Gamla Uppsalastråkets friluftsområde

  1. I korthet


    Forngravar i Tunåsen


    Den 30 meter höga Tunåsen bildades för cirka 10 000 år sedan när inlandsisen smälte. 

    I Gamla Uppsalastråkets friluftsområde finns bland annat

    • en av Uppsalas bästa utsiktspunkter med sikt åt alla håll
    • sällsynt växtlighet och insektsliv i det sandiga landskapet
    • forngravar
    • spår av skyddsvärn från andra världskriget
    • ett järnmärke (en mir) som tidigare användes för att rikta in astronomiska instrument vid Uppsala observatorium
    • vandringsleden Eriksleden samt Linnéstigen Gamla Uppsalavandringen
    • ett utegym
    • en naturlekplats för barn.

    Idag används åsen till att rena Uppsalas vatten. Fyrisåns vatten pumpas upp till dammarna på åsen topp och filtreras sedan genom gruslagren på sin väg mot reningsverket i staden.

    Folder om Gamla Uppsalastråkets friluftsområde/Tunåsen med karta över området (PDF, 259 KB)

    In English: About Tunåsen (PDF, 267 KB)

    Fäll ihop
  2. Hitta hit


    Tunåsen ligger strax sydväst om Gamla Uppsala. Om du åker buss kan du stiga av vid hållplatsen som heter Lilla Myrby. Sök resa på ul.se

    Se friluftsområdet på karta.

    Fäll ihop
  3. Stigar och leder


    Eriksleden

    Vandringsleden Eriksleden passerar längs åsens östra sida. Det är en cirka sex kilometer lång led som sträcker sig mellan Uppsala domkyrka och Gamla Uppsala kyrka. Här kan du promenera eller cykla. 
    Läs mer om Eriksleden.

    Linnéstigen Gamla Uppsalavandringen

    Linnéstigarna är rekonstruktioner av Carl von Linnés åtta pedagogiska naturvandringar runt Uppsala. Genom Tunåsens friluftsområde går en av dessa vandringar, Gamla Uppsalavandringen.
    Läs mer om Linnéstigarna.

    Fäll ihop
  4. Djur och natur


    Den växtlighet som finns på åsen tyder på att området har varit betesmark för djur i kanske över tusen år.

    Åsens hedartade torrängslandskap är unikt och har få motsvarigheter i övriga Uppland. Här växer bland annat torrbacksarter som tjärblomster, timjan, och ljung. 

    På våren färgar backsipporna en del backar blå. De torra sandiga backarna är artrika och mycket värdefulla för många steklar och andra insekter, en del mycket sällsynta. 

    Fram till slutet av 1800-talet var den större delen av åsen kal och saknade höga träd. Senare planterades skog på sluttningarna. För att återskapa den tidigare åsheden gallrades träden ut 2002. Betande djur hålls på åsens norra del för att återskapa det äldre beteslandskapet.

    Högsta punkten i Gamla Uppsala

    Från utkikstornet på åskammen har du en fin utsikt åt alla håll över Uppsalaslätten. Det är den högsta punkten i Gamla Uppsala.
    Tunåsens högsta punkt är ett Smultronställe i naturen.
    Folder om Tunåsen (PDF, 434 KB)

    Utkikstornet på Tunåsens högsta punkt.

    Fäll ihop
  5. Fornminnen och kultur


    Människan har funnits i området åtminstone sedan i slutet av bronsåldern. På gamla kartor syns flera forngravar men bara några av gravarna har kunnat hittas idag.

    Från senare tid finns

    • rester efter skyddsvärn
    • miren, riktmärket som användes för att ställa in astronomiska instrument
    • markörgraven till en skjutbana, där en person satt och visade skjutresultatet med en markörspade
    • gropar efter tidigare sandtäkter.
    Fäll ihop
  6. Historik


    Tunåsen är en del av Upplandsåsen som är en av Sveriges längsta åsar. Åsen bildades för cirka 10 000 år sedan när inlandsisen smälte. För ungefär 5 000 år sedan hade havet sjunkigt undan och då kan man säga att Tunåsen steg upp ur havet. Idag kan du se strandvallar som havets vågor har skapat i norr på åsens krön och på östsluttningen. 

    Norr om åsen låg tidigare en sjö, Myrby träsk. Idag finns bara en fuktäng med ett litet kärr kvar av sjön. Anledningen till att sjön försvann är troligen utdikningar under 1800-talet.

    Fäll ihop
  7. Kontakt


    Gör en felanmälan om du upptäcker att något är trasigt eller behöver åtgärdas i friluftsområdet. Du kan också lämna synpunkter eller ställa frågor.

    Fäll ihop
Visa alla Friluftsområden och naturreservat