Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

3. Uppsalas stad och landsbygd ska växa genom ett hållbart samhällsbyggande

På väg mot ett klimatpositivt 2050

Uppsala ska vara världsledande i miljö- och klimatomställningen samt förbättra beredskapen för ett förändrat klimat. Kommunen tar ansvar och motverkar klimatförändringarna genom omställning till fossilfritt 2030 och ett klimatpositivt Uppsala 2050. Det ställer krav på kraftfulla insatser inom bland annat transporter, byggande, energi och livsmedel.

När Uppsala växer skapas nya möjligheter för ekonomisk tillväxt och för att minska sociala klyftor, samtidigt som ekosystem ska bevaras och stärkas. I Uppsala ska stad och land utvecklas tillsammans. Den hållbara stads- och landsbygdsutvecklingen säkerställer likvärdig tillgång till boende, arbete, kommunikationer, samhällsservice och offentliga platser. Hänsyn ska tas till rekreation, biologisk mångfald och vattenresurser. Fler naturreservat ska bildas och kompensatoriska naturvårdsåtgärder utföras vid markexploateringar. Luft- och livskvalitet ska förbättras i stadskärnan för att värna verksamheter och boende i city.

I fokus 2022–2024 – Fossilfritt 2030

Uppsala har i dag en miljö- och klimatpåverkan som är flera gånger större än vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv. Miljö och klimatomställningen är därför brådskande. Utsläppen av växthusgaser måste fortsätta att minska för att till 2040 vara nära noll. Miljö- och klimatdriven verksamhets- och affärsutveckling genomförs via breda samarbeten, bland annat inom Uppsala klimatprotokoll.

Det lokala arbetet mot målet om en fossilbränslefri välfärdskommun till 2030 innebär en omställning av kommunorganisationens fordonspark, utveckling av hållbara transportlösningar samt en ökad samverkan med berörda aktörer. Kommunen fortsätter bland annat att bygga ut ett fossilfritt transportsystem och infrastruktur för gång, cykel, kollektivtrafik, biogas och vätgas.

Förutom trafiken finns en rad andra viktiga frågor när det gäller utsläppsminskningar inom Uppsalas geografiska område: fortsatt utbyggnad av solenergi och kretsloppslösningar, utfasning av fossil plast, användning av klimatsnåla bygg- och anläggningsmaterial och ekologiskt hållbart jordbruk är några exempel. En stor utmaning för att nå utsläppsmålen är att minska den negativa klimatpåverkan av konsumtion och långväga resande.

Uppföljning av inriktningsmål 3 

Inriktningsmålet bedöms bli delvis uppfyllt i slutet av 2022. Även om det pågår stora insatser för omställningen till ett hållbart samhälle sker det inte i tillräcklig takt för att kommunen ska nå målsättningarna om att vara fossilfri 2030 och klimatpositiv 2050.

Läs en fördjupning av inriktningsmålets resultat i den senaste ekonomiska uppföljningen.

Uppföljning av uppdrag

Tre av kommunfullmäktiges sex uppdrag inom inriktningsmålet pågår enligt plan. Ett uppdrag är försenat och två uppdrag är klara. Av de som pågår beräknas ett uppdrag beräknas bli färdiga i år, ett uppdrag har försenats till 2023, ett uppdrag beräknas bli färdigt 2024 och ett uppdrag 2030.

Uppdrag och uppföljning

Kopplat till varje inriktningsmål finns ett antal uppdrag som kommunens nämnder och bolagsstyrelser ska arbeta med. Tillsammans hjälper uppdragen oss att nå målet.

Årets första uppföljning av målet sker i april.

  1. Grön slutfört Uppdraget är färdigt
  2. Grön Uppdraget pågår/väntar enligt plan
  3. Gul Uppdraget är försenat/inte påbörjat
  4. Röd Uppdraget genomförs inte
  1.  

    Öka takten i klimatomställningen för att minska växthusgasutsläppen och nå målet om en fossilfri välfärdskommun 2030 och klimatpositivt Uppsala 2050.

    Status för uppdraget är Grön. Enligt plan. Ansvariga: alla nämnder och alla bolag Bedömning: (per augusti 2022): För att kunna öka takten behöver kapaciteten att driva klimatomställningen utvecklas inom hela kommunkoncernen och hela samhället behöver engageras. Samverkan sker inom kommunkoncernen och arbete pågår med långsiktiga klimatsatsningar. En samhällseffekt ska uppnås genom att leda och samordna Klimatprotokollets arbete, utveckla arbetssätt för att engagera kommunens invånare, civilsamhälle och näringslivet i klimatfrågor samt genom samverkan på nationell och internationell nivå. Särskilt fokus ligger på omställningen till förnybar och hållbar energiförsörjning och fossilfria transporter, att stärka arbetet med klimatpositiv stadsutveckling samt att ställa hållbarhetskrav i upphandling. Ökade materialkostnader och inflation leder till ökade kostnader för investeringar för att klara omställningen. Det bedöms därmed finnas risk för att investeringar försenas, vilket kan leda till ytterligare kostnadsökningar. Bland annat gör höga energi- och drivmedelspriser att förseningar i energi- och transportsektorernas omställning riskerar att leda till höga kostnader. Under året har luftåtgärdsprogrammet reviderats och åtgärder har genomförts. Exempelvis har Kungsgatan stängts av för genomfartstrafik. Ett reviderat miljö- och klimatprogram med tillhörande handlingsplan antogs av kommunfullmäktige den 30 maj. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för ökad samförläggning av teknisk infrastruktur har slutförts. Utveckling av planeringsprocessen för stadsnoder och tätorter för att främja resurseffektiva, innovativa och hållbara tekniska försörjningssystem är försenad. Det är på grund av ökat fokus på totalförsvarsplanering samt ökade insikter om behov av utveckling av affärsmodeller och av att lösa teknisk försörjning i större geografiska områden. Det råder fortsatt brist på förnybara bränslen, vilket försvårar omställningen av transportsektorn. Undantaget från kraven på förnybara drivmedel i kommunens avtal kvarstår och leverantörerna får tanka annat drivmedel om inte HVO100 finns tillgängligt. Tillgången till HVO100 för kommunens egna fordon är däremot säkrad genom kommunens tankstation i Librobäck. Arbetet med att finna en plats för ytterligare en tank för HVO100 har påbörjats. Kommuninvånarnas matavfall utgör en väsentlig del av det substrat som används för att producera biogas. Att leverera förnybart bränsle och ge näringen tillbaka till jordbruket är ett bidrag till den cirkulära ekonomin. Det finns ett stort intresse för företag att etablera sig i Uppsala Business Park i Fyrislund. Därför pågår ett intensivt arbete med en detaljplan för området. Flera av de aktuella företagen har en produktion som både kräver energi och kan ge överskott av värme. Kommunen deltar därför i ett forskningsbaserat samverkansprojekt som utforskar möjligheten att skapa ett hållbart och lokalt energisystem. Fyrishov använder förnyelsebara energislag som fjärrvärme samt vindel och egenproducerad sol-el. Energieffektivisering och energibesparande åtgärder är centrala frågor i arbetet med Fyrishovs och framtida bad- och idrottsanläggningars utveckling. Kommunen deltar med två idrottsanläggningar i EU-projektet CoordiNet som bland annat undersöker möjligheterna till ett mer effektivt användande av elnätet. Kommunen håller på att ta fram en plan för laddinfrastruktur som består av tre delar: publika laddare, semipublika laddare och snabbladdare. Arbete pågår med att möjliggöra för privatpersoner att ladda bilar nattetid på kommunägd kvartersmark. Arbete pågår med att ta fram klimatkalkyler som styrmedel vid utbyggnad av allmän platsmark. Utöver det pågår arbete med att utarbeta metoder för att räkna på vad byggskedet av allmän plats genererar för koldioxidutsläpp. Det finns behov av att ta ytterligare steg för att mäta klimateffekter inför, under och efter byggnation av allmän plats – på samma sätt som tid och kostnad följs upp. Det görs tillsammans med branschen inom ramen för Uppsala klimatprotokoll med utgångspunkt i Klimatfärdplan Uppsala. Utvecklingen av Ulleråker präglas av insikter och lösningar som utgår från beräkningar av klimatpåverkan. Beräkningarna har fått styra vad som behöver göras för att säkra att Ulleråker bidrar till ett fossilfritt 2030. Genom en växande klimatkunskap och kunskap om platsen utvecklas konkreta klimatsmarta lösningar. Det har lett till att fler träd, fler byggnader och större värdefulla naturmiljöer sparas än vad planprogrammet siktade på. Erfarenheterna från Ulleråkersprojektet har bidragit till en generell metodutveckling som utvecklar klimatarbetet även i andra samhällsbyggnadsprojekt. Vid ombyggnationen av Stora torget återanvändes omkring 70 procent av granithällarna. Stenar som av olika anledningar inte återanvänts på Stora torget har använts på andra platser i kommunen, till exempel på Östra Ågatan. Projektets negativa miljöpåverkan har blivit lägre då det innebar ett minskat behov av nya svenska stenar vars hantering sker utomlands och kräver längre tunga transporter.
  2.  

    Motverka förluster av biologisk mångfald och skydda hotade arter genom sammanhängande livsmiljöer för växter och djur. (KS och GSN)

    Status för uppdraget är Grön. Enligt plan. Ansvariga: Kommunstyrelsen Gatu- och samhällsmiljönämnden Bedömning: (per augusti 2022): Arbetet med gröna och blå kärnor samt stråk för att säkra och stärka biologisk mångfald, rekreation och andra ekosystemtjänster pågår inom revidering av översiktsplanen. Lokal åtgärdsplan för Sävjaån är klar och arbete pågår med åtgärdsplaner för Vendelån och Vattholmaån. Övriga åtgärdsplaner tas fram inom två till tre år förutsatt att det tilldelas medel för detta i budget. En ny vattendamm har färdigställts vid Lurbo och en våtmark vid södersjön i Almunge. Syftet med våtmarkerna och vattendammarna är att fånga fosfor så att den inte når större vattendrag och sjöar som Ekoln. För att göra våtmarkerna gräver nämnden flöden till en konstgjord damm, där fosforn sedimenteras och stannar kvar på botten. På sikt kan fosforn grävas upp och återföras till åkermarken. På detta sätt ökar även den biologiska mångfalden på platsen eftersom fiskar, insekter och fåglar får en livsmiljö i och omkring våtmarken. I samband med att en våtmark färdigställs planteras buskar och träd runt omkring den. Våtmarken ger även rekreativa värden för medborgare som befinner sig i området. Planeringsunderlag för den överordnande grönstrukturen har tagits fram och nya analyser har gjorts av tillgång till rekreationsområden kopplat till parkriktlinjerna. Det kommer även genomföras nya större spridningsanalyser för nyckelarter. Planeringsunderlagen och analyserna knyter an till översiktsplanen och kommer bidra till att säkra mark till gröna områden i kommunen. Under året har arbetet som startade 2021 fortsatt med att i högre utsträckning återföra växtmaterial till platser där insekter lever. Det är i undantagsfall som buskar tas bort då regeln är att ha kvar buskar. Vidare pågår ett arbete med att ta fram styrning för hur exempelvis viktiga träd ska sparas och, om de i undantagsfall tas bort, hur den biologiska mångfalden ska ges möjlighet till liv. Det görs exempelvis genom att spara högstubbar vilket är bra för insekter och fåglar. Även andra växtmaterial som ris lämnas kvar på platsen eftersom det blir en miljö för insekter att leva i. I Toran i Hammarskog har återställning av ängsmark genomförts. Gamla slåtterytor har återskapats och beteshagarna återfår en alltmer öppen karaktär och börjar likna hur området såg ut på 1950-talet i enlighet med gamla kartor. Även Gottsunda dagvattenpark har ytor som är ängsmark. Ängen är viktig både för de biologiska mångfaldsvärdena och de kulturhistoriska värdena. En kartläggning pågår av var det finns goda förutsättningar för framtida ängsmark vilket är ett steg i riktningen att öka andelen ängsmark i Uppsala kommun. Arbetet med att bekämpa invasiva arter pågår på flera platser inom kommunen. Av de 36 arter som är listade i EU-förordningen som invasiva och främmande arter är det framförallt arterna jätteloka och jättebalsamin som brett ut sig inom kommunen. De arter i kommunen som är riskklassifierade med extra stor risk är blomsterlupin, vresros och jätte-/parkslide. Även ryssgubbe och uppländsvallört breder ut sig över stora områden. Nämnden har börjat dokumentera effektiva bekämpningsåtgärder för invasiva arter och deras utbredning i kartverktyget GIS. Framöver bör information om invasiva arter tillgängliggöras för olika verksamheter så att det till exempel i samband med markarbeten inte sprids jord med frön från invasiva växter. Forskningsprojektetet NorDark är i planeringsfas. Resultatet av projektet kommer att vara ett planeringsunderlag till södra staden. Forskningsprojektet syftar till att undersöka hur gatubelysningen och dess spridning av ljus påverkar levande organismer som insekter och fladdermöss. Syftet med projektet är att kommunen ska ha kunskap till att utforma miljöer som inte är dåliga för exempelvis insekter och fladdermöss vilka är känsliga för olika ljusföroreningar och ljustemperaturer. Projektet är i sin linda och beräknas pågå i några år.
  3.  

    KVAR FRÅN 2020 3.7 Bygga fler pendlarparkeringar under planperioden i anslutning till kollektivtrafikens knutpunkter i bland annat Storvreta, Almunge, Vattholma, Björklinge och Vänge.

    Status för uppdraget är Gul. Inte helt enligt plan. Ansvariga: Gatu- och samhällsmiljönämnden Plan- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Uppsala Parkerings AB Bedömning: (per augusti 2022): Arbetet med pendlarparkeringar inom Uppsala kommun har fortlöpt under året. Pendlarparkeringen vid den östra sidan av Skyttorps station har färdigställts. Arbetet på den västra sidan är i projekteringsfas. En uppdatering av lämpliga platser för framtida pendlarparkeringar har påbörjats. Ett utökat samarbete med Region Uppsala kring markfrågor och landsbygdsutveckling har initierats. Några projekt drar ut på tiden och får långa ledtider på grund av markåtkomstfrågor. Vid Järlåsa äger Trafikverket marken och där pågår en process gällande arrendeavtal. Väg 55 (Ramstalund och Skärfälten) ska ingå i vägplanen för väg 55 vilket bör leda till produktion om några år. I dessa fall är kommunen beroende av Trafikverkets ledtider. Där det planeras åtgärder på icke-kommunal mark och/eller mark som inte har haft något arrendeavtal mellan kommun och fastighetsägare försenas arbetet. Det har också varit svårt att hitta lämpliga placeringar för pendlarparkeringar. Nytt beräknat slutår för uppdraget är 2023.
  4.  

    TILLKOMMANDE UPPDRAG: att uppdra till kommunstyrelsen att tidigarelägga uppföljningen av miljö- och klimatprogrammet i sin helhet från 2020 till 2019 och i samband med det ge förslag så att programmet leder fram till klimatmålet 2030.

    Status för uppdraget är Grön. Uppdraget är slutfört. Ansvariga: Kommunstyrelsen Bedömning: (per augusti 2022): En uppföljning av miljö- och klimatprogrammet genomfördes under hösten 2021 och låg till grund för revideringen av miljö- och klimatprogrammet. Det reviderade programmet antogs av kommunfullmäktige den 30 maj 2022.
  5.  

    Kvarvarande uppdrag från KF/KS om huvudmannaskap och bidrag för vägföreningar (GSN)

    Status för uppdraget är Grön. Enligt plan. Ansvariga: Gatu- och samhällsmiljönämnden Bedömning: (per augusti 2022): Ärendet behandlades av kommunstyrelsen i slutet av 2021 men återremitterades till nämnden från kommunstyrelsen för vidare handläggning. Uppdraget planeras vara klart under 2022.
  6.  

    Tillkommande uppdrag: att uppdra till kommunstyrelsen att revidera miljö- och klimatprogrammet med särskilt fokus på de etappmål för vilka måldatum har passerat.

    Status för uppdraget är Grön. Uppdraget är slutfört. Ansvariga: Kommunstyrelsen Bedömning: (per augusti 2022): Reviderat miljö- och klimatprogram antogs av kommunfullmäktige den 30 maj 2022.

För att nå målet har vi bland annat