Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

Uppsala kommun ska ansöka om europeiskt kulturhuvudstadsår

Den 19 januari 2021 beslutade kommunstyrelsen att Uppsala kommun ska ta fram en ansökan om att bli europeisk kulturhuvudstad år 2029. Målet är att ge kulturen en central plats i en historisk utveckling av staden.

Varje år utser EU två städer till kulturhuvudstäder. Det innebär att städerna får möjlighet att visa upp och utveckla sitt kulturliv under ett års tid inom projektet. 2029 har Sverige möjlighet att utse en kulturhuvudstad och Uppsala kommun har beslutat att ansöka.

Uppsala står inför ett historiskt vägskäl. Staden växer fort och nu krävs en kraftansträngning för att skapa ny infrastruktur och områden där nya Uppsalabor kan bo.

En stad är dock långt mer än hus, vägar och spår. Det är i, längs och mellan dessa som samhället finns. Kulturen utgör därför en viktig del i stadsbyggnadsprocessen. För att Uppsala ska vara tryggt och attraktivt att leva, verka och vistas i ska kulturfrågornas olika aspekter stärkas och vara en självklar del av stads- och landsbygdsutvecklingen. För att kulturen både ska kunna ta intryck från tillväxtprocessen och föra in energi i den krävs en medvetet formgiven process som kan styras och följas upp.

Uppsala är i ett perfekt läge att representera kulturhuvudstadsår 2029

Vi är djupt inne i en unik planeringsprocess där vi kan lyfta fram, skapa och utvärdera de nya perspektiven, undersöka de växande platserna och hjälpa Uppsala att omskapa sig.

För satsningen krävs inga nya konserthus eller skulpturparker. Det som ska byggas är samverkan mellan alla samhällets parter, involvering av Uppsalabor, decentralisering av beslut och utbyte av erfarenheter. Det är grundförutsättningen för Uppsalas ansökan om att stå värd för ett europeiskt kulturhuvudstadsår 2029.

Kultur för social hållbarhet

Den centrala frågan i Uppsala kommuns ansökan om att stå värd för ett europeiskt kulturhuvudstadsår är hur kulturen blir en drivande kraft i stadsutvecklingen. Uppsala växer kraftigt och har höga ambitioner för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet. Hur används kulturens kraft för att driva utvecklingen i rätt riktning? 

Miljö och klimat, digital utveckling, innovation och kultur är alla områden som kräver stimulans och framdrift för att nå önskade resultat. Processen fram emot och genom kulturhuvudstadsåret ska vara ett genomgripande strategiarbete med ambitionen att ha en fot i alla dessa områden.

Bättre förutsättningar för ett fritt kulturliv

Om Uppsala kommun ska nå sina kulturpolitiska ambitioner och göra Uppsala till en kulturstad krävs satsningar på de kreativa processerna både inom och utanför kommunorganisationen. Det är inte kommuner eller regioner som skapar ett levande kulturliv, utan medborgarna och det fria kulturlivet.

I det nya stadsbygget är konst och kultur inte grädden på moset eller en möbel man ställer in i ett färdigt rum. Det är ett kitt mellan människor som hjälper dem att forma samhället efter egna önskemål. Det är målet för Uppsalas värdskap för det europeiska kulturhuvudstadsåret.

Prognoser pekar på att Uppsala kommer ha omkring 350 000 invånare år 2050. På vägen från halvstor till stor sker något med en stad. Exakt vad vet vi först om flera år. Det vi kan göra idag är att studera processen, leta efter verktyg, tolka skeenden och bidra till utvecklingen på olika sätt. Vi kan delta i utvecklingen på ett ödmjukt sätt och låta kulturen bli en stark del av den nya storstaden. Det uppstår frågor om integration, segregation och polarisering, om sysselsättning och boendemiljöer, och om omställning för klimatets skull. Vi måste fortsätta ställa sådana frågor eftersom svaren förändras med tiden.

Uppsala har goda förutsättningar med rätt infrastruktur och närhet till flygplatser vilket är en förutsättning. Planeringen av en stadsbyggnadsexpo i slutet av 2020-talet visar upp nästa förutsättning: Spårvägen ut till expoområdet i Bergsbrunna. Dessutom är det också rätt läge i tiden – staden är i en förändringsfas och en satsning som Kulturhuvudstadsåret är en förutsättning för att nå högt ställda ambitioner.

Med kulturhuvudstadsåret kan Uppsalas roll och självbild förstärkas. Uppsala är den akademiska framtidsstaden som driver utvecklingen framför sig. En lagom stor plats med möjlighet till nytänkande och hållbart resande där landsbygden är som en del av staden.

Den centrala frågan i ansökan till att bli europeisk kulturhuvudstad är hur Uppsala får kultur att bli en drivande kraft i stadsutvecklingen. På lång sikt förväntas projektet uppnå följande övergripande effektmål:

  • Kulturhuvudstad 2029 är en drivande kraft i Uppsalas och Mälardalens utveckling och bidra till en hållbar tillväxt av staden och regionen för dess medborgare, näringsliv och besökare.
  • Kulturhuvudstad 2029 samspelar med stadsutvecklingen och särskilt med Uppsalapaketet.
  • Kulturhuvudstad 2029 är ett långsiktigt projekt som inte slutar 2029, utan börjar 2029.
  • Uppsalas offentliga aktörer, näringsliv, medborgare och civilsamhälle behöver tillsammans söka svar på frågor kring ökad polarisering, integration, klimatfrågan och den framtida staden.

Uppsala är inte ensamma om dessa utmaningar i Europa: Uppsala behöver hjälp, och Uppsala kan hjälpa.

Både ett kulturhuvudstadsår och Plus-stad är stora evenemang som kräver samverkan med och samfinansiering från ett flertal aktörer. Båda evenemangen har potential att skapa stora mervärden inte bara för Uppsala utan för hela Stockholm-Mälarregionen. Tidigare utvärderingar av genomförda kulturhuvudstadsår har till exempel visat att varje investerad krona gett sex kronor tillbaka till värdstaden i form av ökade intäkter från investeringar, turism samt nya arbetstillfällen. Till detta tillkommer nationell och internationell marknadsföring av stort värde.

Dialog om samverkan och samfinansiering ska initieras tidigt i processen när ansökningar tas fram. På samma sätt behöver möjligheter till extern medfinansiering till evenemangen undersökas. Medfinansiering kan till exempel komma från Europeiska unionens fonder och program men även nationella och internationella stiftelser och fonder.

Näringslivet bedöms ha ett stort intresse av att medfinansiera (sponsra) genomförandet av både ett kulturhuvudstadsår och plus-stad. Detta framför allt då många företag, främst inom besöksnäringen men även inom fastighets- och byggsektorn och de kreativa näringarna, har stora intressen av att evenemangen förläggs till Uppsala.

Vad gäller offentliga medfinansiärer bedöms det finnas goda möjligheter att aktörer som Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Region Uppsala samt olika kulturinstitutioner på lokal, regional och nationella nivå har ett intresse av att både samverka kring genomförandet såväl som att bidra till finansieringen.

Flexibilitet en nyckelfaktor

Ett nav som Uppsalas ansökan om att bli kulturhuvudstad 2029 kretsar kring kan sägas vara att identifiera, skapa och stärka synergier, samarbeten och positiva effekter i den växande staden. I det har vi identifierat att arbetet kräver ett långsiktigt djupt samarbete med regionens näringsliv.

Ett lyckat genomförande kräver rätt förutsättningar för olika parter att bidra och delta i utifrån sina olika behov. Olika branscher, aktörer och förutsättningar gör att incitamenten för ett deltagande kommer att se mycket olika ut. Det kräver en hög nivå av flexibilitet och öppenhet från kommunen och en vilja att se och skapa möjligheter utifrån aktörernas egna perspektiv. 

Uppsalas ansökan om kulturhuvudstadsåret knyter an till stadsbyggnadsprocessen. Det kommer att utforska hur livet faktiskt tar form på en ny plats i ett samspel mellan det befintliga och det nyskapade.

Stadsbyggnadsförvaltningen och kulturförvaltningen delar många utmaningar när det goda och hållbara livet för invånarna ska göras möjligt i nya stadsdelar. Av den orsaken har det beslutats att kulturhuvudstadsåret så långt det går ska planeras gemensamt med den bo- och stadsbyggnadsexpo som planeras inom Uppsalapaketet. I ett sådant samarbete kan Uppsalas kulturpolitiska ambitioner om att göra kulturen till en viktig drivkraft i samhällsbygget förverkligas och testas.

Samverkan ska ske tidigt i planeringsprocesserna och fortsätta till dess att genomförandet av de båda evenemangen är avslutat. Efter detta beräknas samarbetet och arbetsprocesserna vara etablerade.

Oavsett om Uppsala får värdskapet för ett kulturhuvudstadsår eller inte är målsättningarna fasta. Det arbete som görs syftar till att skapa framåtdrift som kan tas om hand ändå. 

Målet är att skapa långsiktiga värden, samarbeten och synergier mellan förvaltningar och organisationer för ett hållbart, starkt och levande Uppsala. Den absolut viktigaste frågan att besvara har varit varför Uppsala ska ansöka? Det tydliga svaret har blivit: För att vi behöver det.

Enligt EU-kommissionens utvärderingar är följande några av de positiva effekterna:

  • kan förnya staden och dess kulturliv i stort
  • ökar invånarnas stolthet över staden
  • ökar deltagandet i stadens kulturliv
  • kulturlivet kan vinna på nya samarbeten internationellt och ökad företagssponsring även efter kulturhuvudstadsåret
  • ökad turism.

Vad är det europeiska kulturhuvudstadsåret?

År 1985 startades ett projekt som kom att kallas Europas kulturstad och som 15 år senare övergick till att kallas europeisk kulturhuvudstad. Idag utser EU varje år två städer som under ett år får möjligheten att visa upp och utveckla sitt kulturliv inom ramen för projektet. Inrättandet av evenemanget är en av EU:s mest lyckade kulturinitiativ. Utvärderingar visar på att projekten ger "ringar på vattnet" och långsiktiga vinster.

Så går det till när kulturhuvudstäder utses

Europeiska unionens råd tar de formella besluten om vilken eller vilka städer som ska vara kulturhuvudstäder varje år. Värdländerna är förutbestämda och den stad i det aktuella landet som slutligen blir kulturhuvudstad väljs av en internationell expertjury efter nationella tävlingar. Men för att en stad ska kunna bli kulturhuvudstad måste kulturen i staden vara levande och ha något att erbjuda övriga Europa. Om flera städer är kulturhuvudstäder under samma år ska de ligga i olika delar av Europa och på så vis spegla den kulturella mångfalden.

En kulturhuvudstad ska ha ett program som:

  • bygger på kulturellt samarbete i Europa
  • engagerar invånarna i staden och dess omgivning
  • ökar det internationella intresset för området
  • ökar det kulturella utbytet i Europa
  • visar upp och väcker intresse för den kulturella rikedom som finns inom EU
  • bidrar till att Europas medborgare får ökad kunskap om varandra.

Tidslinje för Uppsalas ansökan

  • våren 2021 – hösten 2022: ansökningsförfarande
  • slutet av 2022: statens kulturråd öppnar ansökan för kandidatstäder
  • slutet av 2023: preliminärt urval görs av en jury av oberoende experter
  • hösten 2024: slutgiltigt urval görs av samma jury efter kompletterade ansökningar.
  • våren 2025–hösten 2028: förberedande arbete
  • 2029: genomförande.

Hur avgörs vilka städer som blir kulturhuvudstad?

Beslut fattas av en jury bestående av både svenska och utländska experter.

  • tio oberoende experter som är valda av EU-kommissionen
  • två experter som beslutas av kulturrådet och regeringen.

Vad avgör i valet?

Juryn baserar sitt val på sex övergripande kriterier.

  • bidrag till stadens långsiktiga strategier
  • den europeiska dimensionen
  • kulturellt innehåll
  • förmåga att leverera resultat
  • räckvidd
  • ledning.

Kontakt

Har du frågor om projektet är du välkommen att kontakta kulturförvaltningen via epost: 
kulturforvaltningen@uppsala.se