Hälften av alla samtal till 112 är busringningar. Ett besök av brandmän i klassrummet efter ett tillbud ger effekt. Det blir lugnt, så länge som de elever som fått informationen går kvar i skolan.

I vanliga fall åker brandmännen ut till skolorna i Uppsala, Tierp och Östhammar. Corona får inte stoppa det här arbetet, eftersom det är så viktigt. 14 december besökte de därför Björkvallsskolan i Björklinge digitalt, för ett samtal om bränder på skolor.

Alla klasser från sexan till nian i hela skolan lyssnade samtidigt på Jens Andersson och Mattias Hillbom, som är brandmän i Uppsala. De körde digitalt inför flera hundra elever.

Först fick eleverna en bakgrund till varför de inte ska anlägga bränder.

– Det blir stora konsekvenser som drabbar många och det är ett allvarligt brott. Förövaren straffas i domstol. Att tända en tändsticka kan påverka hela livet. Den som blir skyldig att betala skadestånd kan få många problem längre fram i livet.

Eleverna fick veta att en tredjedel av alla bränder är anlagda och 70 procent av förövarna är ungdomar. Och att falsklarmen i skolmiljö kostar samhället upp till en miljard kronor per år i hela Sverige.

– Det är skattepengar som kunde användas till något roligare, kanske till nya sportgrejer i gymnastikhallen eller nya datorer i skolan.

De fick även veta hur många bilar som kommer vid ett larm, även om det är ett falskt larm.

– Sekunder räknas vid ett riktigt larm och kan rädda liv. Det vore väldigt onödigt och tragiskt om vi var på en annan plats i onödan och det blev allvarliga följder på grund av det.

Besöken har effekt

Brandförsvaret åker ut till alla som går i sjuan och pratar förebyggande regelbundet. De besöker även klasser som har haft en brandincident och kör en särskild information om skolbränder. Syftet är dels att eleverna ska förstå konsekvenserna här och nu, dels att de ska ha med sig kunskaperna hela livet.

Tänk efter före. Var schyst! Var rädda om er skola. Larma 112 vid fara. Det är några saker som eleverna tar fasta på när de får besök av brandmännen. Ungdomarna lyssnar uppmärksamt, även framför skärmen. Och besöken har en påvisad förebyggande effekt, för att eleverna inte ska larma vid annat än riktig fara.

– Att vi kommer till skolorna fysiskt och pratar ger en tyngd, säger Örjan Lokeborn som är ansvarig för all skolinformation på brandförsvaret.

När brandmännen är förhindrade att vara på plats fungerar det att nå många med exakt samma budskap samtidigt, med hjälp av den digitala tekniken.

– Visst kan det fungera även efter pandemin eftersom det är effektivt, men det är inte ett helt fullgott alternativ.

Frågorna fångas upp

Det är en fördel att komma närmare eleverna, att vara i klassrummet. De digitala dragningarna kan bli ett bra komplement, men ska inte ersätta besöken helt eftersom det till stor del blir en envägskommunikation.

– Närheten gör att eleverna frågar mer. Vi vill inte tappa den fysiska kontakten helt, säger Örjan Lokeborn.

Vissa klasser har många frågvisa elever. Brandmännen kan fånga upp det bättre i ett klassrum och svara när de har ögonkontakt. Samma dag som den digitala premiären ägde rum hade brandmännen ännu ett digitalt samtal i Björklinge, med en klass från årskurs 8 i samma skola.

– Det var bara en klass – och i det mötet blev det flera spontana frågor. Vi såg när de räckte upp handen.