Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

Polariseringen ökar inom flera områden i samhället. Ojämlikheten i levnadsvillkor ökar, både mellan individer och mellan olika bostadsområden. Det kan leda till minskad sammanhållning och otrygghet.  På sikt kan det också leda till utanförskap som märks genom social oro.

Uppsala är en ekonomiskt välmående kommun. Utbildningsnivån är hög, arbetslösheten är lägre än i många liknande kommuner och Uppsalaborna har generellt sett en god hälsa. Men Uppsala är också socioekonomiskt delat.

Socioekonomiskt utsatta grupper drabbas hårdare av pandemin

Konsekvenserna av coronapandemin förväntas slå hårdare mot socioekonomiskt utsatta grupper som arbetslösa, lågutbildade, låginkomsttagare, unga och utrikes födda. Risken att smittas är högre bland dessa grupper än befolkningen i övrigt. Det beror bland annat på att dessa grupper i större utsträckning arbetar i kontaktnära yrken och att faktorer som ohälsa och trångboddhet är vanligare. Även samhällets förmåga att nå ut med information spelar in. Många unga, lågutbildade och utrikes födda arbetar dessutom inom handeln, besöksnäringen och hälso- och sjukvården som i hög utsträckning påverkats av varsel och permitteringar respektive ökad arbetsbelastning och stress. Arbetslöshet, minskad inkomst och oförmåga att betala skulder har i sin tur starka samband med psykisk ohälsa som ångest och depression.

Det finns också en överhängande risk att ungdomar från socioekonomiskt utsatta miljöer drabbas särskilt hårt när de förväntas ta ett större eget ansvar för lärandet när gymnasieundervisningen delvis sker på distans. En lyckad skolgång med slutförd utbildning är den tydligaste framgångsfaktorn för deltagande i arbets- och samhällslivet. Att inte lyckas i sin utbildning eller att sakna sysselsättning riskerar att leda till utanförskap vilket kan ge ökad social oro och otrygghet i samhället.

Även risken för desinformation ökar i tider av oro och osäkerhet. Risken är stor att oriktiga uppgifter sprids på sociala medier när människor missförstår eller feltolkar information från myndigheter.

Förändringstryck

Verksamhetsnära slutsatser

Coronapandemin riskerar att försämra uppväxtvillkor och livschanser för barn och unga med ökad marginalisering, kriminalitet och otrygghet som följd. Den viktigaste skyddsfaktorn mot framtida marginalisering är en lyckad skolgång med slutförd gymnasieutbildning. För att uppnå detta behövs samordnade insatser och resurser som främjar likvärdiga livschanser, samhörighet och trygghet inom bland annat i utbildningssystem, socialtjänst och kultur- och fritidsverksamhet.

Coronapandemin riskerar att förstärka rådande ojämlikhet mellan individer, grupper och bostadsområden i Uppsala. De ökade skillnaderna i levnadsvillkor är en grogrund för försvagad sammanhållning, minskad tillit, otrygghet och på sikt en marginalisering som kan leda till ökad social oro. Kommunen kan motverka detta genom en systemsyn i samhällsplaneringen där social blandning och attraktivitet främjas. Viktiga verktyg är att möjliggöra blandad bebyggelse och bostäder för alla samhällsgrupper i hela kommunen samt att underlätta för möten och social integration. Det behövs också exempelvis åtgärder inom utbildningssystem och effektiva arbetsmarknadsinsatser som främjar ett ökat deltagande i arbets- och samhällslivet.

Den senaste flyktingvågen har lett till att kommunen behöver rikta fokus mot insatser för att stötta personer som har fått uppehållstillstånd att etablera sig på arbetsmarknaden. Givet klimatförändringar, konflikter och stora socioekonomiska skillnader mellan världens länder behöver Sverige ha kontinuerlig beredskap för att kunna ta emot människor på flykt. För kommunen är utbildning och arbetsmarknadsmatchning centrala i integrationsarbetet.

En ökad polarisering av åsikter och en ökad mängd kommunikationskanaler bidrar till en ökad sårbarhet i samhället för påverkansoperationer och spridning av alternativ fakta. Desinformation används för att skapa klyftor och öka splittringen i samhället. En risk är till exempel att förtroendevalda utsätts för hot och olaga påtryckningar. Kommunen behöver skapa medvetenhet om detta, stimulera kunskapsutbyte och öppenhet så att förtroendet för samhällets institutioner och demokratin upprätthålls. Skolan har en viktig roll att lära elever att tänka källkritiskt kring det som publiceras på nätet och hur man agerar på sociala medier.