Konststråk – Om ursprung och identitet

Konststråket på temat ursprung och identitet innehåller verk som på olika sätt har kopplingar till etnicitet, identitet och rätten att välja sin egen väg i livet. Stråket leder från Carolinaparken, ner till Fyrisån och vidare bort mot Tullgarnsparken.

Stråkets längd: cirka 2,2 kilometer.

Se stråket på en karta.

Konstverken i stråket

  • Konstverket Child carrying wings. Foto: Stewen Quigley

    1. Child carrying wings av Knutte Wester (1977-). Foto: Stewen Quigley

  • Minnesmärke över Fadime Sahindal. Foto: Stewen Quigley

    2. Minnesmärke över Fadime Sahindal av Hanna Beling (1972-). Foto: Stewen Quigley

  • Konstverket Teresa av Kajsa Mattas (1948–). Foto: Stewen Quigley

    3. Teresa av Kajsa Mattas (1948–). Foto: Stewen Quigley

  • Konstverket Olof Rudbeck d.ä.Foto: Stewen Quigley

    4. Olof Rudbeck d.ä. av Carl Eldh (1873-1954). Foto: Stewen Quigley

  • Konstverket Poetisk viloplats. Foto: Stewen Quigley

    5. Poetisk viloplats av Ulla Viotti (1933-). Foto: Stewen Quigley

Konststråk - om ursprung och identitet (PDF, 145 KB)

  1. Child carrying wings – Knutte Wester (1977–)

    2015, material: brons
    Konstnären Knutte Wester arbetar i mänskliga sammanhang. Det kan vara på ett barnhem i Riga, en flyktingförläggning i Boliden eller som här bland papperslösa familjer med barn. Hans konst blir dokumentärfilmer, teckningar och skulpturer i brons som skildrar människor i utsatthet, väntan, vacuum. De som skildras är också djupt involverade i skapandeprocessen. I konstverket Child carrying wings har konstnären gestaltat en pojke som levt gömd, Vingarna kan ses som symbol för hans inre resa, där vingarna bär honom till en plats han vill vara på och där han kan få stanna.
    Plats: Carolinaparken (Engelska parken)
    Se en film om konstverket.
  2. Minnesmärke över Fadime Sahindal – Hanna Beling (1972–)

    2013, material: brons, rostfritt stål
    Fadime Sahindal (1975–2002) växte upp i Uppsala. Under sitt liv kämpade hon för jämställdhet och mot hedersrelaterat våld. Hon mördades av sin pappa år 2002 på grund av familjens motstånd mot hur hon levde sitt liv. Minnesmärket är rest över hennes mod, och över hennes kamp för den fria viljan och rätten att välja sitt eget liv. Spegeln i rostfritt stål skickar tillbaka frågan – vad gör jag själv för att bidra till en bättre värld? Konstverket är Uppsalas enda minnesmärke över en kvinna förutom porträttreliefen av Anna-Maria Lenngren som sitter i muren utanför Upplands nation på Sysslomansgatan.
    Plats: Fadimes plats, Bangårdsgatan
  3. Teresa – Kajsa Mattas (1948-)

    2004, material: brons
    Kajsa Mattas Teresa är en symbolisk avbildning av den heliga Teresa av Ávila(1515–1582). Hon valde att leva ett religiöst liv som nunna, trots familjens motvilja. Till en början mötte Teresa många svårigheter även inom kyrkan, men blev till slut en ansedd nunna som grundade sjutton nya kloster i Spanien efter sin egen uppfattning av vad klosterlivet innebar. Kajsa Mattas verk är en del av en sammanhängande gestaltning längs Fyrisån med flera konstverk av Kajsa Mattas och en miljö formad tillsammans med landskapsarkitekt Mattias Nordström.
    Plats: Östra Ågatan, vid Islandsbron
  4. Olof Rudbeck d.ä. – Carl Eldh (1873–1954)

    1910, material: brons
    Olof Rudbeck d.ä. (1630–1702) var under sin tid en världskänd vetenskapsman och mångsysslande akademiker vid Uppsala universitet. Han fördjupade sig bland annat inom botanik, historia, fortifikation, pyroteknik och medicin och var den som upptäckte lymfsystemet. Han lät också uppföra den anatomiska teatern i Gustavianum. Konstverket finns med i stråket för ursprung och identitet på grund av Rudbecks fascination av och engagemang för den patriotiska göticismen som ser svensk forntid i ett förhärligat ljus. Rudbeck menade att Sverige var det sjunkna Atlantis och därmed civilisationens vagga. Verket Olof Rudbeck är Carl Eldhs första offentliga skulpturporträtt och ägs idag av Uppsala universitet.
    Plats: Munkgatan, strax efter Islandsbron
  5. Poetisk viloplats – Ulla Viotti (1933–)

    2010, material: kolbränt tegel
    Minnesmärket Poetisk viloplats är rest över de judar som kom till Uppsala vid andra världskrigets slut. I Uppsala fick de en plats att vara på, och här i staden byggde de sina nya liv och gav nästa generation möjlighet att växa och blomstra, gestaltat genom de växter som varje år planteras i konstverkets stolssits. I samma område fanns mellan 1939 och 1946 ett barnhem för ensamkommande judiska pojkar, som är en annan del av judisk historia i Uppsala.
    Plats: Tullgarnsparken

  6. Maadteraahkas döttrar – Carola Grahn

    2018, material: virtuellt i form av en saga via en app
    Den sydsamiska konstnären Carola Grahn har i samarbete med Augmented Art (Mario Adamson och Åsa Sandzén) skapat ett virtuellt konstverk. I verket berättar väsen från den samiska mytologin om Statens institut för rasbiologi i Uppsala mellan 1920 och 1930. Maadteraahkas döttrar är en saga berättad genom en app  som använder sig av Augmented Reality. Det innebär att verkligheten förstärks via datorgenererade sinnesintryck. Genom samisk mytologi och fantasi får vi följa nåjden, den samiska schamanen, som visar vägen till de väsen som hemsöker Uppsala sedan Statens institut för rasbiologi en gång var verksamt här.
    Plats: Stadsträdgården och Odinslund

Appen heter Maadteraahkas döttrar och finns att ladda ner kostandsfritt på Google Play och App Store.

Visa alla Konststråk i Uppsala

Kontakta kulturförvaltningen

Telefon (kommunens växel): 018-727 00 00
Besöksadress: Stationsgatan 12
Postadress: Uppsala kommun, kulturförvaltningen, 753 75 Uppsala