Det kan tyckas som en behaglig tillvaro att driva vineri, spritfabrik och ölbryggeri på en av Uppsalas historiska platser – Länna Bruk, med anor från 1700-talet. Och Victor Rydén, som driver Länna Bruk Dryckeshandel tillsammans med kollegorna Asterios Ziakoulis, Antonio Ziakoulis och Andreas Lundmark, får det också att låta rätt enkelt under ett digitalt möte med företrädare för kommunen. Men mellan raderna framgår att det är ett hårt jobb, inte bara att producera själva råvarorna och dryckerna, utan också att paketera och nå ut med en produkt som har starka begränsningar i hur den får marknadsföras och säljas.
Från att ha jobbat med marknadsföring, programmering och i Uppsalas krogvärld ”slumpade det sig” så att Victor startade Länna Bruks Dryckeshandel med fyra kompanjoner 2016. De andra har ursprung i Grekland och har sedan tidigare vinodling vid Olymposberget, söder om Thessaloniki.
Egen vingård i Grekland
Ingrid Anderbjörk, liksom Stefan Hanna, har ett stort vinintresse och undrar hur det är att sköta vingård på avstånd, skeppa druvor från Grekland till Uppsala och att ha koll på hela flödet.
– Det finns många som producerar vin på det här sättet i andra vinproducerande länder. Man köper in druvor från odlare, precis som man gör med andra livsmedel, innan man förädlar och paketerar dem. Det är det man brukar kalla ”urbant vineri”. Fördelen vi har är att vi har vår egen vingård där vi har full kontroll, full insyn under hela processen och hela säsongen. Vi kan få information dagligen om väder, mognad på druvor, allt som rör den delen av processen, säger Victor.
De senare åren har det har poppat upp allt fler små lokala vinodlare i Sverige, på exempelvis Gotland och i Skåne. Även Länna Bruk har nyss planterat egna stockar i Uppsala.
– Svenska vinodlare har svårt att slå sig in på marknaden med bara lokalodlat, det blir så små produktioner. Det måste vara en fördel att kunna odla större volymer utomlands, funderar Ingrid.
– Ja, och så är det generellt dyrare att producera i Sverige, med personalkostnader och skatter. Vi planterade för snart ett år sedan 1000 egna stockar i vid garnisonen i Ärna. Vi hoppas det ska gå vägen, det kommer att ta några år innan vi kan göra vin på det. Det vore väldigt roligt att göra ett vin som är 100 procent lokalt, från druva till flaska, säger Victor.
Han lyfter fram utmaningarna med vinreglerna inom EU, att viner som korsar landsgränserna inte får klassas som svenska, utan EU-viner.
– Det är helt annorlunda om man jämför med öl, där många producenter i Sverige köper malt från exempelvis Polen, humle från USA och jäst från Tyskland. Där är inte så mycket mer än processen och paketeringen som är svensk, men med öl skulle ingen säga annat än att den är svensk. Det är mycket svårare med folks föreställningar när det kommer till vin. Vi vill presentera vinet som lokalproducerat även om råvaran inte är lokal. Vi kan stå och berätta att vi får hit druvor, vi har hela vinifieringsprocessen och paketeringen här. Då får vi ändå frågan: ”Jaha, så var kommer vinet ifrån?”. Man är ganska bestämd med ursprung på vin på ett annat sätt än med andra produkter.
Svårt att marknadsföra alkoholprodukter
Stefan undrar hur de jobbar med varumärkesbyggandet, distribution och upplevelser för att utveckla affären.
Det är en rätt snårig stig, enligt Victor, lagarna kring marknadsföring av alkohol gör att det är svårt att synas i reklam. Som alkoholleverantör måste han också välja att antingen att lansera vin lokalt via Systembolaget, eller i dess beställningssortiment där framgångsrika viner kan lyftas upp på i ordinarie sortiment i hela landet.
– Om du lanserar lokalt kan du bara ligga lokalt med den produkten. Fördelen är att du i stort sett alltid kommer in i butik. Nackdelen är att du aldrig får mer än tio lokala butiker. Det känns viktigt att det finns lokalt så här i början. Sen får vi se om vi ska lägga om det för att få fler butiker runtom i landet.
Men han håller med Stefan om att affären är mer än att bara producera dryck.
– Vi har sett till att hela lokalen är mer än en industri. Vi vill få hit folk, visa upp de imponerande lokalerna, bevara den gamla bruksmiljön. Folk som kommer hit får en wow-upplevelse, det är precis som att komma till ett vineri i Italien eller var som helst. Det är viktigt i vårt varumärkesbyggande att verkligen få folk att komma hit ut och få se det.
För att stärka den lokala förankringen döps alla vinerna efter personer som har jobbat på bruket, med ett porträtt på etiketten.
– Vi ville ha en koppling till bruket, det har varit både masugn och sågverk. I juni lanserar vi till exempel ett vin som heter Harry, efter en man som jobbade här en gång i tiden.
Förutom flaggskeppsvinet, som man med vördnad döpt Direktören.
Ta Lennakatten till vinprovningen
I det dagliga har Victor sällan kontakt med kommunen. Men tillsammans med museijärnvägen Lennakatten har han sökt att få hjälp med exponeringen av destinationen i olika upplevelsepaket. På sommarlördagar kan små grupper åka ut med tåget, får en rundtur på bruket, dryckesprovning och middag på restaurangen intill innan de tar tåget tillbaks igen.
– Med bruket, lokalens historia och Lennakatten är det viktigt att få ut turister på sommaren, att bli ett attraktivt resemål som en dagsutflykt. Det blir ett roligare paket att ta tåget än att ta regionalbussen.
Tillsammans med andra lokala producenter har Victor arrangerat en skördefest för att visa på utbudet. Att få hjälp att lyfta allt som är lokalt och göra det lättillgängligt för folk, är vad han önskar som stöd från kommunen.
Ingrid instämmer att det är just den typen av strategiska samarbeten som kommunen vill nå genom att träffa olika företag, inte minst inom livsmedelsbranschen.
– Det vi funderar på är hur vi kan paketera allt det bra som sker i här, göra Uppsala än mer attraktivt, mer synligt för andra. Vi försöker plocka ihop pusselbitarna, vad vi har inom mat och dryck i Uppsala: från forskning på SLU och att odla på smartare sätt till högkvalitativa färdiga produkter till slutkund, säger hon.
Även Stefan håller med.
– Det finns möjligheter att förpacka mycket av det värdefulla och intressanta som Uppsala har. Vi är lång ifrån tillräckligt duktiga på att göra det. Det är värdefullt både för folk som bor här och för att attrahera turister. Det ska vara så välförpackat att det är skäl att övernatta, säger han.
Vill starta visfestival i Uppsala
Själv bor Victor i stan sedan 13 år, men ursprungligen kommer han från Dalarna, där han ännu har kopplingar med en visfestival som han arrangerar sedan flera år. Han tycker att Uppsala har varit svagt i både turism och kulturutbud, även om det blivit bättre de senaste åren. Om kommunen hade varit mer på tå hade hans festival hållits i Uppsala istället för i Ludvika, säger han.
– Vi ville göra den i Uppsala och var i kontakt med kommunen, för att hitta ett ställe att vara på, se vilken form av stöd vi kunde söka. Men vi fick inte så mycket gensvar och det slutade med att vi kontaktade i Ludvika kommun och har nu festivalen där.
Det här är frågor som gör Stefan upprörd.
– Det finns inget som är viktigare än engagerade människor som vill göra något, det är de som skapar innehållet och attraktionen, det är viktigt för kommunen att stå på tå och hjälpa till, säger han.
Men Victor har inte stängt dörren för en visfestival i Uppsala.
– Parksnäckan är en väldigt bra scen som skulle passa för den typen av evenemang. Jag känner dem som har den nu, så vi får se vad som händer. Det vore roligt att göra den i Uppsala, bredda till andra platser än Ludvika.
Och han passar på att avsluta med en invit till lördagsutflykt med Lennakatten till bruket i sommar, om bara pandemin lägger sig.
– Vi ska gå ut med fler datum för provningar så får vi se hur det går.
Läs mer om Länna Bruk Dryckeshandel
Uppsala möts
Genom relationsskapande, effektivitet och hög rättssäkerhet vill vi skapa möjligheter för dig och din affär att växa. Som ett led i detta bjuder vi in företag i Uppsala för kunskapsutbyte och insikter. Är du företagare och vill ha en dialog med företrädare för kommunen? Mejla naringsliv@uppsala.se.