Renare Uppsala

Skräp är ingen liten fråga för Uppsala kommun. Om vi alla hjälps åt kan vi nå vårt mål: att göra Uppsala renast i Sverige!

Det finns många skäl till att ta nedskräpningen på allvar:

• Nedskräpningen kostar samhället 2,25 miljarder kronor per år.
• I en skräpig miljö ökar risken för klotter, vandalism och otrygghet.
• Nedskräpning är slöseri med resurser – att återvinna metall, plast och annat spar mycket energi.
• Skräp i naturen skadar och dödar djur och växter.
• Plast som hamnar i Fyrisån bryts ner till microplaster som tar sig ända ut i havet.
• Fimpar innehåller plast och det finns gifter i filtret. En enda fimp kan förorena så mycket som 500 liter vatten. 

Om allt skräp hamnar på rätt ställe från början reduceras både giftiga ämnen i naturen och renhållningskostnader, besparingar som innebär att resurser kan användas till roligare saker.

Vårt konkreta mål är ett renare, snyggare och mindre nedskräpat Uppsala och i förlängningen även en sänkt renhållningskostnad. På köpet får vi ökad trivsel och säkerhet för både kommuninvånare och besökare.

Det här gör vi för att minska nedskräpningen:

• Vi städar varje dag, året runt på offentliga platser. 
  Läs om hur ofta vi tömmer papperskorgar och när vi städar gator och parker.
• Vi anlitar extra personal som gör städinsatser under sommarhalvåret och vid större evenemang.
• Vi gör skräpmätningar för att mäta och följa upp nedskräpningen över tid.
• Vi undersöker vilka attityder kommuninvånarna har till nedskräpningen.
  
• Vi genomför kampanjer för att förändra attityder om nedskräpning.
• Vi bjuder in företag, skolor, privatpersoner och politiker till olika städinsatser.
• Vi satsar på att miljömärka evenemang i samarbete med Håll Sverige Rent.

Var med du också så kan vi tillsammans göra Uppsala renast i Sverige!

Plocka #ettskräpomdagen

Var med du också och visa att nedskräpning är fel! Genom att fler och fler är med och plockar ett skräp om dagen och sprider det via sociala medier kan vi förändra beteenden och attityder kring nedskräpning. Ingen kan göra allt men alla kan göra något – så Plocka #ettskräpomdagen!

Så här gör du:

1. Plocka ett skräp.
2. Dela en bild taggad med #ettskräpomdagen i sociala medier.
3. Utmana din bästa vän, din idol, din kollega eller varför inte en politiker att göra detsamma.

Tillsammans kan vi göra Uppsala renast i Sverige
#ettskräpomdagenuppsala på Facebook
ettskräpomdagenuppsala på Instagram

Genom föreningsuppdrag kan ideella föreningar i Uppsala kommun utföra enklare städ- och funktionärsuppdrag på kommunens mark.

Föreningsuppdrag finns tillgängliga året runt, främst i samband med helger och större evenemang. Åldersgränsen är 12 år. Beroende på uppdrag kan den önskade åldern bland deltagare variera.

Ersättning

Föreningar som deltar får en ersättning på 105 kronor per timme och föreningsmedlem som deltar.

Så anmäler du intresse för att delta

Föreningsuppdrag är pausat på grund av pandemin.

Sopkampen är en tävling för Uppsalas förskolor och skolor. Målet med tävlingen är att uppmuntra barn, elever och personal att bidra till Uppsala kommuns mål om minskat matsvinn, minskad nedskräpning och bättre sopsortering.

Läs mer om tävlingen

Fimpa på en släckplatta

Släckplattor finns på de flesta av Uppsalas papperskorgar och soptunnor runtom i Uppsala. Här kan du släcka din cigarett och sedan slänga fimpen direkt i soptunnan. Alla soptunnor med släckplattor dekoreras med färgstarka dekaler så att de är lätta att se. 

Fimpa rätt

Från 1 juli måste du göra dig av med fimpen innan du kommer fram till en busshållplats, tågperrong, uteservering, entré, lekplats, idrottsplats eller allmän plats. Våra soptunnor har därför släckplattor och gavlar som beskriver hur du gör.

1. Släck på släckplattan
2. Släng i soptunnan
3. Släpp det dåliga samvetet.

Fimpen är Uppsalas vanligaste skräp

Skräpmätningar i gatu- och parkmiljö visar att cigarettfimpen är Uppsalas vanligaste skräp. Samma sak gäller i övriga Sverige. Enligt Håll Sverige Rent slängs cirka 1 miljard fimpar på marken i Sverige varje år.

Fimparna ser inte bara otrevliga ut, utan har också en negativ inverkan på miljön. Cigarettfiltret innehåller plasten cellulosaacetat som bidrar till att mikroplaster hamnar i dagvatten, vattendrag, naturen och till slut ända ut i havet. Genom att minska antalet fimpar på marken minskar vi plasten och skadliga ämnen i naturen.

Tyck till i en fimpröstare

På flera platser i Uppsala placerar vi ut fimpröstare. Du som rökare får en fråga med två svarsalternativ av fimpröstaren. Du svarar genom att slänga fimpen i en av två behållare.

Under vecka 25-27 har vi ställt frågan ”Är fimpen Uppsalas vanligaste skräp?” och kommunens invånare har fått rösta. Omröstningen har varit jämn i alla våra fimpröstare där det ibland bara varit en enda fimp mellan de två svarsalternativen. Men vad är då rätt svar? Svaret är att fimpen är Uppsalas vanligaste skräp. 

Resultatet av fimpröstningen presenterar vi även på Skräpkörens Facebooksida .

Visste du att 80 procent av skräpet som hamnar i vatten kommer från land? Och att över 50 procent av det är plast? 9 av 10 skräpföremål som hittas på stränderna är plast. Plasten bryts ner till mikroplast, om mikroplasten någonsin försvinner vet vi inte än.

Bubblande barriär fångar upp skräp i Fyrisån

Vid Hamnplan testar vi nu ett nytt sätt att fånga skräp i vattnet: en barriär av luftbubblor från botten upp till ytan stoppar upp skräp i vattnet.

Se illustrationen nedan i större format

Så här går det till:

1. Fimpar, plast och annat småskräp som hamnat i vattnet flyter med vattenströmmen ut mot Mälaren.
2. På Fyrisåns botten ligger en slang med perforerade hål i. En kompressor trycker in luft i slangen. Det gör att luftbubblor trycks ut och stiger mot ytan. Bubblorna skapar en vägg i vattnet som stoppar och lyfter upp skräpet till ytan.
3. Skräpet samlas ihop i en fålla som vi sedan tömmer regelbundet.
4. Fiskarna kan lugnt simma vidare. Vattnet har dessutom fått mer syre som motverkar både algblomning och övergödning.

Djuplänsar fångar in skräp i Fyrisån

Skräp som slängs på gatan i Uppsala kan med hjälp av oaktsamhet från människor, via dagvattenbrunnar, regnvatten eller blåst hamna i Fyrisån. För att ta reda på hur vi kan förhindra det mäter vi varje år mängden skräp i Fyriasån. Det gör vi vid djuplänsen vid Islandsbron och i sjögräset mellan Nybron och Islandsbron. Mätningarna gör vi under en tolvveckorsperiod från juni till augusti.

Bild: Oljeläns samlar upp skräp i Fyrisån.

Problem med att skräp hamnar i Fyrisån

• Det ser inte trevligt ut. Skräp föder skräp och skapar upplevd otrygghet.
• Det är skadligt för djur och natur. Djur kan till exempel få i sig det eller fastna i skräpet.
• Det kostar pengar att ta hand om.
• Vi vet inte hur länge skräp som till exempel plast finns kvar i vattnet utan att brytas ner. 
• Plastskräp bryts ner till microplaster som tar sig ända ut i havet via Mälaren.
• Fimpar innehåller plast och gifter som kan förorena 500 liter vatten.

Rapport - Mätning i rinnande vatten, Fyrisån, Uppsala 2020 (PDF, 880 KB)

För att kunna sätta in rätt insatser och följa upp utvecklingen i kommunen är det viktigt att mäta och följa upp nedskräpningen över tid. Eftersom problemet är både ekonomiskt, socialt och miljömässigt behöver vi mäta både den faktiska nedskräpningen och kommuninvånarnas attityder till nedskräpning.

Så här går en skräpmätning till

När vi gör en skräpmätning väljer vi ut två trottoarsträckor på max 5 gånger 5 meter. Vid mätningen bedömer vi nedskräpningsnivån på en skala mellan 1 och 5. Nivå 1 innebär att ytan och helt fri från skräp, nivå 5 motsvarar den högsta graden av nedskräpning. Efter mätningen kategoriserar vi skräpet enligt ett särskilt skräpprotokoll.

Se resultat från skräpmätningar på Håll Sverige rents webbplats

Skräpfacit

Resultatet för 2019 visar en minskning av skräp i både park- och gatumiljö. Vi hoppas att det är en effekt av insatser och åtgärder som har genomförts för att förebygga nedskräpningen. Samt en ökad medvetenhet bland uppsalaborna.

Fimpen är fortfarande det vanligaste skräpet i Uppsala.

Tre skräpmätningar genomfördes på nya platser i somras i Gottsunda, Gränbyparken och vid Resecentrum.

Uppsala kommun har mer än 500 smarta soptunnor som finns utplacerade i city, parker och naturområden. Soptunnorna kallas smarta för att de drivs av solceller och komprimerar skräpet så att det får plats mer skräp i varje kärl. När kärlen börjar bli fulla skickar soptunnan en signal om att det är dags för tömning. Det innebär att vi kan planera tömningarna utifrån var behovet finns.

Förutom att antalet överfulla soptunnor blir färre så resulterar det också i en minskad bränsleförbrukning, när vi inte behöver besöka alla soptunnor varje dag.

Undersökningar har visat att överfulla soptunnor har en tendens att öka nedskräpningen, inte minst drar de till sig fåglar, råttor och getingar. Med smarta soptunnor minskar problemen. 

Läs artikel i Byggtjänst om Uppsala kommuns arbete med smarta soptunnor.

Läs om hur kommunen arbetar med renhållning

Uppsala skräpkör och sjungande soptunnor

En del av våra smarta soptunnor är personligt profilerade som medlemmar i en kör. Det är Uppsalas skräpkör som togs fram för att uppmärksamma medborgarna på nedskräpning och få fler att slänga sitt skräp rätt, särskilt under Valborgsfirandet. Då finns skräpkörens 28 medlemmar uppställda tillsammans på trappan vid Resecentrum. När de inte sjunger står de utplacerade i Uppsala, på stan, i parken eller ute i naturområdena för att samla upp skräp som glass- och godispapper, matrester och annat avfall.

Förutom skräpkören finns dessa profilerade smarta soptunnor uppställda:

• 10 stycken Owe Thörnqvist.
• 6 stycken Pelle Svanslös och Maja Gräddnos
• 11 stycken Orpehi Drängar 

Läs mer om kören och var de uppträder på Uppsala skräpkörs facebooksida

Tuggummin på marken förfular inte bara vår stadsmiljö, de är en miljöbelastning också. Tuggummin bryts långsamt ner till microplaster. Med regnvattnet hamnar det via gatubrunnarna till slut i sjöar, hav och vattendrag.

I Uppsala använder vi nu världens första tvättrobot för att ta bort tuggummin från gatan. Tuggummiroboten är miljövänlig och använder inga kemikalier när den rengör.

Valborg är festhelgen framför alla andra i Uppsala, vilket också innebär att det ligger enorma mängder skräp kvar på gator och i parker dagen efter. Kostnaden för att städa upp efter kalaset ligger på närmare en miljon kronor.

Kommunen arbetar för att minska nedskräpningen genom att:

• ställa ut extra sopkärl och återvinningsstationer på strategiska platser 
• ha mycket personal och volontärer ute på gator och torg som städar och hjälper människor att slänga rätt
• bedriva kampanjer för att få människor att reflektera över sitt eget beteende
• ha dialog med de som deltar i forsränningen och Uppsala Vatten om hur cellplasten och frigoliten i flottarna kan återvinnas eller återbrukas. Deltagarna ges också möjlighet att städa Fyrisån efter forsränningen.

Miljömärkta evenemang

Uppsala kommun och Destination Uppsala samarbetar med Håll Sverige rent för att kunna miljömärka olika evenemang. Det innebär att vi kan genomföra evenemangen på ett hållbart sätt och visar att vi tar miljöfrågorna på allvar.

Några miljömärkta evenemang i Uppsala är:

• Allt ljus på Uppsala
• Kulturernas Karneval
• Kulturnatten
• Nationaldagsfirandet som kommunen anordnar
• Student Uppsala
• Tusen vintrar – Uppsala vinterfestival.