Från och med 23 juli råder skärpt eldningsförbud i hela Uppsala län. Läs mer om eldning och eldningsförbud.

Stäng

Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

Det finns konstverk vars förebilder vi i modern tid inte längre känner igen, och porträtt av sedan länge bortglömda människor. Det finns också bortglömda stadsrum där tidigare byggnader har rivits och nya miljöer har tagit plats. Konstverken i det här konststråket synliggör platsens historia och den verksamhet som tidigare funnits där.

Stråkets längd: cirka 3,2 kilometer.

Se stråket på en karta.

Konstverken i stråket

  • Konstverket Concrete Queen. av Anna-Karin Brus (1971-). Foto: Anna Pless

    1. Concrete Queen av Anna-Karin Brus (1971-). Foto: Anna Pless

  • Konstverket Den tionde skorstenen av Jan Svenungsson (1961–)

    2. Den tionde skorstenen av Jan Svenungsson (1961–)

  • Konstverket Skruvarna av Katarina Persson. Foto: Anna Pless.

    3. Skruvarna av Katarina Persson. Foto: Anna Pless

  • Konstverket Living room av Natasha Dahnberg (1969-) och Katarina Sunkvist Zohari (1966-). Foto: Anna Pless

    4. Living room av Natasha Dahnberg (1969-) och Katarina Sunkvist Zohari (1966-). Foto: Anna Pless

  • Konstverket Grisbrunnenav Carl G. Torstensson (1948-). Foto: Anna Pless

    5. Grisbrunnen av Carl G. Torstensson (1948-). Foto: Anna Pless

Konststråk - platsens historia (PDF, 676 KB)

  1. Concrete Queen – Anna-Karin Brus (1971–)

    2015, material: betong, ljusprojicering
    Denna plats är tillägnad Mimmi Ekholm (1897–1961). I en mansdominerad bransch gjorde hon en karriär som för sin tid var mycket ovanlig för kvinnor. Hon började arbeta som sekreterare år 1921 på Uppsala Cementgjuteri och blev så småningom företagets verkställande direktör. Konstverket består av en ljusprojicering av Ekholms namnteckning och en sockel där du som besökare kan sitta eller stå, kanske för att deklamera en dikt eller se saker ur ett annat perspektiv. Det är konst tänkt att lyfta upp människor, inte konst på en piedestal för människor att beundra. Här kan vem som helst få stå på en framträdande plats en stund! På platsen finns också en gestaltning av landsskapsarkitekter i form av skrivmaskinstangenter och gräsmatta gestaltad som ett skrivmaskinspapper.
    Plats: Mimmi Ekholms plats
  2. Den tionde skorstenen – Jan Svenungsson (1961–)

    2015, material: tegel
    Verket Den tionde skorstenen är en del av ett världsomspännande konstprojekt. Tidigare har Jan Svenungsson uppfört skulpturer i form av skorstenar i bland annat Tyskland och Sydkorea. På alla platser samspelar den med sin omgivning. Förekomsten av en skorsten helt utan praktisk funktion kan få helt olika betydelser. Här är den ett något oväntat möte, men genom Tegnérparkens historia anknyter konstverket till platsens lertäkt för S:t Eriks lervarufabrik som låg i kvarteret intill. Verket har uppförts i samarbete med murarmästaren Ronny Johansson.
    Plats: Tegnérparken
  3. Skruvarna – Katarina Persson (1964-)

    2013, material: gjutjärn
    Skruvarna kom på plats på Reseplan när Uppsalas stationsområde fick sin nya utformning. Verket förhåller sig till platsen och dess historia. Skruvarna för tankarna till de industrier som fanns på östra sidan av Fyrisån, till exempelvis mekaniska verkstäder. Här kommer gigantiska skruvar upp från jorden. Verket har också en perspektivförskjutning i storleken.
    Plats: Reseplan
  4. Living room – Natasha Dahnberg (1969–) och Katarina Sunkvist Zohari (1966–)

    2011, material: lackad järnplåt och patinerad brons
    Tillsammans med landskapsarkitekten Anna Varenhorst har Natasha Dahnberg och Katarina Sundkvist Zohari gestaltat en del av Dragarbrunnsgatan som en etapp i den stora upprustningen av gatustråket under början av 2000-talet. En tanke med konstverket är att i stadsbilden skapa känslan av ett vardagsrum genom golvlampor, gardin och sittplatser. Det finns också uppgifter om att Olof Rudbeck d.ä. (1630–1702), mångsysslande akademiker under 1600-talet, ska ha haft sin trädgårdstomt på platsen.
    Plats: Olrogs plats, Dragarbrunnsgatan
  5. Grisbrunnen – Carl G. Torstensson (1948–)

    1991, material: brons, granit
    Grisbrunnen är placerad på Kungsängstorg som förut kallades för Svintorget. Idag ett lugnt torg, likt en oas i stadens vimmel, men förr var det ett livligt torg för handel. Hit kom landsbygdens bönder den första tisdagen varje månad för att sälja sina varor, bland annat grisar. Grisarna i brons är skapade av Carl G. Torstensson och fontänanläggningen är ritad av landsskapsarkitekt Håkan Qvarnström.
    Plats: Kungsängstorg
Kontakta kulturförvaltningen

Öppettider reception Stationsgatan 12
Måndag–fredag 7.45–16.00.
Dag före helgdag 8.00–12.00.

Telefon:
018-727 00 00 (Kontaktcenter)
Besöksadress:
Stationsgatan 12
Postadress:
Uppsala kommun, kulturförvaltningen, 753 75 Uppsala
Fakturaadress:
Uppsala kommun, UPK 4300, Box 1023, 751 40 Uppsala

Nyheter om konst, kultur och sevärdheter

  • Måla fritt på KAP i sommar – öppen vägg är på plats

    Under sommaren 2021 står en öppen konstvägg på KAP-området vid Kungsängsbron. Här kan Uppsalabor fritt använda ytorna för olika typer av kreativa uttryck. Den öppna väggen är på plats tillfälligt och tas ner i mitten av september. Därefter utvärderas projektet.

  • Upplev naturen med Biotopia – inne och ute

    Efter stängning på grund av pandemin och byte av belysning så är Biotopia nu öppet igen. Under sommaren arrangeras aktiviteter även utanför museet och ute i naturen.

  • Spela Pelles Äventyr i Uppsala

    Nu kan semesterfirare och Uppsalabor spela Pelles Äventyr och få en digital spelupplevelse på två fysiska platser i Uppsala. Spelet har tagits fram för att locka familjer till Uppsala och kompletterar de många andra aktiviteter och upplevelser som finns med koppling till berättelserna om Pelle Svanslös.

Se fler nyheter

Kampanjer

  • Uppsala kommun ska ansöka om europeiskt kulturhuvudstadsår

    I januari 2021 beslutade kommunstyrelsen att Uppsala kommun ska ansöka om att bli europeisk kulturhuvudstad år 2029. Målet är att ge kulturen en central plats i en historisk utveckling av staden.

  • Låt kulturen strömma

    Här får du tips om hur du kan strömma kultur.

  • Framtidens konstverksamhet

    Här kan du läsa om Uppsala kommuns framtida konstverksamhet.

Så arbetar vi med konst, kultur och sevärdheter

  • Så arbetar vi med:

    Mänskliga rättigheter

    Uppsala kommun ska vara en öppen och inkluderande kommun där lika rättigheter och möjligheter för varje människa är den rådande normen. Här kan du läsa mer om hur kommunen arbetar med mänskliga rättigheter.