Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se
  1. I korthet

    Arbetsmarknadsförvaltningen stödjer arbetsmarknadsnämnden. Allt förvaltningen gör ska leda till att fler Uppsalabor kan försörja sig långsiktigt. Här får du inblick i hur vi arbetar för att fler människor snabbare ska komma ut i arbetslivet.

  2. Sommarjobb

    Saga sommarjobbar

    Möt Saga Hansen Skeppström, en av de niondeklassare som 2019 fick sommarjobb genom kommunen. Hon har jobbat på Svartbäcksgården.

    Vad var roligast med ditt sommarjobb?

    - Att prata och diskutera med de äldre och få möjlighet att serva och hjälpa till på olika sätt. Det är också trevligt att vara med människor i en annan ålder och få se och höra deras syn på saker och ting: det ger nya perspektiv!

    Skulle du rekommendera jobbet till någon du känner/en kompis?

    - Absolut, alla dagar i veckan. Det ger jättemycket att vara här. Man lär sig mycket och det är bra personal här, så man känner sig välkommen – jag är väldigt nöjd!

    Hur fick du veta om möjligheten att kunna sommarjobba?

    - Jag kände till möjligheten till sommarjobb för niondeklassare innan. När det var dags att söka gick jag in på hemsidan och där var det lätt att hitta informationen som jag behövde.

    Magdalena Prevéus, enhetschef på Svartbäcksgården, har hand om sommarjobbarna. Svartbäcksgården har 58 platser med inriktning korttidsvård efter sjukhusvistelse för de som inte har möjlighet att åka hem direkt. Här får de lite rehab och återhämtning. 

    Hur har det fungerat med sommarjobben i år?

    - Det har fungerat bra i sommar. För oss är det värdefullt att ha sommarjobbare här i verksamheten. Vi ser det som en del av kompetensförsörjningen med  förhoppning om kommande rekryteringar: att flera av sommarjobbarna ska välja vården som yrke. Jag själv sommarjobbade på Karl Johansgården när jag var 15, senare läste jag till undersköterska och efter det till sjuksköterska. 

    Vad är det bästa med att ha sommarjobbare i verksamheten?

    - Det ger ungdomarna mycket att vara här i verksamheten. Jag tror det kan kännas känt lite skönt att slippa den kravbild som kan finnas på sociala medier för en stund och bara få vara den du är och upptäcka andra värden här på jobbet. De känner sig behövda och ger guldkant i tillvaron för patienterna här hos oss i och med att de hinner med att göra saker som annars inte ryms i vardagen som att sitta och prata, läsa tidningen eller spela spel.

    Kommer ni fortsätta att ta emot kommande somrar?

    - Ja, ambitionen är absolut att fortsätta ta emot sommarjobbare.

    Läs mer om sommarjobb 

  3. Företagsgruppen matchar rätt

    Lars Söderquist

    ”Vi har haft kontakt med företagsgruppen i ett år nu. Hittills har vi rekryterat två personer och det kan säkert bli fler", Lars Söderquist, skadeverkstadschef Upplands motor

    Plåtskadeverkstaden på Upplands Motor i Uppsala har anställt två personer genom företagsgruppen på arbetsmarknadsförvaltningen. Och det kan bli fler eftersom det är svårt att rekrytera personal till verkstaden på traditionell väg.

    Lars Söderquist är skadeverkstadschef på Upplands Motor. I verkstaden jobbar 35 personer och 14 av dem är plåtslagare. De riktar, lackar om och snyggar till krockskadade bilar. Tyvärr är det få som utbildar sig till plåtslagare och det är svårt att hitta personal. Därför är samarbetet med företagsgruppen extra värdefullt.

    – Vi har haft kontakt med företagsgruppen i ett år nu. Hittills har vi rekryterat två personer och det kan säkert bli fler, säger Lars.

    Företagsgruppens arbete är en del av arbetsmarknadsavdelningens uppdrag att lotsa uppsalabor till egen hållbar försörjning. Karin Karelius, som arbetar i gruppen ringde Lars i början av 2017. Telefonsamtalet ledde till ett möte där Karin informerade om företagsgruppens arbete och presenterade två kandidater.

    – Båda killarna fick två månaders praktik hos oss. En av dem hade erfarenhet från branschen men saknade referenser eftersom han kommit till Sverige nyligen. Den andra hade inte arbetat med plåtskador tidigare och hade inte heller haft något jobb på länge. Men han hade en personlighet som passade, berättar Lars.

    Karin kontaktade Lars vid ett par tillfällen under praktikperioden för att följa upp hur det fungerade. Och när praktiken var slut träffades de för att prata om hur de skulle gå vidare.

    – Eftersom båda gjorde ett bra jobb här på verkstaden så erbjöd vi dem anställning efter praktikperioden.

    Företagsgruppen sänker tröskeln till arbetsmarknaden för personer som är utan jobb samtidigt som de hjälper arbetsgivare med rekryteringsbehov. Just matchningen är viktig. Det kan bli en fullträff, även om individen saknar relevant erfarenhet och utbildning. Personliga egenskaper som kommer fram vid ett möte kan ofta vara viktigare.

    – Praktiken gör att vi som arbetsgivare vågar prova och det är ju likadant för den som kommer till oss. Om det känns rätt för båda parter efter testperioden, och det leder till en anställning, så är alla vinnare, avslutar Lars.

  4. Snabbare väg till svensk läkarlegitimation

    Nansalmaa Baksukh

    Foto: Rosie Alm

    "Jag försöker hela tiden lära mig hur man ska vara som svensk. Ska jag fungera som läkare och kommunicera med patienter på ett bra sätt måste jag anpassa mig till svensk kultur",Nansalmaa Baksukh, utbildad läkare i hemlandet Mongoliet.

    Nansalmaa Baksukh är utbildad läkare i hemlandet Mongoliet. Hon har precis avslutat SFA-medicin, en utbildning som riktar sig till nyanlända med medicinsk yrkesbakgrund. Nu har Nansalmaa siktet inställt på att bli barnläkare.

    – Jag var färdig med mina studier till läkare och hade planerat ett liv i Mongoliet tillsammans med min man. Då fick vi besked om att han blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till Sverige som kvotflykting, säger Nansalmaa.

    Nansalmaas man flyttade först. Ett år senare kom hon och barnen. Nu har familjen bott i Sverige i tre år och Nansalmaa har just avslutat den ettåriga utbildningen SFA-medicin.

    – Det har varit både lärorikt och inspirerande att lära känna den svenska sjukvården genom teori och studiebesök.

    Under utbildningen har Nansalmaa arbetat halvtid som undersköterska på ett korttidsboende. Och det räknar hon med att fortsätta göra tills hon får sin läkarlegitimation, vilket kommer att ta lite tid.

    – Jag och min man kämpar och hjälps åt, vi måste ju försörja oss. Men även om det känns svårt ibland är vi jätteglada att ha kommit till Sverige. Och vi trivs bra i Uppsala. Det är en öppen stad med många kulturer. Här finns också möjligheter att plugga vidare. Jag siktar på att vidareutbilda mig till barnläkare.

    Snabbare till arbete

    Yrkesinriktad språkutbildning SFX riktar sig till personer som har yrkeskompetens från ett annat land. Syftet är att förkorta tiden till arbete eller företagande. Inom SFX är svenskundervisningen inriktad på yrkesspråket. De studerande lär sig hur yrket och arbetsmarknaden fungerar i Sverige.

    En del av SFX riktar sig till de som har en akademisk examen – SFA. SFA-medicin riktar sig till personer med medicinsk yrkesbakgrund som till exempel sjuksköterska, tandläkare, läkare eller apotekare. Målet är att ta till vara på nyanländas kompetens.

    Du kan läsa mer om Sfx-utbildningar på Vuxenutbildningens webbplats 

  5. Innovativt och effektivt

    Ida Bylund Lidman

    "Vi ligger i framkant när det gäller digitalisering, men det har varit en lång resa. Den började redan 2014 och medarbetarna har varit delaktiga hela vägen", Ida Bylund Lindman, avdelningschef försörjningsstöd och nyanlända.

    Avdelningen försörjningsstöd och nyanlända inom Uppsala kommun var tvåa i Sverige med e-ansökan för försörjningsstöd. Nu förbereder avdelningen nästa steg. I början av 2019 tar en robot över arbetet med att handlägga ansökningar, för att ytterligare effektivisera processen.

    Möjligheten att söka försörjningsstöd digitalt är uppskattad, både bland socialsekreterarna och bland de som söker försörjningsstöd. Med e-ansökan kan klienter ansöka hemifrån och se beslut och utbetalningar. Socialsekreterarna får färre frågor och administrationen har minskat. Istället kan de jobba mer med socialt arbete. De träffar klienter, kartlägger behov och upprättar planer. Målet är att fler ska nå självförsörjning och att perioden med försörjningsstöd ska minska. I dag är den knappt sju månader.

    Ida Bylund Lindman är chef för avdelningen försörjningsstöd och nyanlända och leder förändringsarbetet:

    – Vi ligger i framkant när det gäller digitalisering men det har varit en lång resa som började redan 2014. Medarbetarna har varit delaktiga hela vägen och har förändrat sitt arbetssätt, analyserat och kommit med förslag, säger Ida.

    Medarbetarnas delaktighet bidrog till att införandet av e-ansökan i januari 2017
    gick bättre än de hoppats. Redan första månaden sökte fler än hälften via webben.

    – Målet är att alla ansökningar ska komma in den vägen. I dag är vi uppe i 70 procent, säger Ida.

    Nu pågår ett intensivt arbete med att utveckla en robot som ska handlägga ansökningar. Planen är att den ska vara i drift i februari 2019.

    – Roboten är egentligen en algoritm. Den granskar ansökan, beräknar och presenterar förslag till beslut. Socialsekreteraren fattar fortfarande beslutet men slipper den administrativa hanteringen.

    En minut kommer det att ta för roboten att hantera en ansökan medan det tar 7–15 minuter för en handläggare.

    – När roboten är på plats kommer vi att kunna lägga mer tid på att göra rätt saker. Färre repetitiva arbetsmoment betyder att vi får större möjligheter att ge klienterna ett mer aktivt stöd, avslutar Ida.

    Läs mer om hur du söker försörjningsstöd

  6. Idéer blir verklighet

    Pia Ronnermark

    "Nu får vi till ett bättre fungerande teamarbete och det gagnar alla", Pia Ronnermark, idélämnare och verksamhetsledare för arbetsplatserna i Hammarskog och Kåbo.

    Tack vare ett förslag till Idéslussen finns det i dag två arbetsmarknadssekreterare placerade i verksamheterna i Kåbo och Hammarskog. Det förenklar samarbetet med arbetsmarknadshandledarna och ger deltagarna bästa möjliga förutsättningar att ta nästa steg mot den ordinarie arbetsmarknaden.

    Pia Ronnermark är verksamhetsledare för arbetsplatserna i Hammarskog och Kåbo. Där finns ungefär 100 platser för arbetsträning och arbetsmarknadsanställningar. Platserna är till för arbetslösa personer som behöver mer stöd än de kan få på en vanlig praktikplats. De snickrar, lagar cyklar, odlar, sysslar med naturvård, arkiverar och mycket annat.

    Arbetsmarknadshandledare jobbar nära deltagarna och ser till att de får just det stöd som behövs.

    – Vägen till praktiken hos oss går via en arbetsmarknadssekreterare, som träffar deltagaren och gör en kartläggning. Sedan tar de fram en plan tillsammans och praktik inom en av våra verksamheter kan vara en del av planen, berättar Pia.

    Tidigare hade Kåbo och Hammarskog kontakt med många olika arbetsmarknadssekreterare. Det kunde ta lång tid att lösa frågor och arbetsmarknadssekreterarna hade inte möjlighet att vara helt insatta i verksamheten.

    – Jag såg många fördelar med att ha arbetsmarknadssekreterare som jobbade närmare våra arbetsplatser i Kåbo och Hammarskog.

    Därför skickade Pia in ett förslag till Idéslussen.Det ledde till att hon och en kollega fick presentera idén för arbetsmarknadsavdelningens ledningsgrupp.En tid senare fick Pia besked om att det skulle bli verkstad av hennes förslag.

    – Sedan september 2018 har vi två arbetsmarknadssekreterare som sitter hos oss.

    Arbetsmarknadssekreterarna har kommit närmare verksamheten. Frågor som uppstår
    kan diskuteras direkt. Dessutom är det enklare att göra uppföljningar under praktikperioden och att förbereda för deltagarens nästa steg.

    – Nu får vi till ett bättre fungerande teamarbete och det gagnar alla.

    Om Idéslussen

    Idéslussen tar till vara på och utvecklar idéer som kommer från arbetsmarknadsförvaltningens medarbetare. Den startade i oktober 2017 och ett år senare har medarbetare skickat in 62 idéer.

    Bland idéerna finns förslag om att samordna resurser som bilar, möbler och cyklar, introduktion av nyanställda, IT-stöd och verktyg, arbetssätt och organisation kring individstöd och hantering av material.

    Det har blivit verkstad av flera av idéerna och ett antal är på planerings- och utvecklingsstadiet.

  7. Med siktet inställt på jobb

    Zaloukh Shikh Bakbar

    På jobbspår städ får Zaloukh både praktisk och teoretisk kunskap som gör henne redo för jobb i städbranschen. Samtidigt kan hon slutföra sina sfi-studier.

    Zaloukh Shikh Bakbar kommer från Syrien. Hon har bott i Sverige i fyra år och läser på sfi sedan drygt ett år tillbaka.

    – Det är roligt och samtidigt lite svårt att lära sig svenska. Men jag brukar tänka att vill man så går det. Jag började på sfi nivå a eftersom jag inte har gått i skolan i Syrien. Den kursen klarade jag på en månad och nu går jag nivå c sedan augusti förra året, säger Zaloukh med ett stort leende.

    Zaloukh är en av tio sfi-elever som har tagit chansen att gå jobbspår städ. Under fyra månader utbildas de för arbete i städbranschen. Undervisningen utgår från kunskapskraven som branschen har och deltagarna fortsätter med sina svenskstudier under tiden. Målet är att förbereda deltagarna för arbetslivet så att övergången till jobb blir så smidig som möjligt.

    Teoretisk och praktisk undervisning

    På jobbspår städ varvas teori med praktik. Deltagarna lär sig städteknik och maskinkunskap. De får även undervisning om golv- och inredningsmaterial, kemtekniska produkter, ergonomi, arbetsmiljö, ekologi, service, kvalitet, kundbemötande och etik.

    – För många av deltagarna är jobbspår städ vägen till den första anställningen i Sverige. Därför får de också lära sig om svenskt arbetsliv, att skriva cv och söka jobb, berättar Bia-Lena Svennar, driftledare och en av dem som ansvarar för jobbspår städ.

    Nära samarbete med arbetsgivare

    Uppsala kommuns städservice och Sodexo har besökt jobbspår städ och fler arbetsgivarbesök är planerade framöver.

    – Det var roligt att få höra hur det är att jobba hos dem. Och jag tycker nog att kommunens städservice känns mest intressant, berättar Zaloukh.

    I slutet av mars är det dags för den första praktiken. Då är deltagarna på en arbetsplats i två veckor och senare i vår är det ytterligare en praktikperiod.

    – Än så länge vet jag inte var jag ska vara men det ska bli spännande att få komma ut på en arbetsplats och använda det jag har lärt mig hittills, säger Zaloukh.

    Hos många städföretag är städvagnar och annan utrustning digital. Därför är det viktigt att deltagarna är vana att använda smarta telefoner och andra digitala verktyg i arbetet. Av den anledningen är delar av utbildningen digital, till exempel kompletteras den schemalagda undervisningen med digitala repetitionsövningar.

    – I appen Quizlet övar jag på moment som vi har gått igenom på sfi. Där tittar jag också på filmer om städteknik och gör repetitionsfrågor om städteori, berättar Zaloukh.

    Redo för jobb till sommaren

    29 maj är det avslutning och sedan är det dags för de tio deltagarna ge sig in på arbetsmarknaden.

    – Jag är övertygad om att det kommer att gå bra för Zaloukh och de andra deltagarna på jobbspår städ. De är väldigt målmedvetna och det finns många spännande jobb att söka i städbranschen, avslutar Bia-Lena.

    Utbildnings- och jobbcenter erbjuder jobbspår som är inriktade mot branscher eller företag som behöver anställa folk. Deltagare får både praktisk och teoretisk kunskap, alltifrån att samarbeta med andra till yrkeskunskap inom ett visst område.

     

  8. Kontakt

    Kontakta arbetsmarknadsförvaltningen

    Synpunkter och klagomål

    Lämna dina synpunkter

    Telefon (kommunens kontaktcenter):
    018-727 00 00
    Besöksadress:
    Stationsgatan 12
    Öppettider reception, Måndag–fredag 7.45–17.00, Dag före helgdag 8.00–12.00
    Postadress:
    Uppsala kommun, arbetsmarknadsförvaltningen, 753 75 Uppsala