Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

Den globala rörligheten och det internationella utbytet har avstannat när landsgränser stängts i förhoppning om att begränsa coronapandemin. På Arlanda flygplats står verksamheten i princip stilla.

Utvecklingen bedöms påverka förmågan att attrahera internationella besök, investeringar, företagsetableringar och spetskompetens. Efter krisen kommer flygmarknaden antagligen att se annorlunda ut och världen kan komma att se en trend mot regionalisering. 

Pandemin visar sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter

Pandemin har tydliggjort sårbarheten inom många områden när samhällsviktiga verksamheter som skolan, vården och omsorgen sätts under press. Det har blivit uppenbart att offentlig verksamhet har dåliga varulager och är beroende av transporter och just-in-time-leveranser för centrala funktioner.

Effekterna av coronapandemin kan leda till att det nationella civilförsvarsarbetet i Sverige får större prioritet för att skapa ett mindre sårbart och mer robust samhälle. Viktiga delar är energiförsörjning, ökad och diversifierad regional livsmedelsproduktion, säker dricksvattenförsörjning, hälso- och sjukvård samt information och kommunikation.

Även de övriga varuproduktionssystemen kan komma att få en mer långsiktig påverkan så att vissa förädlingskedjor delvis förläggs närmare avsättningsmarknader för att bli mer robusta. Digitalisering och robotisering kan få ytterligare skjuts för att hålla nere produktionskostnader i höglöneländer. Det ställer krav på högre markberedskap för etablering av produktionsanläggningar i Uppsala.

Förändringstryck

Verksamhetsnära slutsatser​

Den globala konkurrensen om kompetens, investeringar och etableringar är hård, samtidigt som coronapandemin påverkar globala värdekedjor och den fria rörligheten. Om Uppsala ska kunna stärka sin position krävs stärkt specialisering inom flera områden och fler samarbeten. Uppsalas livsmiljöer, universitet, sjukhus, innovationsstödssystem och kunskapsintensiva branscher är framgångsfaktorer som behöver tas tillvara i den internationella marknadsföringen av kommunen. För att kunna ta emot fler utländska inflyttare, besökare och investerare behövs också en utvecklad mottagningskapacitet.

Uppsalas strategiska läge ger unika förutsättningar. Som nordlig nod i huvudstadsregionen är kommunen en del av ett dynamiskt tillväxtcentrum. De möjligheter till investeringar, innovation och forskning som finns i Uppsala-Stockholmregionen gör kommunen än mer internationellt attraktiv. För att öka attraktiviteten behöver kommunen säkerställa att avtalet med staten kring fyra järnvägsspår till Stockholm förverkligas och driva på sammankopplingen av arbetsmarknaderna i regionen.

Oron i omvärlden stiger. Det säkerhetspolitiska läget har de senaste åren försämrats i Sveriges närområde och landets totalförsvarsförmåga står allt oftare i fokus. Forskare varnar för nya pandemier. Brott mot välfärdssystemet används som bas för kriminell verksamhet och urholkar förtroendet för välfärdssystemen. Dessa företeelser behöver motverkas genom utökad samverkan på lokal, nationell och internationell nivå. Det är viktigt att minska den sårbarhet i samhället som blottats i samband med coronapandemin, att öka robustheten och samtidigt bibehålla det globala utbytet. Kommunen har en viktig roll i att stärka tryggheten i den lokala miljön och i de egna verksamheterna, inklusive krisberedskap och strategier för digital trygghet.

Geopolitisk och finansiell turbulens och andra regionala och globala kriser påverkar världsekonomin och kan snabbt leda till konjunkturnedgång med påtagliga följder för sysselsättningen och kommunens ekonomi. Det har coronapandemin visat med påfallande stor tydlighet. Stigande räntor skulle med dagens höga belåningsgrad till exempel få kraftigt genomslag genom att göra anspråk på en större andel av kommunens resurser. Kommunen behöver analysera skeendena under coronapandemin för att bygga upp en kontinuerlig beredskap för förändrade ekonomiska förutsättningar.