare och äldre skulle ha stor nytta av att kunna ta sig fortare och smidigare till Uppsala eller Sala. Så i stort sätt alla. 

    Busshållplatserna är i skriande behov av sopkärl! Just nu slängs skräp på marken eftersom det inte finns någonstans att lägga skräpet. Det ser smutsigt och inte alls välkomnande ut.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att vår bygd ska hållas ren och se välkomnande ut. Järlåsa ska inte behöva se ut som en soptipp!

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Eftersom den ansvariga instansen för renhållningen (vet ej vem det är?) inte gör sitt jobb så kommer detta innebära att Järlåsa får ett mer presentabelt utseende, vilket i längden kan göra bygden mer attraktiv för potentiella nya invånare, vilket i sin tur kan stärka landsbygden.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla i Järlåsa.  

    Undersöka möjligheten till framtida vattenförsörjning i Järlåsa genom en förstudie om vattenflöden i området. Dagens situation med en förorenad vattentäkt och att man måste fylla på pumpstationen med vatten som transporteras i bil från Uppsala är ohållbar. Ett intressant företag i sammanhanget är Water Revival Systems, se mer på www.wrs.se ifall inte kommunen eller Uppsala vatten har tid och resurser. Kanske det redan finns all kunskap som behövs? Börja med en koll om vad som finns gjort.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att vi inte har någon information om framtida vattenförsörjningsplan. Samtidigt cirkulerar många rykten om att vattentillgången är väldigt god hos grannar med egen brunn, de fyller upp pooler utan problem. Andra påståenden är att det finns stora vattenläckor norr om samhället. Ingen har dementerat eller bekräftat. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Vattenförsörjningen är grunden för att Järlåsa ska kunna utvecklas. T ex så vill man inte satsa på ett tågstopp med hänsyn till att samhället inte kan byggas ut pga dålig vattentillgång.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som bor i Järlåsa och som har kommunalt vatten.

    Belysning av skidspår i Hammarskog.

    Belysning vid lekplats i Vreta.

    Biokväll på Wik slott. Med popcorn, sköna stolar och bra bioduk. I gymnastiksalen till exempel. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det kan föra samman bygden och bidra till en levande landsbygd.

    Vem har nytta av förslaget?

    Från gammal till ung.

    Cykelparkering vid västergärde busshållplats vid väg 55.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Brist på cykelställ/parkering gör att folk slänger cykeln i diket och/eller låser fast i vägskyltar. Inte ovanligt att det ligger en hög med cyklar i vägkanten

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Viktig fråga för många. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla åldrar, i synnerhet barn och ungdomar som åker till skolan.

    Cykelväg från banvallen till Wik slott.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att skapa en levande landsbygd kikt den satsning dom gjort på cykelväg mellan Fjärdhundra och Örsundsbro i Enköpings kommun. Jag ser en möjlighet för bygden att blomstra med kaféer och lantbodar då allt fler kommer cykla leden till Wik slott som är en jättepopulär badplats och utflyktsplats. Det skulle även vara en enorm förbättring ur miljösynpunkt då nästan alla tar bilen till Wik och alla boende i trakten tar bilen för att landsvägen är för smal att gå på.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Att välja cykel istället för bil blir alltmer populärt och folk vill ha utflyktsmål på sin cykeltur. Det kommer blir en alltmer populär led ju längre tiden går. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som kan ta sig fram på cykel eller till fots. Hela byggden då landsvägen är farlig att gå på eftersom den är hårt belastad men den enda vägen barn som vuxna kan ta för att komma till bussen vid 55an eller Wik slott. 

    Elljus (solcellsdrivet) vid grusslingan i Hammarskog.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Främja hälsa och besökare vid Hammarskog. Idag finns endast ett par ljuslyktor vid herrgården. Många vill kunna röra sig i även under årets mörka delar. Alternativet blir att åka bil till annan anläggning för att motionera/träna/promenera/leka eller stanna hemma. Hammarskog är vår samlings- och rekreationsplats i bygden, dock endast vid dagsljus. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Med möjlighet till lokal reklam på stolpar bör det vara intressant för lokala företag att sponsra/förbinda sig till underhåll. Begränsat behov av underhåll om impregnerat virke används. Dalby bygdegård kan tillfrågas för att administrera kassan för underhåll.

    Vem har nytta av förslaget?

    Boende i Södra Hagunda och besökare från ex. Uppsala. Motionärer, friluftsintresserade, barnfamiljer på utflykt eller bara vill gå med vagnen utan att riskera bli påkörd, hundägare och andra som vill röra sig i naturen vid Hammarskog även efter mörkrets inbrott. 

    Jag tycker att vi borde använda delar av pengarna till att bygga ut fiber till alla som vill ha det. I dagens samhälle är vi beroende av internet för att göra allt från att betala räkningar till att titta på film, och troligtvis kommer vi bara behöva internet mer och mer. Just nu så är internetet inte tillräckligt bra för oss som inte har fiber, om det används av flera personer (bara över 2 där jag bor) så laddar det väldigt länge.

    I Vänge, Järlåsa och Ramstalund vet jag att det finns fiber, men det finns säkert på fler ställen också, där jag bor i byn Skälsta som ligger mellan Hagby och Ramstalund har vi inte fiber och det finns inte i Hagby eller på alla småvägar med bostäder runt om kring. Jag vill att vi ser till så att alla får möjlighet till fiber vilket ger bra internet.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att få bättre internet vilket gör saker mycket smidigare och bättre att bo på landet. En stor nackdel jag känner med att bo på landet är att man är lite utanför men med bra internet så kan man hålla sig uppdaterad på allt som händer.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Som jag sa tidigare så kommer behovet av internet bara öka och öka och man kommer bara behöva det mer och mer så om vi på landet inte har tillräckligt bra internet så kommer vi komma efter och bli utanför på mycket. När man väl har grävt ner fibern så stannar det där väldigt länge, troligtvis tills vi kommer på något bättre och snabbare internet . Så på lång sikt så kommer fiber vara ett otroligt bra användning av pengarna.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla, unga som gamla. Alla har användning av bra internet.

    Jag bor på norra sidan av väg 55 ca 1 km före Ramstalund från Uppsala sett. Vi cyklar gärna och skulle ta cykeln till jobbet i Uppsala oftare med en bättre cykelväg. Nu finns en grusväg på gamla banvallen. Ett problem med den är att det rids på den också. Även om skyltar hänvisar ridande till södra delen av vägen så funkar det förstås inte - hästar håller sig inte så exakt när det finns utrymme. Det blir gropigt över större delen av vägen och det hamnar avföringshögar på cykelsidan också. Bitvis grovt grus stör också en längre cykeltur. Ett annat problem, särskilt mellan Skärfelten och Ramstalund, är att banvallen går långt från 55:an och det finns inga möjligheter att ta sig över dit mellan bilvägarna. Det innebär att man tvingas cykla en längre sträcka på 55:an, där trafiken är både mycket tät och tung, för att nå bostaden.

    Jag önskar bättre förutsättningar, helst asfaltering, på banvallen så att det fungerar att cykla längre sträckor på den. Det behövs också någon ytterligare överfart till väg 55 före Ramstalund. En sådan har funnit med i en tidigare plan då det skulle byggas 2-1-väg på 55:an. Alternativt att cykelvägen, i alla fall bitvis, dras längs 55:an.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att kunna cykla till jobbet.

    Vem har nytta av förslaget?

    De som vill cykla till jobbet.

    Arbeta för att få ner hastigheten på vägen till Wik slott.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att öka trafiksäkerheten.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som rör sig på landsvägen mellan 55an och Wiks slott.

    Jag tycker att en hundgård/rastningsgård för hundar vore toppen här i Ramstalund! Vi är många hundägare här som gärna vill att våra hundar ska få möjlighet att umgås utan koppel utan att andra blir störda/rädda. Hundgården bör placeras inne i Ramstalund, möjligen i närheten av lekplatsen så kan man både rasta hund och barn samtidigt.

    I hundgården, som helst ska vara gräsbevuxen, bör det finnas områden med skugga (stora träd skulle vara bäst och finast). Det är också önskvärt att det finns olika träningsredskap för hundar tex vippbrädor, hinder att hoppa över/krypa under, stockar att balansera på osv. Träningsredskapen bör vara av olika stil så att de kan passa både små och stora hundar.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att underlätta för alla hund- och icke hundägare i detta område.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det kommer alltid att finnas hundägare här.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som äger hund och alla som inte äger hund och som inte gillar när hundar umgås utan koppel (vilket är de flesta ickehundägare). Dessutom tror jag att barn som är intresserade av hundar men som inte har någon egen vill gå dit och titta på hundarna när de leker. 

    En spång/gångväg över Dalbyviken om en sådan kan genomföras utan att störa fågellivet i Dalbyviken. Denna skulle i så fall kunna leda genom kohagen nedanför Dalby bygdegård, och sedan dras lämplig väg över viken för att sedan ansluta i Hammarskog i närheten av fågeltornet vid den relativt nya spång som leder från Hammarskogs herrgård till badplatsen. Spången skulle kunna vara relativt smal (och breddad på vissa specifika ”mötesplatser”) och endast vara avsedd för gående för minimal påverkan på djurlivet i området.

    En sådan gångväg skulle öka tillgängligheten av Hammarskogs friluftsområde för boende på andra sidan Dalbyviken då bilvägen som rundar viken är smal och bilhastigheten ofta hög. Vi är många naturintresserade i området och även förskolan i Dalby bygdegård som redan nu gör regelbundna utflykter till Hammarskog skulle kunna göra dessa oftare och med mindre förberedelser då det med en dylik förbindelse skulle bli gångavstånd till området. Även Dalby-området med sin vackra kyrka och omgivningar skulle bli mer tillgängligt för besökare vid Hammarskog. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att öka tillgängligheten av Hammarskogs friluftsområde för boende på andra sidan viken.  

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Genom en permanent ökad tillgänglighet av friluftsaktiviteter vilket har en positiv inverkan på folkhälsan. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Förskolebarn vid förskolan Dalby Hage samt andra barn och unga i området, naturintresserade i alla åldrar och även äldre, så som boende på Dalbyhemmet. 

    Tennisbana alt. padeltennisbana i Vreta. Jag skulle önska att en padelbana (lik de vid USIF arena/Rosendal) byggs på Midsommarängen i Vreta. Och gärna en plan med basketkorgar också. Midsommarängen är områdets samlingsplats där det i nuläget bara finns fotbollsmål, pulkabacke och en lekplats för mindre barn. Det vore fantastiskt att komplettera med aktiviteter även för ungdomar och vuxna! 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Midsommarängen är området Vretas samlingsplats där det i nuläget bara finns fotbollsmål, pulkabacke och en lekplats för mindre barn. Det vore fantastiskt att komplettera med aktiviteter även för ungdomar och vuxna! 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Jag kan tänka mig att föreningar kan anordna både träningstillfällen (för barn och vuxna) och läger (under skollov tex.) om det byggs en padelbana i Vreta.

    Vem har nytta av förslaget?

    Padel är den snabbast växande sporten i Sverige just nu. Uppsala har, i förhållande till folkmängden, få banor. En padelbana passar alla åldrar, från barn till pensionärer, detsamma gäller basketkorgar. 

    Vi bor på landsbygden med alla de positiva fördelar som finns där. Skog, bad, grannsämja och en levande natur är några. Trots detta så är det svårt att nyttja naturen för rekreation. Det finns få stigar och stråk i naturen som främjar promenader, löpning och cykling. Ska man göra detta så blir det oftast att man är hänvisad till asfaltsvägarna i området. Med tanke på den natur vi har i södra Hagunda med åkrar, fält och vattnet i söder borde det finnas möjlighet till att i natur på stigar, grusvägar, och promenadstråk kunna röra sig i området. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Detta skulle främja

    • gemenskapen och naturliga möten i området
    • öka viljan och möjligheterna för rekreation och fysisk rörelse/träning
    • öka möjligheterna till en levande landsbygd och engagemang
    • möjligheten för att fler skulle välja att cykla och promenera framför att ta bil skulle öka
    • beroende på hur ”leden” skulle dras så skulle naturliga samlingsplatser knytas samman t ex Wiiks slott och rekreationsområde, Västeråkers badplats, Dalby, Hammarskog mfl.

    Både Hammarskog och Wiik är idag bra rekreationsområden men många väljer tyvärr att ta bil dit. Dalby bygdegård och Västeråkers Björk badplats är idag naturliga samlingsplatser för midsommar, loppisar, bad och fest.

    Således så föreslås följande:

    • En arbetsgrupp från södra Hagunda arbetar fram förslag och vilka möjligheter det finns att skapa ”hagundastråket”. Det inbegriper hur stråket skulle kunna dras, vilka befintliga sträckor/stråk/stigar som kan nyttjas samt var nya stråk/spångar behöver skapas.
    • Genomförande av arbetsgruppens förslag. Enkelhet och natur bör vara ledord för gruppen då vi bör nyttja enkelheten som gemenskapen och kontakterna på landsbygden ger.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Genom att knyta an befintliga stråk och naturliga mötesplatser som redan nyttjas ökar sannolikheten att det fortsätter att nyttjas i framtiden. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Främst de som bor i bygden men det finns även möjlighet till utomstående att nyttja stråket. Målet är främst att få befintliga boende i området att nyttja naturen och röra sig i den.

    Utegym och utbyggnad av lekplatsen i anslutning till parkering vid Hammarskogs herrgård.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Främja hälsa och besökare vid Hammarskog. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Begränsat behov av underhåll om impregnerat virke används. Dalby bygdegård kan tillfrågas för att administrera kassan för underhåll.

    Vem har nytta av förslaget?

    Motionärer och friluftsintresserade.

    Utegym med olika redskap i impregnerat trä, liknande det som finns i t ex Lindesbergs kommun. Detta är användbart för fritidsmotionärer i alla åldrar, man kan själv anpassa träningen. Placering i Ramstalund invid fotbollsplanen eller den mindre lekplatsen skulle möjliggöra nyttjande även mörka perioder pga gatubelysningen. I Ramstalund med omnejd finns många motionsintresserade och Ramstalunsd är lätt tillgängligt med buss. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att jag med flera saknar ett tydligt incitament till träning, sedan tidigare aktiviteter i bygdegården upphört. Vi skull gärna träna på enkelt sätt, nära hemmet. Jag har varit på utegymmet i Lindesberg och tänkte genast att detta vill jag göra hemma.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja, denna utrustning förväntas ha väldigt lång livstid, särskilt om den underhålls väl och det finns goda förutsättningar för fortlöpande underhåll och frekvent nyttjanbde av olika personer och grupper i trakten.

    Vem har nytta av förslaget?

    Motionärer i alla åldrar och på olika nivå. Det finns grupper som tränar tillsammans som skulle nyttja detta och inspirera andra som inte tränar idag men gärna skulle göra det om det var enkelt och inte krävde resa in till stan.

    Utegym i Ramstalund, Ballingsta eller Wiks slott.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att arbeta för folkhälsan. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Rörelse och aktivitet är tidslöst.

    Vem har nytta av förslaget?

    Personer från 12 år och uppåt.

    Det finns ett stort intresse för att bygga ett utegym med monkey bar intill lekplatsen i Vreta (midsommarängen/fotbollsplanen). Istället för att föräldrar är passiva medan barnen leker så är det mycket bättre att dom vuxna också aktiverar sig genom att utegymma bredvid lekplatsen :) Likt hur det är gjort i Rosendal.

    Vid Wiks slott finns ett fantastiskt naturområde med många besökare. Jag tror att ett utegym vid Wiks slott skulle komplettera dess fina naturslinga och locka fler besökare till platsen. För många som bor i Balingsta med omnejd är det ganska långt till närmaste gymmet och man är beroende av bil för att komma dit. Ett utegym vid Wiks slott gör att träningen blir närmare hemmet och för många är det inom cykelavstånd, vilket är ju bra för miljön.

    Vägen till Wiks slott är dessutom populär för cyklister och det känns därmed naturligt att ha ett utegym som mål för cyklisterna. Sist med inte minst är ett utegym i naturen gott för kropp och knopp och utöver det billigt (gratis) vilket gör att fler kan träna och detta främjar ju folkhälsan. Dessutom är läget perfekt då du direkt efter träningen kan njuta av ett dopp i viken. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Jag vill genomföra förslaget så att fler som bor i närheten av Wiks slott kan ha tillgång till träning och ett aktivt liv utan att behöva ta bilen till stan. Jag vill att Wiks slott blir en mer attraktiv plats att besöka för människor i alla åldrar. Jag vill att det ska finnas mer att göra vid Wiks slott som är tillgänglig för alla.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Tanken är ju att utegymmet kommer att finnas kvar i flera år så att flera generationer kan använda det. Dessutom är en bättre hälsa som kommer i samband med ökad möjlighet till träning gott för samhället och individen långsiktligt. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Från tonåringar och uppåt.

    Utomhusbio Wik, Vänge, eller Hagby fotbollsplan med popcorn, korv, läsk till försäljning. Kan vara en marknadsdag också där folk betalar för att ha ett stånd och sälja sina närodlade produkter och så på kvällen är det utomhusbio.

    Varför ska förslaget genomföras?

     För att få en levande landsbygd. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det kan vara en återkommande aktivitet. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Gammal som ung.

    Vi är två dagmammor i Ramstalund som önskar utveckla stora lekparken i Ramstalund. Vi önskar bla:

    • En paviljong eller något slag av solskydd att sitta i.
    • Nya gungor kanske någon för dom mindre barnen.
    • Någon rolig klätterställning eller varför inte en liten lekstuga.
    • Ett sandbord i sandlådan så barnen kan servera sina sandkakor ifrån.
    • Byta den stora gungan, alldeles för stora hål så dom små barnen fastnar med fötterna där i.
    • Belysning.
    • Nytt staket runt om lekparken, den som finns idag är riktigt ranglig.

    Vandringsled/skidspår från Dalbyviken utefter Mälaren/Lårstaviken till Wik.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Befrämja friluftslivet, naturkontakten och folkhälsan.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    En del grundarbete är redan gjort i och med att delsträckor är röjda och betas av nötkreatur. Blir förslaget genomfört kommer det att bli självbärande eftersom människors nyttjande kommer att underhålla stigen.

    Vem har nytta av förslaget?

    Dels alla som bor i berörda områden, som med detta kommer att underlättas att ge sig ut i naturen samt att få närkontakt med sjön. Dels de som besöker Hammarskog som kommer att få ytterligare områden att vandra i.

    Cykelställ och solcellbelyst vindskydd vid busshållsplatserna vid Ubby och Ärnesta.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Vid ovan busshållsplatser samlas cyklar i diken, låses fast i skyltar om möjligt. Beckmörkt och oskyddat vid hållplatserna.

    Vem har nytta av förslaget?

    Boende i Södra Hagunda och besökare. 

    Säkrare busshållsplats för de som stiger på/stiger av på busshållsplatsen Viggby1 som är mot åkern/Hammarskog. I dagsläget är det en smal bilväg och inte något extra utrymme alls där bussen stannar när skolbarnen ska hoppa av och sedan gå över vägen för att komma in till den grusväg som leder till hemmet. Vid vintern är det ännu smalare. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Har själv skolbarn som vi i nuläget valt en annan skola till (än Ramsta som tillhör skolskjutsområdet) då vi inte ser det som ett alternativ att låta barnen hoppa av mitt på vägen, särskilt inte vintertid då det dessutom är mörkt. Då Ramsta ligger åt helt fel håll för oss som arbetar inne i Uppsala stad så passerar vi inte heller Ramsta på vägen hem. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Då många nya hus byggts och många nya familjer med framtida skolbarn kommer nyttja denna busshållsplats så kommer den kunna användas i lång tid framöver. Detta innebär också att fler familjer kommer att välja Ramsta skola vilket behövs för att skolan ska finnas kvar. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Barn samt deras familjer då föräldrarna kan känna större säkerhet att barnen kan åka med skolbussen hem och inte riskerar att bli påkörda då de måste hoppa av mitt på vägen. 

    Elljusspår till Hammarskogsområdet . Längs Torpstigen den del som är grusad och plan i idag - 2,9 km långt. Belysning längs spåret så att man kan springa, promenera och åka skidor i denna del av kommunen även när det är mörkt. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att förbättra träningsmöjligheter för de som bor ute i denna ände av kommunen. Folkhälsan är oerhört viktigt och man ska inte behöva åka in till stan för att kunna träna när det är mörkt. Inte miljömässigt att behöva åka till stan för att träna överhuvudtaget.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Helt övertygad om att detta skulle fungera mycket bra på både kort och lång sikt. Hammarskogsområdet behöver sig en uppfräschning och ska inte bara vara ett rekreationsområdet för stadsbor på helger och lov. Även vi som bor här ute kommer ha mer nytta av Hammarskog med ett elljusspår. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som bor i området och även stadsbor vill komma ut och röra på sig när det är mörkt ute. Det blir också mindre trafikfarligt för med ett elljusspår behöver inte folk springa/promenera längs smala landsvägar i mörkret. 

    Utegym vid Hammarskog. En plats i anslutning till lekplatsen där träningsredskap i metall och trä finns för dem som vill genomföra styrketräningsövningar. Redskapen är väderbeständiga men plockas vintertid in för att hålla längre. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att förbättra motionsmöjligheterna i området. Fler behöver röra på sig och folkhälsa är viktigt även på landet. Hammarskogsområdet behöver också ett uppsving och ska inte bara vara ett rekreationsområdet för stadsbor utan även komma oss som bor härute till nytta.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Både för folkhälsan men också för områdets användsningsområde.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla motionsintresserade i området och kanske även stadsbor som är ute och besöker landsbygden. 

    Förbättring av de badplatser som finns i området. Hammarskog och Björks badplats behöver mera sand för att bli mer attraktiva som badplatser. Genom att tillföra sand till Björks badplats behöver man inte längre ha en vägbom utan låta stranden vara tillgänglig för alla. Eller ja ganska enkelt egentligen ska det fortsatt vara vägbom vid Björks badplats så kan sanden läggas vid Hammarskog istället. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att stränderna som finns i området är ganska trista och mest består av lera och gräs. Bada ska man göra vid en sandstrand. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Att fylla på sand är kortsiktigt eftersom sanden behöver förnyas vartannat år. 

    Vem har nytta av förslaget?

    De som uppskattar att bada utomhus. 

    Asfalterad cykelväg från väg 55 till Wiik slott. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det finns ingen trygg väg att promenera/cykla till Wiik slott. Jag är just nu mammaledig så det blir en del promenader. Men eftersom bilarna kör så fort på vägarna vågar jag inte gå på vägen med barnvagnen. Jag tänker också på alla som måste till de olika busshållsplatserna. Jag drar jag mig för att cykla till förskolan nu (cirka 1 km) och tar bilen, vilket är dåligt för miljön. Gör Balingsta tryggare och attraktivare - bygg en cykelväg! Jag hoppas inte det ska krävas en olycka innan ni bestämmer er. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Cykelvägen kommer att vara till nytta för cyklister och löpare många generationer framöver. Idag cyklar många till Wiik slott trots att det inte finns cykelväg. Fler i Balingsta kommer att vilja promenera och cykla istället för att ta bilen om det finns en ordentlig cykelväg. Och fler kommer att vilja cykla till Balingsta.

    Vem har nytta av förslaget?

    Jag tror att ALLA skulle ha nytta av cykelvägen.

    Information/utbildning borde ges i grundläggande trafikregler och skyldigheter vid framförande av fordon, företrädesvis cyklar. Informationen/utbildningen ska med fördel göras via personliga besök i skolan. Efter medverkan i ett informationsmöte får eleven ett 'förarbevis' som visar att barnet deltagit. Tyvärr har den verksamheten för länge sedan upphört från polisens sida.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Min erfarenhet är att stora merparten av cyklister tror att det finns rättigheter i trafiken. Faktum är att det i trafiken enbart finns skyldigheter. Idag finns inget krav att egentligen veta någonting om trafikregler innan man får kasta sig ut bland andra trafikanter. Det är av största vikt att höja medborgarnas säkerhet och medvetenhet om hur det fungerar i trafiken.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ökad trafikkunskap och hänsynsfullhet. En tryggare och säkrare trafik. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla våra barn. Som det ser ut så kommer många av dem bli trafikanter med cykel. 

    Sänkt hastighet genom Balingsta till 40 km/h samt förbi Balingsta förskola 30 km/h. Jag har själv skrivit till Länsstyrelsen om sänkt hastighet, men fick avslag. Efter lite googlande visade det sig att det är extremt ovanligt som privatperson att få igenom detta, men om en kommun står bakom ansökan är chansen större att det går igenom. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det skulle bli tryggare för både biltrafikanter, bussar, tung trafik, cyklister, motionärer och alla barn som bor här. Förskolans utegård ligger precis intill vägen och det skulle bli tryggare och lugnare miljö för både personal och barn.
    Dessutom efter att ha bilat runt i Sverige har vi upptäckt att det i många byar och mindre samhällen är hastigheten 40km/h. Om Uppsala kommun vill värna om landsbygden borde man sänka hastigheten även här och inte bara i stan.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det kostar ingenting alls. Snarare blir det dyrt för samhället om någon skadas eller dör i trafiken. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla. Sänker man hastigheten gör man bilar, bussar, tung trafik medvetna om att köra försiktigt, då många som promenerar/joggar/cyklar rör sig längs vägen. Många skolbarn (över 12 år) cyklar ut till 55an, för att sedan ta bussen in till skolorna i stan. Många barn bor i byn och går längsmed vägen för att besöka varandra. Lite skämtsamt brukar vi kalla en gräsplätt för ”Balingsta IP” mitt i byn och denna är mycket välbesökt av barn och ungdomar som spelar fotboll där. Hit går man eller cyklar. 

    Cykelparkering vid Västergärde 55an. Man ska kunna låsa fast sin cykel. Gärna tak över, så de skyddas mot regn. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Idag finns inget cykelställ där. Många cyklar ut till bussen, speciellt många ungdomar, vilka man särskilt vill uppmuntra att röra på sig. Det går helt enkelt inte att parkera sin cykel bra där nu, då det sluttar brant och det blir snabbt fullt vid vägskyltarna där man vill kunna låsa fast sin cykel. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Rör man på sig med hjälp av cykling så främjar det hälsan. Det blir billigare för samhället med friska människor! Det borde inte kosta något efter att man iordningställt cykelparkeringen.  

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som cyklar. 

    Pendlarparkering vid Ramsta skola. Idag är parkeringen mycket liten, den behöver verkligen byggas ut. Det är nog egentligen ingen formell pendlarparkering idag, tillhör den Ramsta skola?

    Varför ska förslaget genomföras?

    Eftersom det är svårt att hitta parkeringsplats i stan samt mycket dyrt, är enda alternativet att ta bussen in till stan. Ett mycket bra alternativ! Men då måste det också finnas pendlarparkeringar för oss som bor på landet. Bästa platsen för pendlarparkering här är Ramsta skola, pga att man ändå behöver lämna barn på skolan. Detta på grund av att skolbussarna går mycket sent, man kan ej invänta dem, då kommer man strax innan tio till jobbet...

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det kostar inget då det väl är genomfört. Bygden växer troligen på sikt, fler kommer behöva pendla med buss!

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla vi som parkerar där för att ta bussen in till stan för jobb och skola, alla föräldrar som hämtar och lämnar på Ramsta skola. 

    Bättre förbindelser med buss 108! Det finns ett väl utarbetat förslag som skickats in till länsstyrelsen, men de var föga intresserade. Vi kan skicka det till er om ni är intresserade! Bättre bussförbindelser gör att man slipper ta bilen och det är mycket bättre för miljön, billigare för hushållsekonomin. Jag vet att kommunen inte ansvarar för busstrafiken, men kanske kan vara med och påverka i bättre riktning? Det finns också en stor kommunal arbetsplats -Dalbyhemmet- som lättare borde kunna rekrytera personal om bättre förbindelser finns. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att fler ska kunna åka kollektivt även på landsbygden!

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Man lär barn och ungdomar som bor på landsbygden att buss är det första alternativet vid transport tex in till stan. Vi måste åka mer kollektivt, det tjänar miljö och hälsa på. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla i bygden. 

    Svängfil vid Ramsta skola. Många av oss lämnar barn vid Ramsta skola och det saknas en svängfil då man kommer från Enköpingshållet på väg 55. En mörk morgon i november är det oerhört läskigt att bromsa in och göra en vänstersväng här. Man skulle enkelt kunna bygga bort problemet med en refug och svängfil, dessutom sänkt hastighet till 70 km/h!

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att göra det tryggare att leva och bo här. För att minska risken för att olyckor ska inträffa!

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det ger ett hållbart liv på landsbygden. Kan inte se några nackdelar med förslaget! Tryggare färd till skola och arbete för oss. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla fordonsförare som passerar här!

    Gångtunnel Ramsta skola. För att ta bussen in till stan, för arbete och skola, måste man passera 55an. Här måste man springa över vägen, ibland i mörker och regn. Bilarna får köra i 90 km/h. Jag är mycket rädd att något ska hända här. Gör det tryggt genom att bygga en belyst bred gångtunnel! Det vore tryggt för oss som bor här och alla som åker på 55an!

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det skapar bättre trygghet och spar människoliv!

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det ligger nog i allas intresse att trafikförhållandena utanför Ramsta skola blir tryggare. Det är hållbart under en lång tid framöver. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som åker på 55an och alla som behöver åka kollektivt in till stan. 

    På midsommarängen i Vreta är förslaget att bygga ett tak över en yta, med grill plats i mitten och möjlighet att röken kan komma ut i taket. Bygget ska vara i rejäla stockar likt de bänkar som produceras i Hammarskog. Grillen är tänkt likt de som finns vid Dalkarkärret. Ca 8x4 meter så det är möjligt att uppehålla sig under taket.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att bredda på möjligheterna i området, där det finns möjlighet till fotboll i och med att Vreta IF har fixat mål och det finns en fin lekplats. Det skulle möjliggöra att umgås även vid sämre väder, dels spontant, vid idrottsaktiviteter och under midsommarfirande på ängen. Midsommarfirandet är relativt stort och det finns kanske 400-500 personer som årligen samlas på ängen vid midsommar. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det finns en generell vilja att utveckla möjligheter i området och samfällighetsföreningen som sköter Midsommarängen har varit positiv till att utveckla och underhålla ängen. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Tror det kan vara till glädja dels för den idrottsverksamhet för barn 2009 och yngre, som finns på ängen, men även för de som bor i området. Det vill säga barn med föräldrar och den äldre del av de som bor i området kan komma och samlas kring detta. 

    Utbyggnad av badplats vid Hammarskog. Duken släpper och växtligheten tätt inpå lockar blodiglar. Badet kan behöva breddas något pga trängseln. Kombineras lämpligtvis med lättare kioskförsäljning från herrgården på sommaren.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att så många nyttjar platsen både vinter och sommar. I närheten finns mycket för alla.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Dalbyviken behöver hållas öppet. Onrådet lockar även många fågelskådare.

    Vem har nytta av förslaget?

    Både tillresta och boende i närområdet.

    Utegym och belysning Hammarskog.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Hammarskog är mycket välbesökt och många har det som träningsplats, året runt. Belysning skulle gana skidåkarna men även öka säkerhetn för vinterlöpare. Ett utegym skulle komplettera utbudet. Det placeras lämpligtvis intill parkeringen, där det idag finns några bänkar, i direkt anslutning till slingan. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Området nyttjas av fler och fler och ligger i linje med en utvecklad landsbygd och förebyggande hälsa istället för att köra in till stan för träning. Cykelavstånd från Dalby, Västeråker samt Vreta talar för placering där.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla kommuninvånare. 

    Skapa tillgänglighet i outnyttjade lokaler i Ramsta/Balingsta för gemenskap/fritid för gammal och ung. Behovet för människor att mötas är stort även på landsbygden. Detta gäller oavsett ålder och intressen. Olika behov av lokaler för detta borde kunna samordnas på ett effektivt sätt. I Röda Korset som är vår organisation har vi flera behov av lokaler i Södra Hagunda-området.

    Vi vill gärna starta upp Träffpunkt för daglediga, många sitter ensamma hemma. Oavsett anledningen till att man finns hemma på dagtid finns ett behov av en träffpunkt som kan ge sociala kontakter och möjlighet till trevliga aktiviteter. Syftet är alltså att träffas, ha trevligt med fika och olika former av aktivitet om man önskar det. Lokalen för träffpunkt skulle också kunna användas för andra aktiviteter som tex. Röda Korsets grupper för anhöriga till de som drabbats av en sjukdom som t.ex. demens eller annan sjukdom, ungdomsverksamhet, föreningsverksamhet, studiecirklar, gymnastik för äldre och yngre o.s.v.

    Behovet är akut för oss i Hagunda Rödakorskrets att också få tillgång till lokaler för att kunna härbärgera material som vi får från Röda Korsets Kupan i Uppsala, som vi sedan medels återbruk tar tillvara med insatser av alla intresserade i området (skulle kunna vara en aktivitet också i Träffpunkten). Vi tillverkar olika bruksalster som vi försäljer på marknader i området där intäkterna går oavkortat till Hagundakretsens anslag till behövande, både lokalt, nationellt och internationellt. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Lokaler saknas i Södra Hagunda för grupper som samlas för gemensamma aktiviteter på fritiden. Flera tomma eller dåligt utnyttjade lokaler finns i området. Exempelvis finns fina källarlokaler under Balingsta förskola. I Ramsta finns ”Villan” på Ramsta skolas område. Dessa lokaler, som tillhör kommunen, skulle kunna iordningställas så att de uppfyller kraven på tillgänglighet och lämplighet. Lämplig lokal bör vara en som har bussförbindelse nära, vilket gäller de två som föreslås ovan, men fler kan kanske finnas?  

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Träffpunkter för äldre och yngre borde åligga kommunen att hålla på landsbygden likväl som man har det inne i de olika stadsdelarna i Uppsala. Många olika föreningar kan bidra med små hyror om så kan krävas. Samt privata föreningar som önskar hyra lokalen/lokalerna. Genom gemensam planering kan ansvar och skötsel fördelas och organiseras mellan Uppsala kommun och föreningar i området.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla i bygden oavsett ålder som vill lära känna varandra, få något at engagera sig i om så önskas och bidra till gemenskap och utvecklas tillsammans.

    Bygge av gång-cykelväg längs med Skärfältesvägen (väg 596), från Söderby Golfklubb till Vreta alternativt Asplunda. Givetvis skulle en asfalterad väg vara det allra bästa, men en enkel grusväg skulle vara bättre än ingenting alls.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det är i dagsläget många som går och cyklar i området, och många som cykelpendlar till stan, men de allra flesta avstår, inte för att de inte vill, utan för att de inte vågar. Väg 596 är en smal väg, med hög trafikbelastning och även en hel del tung trafik. Hastigheten är 70 km/h men den hastigheten respekteras sällan. Speciellt under pendlingstid är trafiken tät. Att cykla eller gå längs med vägen är i många fall förenat med livsfara. Som förälder är det otänkbart att låta sitt barn cykla här. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Fler och fler flyttar ut och området, speciellt Näs-Focksta växer. Oerhört många barnfamiljer bor i området. Genom att i tidiga år ha möjlighet att välja cykeln, till t.ex. förskolan, ökar sannolikheten för att man fortsätter cykla även som äldre. Det kommer gynna miljö, hälsa, säkerhet och välbefinnande också på lång sikt. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som vill ta sig fram genom att gå eller cykla i områdena Skärfälten, Söderby, Focksta, Stora och Lilla Bärsta, Stabby, Vreta, Ytternäs, Bodarna, Asplunda, samt även alla de som kommer från Dalbyhållet (närmast Högby, Tunaborg, Ubby, Tuna, Hammarskog, o.s.v.) Men även besökare från Uppsalahållet som vill ta sig ut till t.ex. Hammarskog, Wik, Vreta. Alla i området som vill gå eller cykla till/från stan, förskolor, golfklubben, Lurbo, badplats, banvallen, Hågadalen/Nåsten, Hammarskog, o.s.v. 

    Förbättra Wiks bad. Fyll på sand. Komplettera med fler bord, bänkar. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Bästa läget i närområdet. Bra för barn o äldre att bada i en sjö.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Fler blir intresserade att besöka Wik.

    Vem har nytta av förslaget?

    Barn, föräldrar o pensionärer. Alla som vill umgås över generationsgränserna.

    Grus- och spånbelägga alla gångstigar och promenadvägar i Hammarskog. I dag är det bara torpstigen som är grusbelagd och framkomlig för alla. Genom att grus- eller spånbelägga alla stigar i området görs det mer tillgängligt för alla. Stigarna som går från Skogshyddan till Stora Kärret och vidare mot Dalkarskärret är i ett miserabelt skick idag med massor av rötter etc som blir mycket hala och gör det omöjligt att använda barnvagn, cykla eller åka rullstol. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Främja folkhälsan och göra Hammarskog till ett mer använt naturområde för alla.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ja fler som kommer ut och rör på sig och genomföra återhämtning i form av frisk luft och vacker natur.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som rör på sig eller borde motionera. Andra motionärer och de som önskar söka sig utanför Torpstigen i Hammarskog.

    Anläggande av konstgräsplan inom Hagby IK:s idrottsplats. Till de nya arenor som finns och är under uppförande i Uppsala finns det också skäl att genomföra anläggningsförbättringar på landsbygden. Hagby IK bildades 1956 och har sen dess bedrivit fotbollsverksamhet som i princip engagerar alla åldrar (knattar, juniorer, seniorer, ledare, tränare, föräldrar, förtroendevalda etc).

    Min egen erfarenhet och bakgrund - med en uppväxt i Hagby - täcker in alla nämnda kategorier, har således följt en utveckling med en klubb som bedriver en fantastisk barn- och ungdomsverksamhet (med växlande framgång på seniornivå). En fullstor, belyst och uppvärmd konstgräsplan öppnar helt andra möjligheter att bedriva verksamhet. Konstgräsytan kan förslagsvis upplåtas till andra intressenter på dagtid under vardagar. Avsatta landsbygdspengar eller del därav torde kunna fungera som delfinansiering av föreslaget projekt. En högst egen bedömning är att det också finns frivilliga krafter med 'maskinresurser' för exempelvis markarbeten.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Med hänsyn till den omfattande verksamheten och många involverade från flera bygder anser jag förslaget är i linje med begreppet landsbygdsutveckling.  

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Som beskrivet bildades klubben 1956, finns inget som tyder på nedläggning, tvärtom. Befolkningsunderlaget inom upptagningsområdet ökar dessutom stadigt.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla frivilliga krafter som varje vecka under säsong engagerar sig för sina barn, sitt lag och klubben. Inte att förglömma alla utövare, förstås! Värt att veta: Upptagningsområdet för Hagby IK är stort, Hagby, Ramsta, Vänge, Balingsta, Västeråker, Dalby mer marginellt för Järlåsa, Skogstibble och Uppsala Näs.

    Ytterligare gatubelysning i korsningen Kyrkängsvägen-Prästängsvägen i Ramstalund i hörnet mellan företaget Högbergs buss och kornsingen. 

    Envåningshus i radhuslänga med egen ingång, passande för ensamstående och äldre som idag bor i stora dyra hus men vill fortsätta bo i Ramstalund. Mark mot kyrkan vore ett bra läge och bord ekunna byggas av lokala entreprenörer. Kostnad äskas för enbart planering av projektet. 

    Vängebygden

    Det finns ingen kommunal badplats nära Vänge, Fibysjön har en fina möjligheter för det men där är det avspärrat med bom så man kommer inte fram med bil.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Därför att det inte är rättvist mot oss som bor på landet att vi inte alls har samma förmåner till deltagande av aktiviteter som är subventionerade av skattepengar vilket de som bor inne i stan av. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det handlar om långsiktig trivsel. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla boende häromkring Vängebygden och även de som bor i stan som åker ut på utflykt till våra vackra naturområden. Det är många turister som besöker Fiby urskog under sommarhalvåret.

    I Vänge så bor det många hundägare så en stor rastgård för hundar saknas verkligen i byn. Man har renoverat lekplatsen och byggt ett utegym så en hundradtgård vore ett bra komplement för invånarna i Vänge. Viktigt att tänka på är att den ska byggas så den passar även små hundar. Något annat som verkligen saknas i Vänge är papperskorgar att slänga bl.a. hundbajspåsar i. Som det ser ut nu så är det många hundägare som inte plockar upp då det är en stor avsaknad av papperskorgar. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att skapa en bra mötesplats och miljö som är säker för hundägare och hundar. Det blir en trevlig plats att mötas på. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Detta är något som fungerar idag och över tid. Behovet finns och kommer att fortsätta finnas. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla hundägare. 

    Vi har i 3 års tid jobbat med förslaget att få en riktig lekplats i ”centrum” av Skogstibble bredvid kyrkan vid Sockenstugan. Då vi har diskuterat detta med kyrkan så har dom bistått med pengar till en sandlåda och ett barnvagns skjul och ett rum i Sockenstugan där vi kan låsa in leksaker för Öppnis verksamhet. Mer pengar finns inte att bistå med enligt deras budget tyvärr. Det utökas hela tiden med barnfamiljer i Skogstibble. Det vore så trevligt med en riktig samlingspunkt för alla dessa! En riktig lekställning, gungor, några bänkar och liknande.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att jag vet att det skulle gynna och uppskattas av såå många, gamla som unga! Dessutom har vi kämpat med kyrkan i 3 år om detta nu och dom har hjälpt till så mycket dom bara kunnat fastän ekonomin inte talar för det.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Absolut! Det är en stor gemenskap i denna bygd och alla vill fortsätta att ha det så. Och det blir ännu lättare med en gemensam samlingspunkt. Det är så mysigt och fint i Skogstibble, lätt att parkera. Det saknas bara en riktig lekplats!

    Vem har nytta av förslaget?

    Barnfamiljer, farmödrar, mormödrar, de som har besökt kyrkan i olika sammanhang, de som hyr Sockenstugan, Öppnis-verksamheten.

    Samlingslokal i Vänge med ungefär de möjligheter som Församlingshemmet hade tidigare. Gärna med nyckel på t ex Pastorsexpeditionen eller fd Macken, inte i Uppsala.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För det behövs en mötespunkt där både barn , ungdomar och vuxna kan vara tillsammans! 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla föreningar: VHF, Lions, Friluftsfrämjandet, Samfälligheten, Hagby IK, Hagunda IF, m fl.

    Önskar belysning vid lekplatsen High chaparall, vintertid blir det kolsvart tidigt på eftermiddagen, mina barn har åkt pulka i backen med ficklampor. Sen önskar jag att lekparken utvecklas med någon form av skateramp/skatepark/parkour så de äldre barnen/ ungdomarna får något som lockar till rörelse och aktivitet. Finns ju gott om plats där. 

    Varför ska förslaget genomföras?

    Tror det skulle leda till att man utnyttjar high chaparall mer. Att den kan bli en naturlig samlingsplats som kan skapa gemenskap i byn och för olika åldrar

    Vem har nytta av förslaget?

    Familjer,barn och ungdomar.

    Mitt förslag handlar om en hinderbana. Det finns en hinderbana när Knivsta/Alsike som används mycket. Även hinderbanan i Östervåla finns. Denna behöver kanske inte byggas här men närmare Uppsala skulle nog passa bra. Man kan titta på dessa banor på Youtube för att se hur de är uppbyggda.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Många tränar olika grenar och olika saker. En hinderbana tränar hela kroppen på många olika sätt. Detta kan nog locka många att få ett aktivare liv.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Många människor älskar att träna/röra på sig. Ett aktivare liv ger friskare människor och friskare människor kan bidra till samhället/landet. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Jag tror att många olika åldrar kan ha nytta av den samt alla olika kön. 

    En bra och välordna cykelpakering direkt i anslutning till 848ans busshållplats "Vänge kyrka". Gärna med bågar eller liknande för att kunna låsa fast cykeln i ramen. Den bör även vara upplyst.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Det är något som behövs och saknas. Liksom det saknas en vettig pendlarparkering för bilar. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det kommer inte bli mindre invånare i Vängetrakten.

    Vem har nytta av förslaget?

    Framför allt barn och unga som ska med skolbussen. 

    Mitt förslag är att Vänge ska få en egen 9-håls discgolfbana. Banan kan förläggas på många ställen i Vänge. Tanken är att den ska utformas så man går en bra bit runt i byn. Sporten växer och är riktigt kul. Det finns 5 banor i Uppsala. Skulle vara galant om även Vänge hade en bana.

    Varför ska förslaget genomföras?

    För att det är en rolig växande sport. Det är billigt att utöva. Alla åldrar kan utföra sporten och man får en promenad på köpet. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Korgarna håller i väldigt många år och är en engångskostnad. Så fort fler får upp ögonen för sporten kommer banan garanterat användas. Nya banan i Rosendal används mycket redan. Även skolan i Vänge kan ha nytta av banan. UFDK är säkert också intresserade av att hjälpa till. Beroende på hur och vart banorna förläggs så blir underhållet minimalt. Vi som spelar regelbundet kommer självklart hålla ordning på allt. Det finns även möjlighet för oss som spelar regelbundet att hjälpa yngre spelare att komma igång med regelbundna spel veckovis. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Målgruppen är alla åldrar. Vem som helst som klarar att kasta en frisbee kan spela. Vi är ett gäng som bor i Vänge som spelar redan, dock får man åka till stan. 

    Samåkning ligger i tiden och Uppsala kommun borde underlätta för medborgarna att samåka mer och oftare. Som led i detta kan kommunen skapa en anpassad och betrodd app där individen kan fylla i sin rutt/destination, datum/tid och antal erbjudna/behövda platser samt pris. Appen ska då kunna koppla den angivna informationen till andra personer som vill åt samma håll och ge förslag till förare/passagerare. Betalning kan ske genom app med stöd av Swish eller kontant.

    För att motverka ev svarttaxi är det bra om kommunen utvecklar sin egen app trots att det finns befintlig appar på marknaden. Detta är en säkerhetsfråga för kommunens invånare där varje användare ska kunna känna sig trygg i att appen är skapad och bevakad av kommunen, att appen inte drivs av kommersiella syften samt att kommunen erbjuder bra medborgarservice riktad till sina invånare. I anslutning till detta bör kommuner erbjuda parkeringsmöjligheter i orten/bygden för de som lämnar kvar bilen och samåker.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Om samhället vill att allt fler överväger sin miljöpåverkan kopplad till transport, borde samhället (i detta fall kommunen) också ge fler möjligheter till sina invånare. Flexibilitet är något som efterfrågas allt mer och detta kan ses som komplement till kollektivtrafiken. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    En app kan förändras och anpassas efter tid och behov som uppkommer allteftersom. Det är en förhållandevis liten investering i förhållande till hur många som kan nyttja den. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla i kommunen kan använda sig av appen oavsett vart i kommunen de bor. Förslaget avser framförallt dem som inte har tillgång till bil alternativt vill vara mer miljövänliga i sin livsstil. Även barn/ungdomar som önskar ta sig till olika sammanhang kan ansluta sig till detta. 

    Belysning längs med cykelväg vid väg 72 in mot Uppsala.

    Varför ska förslaget genomföras?

    När det blir mörkare på morgonen och kvällen är det svårt att använda cykelbanan in mot stan. Man bländas av bilister och ser inte var vägen tar vägen. Belysning skulle ge möjligheter till att använda cykelbanan även vid mörkrets inbrott.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Eftersom ett sådant här projekt kan ge ljus under lång tid, så kommer många att kunna använda sig av det under lång tid framöver.

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla som cyklar, går, åker rullskidor längs med väg 72.

    Intresset för att odla egna grönsaker, örter, frukter och bär är något som ökar i dagens samhälle när allt fler uppmärksammar miljön och klimatet men även den egna hälsan. Detta har resulterat i att många kommuners koloniområde inte räcker till vilket har gett upphov till långa köer. Även i Uppsala är detta ett faktum. I Vänge har de flesta hushåll egen trädgård och därmed möjlighet att odla själva. Men samtidigt finns det även boenden som endast har balkong eller en väldigt liten trädgård och därmed begränsade möjligheter till självodling.

    Mellan Vangsbyvägen och Rallarvägen i Vänge finns det ett stort grönområde som kommunen kan nyttja mer effektivt. Här finns det möjlighet att med små ekonomiska medel erbjuda kommuninvånarna eftertraktad odlingsmark i form av koloniområde. Området bör ha en ekologisk inriktning, helst bör området ha permkultur som förebild vilket kommunen kan sätta som krav på föreningen. I och med en sådan inriktning, lär sig allt fler invånare om hållbart (micro)jordbruk.

    Vängebor utan möjligheter till att odla på egen trädgård bör ha förtur till kolonilotterna, men givetvis ska samtliga kommuninvånare har möjlighet att nyttja området. Genom att fler innerstadsbor får en naturlig koppling till Vänge, kan Vänge på sikt bli ett mer attraktivt bostadsområde. Cykelvägen som går hela vägen till stan kommer garanterat att användas mer om stadsborna får en anledning till att cykla ut till vår fina bygd. Cykelvägen kan med fördel marknadsföras samtidigt som det nya koloniområdet marknadsförs i syfte att maximera intresset för kolonilotter i Vänge.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Efterfrågan för möjligheterna till egenodling ökar. Kommunen bör tillgodose behovet mer eftersom hela samhället gynnas av hållbart jordbruk. Kommunen bör nyttja sina grönområden mer effektivt. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Ett koloniområde kan anpassas i tid, och efter efterfrågan, dvs utökas eller krympas. Kolonilotter sätter minimala spår i naturen i förhållande till byggnader och annat. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Samtliga kommuninvånare med intresse för egenodling, men i synnerlighet Vängebor utan odlingsmöjligheter (utifall de enligt föreningens stadga får förtur). Om permakultur införs, gynnas framtida generationer i och med att kunskapen om hållbart microjordbruk ökar.

    Ett miljöförslag, vi måste minska våra ljusföroreningar kraftigt då det stör både människor, flyttfåglar och insekter som får helt andra levnadsmönster än det som är normalt. Ni gör mycket i kommunen för att minska miljöförstöring på andra håll men det är av stor vikt att minska ljusföroreningarna. Ska vi ta miljöarbetet på allvar så är det av högsta vikt att endast tillåta lampor riktade nedåt, minska ljusstyrkan på stadsbelysning och ha en god miljöpolicy gällande ljusföroreningar. Det har vi goda exempel på i andra länder. T ex ön La Palma en av Kanerieöarna.

    I stadens ljus ser inga människor stjärnor och det stör dygnsrytmen och fyller ingen större funktion egentligen. Det ger dessutom en falsk trygghet att ha massor av lampor tända. Det slösar enorma mängder energi som vi skattebetalare får stå för. Speciellt för oss som inte bor i dessa upplysta områden. Jag valde att bo på landet för att få se vintergatan på natten inte att se ljusföroreningarna som en ljus vägg åt det hållet staden ligger.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Därför att ska vi ta miljöfrågan på allvar så är ljusföroreningar en viktig del precis som klimatfrågan och miljöfrågan. 

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Vi räddar många insekter som är en extremt viktig del i näringskedjan eftersom många insekter blir förvirrade och steks till döds i de varma ljuskällorna. Flyttfåglar blir förvirrade och det är ohållbart med detta starka ljus mitt i natten. Det finns ingen anledning till detta enorma energislöseri.

    Vem har nytta av förslaget?

    Samtliga människor i Uppsala kommun.

    Vi som bor på landet ofta inget alternativ till att köra bil. Jag själv har 5 km till närmsta busshållplats och mina föräldrar har 6 km till närmsta busshållplats. Jag tycker det är orimligt att vi som bor på landet inte ska få ha samma tillgång till Uppsala stad med de aktiviteter som subventioneras av skattepengar på samma sätt som de som har möjlighet att cykla, gå eller åka kommunalt.

    Vi som är beroende av att köra bil måste få ha rättvis tillgång att parkera i staden utan att det ska kosta lika mycket som en trärättersmiddag på en restaurang. Att gå till tandläkaren ska inte behöva kosta 100 kr extra för att jag måste parkera min bil. Att få gå på regelbundna läkarbesök på akademiska sjukhuset ska inte behöva kosta som halva högkostnadsskyddet som en månadskostnad. Alla är inte helt friska och orkar cykla överallt men man måste vara ordentligt sjuk för att få handikapptillstånd för att parkera. Därför är ger en sänkt p-avgift bättre tillgång till staden för oss som bor på landet. 

    En hundrastgård som den i Hågadalen med stor yta för hundar att springa fritt utan koppel och en mötesplats för både människor o hundar. En inhängnad bestående av minst tre delar för att vb inte behöva möta andra hundar och om tex hundägare med små hundar inte vill träffa större hundar eller vice versa ska det gå bra. Ingång i en del och sedan därifrån till en större del och sedan utgång från den större delen via en annan del. Ingång/utgångs delen kan naturligtvis också användas.

    Gärna kuperad mark som ger möjlighet till mer träning. Skugga är viktigt (skog) och om det finns någonstans med tillgång till vatten vore det fantastiskt. Picknikbord/ bänkar vore trevligt. Hinderbana vore också ett plus men inte nödvändigt till en början. Soptunnor behövs inte då det behöver skötas utan var och en tar hand om sitt eget. Det ska inte vara bokningsbart utan man får nyttja hagen i samspråk med de som då är där. Ingen kan ha ensamrätt.

    Varför ska förslaget genomföras?

    Har varit vid några tillfällen i Hågadalen med våra hundar och det är fantastiskt för dem.
    Det ger människor möjlighet att låta sina hundar springa fritt utan oro.

    Kan förslaget tas till vara på lång sikt?

    Det kräver inte så mycket underhåll. Underhållet bör bli på kommunens lott och förslaget på kommunal mark. Det kommer förhoppningsvis alltid finnas människor och hundar som kommer uppskatta detta. 

    Vem har nytta av förslaget?

    Alla hundar och hundägare och alla som har hundbesök men även de som ej har möjlighet att ha en hund men skulle vilja kan komma till denna plats.

    Fäll ihop
  9. Kontakt


    Kontakta kommunens landsbygdsstrateg

    Kontakta kommunens landsbygdsstrateg Malin Ohlsson

    Telefon: 018-727 87 81
    Fäll ihop