– Målet är att hemlösheten ska minska. I projektet fångar vi upp behoven som hemlösa personer har genom att vi pratar med dem. Vi försöker ta reda på vad som gör att de är hemlösa och hur vi kan hjälpa dem på bästa sätt, säger Monica Lundberg Mattsson, enhetschef och ansvarig för uppsökarprojektet hemlöshet.
Uppsökarprojektet hemlöshet är riktat till akut hemlösa personer och kvinnor är extra prioriterade. De flesta som är akut hemlösa har så kallad samsjuklighet. Det betyder att de har både ett missbruk och någon form av psykisk ohälsa. De akut hemlösa kan därför behöva stöd av både kommunen och regionen men i projektet ligger fokus på hur kommunen kan ge stöd i frågor kring beroendebehandling och boendesituationen.
Projektet startade 1 september 2021 och pågår till 31 oktober 2022. Socionomerna Maria Ljungberg på boendeenheten och Rosemarie Rask på beroendeenheten inom socialförvaltningen arbetar halvtid i projektet.
Kontakt med verksamheter som arbetar för hemlösa
Under första delen av projektet gjorde Rosemarie Rask och Maria Ljungberg en kartläggning över vilka verksamheter som arbetar med personer som är akut hemlösa.
– Vi har knutit kontakter med samarbetspartner som regionens husläkarmottagning för hemlösa, Stadsmissionens öppna dagverksamheter, värmestugan Grottan som drivs av föreningen Hjälp till behövande och kommunens härbärgen, säger Maria Ljungberg.
Genom att prata med personalen i de olika verksamheterna har Maria Ljungberg och Rosemarie Rask fått en tydlig bild av hur stödet till de akut hemlösa ser ut. Med hjälp av regionen och genom intervjuer med handläggare på beroendeenheten har Maria Ljungberg och Rosemarie Rask även kommit fram till att det är ungefär 80 personer som är akut hemlösa i Uppsala.
– De bor på härbärgen, ute eller hos någon bekant. Ungefär 20 av dem är kvinnor och medelåldern är runt 40 år. Och majoriteten av dem har ingen handläggare på beroendeenheten just nu, säger Rosemarie Rask.
Intervjuar hemlösa personer
Nästa steg i projektet är att intervjua de hemlösa personerna för att ta reda på hur deras behov ser ut. De kan också få stöd, beroende på vad som kommer fram under intervjuerna.
– Vi kan se till att de får en tid hos en handläggare på beroendeenheten. Det är många som inte kommer sig för på egen hand. De kanske har svårt med tider. Då kan vi följa med dem och vara med vid första besöket, säger Rosemarie Rask och fortsätter:
– Om man inte har tak över huvudet kan det vara svårt att ens börja fundera på hur man vill förändra sitt liv. Det är ganska stora krav att ställa på en människa. Då är det bra om vi kan hjälpa dem på traven.
Kontakt med beroendeenheten kan vara ett första steg ut ur missbruk och hemlöshet. Efter en utredning kan personen ha möjlighet att få behandling eller stödboende.
Sammanställer behov som hemlösa personer har
I den avslutande delen av projektet ska Maria Ljungberg och Rosemarie Rask sammanställa vilka behov de akut hemlösa personerna har och se om behoven matchar stödet som finns inom socialförvaltningen. Kanske behövs det även andra insatser eller resurser.
– När projektet är slut hoppas jag att vi har ett gott underlag för vidare arbete, att vi har kunnat etablera kontakter och fånga behoven som de hemlösa har, säger Monica Lundberg Mattsson.
Rosemarie Rask och Maria Ljungberg är båda glada för att projektet har blivit av och att de får arbeta i projektet.
– Vi får bra inblick i vad som sker. Vi följer de här personerna som går från en dagverksamhet till en annan. Och inblicken vi får möjliggör mer kontakter, säger Maria Ljungberg.
– Vi har haft så lite uppsökande arbete bland vuxna. Vi ser behoven men det finns inte så mycket tid för handläggare att springa ute på gatorna och leta efter folk. Det känns hedrande att få ingå i projektet, säger Rosemarie Rask.