Syftet med den sociala kompassen är att presentera en lägesbild av socioekonomiska likheter och skillnader mellan bostadsområden i Uppsala kommun. Med hjälp av en klusteranalys har sex olika grupper/kluster av bostadsområden i Uppsala kommun identifierats. De bostadsområden som ingår i varje kluster har liknande socioekonomiska karaktäristika (till exempel andel arbetslösa, hushållsinkomst och andel med eftergymnasial utbildning) som gör att de kan särskiljas som specifika grupper. Annorlunda uttryckt kan man säga att de liknar varandra mer än de bostadsområden som ingår i andra grupper.

Den sociala kompassen utgör ett enkelt faktaunderlag som beskriver bostadsområdena i kommunen ur ett socioekonomiskt perspektiv, varken mer eller mindre. Rapporten ger inga svar på frågor såsom varför socioekonomiska skillnader uppstår, består eller hur de kan förändras.

Ett sätt att använda sig av analysmetoden är att titta på trender för data över tid. Ett annat sätt är att ta fram olika typer av klusteranalyser – till exempel både en social kompass som den föreliggande, en klusteranalys av ”kulturen” och en av ”bostäder”, bara för att ge två exempel. Man skulle i de två senare fallen kunna undersöka i vilka stadsdelar de som exempelvis lånar flest böcker bor, eller hur fördelningen av upplåtelseform, trångboddhet samt prisläge ser ut för Uppsalas bostäder och sen jämföra hur det hänger ihop med stadsdelarnas socioekonomiska sammansättning.

Dokumentet är delvis tillgänglighetsanpassat.