Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Läsanvisning

Kommunfullmäktiges beslut

Dokumentet utgör Uppsala kommunfullmäktiges ställningstagande till översiktsplanens aktualitet. Kommunfullmäktiges huvudsakliga ställningstaganden har sammanfattats i den sammanfattade bedömningen. Kommunfullmäktiges beslut i enskilda delar tydliggörs i avsnitten Aktualiteten i översiktsplanens ställningstagandenGeografisk utbyggnadsinriktning och scenarier enligt följande rubriker:

Ställningstagande om aktualitet. Kommunfullmäktiges ställningstagande
om att planen i något avseende saknar aktualitet.

Precisering. Kommunfullmäktiges tydliggörande om innebörden i vissa inriktningar med mera i planen.

Ställningstagande till geografisk utbyggnadsinriktning. Kommunfullmäktiges syn på den långsiktiga utbyggnadsordningen vid beslutstillfället. Kommunstyrelsen ansvarar för att successivt göra nödvändiga riktningsförändringar.

Avsnitt som kompletterar översiktsplanen

Avsnitten Aktualiteten i översiktsplanens ställningstaganden, samt Förnyad utbyggnadsinriktning kompletterar översiktsplanens vägledning för den fysiska planeringen.

Sammanfattande bedömning om översiktsplanens aktualitet

Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun anses vara aktuell. Skälen till bedömningen har sammanfattats i följande punkter:

  • Kommunala beslut, utvecklingen av fysiska strukturer samt var bebyggelseutvecklingen geografiskt tar plats stämmer mestadels överens med översiktsplanens intentioner.
  • Översiktsplanens prioriteringar och generella riktlinjer är förenliga med hållbarhetsambitionerna inom Agenda 2030 samt de hållbarhetsprogram som tillkommit på nationell, regional och kommunal nivå. Både det sociala, det ekologiska och det ekonomiska hållbarhetsarbetet inom fysisk planering kan fortsätta att stärkas med stöd i översiktsplanen.
  • Översiktsplanens ställningstaganden till markanvändning och utveckling av den byggda miljön bedöms vara tillräckligt aktuella för att planen ska anses aktuell under denna mandatperiod. Vissa detaljer i planen har dock bedömts inaktuella och redovisas i ett särskilt avsnitt. Vidare görs ett antal förtydliganden samt redovisning av förändrade förutsättningar och anspråk.
  • Hastigheten i samhällsutvecklingen motiverar att beredskap bör hållas för en revidering under kommande mandatperiod. I nästa översiktsplan behöver ställningstaganden om hållbar utveckling ses över och stärkas ytterligare i enlighet med Agenda 2030-arbetet. Den väsentliga nivåhöjning i klimatarbetet som behövs för att bidra till att hålla Parisavtalets och kommunens klimatmål behöver avspeglas i översiktsplanen.
  • När den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna har antagits, innebär det en ändring av översiktsplanen inom det aktuella området. Det medför också en tyngdpunktsförskjutning av stadens expansion mot sydöst.
  • Utbyggnadsinriktningen bör anpassas till beredskap för en högre utbyggnadstakt.

Inledning

 

Aktualitetsprövning enligt PBL

Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen , PBL, ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och bör bygga på analyser av viktiga förutsättningar såsom övergripande mål, förändringar och trender i omvärlden, fysisk struktur och allmänna intressen.

Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden och den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Den beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplaneringen har en central roll genom att formulera strategier för en långsiktigt hållbar utveckling.

Minst en gång varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Processen för hur en aktualitetsprövning ska genomföras är inte reglerad i PBL och kan variera, bland annat beroende på hur ofta en aktualitetsprövning görs och vilka behov kommunen har. Vid aktualitetsprövningen görs en bedömning av om planen uppfyller innehållskraven enligt 3 kap. 5 § PBL [1]

Översiktsplanen ska innehålla aktualitet vad gäller:
  • Grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden
  • Kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras
  • Hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer
  • Hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen
  • Hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder
  • Sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken .

Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning. Processen består av att ta fram en planeringsstrategi, initiera, samråda, granska, anta, välja åtgärder och budgetera, genomföra och använda, följa upp och utvärdera.


Figur 1: Boverket, PBL Kunskapsbanken,  boverket.se


[1]  Plan- och bygglagen har ändrats från 1 april 2020. Denna aktualitetsförklaring har tagits fram i enlighet med tidigare lagstiftning med stöd av övergångsregler.

 

Uppdrag om aktualitetsförklaring

Uppsala kommuns översiktsplan anger den långsiktiga inriktningen för den fysiska utvecklingen i staden, landsbygderna och de mindre tätorterna. Nu gällande översiktsplan antogs i december 2016. I översiktsplanen ingår även följande fördjupningar (FÖP):

I Uppsala kommun sker kontinuerlig prövning av aktualiteten i översiktsplanen. Det sker bland annat genom uppföljningar med hjälp av en nämndenkät och utifrån ett system av indikatorer, vilka beskrivs närmare i bilaga 4. Utifrån en sådan bedömning beslutade kommunfullmäktige 28 januari 2019 (§9) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att inleda arbetet med en aktualitetsförklaring. En av anledningarna var avtalet som tecknades 2018 mellan kommunen, staten och regionen, det så kallade Uppsalapaketet .

Uppsalapaketet innefattar bland annat två nya spår på ostkustbanan inklusive kapacitetsförstärkningar vid Uppsala station, en ny station i Bergsbrunna samt spårväg på Kunskapsspåret-Ultunalänken. Uppsala kommun ska planera för 33 000 bostäder och många arbetsplatser fram till 2050 i södra delen av Uppsala stad. Avtalet ligger i linje med översiktsplanens intentioner men det ger en tyngdpunktsförskjutning eftersom det innebär en väsentligt högre grad av stadsbyggande i de sydöstra stadsdelarna med Bergsbrunna. I översiktsplanens skiss till utbyggnadsordning ligger också genomförandet längre fram i tiden vilket gör att avsnittet behöver aktualiseras.

Kommunstyrelsen har i direktivet angivit att aktualitetsprövningen ska:

  • förnya omvärldsanalysen och identifiera nya utmaningar i den fysiska planeringen
  • följa upp utvecklingen av den fysiska strukturen
  • klara ut i vilka avseenden översiktsplanen inte längre är aktuell
  • ge en mer preciserad tolkning av vissa riktlinjer med mera i översiktsplanen
  • summera vad som nu bedöms vara angelägna frågor att ta in vid en senare revidering av översiktsplanen
  • uppdatera avsnitten om utbyggnadsordning och särskilda insatser de närmaste åren i genomförandekapitlet som inte är en formell del av översiktsplanen utan ska revideras vid behov.

Uppföljning av ändrade förutsättningar

Sedan ÖP antogs 2016 har förutsättningarna som då låg till grund för Uppsalas fortsatta utveckling delvis förändrats. Bland annat har nya lagar, nationella och regionala mål samt ett antal kommunala styrdokument tillkommit. Här följer en sammanfattning av de viktigaste förändringarna och hur dessa beaktas i aktualitetsprövningen av ÖP. En mer utförlig redogörelse finns i bilaga 2.

Länsstyrelsen har redovisat sina synpunkter angående statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för ÖP:s aktualitet, bilaga 1. Bland annat påpekas att det saknas tydlig koppling till Agenda 2030 och att ett antal nationella mål och strategier har tillkommit. Till exempel utvärdering av god bebyggd miljö samt miljökvalitetsnormer (MKN) vad gäller vattenkvalitet och utomhusluft. Förändringar har också skett vad gäller olika riksintressen, till exempel nya gränser för kulturmiljövården.

Nya krav på riskbedömning av skador på bebyggelsen på grund av klimatförändringar har införts i PBL och en ny klimatlag har tagits fram med nya klimatmål. Ändringar i PBL har också gjorts som berör själva översiktsplaneprocessen. Barnkonventionen har blivit lag vilket tydliggör att barnperspektivet alltid ska beaktas inom samhällsbyggandet. Med ett ökat antal äldre i befolkningen har även frågan om äldres behov i den fysiska miljön fått ökad uppmärksamhet. Överlag har folkhälsoperspektivet blivit starkare.

En viktig fråga såväl nationell, regionalt och lokalt är att många hushåll i dagsläget har svårt att efterfråga en lämplig bostad. Ett nytt program för bostadsförsörjning är på gång i Uppsala kommun i nära samverkan med översiktsplaneringen.

Uppsala kommuns inriktningsmål, uppdrag, politisk plattform och budget presenteras årligen i styrdokumentet Mål och budget för 2020. Agenda 2030 är integrerad i de nio inriktningsmål som styr verksamheten och klimatkrisen och de socioekonomiska skillnaderna har fått ett tydligare fokus.

Uppsala kommuns årliga omvärldsanalys syftar till att bevaka och identifiera trender och händelser som påverkar kommunens verksamhet. Här poängteras vikten av att säkerställa en hållbar samhällsbyggnad med ekonomin i balans. Covid-19 kan få konsekvenser för kommunens utveckling. Bland annat påpekas risker för ökad socioekonomisk polarisering, en avmattning inom byggandet och nedprioritering av miljö- och klimatfrågorna.

Uppsalapaketet med dess 33 000 planerade bostäder och ett stort antal arbetsplatser innebär delvis nya förutsättningar att beakta. Vidare har takten i befolkningsutvecklingen höjts tydligt sedan arbetet med översiktsplan 2016 inleddes och befolkningsprognosen har närmat sig översiktsplanens högsta scenario.

Risken för elbrist i Uppsalaregionen har lyfts fram samtidigt som samhället alltmer elektrifieras. Tillgången till el är avgörande för näringslivsutvecklingen och elektrifiering av transportsystemet. En utbyggnad av elnätet är på gång vilket berör översiktsplaneringen och samhällsbyggandet. Svenska kraftnäts planer för en utbyggnad av det nationella stamnätet inom Uppsalaregionen kommer att innebära nya kraftledningskorridorer genom landskapet. Elektrifieringen av transportsystemet,
digitaliseringen och utvecklingen av självkörande fordon sker nu i allt snabbare tempo.
Det kommer att leda till behov av anpassningar i transportinfrastrukturen. Det är angeläget att Uppsala är föregångare på området och drar nytta av de nya möjligheterna i samhällsbyggandet.

Bedömning: Uppsala kommun står bakom de 17 målen i Agenda 2030 vilka fångas upp i översiktsplanens principer och i andra styrdokument. De nya lagar, nationella mål och strategier samt regionala program och riktlinjer som länsstyrelsen hänvisar till beaktas i den fysiska planeringen och i samband med kommande revidering av översiktsplaneringen.

Bilden visar kopplingsschema över mål 11 Agenda 2030 och översiktsplanens prioriteringar. Mål 11 i Agenda 2030 lyder: Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Översiktsplanens prioriteringar lyder: Drivande kraft i världen – utveckling och innovationer, en kommun för alla – öppen och sammanhållande, plats för de goda liven – nära till mycket och föregångare i ansvarsfull samhällsutveckling – kretslopp och uthållighet.
Figur 2: Kopplingsschema över mål 11 Agenda 2030 och översiktsplanens prioriteringar.

Översiktsplanens prioriteringar för Uppsalas utveckling till 2050 och de planeringsinsatser som genomförts sedan 2016 bedöms sammantaget vara i linje med inriktningsmålens indikatorer i Mål och budget 2020. Samma bedömning görs vad gäller de trender som anges i omvärldsanalysen. Klimatperspektivet är än starkare idag liksom de ökande socioekonomiska skillnaderna. Tillsammans med konsekvenser av covid-19 föranleder detta förstärkta insatser inom olika områden av kommunens arbete, däribland översiktsplaneringen. Det gäller även för att säkerställa utbyggnaden av eleffekt i kommunen.

Uppsalapaketet skapar förutsättningar för en långsiktig och hållbar stadsutveckling i enlighet med översiktsplanens fyra principer som utgör en samlad målbild. Projektet främjar ett ökat bostadsbyggande samt utvecklingen av näringsliv, service, kollektivtrafik och infrastruktur. Den höga takten i befolkningsutvecklingen och avtalet om Uppsalapaketet innebär grovt sett följande ändringar i förutsättningarna för samhällsbyggandet:

  • Förändrad utbyggnadsinriktning med tyngdpunktsförskjutning mot sydöstra delen av staden och högt tempo i utbyggnaden i södra Uppsala
  • Ökade lägesfördelar för Uppsala som helhet. Det kan öka hastigheten i befolknings- och arbetsplatsutvecklingen.

Uppföljning av betydande miljöpåverkan

Efter att en översiktsplan har antagits ska kommunen göra en uppföljning för att ta reda på vilken betydande miljöpåverkan som genomförandet medför för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Uppföljningen är samtidigt ett verktyg i aktualitetsprövningen.

I miljökonsekvensbeskrivningen för Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun sammanfattas samlade konsekvenser av hur planen bidrar till en hållbar utveckling. Där anges krav på efterföljande planering för att översiktsplanens prioriteringar ska kunna uppfyllas och hur miljöpåverkan kan minimeras. Översiktsplanen identifierar ett stort antal lokala och regionala miljömässiga värden, kvaliteter och funktioner för vilka specifika förhållningssätt beskrivs. Kvaliteten och tillgången på vatten framhålls som särskilt viktigt att säkerställa i planeringen, inte minst med anledning av framtida klimatförändringar. Kommunens utveckling bör ske så att miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten inte överskrids. I miljökonsekvensbeskrivningen framhålls att kommande planering och bygglovsprövning på ett systematiskt sätt ska säkerställa att översiktsplanens förhållningssätt tillämpas. Kommunen bör ha breda och genomarbetade kunskapsunderlag, tydlighet och konsekvens i planeringen samt i efterföljande beslut om investeringar.

Uppföljning av betydande miljöpåverkan sker genom den kontinuerliga översiktsplaneringen och inom ramen för detaljplaneprocessen. Aktuella miljöfrågor fångas upp i program, fördjupningar och styrdokument. Beslutade detaljplaner och bygglov har i stort sett skett i enlighet med översiktsplanens intentioner om en miljömässigt hållbar utveckling. Kommunens samlade tidiga bedömning är att utvecklingen av Uppsala sedan översiktsplanen antogs inte inneburit någon ytterligare betydande miljöpåverkan.

Bedömning: Kommunen arbetar aktivt med att minska negativ påverkan på miljön, bland annat genom att förtäta i stadsnoder och längs stadsstråk i enlighet med översiktsplanen. Antalet transporter ska minskas och användningen av ekosystemtjänster för ökad biologisk mångfald ska stärkas. Ett nytt program och en ny handlingsplan för trafik- och mobilitet är på väg fram.

För att säkra tillgången och kvaliteten på vatten beslutade kommunfullmäktige 2018 om Riktlinjer för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Syftet är att få en mer långsiktigt hållbar markanvändning ur grundvattensynpunkt. Tillämpningen av riktlinjerna har en central roll i Uppsalas fortsatta utveckling för att skydda de viktiga dricksvattenresurserna. Vattenprogrammet som beslutades av kommunfullmäktige 2015 är under revidering. Programmet anger mål, förutsättningar, inriktning och strategier för kommunens vattenförvaltning. Naturvårdsprogrammet är ett styrdokument för all kommunal verksamhet. Det beslutades av kommunfullmäktige 2006 och ska revideras.

Sedan översiktsplanen antogs 2016 har de framtida klimatförändringarna blivit än mer aktuella. Miljö- och klimatprogrammet 2014–2023 är en del i arbetet för att möta klimatutmaningarna och främja en ekologiskt hållbar utveckling. Uppsala ska bli fossilfritt 2030, klimatpositivt 2050 och uppnå en giftfri miljö 2050. I maj 2018 fick programmet två nya etappmål med betydelse för byggande avseende plast och byggmaterial till de tidigare åtta etappmålen. Fullmäktige fastställde samtidigt en övergripande styrning för kommunens arbete med anpassning av samhället till effekterna av klimatförändringarna. De långsiktiga miljö- och klimatmålen liksom etappmålen följs upp årligen. Energiprogram 2050, fastställdes 2018 och tar sikte på utvecklingen efter 2030.

Genom Uppsala klimatprotokoll samverkar cirka 40 olika aktörer inom samhällsutvecklingen för att uppnå Uppsalas långsiktiga klimatmål. Klimatfärdplan Uppsala fungerar som en vägledning för kommunens arbete. Det utgör också ett underlag för översiktsplaneringen och kommunens övriga styrdokument. Medlemmarna i Klimatprotokollet minskade de gemensamma utsläppen av växthusgaser med fem procent årligen 2016 och 2017. Syftet med den nya klimatfärdplanen är att möjliggöra en minskning med 10–14 procent årligen. Översiktsplaneringen behöver fortsätta att utvecklas i takt med klimatarbetet.

Uppföljning av översiktsplanens styrning

Uppföljningen av översiktsplan 2016 har skett genom en rad aktiviteter för att ge en samlad bild av styrningen och användbarheten.

Följer bebyggelseutvecklingen översiktsplanen?

Den pågående planläggningen och byggnationen av stora samhällsbyggnadsprojekt i staden stödjer översiktsplanens inriktning.

Bostadsbyggandet, befolkningsutvecklingen och arbetstillfällena på landsbygden har följts upp kontinuerligt sedan översiktsplan 2016 antogs. Sammanfattningsvis kan konstateras att landsbygden och samtliga prioriterade tätorter utom en har fått fler bostäder och ökat sin befolkning fram till 2018. Arbetstillfällena har ökat i cirka hälften av tätorterna och minskat i övriga, liksom på landsbygden. Planläggning för fler bostäder pågår i nästan alla tätorter.

Ett tjugotal indikatorer har tagits fram för att stärka arbetet med uppföljningen av översiktsplanen. De ska ge stöd framåt i bedömningar om det geografiska utfallet av hur markanvändning, byggd miljö och andra förhållanden utvecklas. Indikatorerna ska kunna ge signaler om riktningsförändringar i samhällsbyggandet. Se bilaga 4 för mer information om indikatorsystemet.

Bedömning: Bebyggelseutvecklingen följer huvudsakligen översiktsplanens inriktning. Det är angeläget med ett fortsatt fokus på att öka koncentrationen i stadens noder och stråk, för att bland annat öka kontinuitet och blandning i stadsbygden och förstärka utbudet av service. Särskilda insatser bör göras för att understödja utvecklingen i flera av de prioriterade tätorterna.

Följs översiktsplanen i besluten?

Sedan Översiktsplan 2016 antogs har bebyggelseutvecklingen i stort sett skett i enlighet med översiktsplanens intentioner i de områden som har detaljplaner. En enkel uppföljning av samtliga detaljplaner som vunnit laga kraft efter antagandet 2016 visar inga noterade avsteg i de ärenden som plan- och byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige antagit fram till årsskiftet 2019/2020.

För bygglovgivningen på landsbygden har motsvarande uppföljning gjorts av förhandsbesked. Vissa avvikelser från översiktsplanens riktlinjer förekommer, om än i liten utsträckning. Dessa avvikelser är ofta gränsfallssituationer.

År Givna förhandsbesked totalt Varav avvikelser i förhållande till översiktsplan Negativa beslut om förhandsbesked med översiktsplan som avslagsgrund
2017 171 4 14
2018 135 12 3
2019 70 2 4

Figur 3: Uppföljning av bebyggelseutveckling. Siffror motsvarar antal byggnader inom varje kategori.

Bedömning: Myndighetsutövningen enligt plan- och bygglagen visar följsamhet mot översiktsplanens inriktning.

Fullföljs angivna insatser?

I Översiktsplan 2016 presenteras ett antal aktiva insatser för att understödja att samhällsbyggandet går i översiktsplaners inriktning och svara upp mot de långsiktiga prioriteringarna. De handlar både om att åstadkomma fysisk förändring och om att utveckla arbetssätt. Många av insatserna förutsätter samverkan med andra aktörer. En uppföljning har gjorts av arbetet med insatserna.

Bedömning: Av de sammanlagt cirka trettio insatser som finns listade i genomförandekapitlet i Översiktsplan 2016, arbetar kommunkoncernen med i princip alla (se bilaga 5). Vissa är klara eller nästan klara, medan andra är påbörjade eller i initieringsfas. En föreslagen insats som ännu inte påbörjats är ambitionen att ta fram en sammanhållen utvecklingsplan för båtliv, friluftsliv och turism på och vid Ekoln och Fyrisån. Däremot görs enskilda insatser som exempelvis att utveckla södra åstråket och Skarholmen.

Insatsen om att utveckla park- och grönområden bör nu inriktas på att ta fram underlag för att utveckla den finmaskiga grönstrukturen på stadsdelsnivå, samt vägledning för rekreation och friluftsliv vid de prioriterade tätorterna. Insatsen om att utveckla långsiktiga lokaliseringsstrategier och grundprinciper för dimensionering av social infrastruktur bör tas vidare genom scenarioarbete för hur de berörda verksamheterna kan utvecklas i ett långsiktigt perspektiv med tidshorisont efter 2050. Insatsen om sociala strategier för minskad segregation bör utvecklas genom geografisk områdesplanering och med redskap för stöd i prioritering av samhällsbyggnadsprojekt.

Dessa och några ytterligare nya insatsbehov som har identifierats under aktualitetsprövningen presenteras i kapitlet Insatser som stärker samhällsbyggnadsprocessen.

Fungerar översiktsplanen som stöd i arbetet?

Uppföljning med handläggare inom främst planläggning, bygglovgivning och mark- och exploateringsfrågor visar att översiktsplanen huvudsakligen ger ett gott stöd i arbetet.

Mer stöd avseende följande frågor efterfrågas:

  • Systematisk tillämpning av de tematiska riktlinjerna i kapitel 3.
  • Hantering av konflikter mellan allmänna intressen.
  • Tolkning av vissa riktlinjer och markanvändningsinriktningar.

Det finns också önskemål om ett lättillgängligt kommunikationsmaterial som beskriver översiktsplanens inriktning för samhällsbyggandet och de bakomliggande motiven.

Bedömning: Det behövs en stark och konkret berättelse om inriktningen för samhällsbyggandet och vad det innebär för de som bor och verkar i Uppsala. Det kan bidra till att öka förståelse och tilliten till planeringen samt stärka dialogen för att kunna hämta in lokala kunskaper. Det finns också ett behov av utbildning och ett tydligare forum för rådgivning och diskussion internt i kommunen.

Aktualiteten i översiktsplanens ställningstaganden

På överordnad nivå synes planens ställningstaganden stå sig givet förändringar som inträffat i omvärlden:

Särskilda ställningstaganden och preciseringar

Detta avsnitt lyfter fram vad som är inaktuellt i översiktsplanens markanvändningsavsnitt. Här ges också några preciseringar som stöd i förståelsen av plankartans tillhörande inriktningar med mera. Några nya markanspråk och förhållanden lyfts också fram. Motsvarande görs även för riksintressen som förändrats (översiktsplanens del B).

Avsnittet är avsett att komplettera översiktsplan 2016, som stöd i tillämpningen. Det som här bedömts vara inaktuellt innebär inte att översiktsplanen ändras. För att ändra översiktsplanen krävs en fullständig översiktsplaneprocess med samråd och granskning med mera. Åtgärder som strider mot översiktsplanen i dessa avseenden kan hämta motiv från aktualitetsförklaringen. Vid planläggning i strid mot översiktsplanen ska motiven för avstegen redovisas och detaljplanen antas av kommunfullmäktige (får inte delegeras till plan- och byggnadsnämnden).

Se kartan nedan i större format

Plankartan för ÖP 2016 med ställningstagande till mark- och vattenanvändning. Områden som preciseras enligt aktualitetsförklaringen från 2020 lyfts fram. Dessa är stadens omland, Gränby stadsnod, Nordvästra Fyrislund, planskildhet som ersätter Vimpelgatans plankorsning med järnvägen, Bergsbrunna-Gränby-stråket, Fördjupad översiktsplan för Södra staden, Fördjupad översiktsplan för Funbo, Sydöstra stadsdelarna, viktigt grundvattenavsnitt.



Stadens omland (1)

En redaktionell miss gjorde att det finns en otydlig skrivning i inriktningen för kartans område nr 1 Uppsalaslätten.

Precisering:
Med "bebyggelsegrupp" avses sammanhållen bebyggelse. Innebörden i inriktningen är densamma som för Mälarlandskapet

Gränby stadsnod (2)

En ambition i översiktsplanen är att Gränby stadsnod ska utvecklas även med bostäder för att erhålla en blandad och sammanhållen stadsmiljö. I och med Uppsalapaketet är det dock rimligt att avvakta med ett mer omfattande bostadsbyggande i Gränby stadsnod. Tills vidare inriktas utvecklingen här på andra ändamål. Gränbyområdet har studerats i särskilt arbete (utvecklingsplan för Gränby, KS 2020).

Precisering: 
Bostadsetableringar i större omfattning dröjer till efter 2030. Fokus på idrott, fritid, skola, ambulansstation, ÅVC, expansion av vattenverk med mera i närtid.

Nordvästra Fyrislund (3)

Nordvästra delen av Fyrislunds verksamhetsmiljö har i plankartan givits beteckningen "Stadsbygd" för att på sikt möjliggöra omvandling till blandad stadsmiljö som inkluderar bostäder. Under åtminstone det närmaste decenniet är detta mindre angeläget.

Precisering:
Det är inte aktuellt med bostadsinslag inom åtminstone det närmaste decenniet. Omvandling med bostäder måste vidare föregås av programarbete för hela det aktuella området och säkerställa att påverkan från verksamheter i omgivningen ligger på en acceptabel nivå.

Kartbild där Nordvästra delen av Fyrislunds verksamhetsmiljö är markerad.

 

Planskildhet som ersätter Vimpelgatans plankorsning med järnvägen (4)

Översiktsplanen anger ett brett reservat för en framtida planskild korsning som ska ersätta Vimpelgatans plankorsning med ostkustbanan. En funktionsutredning (2019, se KSN-2018-2917 ) visar att läget vid Kungsängsesplanadens förlängning ger bäst funktion.

Precisering:
Platsen för planskildheten har preciserats till Kungsängsesplanadens förlängning. Läget vid Vimpelgatan är inte aktuellt.

Kartbild där planskildhet preciserad till Kungsängsesplanadens förlängningsängsesplanaden.

Figur 4: Planskildhet preciserad till Kungsängsesplanadens förlängning.

Bergsbrunna-Gränby-stråket (5)

Länken enligt ÖP 2016 kan komma att bli inaktuell beroende på utfallet i FÖP-arbetet, där den i samrådsförslaget istället läggs längs järnvägen inom FÖP-området och sedan ansluter till befintligt vägnät norr om Sävjaån. Det ger mindre intrång på jordbruksmark. Trafikstudier har visat att tidsförlusten blir marginell jämfört med att dra sträckningen rakt över slätten enligt översiktsplanens reservat.

Ställningstagande om aktualitet:
Länkens sträckning över slättlandet mellan Sävjaån och Gnistarondellen saknar aktualitet.

FÖP Södra staden (6)

Markanvändningsinriktningen vid Ultuna är delvis inaktuell. Närmare avvägning mellan intressen visar att viss anpassning i grönstråk och bebyggelseområden kommer att behöva göras. Ljusgrön och gul tonplatta visar var markanvändningskartan är inaktuell. Sammantaget sparar detta mer jordbruksmark och knyter bättre ihop stadsbygderna i Ulleråker och Ultuna. Genom dessa förändringar bedöms det sydliga alternativet för Ultunalänken sakna relevans, eftersom det inte stödjer bebyggelseutvecklingen och skulle skapa intrång i värdefull jordbruksmark.

Ställningstagande om aktualitet:
Grönstråket i norr (gul ) är inte aktuellt. Bebyggelse i områden som markerats i ljusgrönt är inte aktuellt. Det sydliga alternativet för Ultunalänken är inaktuellt.

Kartbild från fördjupning Södra staden, precisering markerat med grön och orange färg

Figur 5: Kartbild från fördjupning Södra staden, precisering markerat med grön och orange färg.

FÖP Funbo (7)

Det har tagits initiativ till exploatering i det gröna utredningsområdet vid Vedyxatippen. Översiktsplanen anger möjlig expansion med verksamheter intill, men inte inom det gröna området. Läget är gott för verksamheter med viss omgivningspåverkan med hänsyn till verksamhet som redan pågår i närområdet och närheten till staden och E4. Gröna värden och samband måste dock värnas.

Förfrågningar om bostadsutveckling direkt söder om väg 282 har också inkommit, som en tanke om en fortsatt expansion av Gunsta mot väster. Utvecklingen av Gunsta med över tusen ytterligare bostäder väntas ske under lång tid. Det är inte aktuellt att i nuläget förbereda för ytterligare expansion

Precisering:
Eventuell exploatering för verksamheter i det gröna utredningsområdet måste föregås av en utredning som tydliggör att det är förenligt med att säkerställa viktiga gröna värden inklusive kopplingar.

Utsnitt från översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta

Figur 6: Utsnitt från översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta.

Sydöstra stadsdelarna (8)

I översiktsplanen sägs att området kan utvecklas med minst 10 000 nya bostäder. Den bakomliggande studien var översiktlig då utvecklingsmöjligheterna skulle belysas närmare i ett fördjupat översiktsplanearbete. Siffran i översiktsplanen lades till på en försiktig nivå. Noggrannare studier som lett fram till förslaget till fördjupad översiktsplan (samråd våren 2020) har sedan visat att området bör kunna inrymma ca 20 000 nya bostäder och många arbetsplatser. Därutöver kan det finnas potential för ytterligare bostäder i ett område öster om järnvägen i anslutning till gränsen mot Knivsta. Det fördjupade översiktsplanearbetet får med ledning av samrådsresultatet och ytterligare utredningar klargöra om bedömningen står sig, givet de lokala förhållandena inklusive att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer för vatten.

Den mer preciserade bedömningen bedöms inte medföra särskilda konsekvenser för hela staden eller kommunen än att vikten av kapacitetsstark kollektivtrafik på Ultunalänken understryks ytterligare. Översiktsplanens stadsstruktur togs fram för att vara robust för ytterligare stadsutveckling i framför allt stadsnoderna med anslutande stadsdelar. Området ingår (21 500 bostäder) i avtalet med staten om att bygga 33 000 bostäder fram till 2050 i utbyte mot stora satsningar på ostkustbanan mm. Den fördjupade översiktsplanen innebär, när färdig, att översiktsplanen ändras inom det område som omfattas.

Precisering:
De sydöstra stadsdelarna bedöms kunna inrymma cirka 20 000 nya bostäder.

Lennabanan (9)

Lennabanan är avsatt som reservat för framtida spårburen kollektivtrafik från nuvarande plats vid centralstationen och ut längs sin sträckning fram till Gunsta. Den ombyggnad av Uppsala centralstation som står för dörren kan innebära att museijärnvägens nuvarande station flyttas söder om Strandbodgatan.

Inom FÖP Funbo finns särskilda riktlinjer avseende Lennabanan som tarvar viss precisering.

Precisering:
Det minsta avstånd till störningskänslig verksamhet om 50 meter som enligt den fördjupade översiktsplanen för Funbo "bör" hållas ska inte förstås som något oeftergivligt krav, dvs vara i strid med översiktsplanen. Särskilt i tätorter och samlad bebyggelse på ömse sidor längs banan är det angeläget att hålla hög täthet. Sällankaraktären på trafikeringen gör att den extra omgivningspåverkan som kommer av kolrök med mera (i förhållande till modern järnvägstrafik) måste kunna tålas.

Viktigt grundvattenavsnitt

Sedan översiktsplanen antogs har kommunfullmäktige angivit mer preciserade riktlinjer.

 

Nya riksintresseanspråk

Riksintressen för kulturmiljövården

Karta som visar områden med riksintresse för kulturmiljövården.
Figur 8: Riksintresse för kulturmiljövården.

Karta som visar jämförelse av olika gränsdragningar för kulturmiljövården.
Figur 9: Jämförelse av olika gränsdragningar för kulturmiljövården.

Efter utställningen av översiktsplanen har Riksantikvarieämbetet ändrat anspråken på utbredning av vissa riksintressen. De nya gränserna överensstämmer bättre med länsstyrelsens beskrivningar av områdena. De påverkar inte heller översiktsplanens inriktningar i övrigt, men kan i de fall de expanderats påverka enskilda markägares handlingsfrihet negativt. Kommunen avvaktar därför med att ta ställning till de nya gränserna till nästa revidering av översiktsplanen. Kommunens ställningstagande om annan gräns för C36 Vaksala och C41 Långhundradalen kvarstår dock.

Riksintressen för friluftslivet vid ekoln och Fyrisån

Sedan översiktsplan 2016 antogs har rubricerade riksintresseanspråk fastställts av staten. Området var dock föreslaget och togs därför med i översiktsplanens del B, men under rubriken Vissa andra intressen av nationell betydelse.

Nytt riksintresse för totalförsvaret, SVA vid Ultuna

Karta som visar statens veterinärmedicinska anstalt.
Figur 8: Statens veterinärmedicinska anstalt är nytt riksintresse för totalförsvaret.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutade 31 januari 2020 att Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vid Ultuna är av riksintresse för totalförsvarets civila del. På anläggningen finns laboratorier för analys av smittämnen, anläggning för destruktion samt plats för karantän av smittade djur. Det är MSB:s avsikt att innebörden i termer av hänsyn och ytanspråk kommer att preciseras under år 2020.

Uppsala kommun har i ett yttrande till MSB klargjort vilka skyddsavstånd till störningskänslig verksamhet såsom bostäder kan accepteras: till och med Ulls väg i öster, cirka 50-75 meter i norr (det vill säga norr om den kil som bildas av väg och jordvall), cirka 50 meter från Travvägen i öster samt cirka 80 meter söder om SVA:s sydligaste byggnadskropp.

Övriga nya och ändrade riksintressanspråk

Energimyndigheten har den 15 april 2019 fattat beslut om Riksintresse energiproduktion och energidistribution Forsmark. I beslutet ingår en bedömning att anslutningsledningar till nästa stamnätsstation är av riksintresse enligt 3 kap. 8 § MB . Det innebär att ledningar i Uppsala kommun berörs. Värdebeskrivningen och den geografiska avgränsningen är sekretessbelagd och får begäras ut.

Riksintresset för totalförsvarets militära del har ändrats, men endast så att det marginellt berör Uppsala. Detsamma gäller riksintressena för transportinfrastruktur.
Se vidare länsstyrelsens sammanfattande redogörelse i bilagedelen till aktualitetsförklaringen.

Nya geografiska anspråk och förhållanden

Här redovisas vissa infrastrukturella geografiska anspråk som inte finns med i översiktsplanen och som bör beaktas om andra initiativ till förändringar på respektive plats tas. Därutöver redovisas ändringar i kapacitetsförhållanden och hänsyn vad gäller VA-förhållanden i några av de prioriterade tätorterna.

Karta som visar nya geografiska anspråk och förhållanden.


Blått
Infiltrationsanläggningar i Rosta och stora Stjärna.

Gult
Dagvattendammar, enligt dagvattenplanen (2019, Uppsala vatten och avfall). Endast dammar som saknar stöd i befintliga planer eller pågående arbeten med FÖP, program och DP redovisas: Librobäck 3st, Nyby, Berthåga, Flogsta, Kungsängen, samt skärmbassänger i vatten vid Jernbron och Flottsund.

Lila
Alternativa platser för nytt avloppsreningsverk eller delsteg i avloppshantering. Beslutade i KS 2019: Västra Fullerö (Utredningsområde inom FÖP Storvreta), vid Kungsängens gård, på slätten söder om Boländerna samt inom FÖP Sydöstra stadsdelarna. Vid sistnämnda plats kan samarbete med Knivsta vara en möjlighet

Rött
Ombyggnad av Uppsala centralstation. Krävs för att turtätheten i tågtrafiken ska kunna öka. Drivs som delprojekt i Uppsalapaketet.

Grönt
Nya kapacitetstak i VA-systemet, antal nya bostäder: Järlåsa 10, Björklinge 600, Bälinge-Lövstalöt 500 (lokal kapacitet, därutöver finns kapacitetsbegränsningar i stadens avloppsystem som påverkar), Storvreta 2000 (inkl redan producerade i Fullerö Hage). kommande VA-plan ska beaktas avseende hur kapaciteten ska fördelas mellan ny bebyggelse och befintlig i tätorters närhet som behöver anslutas. Det gäller särskilt Bälinge/Lövstalöt och Björklinge. Avvägning behöver ske från fall till fall.

Geografisk utbyggnadsinriktning och scenarier

Utbyggnadsinriktningen har tagits fram efter ett scenarioarbete som belyser skilda utvecklingstakter i samhällsbyggandet.

Scenarier för samhällsbyggandet

Den allt högre takten i befolkningsutvecklingen och avtalet om Uppsalapaketet motiverar en belysning av vad ett högre utbyggnadstempo än översiktsplanens högscenario kan innebära. Därför har ett antal scenarier för befolknings- och arbetsplatsutvecklingen i Uppsala kommun tagits fram. De visar olika tillväxttakter avseende befolkning och arbetsplatser utifrån frågeställningarna:

  1. Är det rimligt att ha beredskap även för en betydligt högre utvecklingstakt jämfört med prognoser och tidigare antaganden?
  2. Vad skulle det innebära om Uppsalapaketet av någon anledning helt uteblir tillsammans med en betydligt lägre utvecklingstakt?

Diagram som visar fyra scenarier för befolknings- och arbetsplatsutvecklingen. Det är Extra hög-scenariot, högscenariot, basscenariot och lågscenariot.

Figur 10: Fyra scenarier för befolknings- och arbetsplatsutvecklingen.

Scenarierna visar också var samhällsbyggandet tar plats. Utgångspunkten är pågående stadsbyggnadsprojekt och projektinitiativ samt områden med särskilt god potential. Samhällsbyggnadsscenarierna utgår alltså från givna beslut. En mer utförlig redovisning återfinns i bilaga 6.

Därefter har två typer av modellbaserade kvantitativa analyser gjorts av scenarierna. Extra högscenariot har testats i en trafikmodell och ställts mot utfallen i högscenariot. De kommunalekonomiska förutsättningarna i samtliga scenarier har också belysts.

Slutsatser från scenarierna

De olika scenarierna har analyserats utifrån deras potential och risker. Extra högscenariot bedöms vara väl så bra som bas och hög, utifrån de snäva analyser som nämnts ovan. Utmaningen är att kommunens investeringsverksamhet kan belastas av höga priser, som under de senaste åren (fram till Corona-utbrottet). Den omfattande investeringsverksamheten bedöms dock också ge rationaliseringspotentialer. Vidare ger behovet av många nya tröskelinvesteringar i infrastruktur möjlighet att pröva nya lösningar som exempelvis svarar upp mot klimatmålen.

Vid sidan av ovannämnda analyser är en uppenbar utmaning med Extra hög att klara kompetensförsörjning till den kommunala verksamheten och att organisatoriskt klara av en stark utvecklingstakt i samhällsbyggandet under lång tid på ett sätt som svarar upp mot hållbarhetsmålen.

Det är viktigt att påpeka att Extra hög-scenariot knappast kommer att inträffa enbart på grund av Uppsalapaketet. Det krävs en omvärldsutveckling som stödjer Uppsalas allt starkare position och konkurrenskraft som nordlig nod i huvudstadsregionen. Vidare krävs ett mycket aktivt arbete för att understödja expansion av exportnäringar som motor för tillväxten, både nyetablering och expansion av befintliga. Att den höga befolkningsutvecklingstakten skulle inträffa utan kraftfull tillväxt i exportnäringarna och andra kunskapsintensiva verksamheter är mindre troligt.

Lågscenariot har inledningsvis ganska gynnsamma förutsättningar genom att investeringarna hålls på låg nivå och de investeringar som görs är förhållandevis överkomliga. Efter ungefär tio år försämras dock bilden, till följd av, relativt sett, allt sämre demografi och svagt skatteunderlag. Effektiviseringstakten i verksamheten behöver ligga ganska högt under hela perioden på grund av svag ekonomi och demografi. Inte heller lågscenariot ser ut att innebära oöverstigliga svårigheter.

Stora tröskelinvesteringar i infrastruktur ger god potential men också ekonomiska och sociala risker som utlöses om befolkningsutveckling och arbetsplatstillväxt kraftigt understiger det utbud som skapas. För de tre högre scenarierna, där Uppsalapaketets infrastrukturinvesteringar ligger med, finns ett uppenbart sådant riskmoment. Om Uppsalapaketet istället uteblir men befolkningsökningen ändå blir kraftig så uppstår en trängselproblematik vad gäller transporter och utrymme för boende och aktiviteter som kan bli svår att hantera.

Förnyad utbyggnadsinriktning

I översiktsplan 2016 skisserades en utbyggnadsordning som skulle vara vägledande vid beslut om investeringar och utbyggnadsprojekt. Ändringar i utbyggnadsordningen ska kunna ske successivt och tydliggöras exempelvis i samband med kommunfullmäktiges beslut om Mål och budget. När avtalet om Uppsalapaketet tecknats gjordes en sådan notering i Mål och budget för 2019–21.

Kommunstyrelsen har de senaste åren fattat årliga beslut om en portfölj av samhällsbyggnadsprojekt. Dessa beslut innefattar också en geografisk utbyggnadsinriktning av långsiktig karaktär. Årets (2020) portföljbeslut har samordnats med aktualitetsförklaringen. Utbyggnadsläge, närtidsinriktning och geografisk inriktning finns mer detaljerat beskrivet i nämnda portföljbeslut (bilaga 7). För kommunfullmäktiges ställningstagande bedöms det inte vara motiverat att teckna en detaljerad utbyggnadsordning. Här sammanfattas istället en långsiktig geografisk utbyggnadsinriktning med vissa inslag av turordning

Mot bakgrund av slutsatserna i scenariokapitlet ovan har utbyggnadsinriktningen anpassats för att ge beredskap för en högre hastighet i befolknings- och arbetsplatsutveckling än vad som tidigare antagits i översiktsplan och prognoser. Samtidigt behöver handlingsfrihet finnas för även ett betydligt lägre utbyggnadstempo.

Utbyggnadsläge och närtidsinriktning

Läget avseende planläggning för bostäder är i huvudsak tillfredsställande när det gäller kvantitet, cirka 25 000 bostäder är under genomförande eller ligger i färdiga detaljplaner eller pågående planarbeten. Tillsammans med färdiga fördjupade översiktsplaner eller godkända planprogram där planläggning sker successivt, ser den geografiska bilden ut som visas nedan.

Karta som visar utbyggnadsläge och närtidsinriktning. I kartan markeras pågående projekt eller initiativ med blå färg, cirka 27 000. I övriga staden 5 000.

Blå färgmarkeringar = pågående projekt eller initiativ i olika områden, cirka 27 000.
Omarkerade i övriga staden = 5 000.

Utbyggnadsläget: Bostäder i tätorter

Karta som visar områden där utbyggnad med ett större antal bostäder pågår eller planeras. Större antal bostäder innebär mer än 100 bostäder. Sådana områden finns mellan Uppsala och Bälinge-Lövstalöt, mellan Uppsala och Storvreta, vid Vattholma, längs väg 288 i höjd med Jälla och i Gunsta.

Figur 11: Områden där utbyggnad med ett större antal bostäder pågår eller planeras. Totalt sett cirka 37 000 bostäder. Det blir en teoretisk räckvidd i tid om 16 år enligt Extra hög-scenariot, 22 år enligt ÖP-hög samt 27 år enligt basscenariot.

Cirka hälften av bostäderna bedöms tillkomma på mark som kommunen har rådighet över. I förhållande till bedömt behov och efterfrågan (se bilaga 7) behöver andelen småhus öka. Ett sätt att skapa fler markbostäder kan vara att infoga sådana även i flerbostadshusstrukturer. Det är också angeläget att skapa fler tillkommande hyresbostäder med relativt sett lägre hyresnivåer.

Cirka 85 procent av bostäderna tillkommer inom stadsområdet, främst inom fyra km-zonen från centralstationen. Bostadsprojekt pågår för närvarande i anslutning till i stort sett alla översiktsplanens utpekade noder i staden. Framöver behövs fler planstarter inom Uppsalapaketets delområden i södra Uppsala, så att infrastruktur- och bostadsbyggande går i takt.

Planläggning pågår, eller väntas starta under året, i stort sett i samtliga prioriterade tätorter, med undantag för Knutby, Vänge och Järlåsa. Det är angeläget att denna goda utveckling kan fortsätta med ytterligare projektstarter. Det är främst i Gunsta, Jälla (Lindbacken), Storvreta och Bälinge/Lövstalöt som större utbyggnader pågår eller planeras.

När det gäller behovet av nya lokaler för näringslivet och andra offentliga aktörer än kommunen är läget mer svårbedömt. Det beror delvis på att avgångar till följd av omvandling av äldre verksamhetsmiljöer och enstaka byggnader inte kartlagts. Näringslivets efterfrågan på typer av byggda miljöer, lägen, lokalstorlekar och beskaffenhet i övrigt är svårare att förutse än bostadsbehoven. Det behövs därför en helt annan bredd i utrymmesberedskapen för näringslivet.

Grovt sett bedöms detaljplaner under genomförande och pågående planarbeten ge en teoretisk räckvidd på åtminstone 10–15 år med behov enlig Extra hög-scenariot för kontor, industri/logistik samt handel och service. Det är angeläget att pågående planläggning för industri- och logistikmiljöer snabbt kan gå i mål och ytterligare planläggning för sådana ändamål kan starta. Pågående omvandlingar i befintliga industrimiljöer accentuerar detta behov.

Geografiskt är planläggningen koncentrerad till stadsområdet, men nya verksamhetsområden väntas även tillkomma vid Fullerö söder om Storvreta. Det är angeläget att utrymmesberedskap för verksamheter av skilda slag också tillskapas i de prioriterade tätorterna.

Långsiktig utbyggnadsinriktning

Samhällsbyggandet inom stadsområdet behöver successivt inriktas på att stödja utvecklingen i de områden som ingår i Uppsalapaketet. Kommunens åtagande är att de 33 000 bostäderna ska vara färdigställda till år 2050. Siktet är inställt på att investeringarna i transportinfrastruktur ska vara huvudsakligen färdigställda omkring år 2030. Bebyggelseutvecklingen bör planeras för att dra nytta av och stödja dessa investeringar. Det innebär att stadsutveckling, byggande och kommunala investeringar inom stadsområdet i hög grad behöver fokuseras till lägen utmed den tänkta spårvägen och inom upptagningsområdet för den nya järnvägsstationen. Detta får dock inte innebära att nödvändig utveckling avstannar i andra delar av staden.

Utvecklingen i de prioriterade tätorterna bör åtminstone fram till 2030 ske utan stora tröskelinvesteringar, utom där sådana redan har beslutats.

En utbyggnadsordning för Uppsalapaketet ska tas fram under år 2020. Där tidsätts olika huvudetapper inom Uppsalapaketet. För att befintlig infrastruktur ska kunna nyttjas, inleds byggandet längs väg 255, vid Sävja och Nåntuna. Under slutet av 2020-talet läggs fokus på de områden som ligger nära de nya infrastrukturinvesteringarna. Detta gäller såväl etapper i Ultuna som invid den tänkta Uppsala S och söder om Sävja.

Med utgångspunkt i samhällsbyggnadsscenarierna föreslås grovt sett följande geografiska samhällsbyggnadsinriktning för kommunen som helhet.

Ställningstagande till geografisk utbyggnadsinriktning för bostäder

Kommunfullmäktiges syn på den långsiktiga utbyggnadsordningen vid beslutstillfället. Kommunstyrelsen ansvarar för att successivt göra nödvändiga riktningsförändringar.

Översiktlig karta som visar kommunfullmäktiges ställningstagande till utbyggnadsinriktningen för bostäder. Färgmarkeringar i kartan visar utvecklingen inom Uppsalapaketet i de södra stadsdelarna, nya små bostadsprojekt i övriga delar av staden och större utbyggnader i Stabby och Gränby efter 2030.

Grönt: Uppsalapaketet ska genomföras i någorlunda jämnt tempo över tid, men med sannolikt stigande antal bostäder per år. Därutöver prioriteras pågående etablerade projekt i andra områden. Det är viktigt att vidmakthålla utbud av nyproduktionslägen i skilda delar av staden, all efterfrågan på nyproduktion riktas sannolikt inte enbart mot Uppsalapaketets delområden.

Orange: Nya små bostadsprojekt i övriga delar av staden kan därför prioriteras om de stödjer stadsdelsnoder och stadsstråk och inte genererar stora tröskelinvesteringar.

Rosa: Först efter 2030 kan det bli aktuellt att tillskapa beredskap för större utbyggnader i Stabby och Gränby för stadsnodsutvecklingen. Även Flogsta och marken vid Slavsta kan komma i fråga. Sannolikt kan alla dessa utbyggnader genomföras med begränsade tröskelinvesteringar.

Övriga områden
I stadens västra delar och Bälinge/Lövstalöt är kapaciteten i VA-systemet en begränsande faktor. Inga nya bostäder, utöver de cirka 5000 som ryms inom pågående utbyggnader och givna planuppdrag, kan tillkomma innan kapaciteten höjs. En sådan investering kan komma att ligga långt fram i tiden, med hänvisning till den stora investeringstyngd för kommunkoncernen som ligger i Uppsalapaketet under perioden fram till cirka 2030.

För bostadsprojekt som kommunkoncernen har rådighet över behöver det finnas lättrörliga etapper som snabbt kan sättas igång, men beredskap behöver också finns för att inte dra igång utbyggnad enligt projektens tidplaner. Etapper som bedöms konkurrera med Uppsalapaketet kan behöva stå tillbaka. Omvänt behöver det finnas beredskap att skjuta etapper inom Uppsalapaketet framåt i tiden om exempelvis statens infrastrukturåtgärder försenas. Etapper behöver om möjligt utformas så att investeringar kan göras successivt i takt med utbyggnader för att motverka att stora tröskelinvesteringar måste tas tidigt.

För de prioriterade tätorterna är fokus att genomföra de stora utbyggnader som redan pågår eller börjat förberedas. Det kan också bli aktuellt att initiera större utbyggnader (mer än 100 bostäder) längs väg 282 samt i Björklinge och eventuellt Skyttorp. I övriga prioriterade tätorter förbereds för utveckling som inte genererar stora följdinvesteringar före 2030.

Kartan visar områden för pågående eller planerade större utbyggnader (blå färg) samt tänkbara områden för större utbyggnader (gult).

Blått: Pågående eller planerade större utbyggnader.
Gult: Tänkbara områden för större utbyggnader.
Ställningstagande till geografisk utbyggnadsinriktning för verksamhetsmiljöer

Många verksamhetslokaler planeras integrerat med bostäder i stadsutvecklingen. Vidare finns möjlighet till vissa expansionsmöjligheter inom befintliga verksamhetsmiljöer. Det finns också ett antal platser som kan vara lämpliga för mer begränsade nyetableringar. Sådana initiativ tas och hanteras löpande. För större verksamhetsmiljöer gäller följande (se nedan lista).

Karta som visar områden som har högsta prioritet för att ge plats för nya verksamhetsmiljöer, expansion eller omvandling till ny karaktär. Sådana områden är innerstaden, Gottsunda-Ultuna, Bergsbrunna, Gränby, områden runt Science Park, BMC och Ångström, Västra Librobäck, Fyrislund och Storvreta/Fullerö. Kartan visar även områden där möjligheterna till utveckling ska prövas. Sådan områden är Börjetull (området mellan Librobäcken och Bärbyleden), norr om Börjegatan, Librobäck , nördöstra Fyrislund, södra Kungsängen, Kungsängens gård och Hovgården.


Karta som visar områden som har högsta prioritet för att ge plats åt nya verksamhetsmiljöer, expansion eller omvandling till ny karaktär.


Grönt
Följande områden har högsta prioritet för att ge plats för nya verksamhetsmiljöer, expansion eller omvandling till ny karaktär.

Innerstaden: Här behöver ständigt finnas ett brett utbud av etablerings- och expansionsmöjligheter för verksamheter som är starkt beroende av personkontakter på global till regional och lokal nivå. Särskilt fokus på främre Boländerna och centralstationsområdet, som står inför omvandling.

Stadsnoder: I Gottsunda-Ultuna kommer planläggning för expansion av verksamhetsmiljöerna att initieras inom kort. För Ultuna gäller det expansion för universitetsnära verksamheter och för universitetets egna behov. I Bergsbrunna sker planläggning i flera steg så fort de yttre förutsättningarna med fördjupad översiktsplan och stationsutveckling är stabila. I Gränby fortsätter stadsnodsutveckling med regional handel och service, idrott, fritid, vattenverk, ambulansstation och kontor.

Verksamhetsområden: Områden runt Science park, BMC och Ångström behöver planläggas huvudsakligen för expansion av universitets- och universitetsnära verksamhet. Västra Librobäck planläggs och färdigställs för etablering. I Fyrislund initieras planläggning för att förstärka produktionskapaciteten i Business park. I Storvreta/Fullerö pågår planläggning för ett område nära trafikplatsen och bör även komma igång för ett område strax söderut för bland annat järnvägsdepå. Verksamhetsområdet nära E4 i sydöstra stadsdelarna enligt förslag till fördjupad översiktsplan behöver öppnas tidigt för att understödja utbyggnad av dessa stadsdelar.

Rött 
Tillgång på en mångfald av lägen i det samlade utbudet behöver säkerställas. Därför ska möjligheterna till utveckling i följande områden prövas i en ordning som får avgöras av successiva matchningsbedömningar.

Stadsnod: I Börjetull kan området mellan Librobäcken och Bärbyleden, norr om Börjegatan omvandlas till tätare verksamhetsmiljöer, som stödjer stadsnodsutvecklingen.

Verksamhetsområden: För Librobäck finns stöd i översiktsplanen för ytterligare expansion västerut. ÖP ger också stöd för området "Nordöstra stadsgränsen", som ligger inneslutet av E4 och väg 288. I Nordöstra Fyrislund finns ett utredningsområde, enligt planprogrammet för Östra Fyrislund, som eventuellt lämpar sig för expansion av Fyrislunds verksamhetsmiljö. I södra Kungsängen kan området mellan Kungsängsesplanaden och Stallängsgatan omvandlas till tätare verksamhetsmiljöer. Kungsängens gård kan fortsätta att expandera med verksamheter som har omgivningspåverkan. Hovgården har stöd i ÖP för expansion med omgivningspåverkande verksamhet.

 

Insatser som stärker samhällsbyggnadsprocessen

Utifrån uppföljningen, scenarioarbetet samt läget i samhällsbyggandet presenteras här ett antal insatser som kompletterar och stärker den kontinuerliga översiktsplaneringen och arbetet med balansering av portföljen för samhällsbyggnadsprojekt.

Insatserna ska stödja att stadsbyggandet går i översiktsplanens riktning samt bidra med underlag inför kommande revidering av översiktsplanen. Aktivering av dessa insatser sker delvis i den löpande verksamheten. Insatser som bör formuleras som uppdrag hanteras i den årliga mål- och budgetprocessen och verksamhetsplaneringen.

Dialog och kommunikation

Det omfattande samhällsbyggandet innebär stora förändringar i människors livsmiljö i Uppsala kommun. Dialoger hålls inom olika samhällsbyggnadsprojekt men tilliten och förståelsen för den långsiktiga samhällsplaneringen behöver öka. Berättelsen om översiktsplanen bör därför konkretiseras och förankras.

  • Återuppta och utveckla utbildningar om målen för översiktsplanen och tillämpningen av den. Det kan till exempel ske genom en webbutbildning som är tillgänglig för tjänstepersoner, politiker, byggaktörer, akademi, civilsamhällets aktörer och medborgare.
  • Stärk dialogarbetet för att öka kontinuitet och delaktighet i det långsiktiga samhällsbyggandet för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i enlighet med Agenda 2030. Lokal kunskap behöver tas om hand för att öka tilliten till planeringen och öka engagemanget för hållbarhetsfrågorna.

Geografisk områdesplanering

Den höga takten i samhällsbyggandet ställer krav på ökad helhetssyn och samordning för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling i kommunens alla delar i enlighet med delmål 11 i Agenda 2030. Genom att utveckla områdesplaneringen till en del av den kontinuerliga översiktsplaneringen skapas möjligheter att öka kunskapen om lokala förutsättningar och behov, fördjupa samverkan och dialogen mellan samhällsbyggandets aktörer samt konkretisera översiktsplanens principer inom geografiskt avgränsade områden.

  • Ta fram förstudier som visar utvecklingspotential utifrån lokala kvaliteter, identifiera behov av utbyggd kommunal service samt genomföra riktade dialogaktiviteter med boende och verksamma. Förstudierna bör belysa en bredd av geografiska områden, såväl stadsbygd, tätorter som landsbygd och kan knytas till pågående stadsbyggnadsprojekt.
  • Utveckla metoder så att områdesplanering bidrar till att uppfylla miljö- och klimatmålen samt till ökad trygghet, minskad segregation och socialt värdeskapande kompletteringar i samhällsbyggandet.

Analysverktyg och planeringsunderlag

Översiktsplaneringens analysverktyg behöver utvecklas för att stärka möjligheterna till ställningstagande om mark- och vattenanvändning på ett sätt som stämmer med hållbarhetsmålen och Agenda 2030. Kunskaps- och planeringsunderlag behöver också pågående tas fram.

  • Utveckla och komplettera översiktsplanens indikatorsystem för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet med ett utvecklat GIS-stöd. Komplettera modellen för långsiktiga kommunalekonomiska analyser med samhällsekonomiska hållbarhetsanalyser.
  • Följ och analysera de storregionala och lokala bostads- och etableringsmarknaderna för att kunna göra bättre prioriteringar av samhällsbyggnadsprojekt som ligger i linje med Uppsalas roll som nordlig nod i huvudstadsregionen.
  • Förnya analysen av förutsättningarna i omvärlden och utveckla scenarier för den långsiktiga samhällsutvecklingen till år 2050 med utblick till 2100 för att kunna svara upp mot miljö- och klimatmålen samt ekonomiska och sociala utmaningar. Systembrytande studier av transportsystem, teknisk försörjning, livsmedelsförsörjning, materialförsörjning, social service, kulturliv, boende och näringslivsaktiviteter ingår. Utrymmesbehov och lokaliseringsprinciper belyses. Breda risk- och hållbarhetsanalyser ansätts.
  • Ta fram en ett underlag till finmaskig grönstruktur på stadsdelsnivå, som visar behov av åtgärder och strategiska val för att bibehålla, stärka och utveckla stadens gröna och blå strukturer med fokus på sociala värden. Belys förutsättningar för natur-, rekreations- och friluftsliv vid de prioriterade tätorterna, med ledning av naturinventeringen och karteringen av ekosystemtjänster som gjorts.
  • Ta fram en sammanhållen utvecklingsplan för båtliv, friluftsliv och turism på och vid Fyrisån och Ekoln med dess kopplingar längs Mälaren till Stockholm, Håbo (Gorran) och Enköping (Lårstaviken). Arbetet ska bland annat utgå från och utveckla de värden som lyfts upp i riksintresset för frilutftsliv ("Ekoln") samt riksintresset för friluftsliv och turism ("Mälaren med öar").
  • Ta fram en vägledning för att hantera initiativ till exploatering av jordbruksmark. Modellen ska ge stöd för systematisk analys av exploateringens samhällsintresse och av alternativa platser för exploatering, i enlighet med översiktsplanens riktlinje och Miljöbalken.
  • I nästa revidering av ÖP: integrera relevanta delar av nya styrdokument och underlag i huvuddokumentet samt se över relationen mellan översiktsplanen och andra kommunala styrdokument som vägleder fysisk planering.