Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

Effekterna av miljö- och klimatförändringarna bedöms tillta framöver. För Sverige och Uppsala får det en lång rad konkreta konsekvenser, till exempel ökade fall av extrem nederbörd, ökad risk för översvämningar och värmeböljor och förändrade grundvattenregimer med risk för lägre grundvattenbildning och ändrad grundvattenkvalitet.

Uppsala ska vara klimatpositivt år 2050

Kommunens två övergripande klimatmål är att Uppsala ska vara fossilfritt och förnybart år 2030 och klimatpositivt år 2050. Det finns motsvarande mål om att skapa en giftfri miljö med ren luft, rent vatten och ren mark. För att nå målen behöver omställningstakten öka kraftigt.

För att klara Parisavtalets temperaturmål på max 1,5 grader måste de globala utsläppen minska med 7 procent per år. För resursrika länder krävs en årlig minskningstakt på 10–14 procent. Sverige och Uppsala har de senaste 30 åren haft en årlig minskningstakt på 1–2 procent. För att nå en årlig minskningstakt på 10–14 procent krävs nya sätt att organisera och driva samhället.

Omfattande åtgärder krävs för att klara klimatmålet

Reserestriktioner, minskad industriproduktion och minskad konsumtion till följd av coronapandemin gör att utsläppen av växthusgaser tillfälligt minskar. Men effekten på den långsiktiga trenden med stigande globala utsläpp bedöms bli liten om inte särskilda åtgärder vidtas.

Vid finanskrisen 2008–2009 gick de globala utsläppen ner med cirka 1,2 procent men ökade året därpå med cirka 5,2 procent. De globala utsläppen beräknas år 2020 minska med cirka 7 procent på grund av nedstängningen av samhällena. Minskningen ger en fingervisning om hur omfattande åtgärder som krävs för att klara klimatmålet på lång sikt. Samtidigt riskerar klimatfrågan att hamna i skuggan och utsläppen öka efter krisen när ekonomierna ska startas om.

Klimatpolitiskt är situationen betydligt bättre nu än under finanskrisen. Då havererade de internationella förhandlingarna om ett nytt klimatavtal. Men sedan 2015 finns globala och nationella klimatmål. En del tekniska lösningar som solceller och vindkraft har slagit igenom ekonomiskt. Det handlar om en vägvalsituation som avgör om världen klarar att undvika ett klimatnödläge.  

Innovationskraft viktig för klimatomställningen

Under pandemin har det uppstått många snabba och innovativa samarbeten och lösningar för att möta krisen. Innovationskraft är viktigt när det gäller klimatomställningen. Kommunen måste därför fortsätta arbeta med att främja innovation och nytänkande.en måste därför fortsätta arbeta med att främja innovation och nytänkande.

Förändringstryck

Verksamhetsnära slutsatser​

Idag minskar utsläppen av växthusgaser med 1–2 procent per år i Uppsala. För att säkerställa hälsa och välmående behöver utsläppen minska i den takt som krävs för att uppnå Parisavtalets åtagande. För Uppsalas del innebär detta en årlig utsläppsminskning om 10–14 procent. För att åstadkomma detta behöver kommunen prioritera systemskiften, främja systeminnovation och vidta åtgärder inom områden med stor klimatpåverkan som transporter, arbetsmaskinsanvändning, materialval inom bygg- och anläggning samt fossil plast. Kommunens upphandling, fysiska planering och infrastruktur behöver utvecklas och användas som draglok i omställningen.

Efter coronapandemin behöver en ekonomisk omstart med fokus på klimatomställning och hållbara lösningar säkerställas. För att driva utvecklingen behöver kommunen inkludera miljö- och klimatperspektiven i all sin verksamhet, och anta ett ledarskap för genomgripande förändring. En viktig uppgift är att samla företag och andra aktörer i samarbeten som fokuserar på innovation och miljö- och klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling, liksom att tillvarata engagemang och drivkraft hos kommuninvånare och medarbetare.

Ekosystemtjänsterna behöver skyddas och utvecklas för ett robust och klimatanpassat samhälle. Det handlar om allt från naturlig infiltration och dagvattenrening till naturresursernas produktions- och rekreationsvärden. För att säkerställa ren luft, rent vatten och ren mark behöver de miljöfarliga utsläppen minska. Ekosystemtjänsterna behöver få en stärkt roll både i samhällsplaneringen och i samarbeten med fastighetsägare och andra lokala aktörer.

Miljö- och klimatförändringarna bedöms tillta framöver. För Uppsala får det konsekvenser i form av till exempel ökade fall av extrem nederbörd, ökad risk för översvämningar och värmeböljor. Kommunen behöver anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna redan idag. Det gäller framför allt i bebyggelsestrukturen, de samhällstekniska systemen och livsmedelsförsörjningen. Kommunen behöver möta klimatförändringarna genom förebyggande åtgärder som samtidigt skapar en attraktivare och mer hälsosam bebyggd miljö med exempelvis ökad trädplantering och grönska. Kommunen behöver skifta fokus, från att få bort överskott av regnvatten i staden och lantbruket till att skörda och återanvända vatten.