Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Det finns konstverk vars förebilder vi i modern tid inte längre känner igen, och porträtt av sedan länge bortglömda människor. Det finns också bortglömda stadsrum där tidigare byggnader har rivits och nya miljöer har tagit plats. Konstverken i det här konststråket synliggör platsens historia och den verksamhet som tidigare funnits där.

Stråkets längd: cirka 3,2 kilometer.

Se stråket på en karta.

Konstverken i stråket

1 av 5
Konstverket Concrete Queen. av Anna-Karin Brus (1971-). Foto: Anna Pless
1. Concrete Queen av Anna-Karin Brus (1971-). Foto: Anna Pless

Konststråk - platsens historia (PDF, 676 KB)

  1. Concrete Queen – Anna-Karin Brus (1971–)

    2015, material: betong, ljusprojicering
    Denna plats är tillägnad Mimmi Ekholm (1897–1961). I en mansdominerad bransch gjorde hon en karriär som för sin tid var mycket ovanlig för kvinnor. Hon började arbeta som sekreterare år 1921 på Uppsala Cementgjuteri och blev så småningom företagets verkställande direktör. Konstverket består av en ljusprojicering av Ekholms namnteckning och en sockel där du som besökare kan sitta eller stå, kanske för att deklamera en dikt eller se saker ur ett annat perspektiv. Det är konst tänkt att lyfta upp människor, inte konst på en piedestal för människor att beundra. Här kan vem som helst få stå på en framträdande plats en stund! På platsen finns också en gestaltning av landsskapsarkitekter i form av skrivmaskinstangenter och gräsmatta gestaltad som ett skrivmaskinspapper.
    Plats: Mimmi Ekholms plats
  2. Den tionde skorstenen – Jan Svenungsson (1961–)

    2015, material: tegel
    Verket Den tionde skorstenen är en del av ett världsomspännande konstprojekt. Tidigare har Jan Svenungsson uppfört skulpturer i form av skorstenar i bland annat Tyskland och Sydkorea. På alla platser samspelar den med sin omgivning. Förekomsten av en skorsten helt utan praktisk funktion kan få helt olika betydelser. Här är den ett något oväntat möte, men genom Tegnérparkens historia anknyter konstverket till platsens lertäkt för S:t Eriks lervarufabrik som låg i kvarteret intill. Verket har uppförts i samarbete med murarmästaren Ronny Johansson.
    Plats: Tegnérparken
  3. Skruvarna – Katarina Persson (1964-)

    2013, material: gjutjärn
    Skruvarna kom på plats på Reseplan när Uppsalas stationsområde fick sin nya utformning. Verket förhåller sig till platsen och dess historia. Skruvarna för tankarna till de industrier som fanns på östra sidan av Fyrisån, till exempelvis mekaniska verkstäder. Här kommer gigantiska skruvar upp från jorden. Verket har också en perspektivförskjutning i storleken.
    Plats: Reseplan
  4. Living room – Natasha Dahnberg (1969–) och Katarina Sunkvist Zohari (1966–)

    2011, material: lackad järnplåt och patinerad brons
    Tillsammans med landskapsarkitekten Anna Varenhorst har Natasha Dahnberg och Katarina Sundkvist Zohari gestaltat en del av Dragarbrunnsgatan som en etapp i den stora upprustningen av gatustråket under början av 2000-talet. En tanke med konstverket är att i stadsbilden skapa känslan av ett vardagsrum genom golvlampor, gardin och sittplatser. Det finns också uppgifter om att Olof Rudbeck d.ä. (1630–1702), mångsysslande akademiker under 1600-talet, ska ha haft sin trädgårdstomt på platsen.
    Plats: Olrogs plats, Dragarbrunnsgatan
  5. Grisbrunnen – Carl G. Torstensson (1948–)

    1991, material: brons, granit
    Grisbrunnen är placerad på Kungsängstorg som förut kallades för Svintorget. Idag ett lugnt torg, likt en oas i stadens vimmel, men förr var det ett livligt torg för handel. Hit kom landsbygdens bönder den första tisdagen varje månad för att sälja sina varor, bland annat grisar. Grisarna i brons är skapade av Carl G. Torstensson och fontänanläggningen är ritad av landsskapsarkitekt Håkan Qvarnström.
    Plats: Kungsängstorg
Kontakta kulturförvaltningen

Öppettider reception Stadshuset, Stadshusgatan 2
Måndag–fredag 7.45–16.00.
Dag före helgdag 8.00–12.00.

Telefon:
018-727 00 00 (Kontaktcenter)
Besöksadress:
Stadshuset, Stadshusgatan 2
Postadress:
Uppsala kommun, kulturförvaltningen, 753 75 Uppsala
Fakturaadress:
Uppsala kommun, UPK 4300, Box 1023, 751 40 Uppsala

Nyheter om konst, kultur och sevärdheter

  • Ladda ner Uppsalas nya app om konst och kulturarv

    Uppsala kommun lanserar en ny app med guidade vandringar i stan bland Uppsalas konst och kulturarv. Appen heter Uppsala konst och kulturarv och sprider på ett enkelt sätt massor av bra information och kunskap om Uppsalas offentliga konst och kulturarv.

  • Gränbystadens bibliotek firar ett år på lördag 21 maj

    Bibliotek Uppsalas senaste tillskott firar ettårsjubileum på lördag 21 maj med en rad aktiviteter för både vuxna och barn.

  • Konstinvigning på IFU Arena

    Fredag 22 april klockan 14.00 blir det invigning av konstnärens Saadia Hussain konst på IFU Arena i Gränby. Hussains stora konstprojekt har hon skapat tillsammans med besökare, anställda på IFU Arena och elever från Kvarngärdesskolan.

Se fler nyheter
Kampanjer
  • Sommar runt slottet

  • Historiskt centrum

    Slottets och stadens historia ska berättas för alla som bor i, verkar i och besöker Uppsala kommun. Därför skapas nu ett historiskt centrum, där den historiska miljön på Uppsala slott ska bli mer tillgänglig för alla. Det utvecklas 2022–2024.

  • Uppsala kommun ska ansöka om europeiskt kulturhuvudstadsår

    I januari 2021 beslutade kommunstyrelsen att Uppsala kommun ska ansöka om att bli europeisk kulturhuvudstad år 2029. Målet är att ge kulturen en central plats i en historisk utveckling av staden.

Så arbetar vi med konst, kultur och sevärdheter

  • Så arbetar vi med:

    Mänskliga rättigheter

    Uppsala kommun ska vara en öppen och inkluderande kommun där lika rättigheter och möjligheter för varje människa är den rådande normen. Här kan du läsa mer om hur kommunen arbetar med mänskliga rättigheter.