Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

Uppsalas befolkningsökning förutsätter att bostäder, arbetsplatser och infrastruktur byggs kontinuerligt. Men kommunen behöver ha beredskap för att coronapandemin kan leda till att byggprojekt skjuts fram och/eller omformas eftersom efterfrågan kan förändras.

Som ett resultat av den försämrade konjunkturen kan efterfrågan på mark för både bostäder och verksamheter att tillfälligt minska. Konjunkturnedgången kan även påverka betalningsförmågan hos hushållen på ett sätt som gör det svårt att förverkliga vissa bostadsprojekt. Trender på investerings- och fastighetsmarknaden pekar dock på att regionala städer i högre utsträckning än storstäder attraherar kapital för såväl utvecklingsprojekt som långsiktig förvaltning och personer som söker det goda livet i den mindre staden med ett fullvärdigt utbud.

Tecken på ökad ojämlikhet på bostadsmarknaden

Priserna på villor och bostadsrätter har det senaste året stigit vilket visar på fortsatt efterfrågan under pandemin. Hushåll med god ekonomi har under pandemin kunnat se sig om efter större bostäder, bostäder med tillgång till trädgård eller ett fritidsboende. Ökade bostadspriser innebär samtidigt att det blir allt svårare för hushåll med lägre inkomster att hitta en lämplig bostad.

I stadsdelar där trångboddheten är stor har möjligheten till fysisk distansering och hemarbete/studier under pandemin samtidigt försvårats. Hushållens skilda möjligheter att anpassa sig efter omvärldsförändringar har förstärkt ojämlikheten på bostadsmarknaden. För att skapa en inkluderande bostadsmarknad och motverka segregation är det viktigt att analysera hur pandemin påverkar olika grupper och identifiera insatser inom bland annat stadsplanering och bostadsförmedling.

Kommersiella fastigheter mer konjunkturkänsliga än bostäder

Fastighetsföretagen kan drabbas hårt av den djupa nedgången i besöksnäring, handel och service. Många hyresgäster riskerar konkurs vilket kan innebära att lokaler står tomma under en tid och att byggprojekt med nya lokaler pausas. Det kan i sin tur leda till avmattning inom byggnäringen. Hur länge den minskade efterfrågan varar är beroende av vilket genomslag politiska åtgärder får.

Uppsalas kommersiella fastighetsmarknad kännetecknas dock av hög stabilitet i ägarkretsen och det finns en relativt god uthållighet och förändringsvilja för att möta marknaden med relevanta och attraktiva erbjudanden när det vänder. Långsiktigt kapital, i form av exempelvis pensionsavsättningar men även privat kapital, söker sig också i stor utsträckning till stabila starka regionstäder som Uppsala vilket ger goda förutsättningar för att skapa beredskap för en satsning på fastigheter för olika typer av verksamheter.

Pandemin skyndar på förändringen inom handel och logistiksystem

Troligt är att byggandet av nya handelsfastigheter i centrala och externa lägen tappar mer än bostadsbyggandet då det är mer konjunkturkänsligt. Den typer av fastigheter kommer att hålla sin andel i förhållande till den växande befolkningen men inte mer än så. Pandemin kommer med stor sannolikhet att skynda på strukturomvandlingen inom handel och sammanhängande logistiksystem hela vägen ut till stadsdelscentrum. Efterfrågan på service i stadsdelarna kan få ökad betydelse när fler arbetar hemma och vill uträtta ärenden nära bostaden.

Utvecklingen av nya affärsmodeller kan innebära att lokalbehoven kan förändras, även när det gäller placeringen. Detta sätter stadsplanering, och vad invånarna vill använda den centrala staden till, i fokus. För logistikföretagen blir det också en omställning när e-handelssystemen ökar. Volymökningen kan leda till behov av ny lokalisering och reglering av omlastningsplatser närmare slutkonsumenten. Detta för att bland annat dämpa negativa miljö- och trafiksäkerhetseffekter av ökade antal mikrotransporter i bostadskvarteren.

Tappet för framför allt centrumhandeln har på kort tid lett till ett ökat antal konkurser och ansökningar om företagsrekonstruktion. Kontorsverksamheternas yteffektivisering kan också få en skjuts framåt på grund av att fler arbetar från hemmet och har digitala möten, vilket har påskyndats av pandemin. Det sistnämnda påverkar också mötesindustrin och tjänsteresandet.

Förändringstryck

Verksamhetsnära slutsatser

Uppsala kommun fortsätter att växa. En utmaning består i att anpassa den kommunala verksamheten, infrastrukturen och den byggda miljön i takt med att befolkningen växer. Den fysiska tillväxten behöver gå hand i hand med arbetet för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar kommun. För att säkra en långsiktigt hållbar samhällsbyggnad krävs god ekonomisk hushållning och en långsiktig planering, miljömässigt hållbara val samt stärkt fokus på näringslivstillväxt.

 

Det råder en obalans mellan hushållens ekonomiska förutsättningar och prisbilden i bostadsutbudet i kommunen. Det bidrar till boendesegregation och ökad risk för att hushåll ska få en osäker boendesituation. Hushållens ekonomiska förutsättningar har till viss del försämrats på grund av pandemin. Det finns därför ett behov av ett utökat utbud av boendeformer i kommunen och fler bostäder med lägre boendekostnader i såväl nyproduktion som i befintligt bestånd. Fastighetsägare bör möjliggöra för hushåll att kunna bo kvar efter renovering. Kommunen behöver genom sin planeringsverksamhet och markpolitik, sina bolag och sin samverkan med andra aktörer, säkerställa att så sker.

Samhällsutvecklingen och teknikutvecklingen skapar såväl nya möjligheter som nya utmaningar. Coronapandemin och konjunkturnedgången medför i närtid utmaningar för byggandet i kommunen. Pandemin förstärker vissa pågående trender. Det kan leda till varaktiga förändringar i beteenden och efterfrågan på utrymmen och lägen för såväl bostäder som verksamhetslokaler. Kommunen behöver i sin planering och förvaltning säkerställa en klimatpositiv och hållbart bebyggd miljö med en hög grad av flexibilitet i förhållande till framtida behov, inte minst för näringslivet.

Goda kommunikationer lokalt och regionalt är viktigt för attraktivitet. Få kommuner kan erbjuda en sådan stor variation av livsmiljöer som Uppsala. Detta behöver tas tillvara och utvecklas. Det ska finnas goda möjligheter att bo, verka och leva såväl på landsbygden som i de prioriterade tätorterna och i olika delar av staden. Kommunen behöver prioritera utvecklingen av bostadsbyggande, näringsliv, service, kollektivtrafik och infrastruktur till områden med goda förutsättningar och komplettera bostadsutbudet med lokala bristsegment för att möjliggöra goda boendealternativ för alla livsskeden och samhällsgrupper. I de fall kommunen inte själv är ansvarig handlar det om kravställning och god samverkan.