Gödsel – regler för att sprida och hantera

  1. I korthet


    Uppsala kommun är klassat som nitratkänsligt område med undantag för Bladåkers församling. Nitratkänsliga områden har hårdare regler hantering av stallgödsel för att minska läckage av näring till vattendrag, sjöar och hav.

    Det innebär att du som lantbrukare bland annat behöver

    • följa hårdare regler för spridning av gödsel
    • följa hårdare regler för lagring av gödsel
    • beräkna behovet av kväve för dina grödor.

    Miljöförvaltningen kontrollerar att du följer de regler som finns genom regelbunden tillsyn – inspektion – av ditt lantbruk.

    Läs mer om hur en tillsyn går till och hur du förbereder dig

    Fäll ihop
  2. Regler för spridning av gödsel


    Du får inte sprida stallgödsel, mineralgödsel och andra organiska gödselmedel

    • mellan 1 november–28 februari
    • på vattenmättad eller översvämmad mark
    • på mark som täcks av snö eller som är frusen
    • på mark närmare än två meter från åkerkant som gränsar till sjöar och vattendrag
    • på mark som lutar mer än 10 procent
    • på ängs- eller betesmark om det kan skada natur- och kulturvärden.

    Övriga regler

    • 1 augusti–31 oktober måste du ha en växande gröda eller plantera höstsådd på åkrar där du sprider stallgödsel.
    • Under oktober får du sprida fastgödsel, med undantag för fjäderfägödsel, på obevuxen mark om du brukar ner den inom tolv timmar.
    Fäll ihop
  3. Lagring av gödsel


    Gödsel ska lagras så att det inte kan rinna ut eller läcka till omgivningen. Till exempel kan det lagras

    • på en gödselplatta,
    • i en urinbrunn,
    • en flytgödselbrunn.

    Om gödsel lagras i brunn krävs det att det finns ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna.

    Tillräckligt med utrymme är ett krav

    För att du ska kunna sprida stallgödsel vid lämpliga tidpunkter behöver du ha plats att förvara det. Hur stor lagringskapacitet du ska ha beror på hur många och vilken typ av djur du har.

    Stukalagring får inte räknas in i lagringskapaciteten eftersom det är en form av tillfällig lagring där lagringstiden bör hållas så kort som möjligt.

    Läs mer om hur du ska lagra stallgödsel i miljöförvaltningens gödselbroschyr

    Läs mer om hur du ska lagra stallgödsel och beräkna lagringskapacitet på jordbruksverkets webbplats

    Fäll ihop
  4. Dispens för spridning av gödsel


    För att få dispens för spridning krävs

    • att du inte kan sprida ditt gödsel på grund av en oväntad och inte påverkbar händelse, till exempel extremt väder
    • att du inte kan lagra ditt gödsel på en annan plats, till exempel hos andra lantbruk. 

    En förutsättning för att få dispens är att du har tillräckligt med plats för att lagra gödsel i förhållande till hur många djur du har. 

    Läs jordbruksverkets informationsblad om gödseldispenser

    Ansök om dispens för spridning av gödsel (PDF, 822 KB)

    Fäll ihop
  5. Beräkna behovet av kväve – växtodlingsplan


    Du får sprida 170 kg kväve per hektar och år. För att beräkna grödans behov av kväve ska du upprätta en växtodlingsplan. Växtodlingsplanen ska sparas i sex år.

    Växtodlingsplanen ska innehålla en uppskattning av

    • din förväntade skörd
    • hur kvävehalten i jorden ökar på grund av långvarig stallgödsling, så kallad stallgödselns långtidseffekt
    • hur kväven som finns kvar i jorden från föregående gröda påverkar grödan som planteras efter, så kallad förfruktseffekt
    • eventuell kväveleverans från mulljord
    • mängden kväve som du planerar att tillföra genom stallgödsel eller andra organiska gödselmedel.

    Läs om hur du beräknar kväve i gödseln på jordbruksverket.se

    Fäll ihop
  6. Beräkna fosforhalten i känsliga områden


    Du får i genomsnitt högst sprida 22 kg per hektar och år, fördelat över en femårsperiod.

    För att inte att sprida för mycket fosfor behöver du bedöma markens fosforhalt. Det gör du genom en markkartering. Miljöförvaltningen rekommenderar att du som lantbrukare gör en markkartering vart tionde år.

    Läs om hur en markkartering går till på jordbruksverket.se

    Fäll ihop
  7. Spridning av avloppsslam


    För att få sprida avloppsslam på dina åkrar måste det vara Revaq-certifierat. Certifieringen innebär att varje slamparti analyseras efter spår av oönskade metaller och organiska ämnen.

    I Revaqs regelverk finns bland annat gränsvärden för hur mycket metaller som får tillföras till åkermarken via slammet varje år.

    Läs om Revaq på svenskt vattens hemsida

    Naturvårdsverkets föreskrifter reglerar hur höga halter av olika metaller som får finnas i marken från början för att du ska få sprida avloppsslam.

    Läs Naturvårdsverkets föreskrifter om avloppsslam

    Läs om hur du får sprida avloppsslam och andra gödselmedel på jordbruksverket.se

    Fäll ihop
  8. Dispens från slamtömning – för jordbruk


    Du som har en jordbruksfastighet eller brukar någon annans jordbruksmark kan få dispens från kommunal slamtömning.

    För att få dispens måste du kunna lagra slammet i minst tolv månader utan att tillföra mer slam eller annan näring, till exempel gödsel. Slammet kan du använda för att gödsla på dina åkrar.

    För att handlägga din ansökan om dispens tar miljöförvaltningen ut en avgift. Du måste betala avgiften även om du inte får dispens.

    Läs om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

    Sök dispens från slamtömning och ansök om att få sprida slam på åkermark (PDF, 832 KB)

    Fäll ihop
  9. Kontakt – om du behöver vägledning


    Om du har frågor eller behöver vägledning kan du kontakta miljöförvaltningen.

    Kontakta miljöförvaltningen

    Telefon: 018-727 43 04, måndag–torsdag 9.00–11.00
    Besöksadress: Ulls väg 28

    Det finns ingen reception på Ulls väg och vi kan därför bara ta emot förbokade besök. Du som vill lämna in och begära ut handlingar från miljöförvaltningen är välkommen till Kommuninformation på Stationsgatan 12, entréplan.

    Postadress: Uppsala kommun, miljöförvaltningen, 753 75 Uppsala
    Fäll ihop