Källkritik har blivit allt viktigare i vårt moderna informationssamhälle. Inte minst i ämnet samhällskunskap där saker händer snabbt och det kan vara svårt för eleverna att förstå och veta vad man kan lita på. Nya fakta tillkommer och olika parter kan ha skilda tolkningar av vad som är sant och riktigt.
Samhällskunskapsläraren Annika Ehn-Magnusson och biologiläraren Sofie Mellberg deltar tillsammans med kollegor på Rosendalsgymnasiet och en lärare på Lundellska skolan i ett högaktuellt forskningsprojekt. I projektet ska man ta fram nya evidensbaserade undervisningsmaterial för källkritik i skolan. Under tre år avsätter de 10–15 procent av sin arbetstid till forskningen. Projektet heter Gäcka och leds av Thomas Nygren som är professor i pedagogik och didaktik vid Uppsala universitet.
Projektet Gäcka på Skolforskningsinstitutets
webbplats
Rosendalsgymnasiets lärare och elever har även bidragit till närliggande forskning och utveckling som nyligen fått mycket uppmärksamhet och vunnit priser, bland annat det webbaserade verktyget Nyhetsvärderaren och en svensk version av onlinespelet Bad News Game, som används flitigt i svenska klassrum.
Verktyget Nyhetsvärderaren på
nyhetsvarderaren.se
Onlinespelet Bad News Game på
badnewsgame.se
Källkritik har länge varit en ordinarie del i undervisningen i ämnet historia med bra stöd i skolans läroböcker. Inom samhällskunskap börjar det komma allt mer. Däremot saknas det fortfarande undervisningsmaterial inom många andra ämnen, vilket gör det aktuella forskningsprojektet extra angeläget. På Rosendalsgymnasiet undervisar lärarna i källkritik även inom ämnen som bild och religion. Under nästa år planerar man en heldag om källkritik på skolan.
– Inledningsvis kan det finnas motstridiga data, till exempel om covid-19. Oenighet är en del av den vetenskapliga processen och det är viktigt att eleverna både får lära sig att förstå varför man ska lita på vissa fakta och att kunna genomskåda manipulation, säger Sofie Mellberg som är biologilärare på Rosendalsgymnasiet.