Livsmedelskontroll och kontrollområden

Kommunen kontrollerar att livsmedelsföretag följer de de lagar som finns för att skydda konsumenterna, så kallad livsmedelskontroll. Förutom livsmedelskontroll ger kommunen råd och information till livsmedelsföretagen. Tillsammans är detta kommunens livsmedelstillsyn.

Miljöförvaltningen gör förbokade besök som kallas revisioner och oanmälda besök som kallas inspektioner. Vid besöken bedömer inspektörerna om företagen följer livsmedelslagstiftningen. Bedömningarna grupperas i 15 kontrollområden. 

Resultatet från en kontroll publiceras tidigast tre dagar efter kontrolltillfället, men kan ibland dröja ytterligare någon dag.

Se resultat från livsmedelskontrollerna 

Kontrollområden

HACCP-baserade arbetssätt

Företaget ska identifiera farorna i sin verksamhet så att man kan kontrollera dem. Vanliga kritiska kontrollpunkter är att livsmedel (till exempel rå kyckling) upphettas tillräckligt och att varm mat kyls ner snabbt till rätt temperatur. En annan kritisk kontrollpunkt är att alla allergener anges på den information som lämnas om livsmedel. Företaget ska sätta upp gränsvärden och kontrollera så att de inte överskrids. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis Critical Control Points”.

Information och märkning

Färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med obligatoriska uppgifter såsom ingrediensförteckning, nettokvantitet, hållbarhetsdatum och förvaringsanvisning (när det behövs). Ingredienser som orsakar allergi och överkänslighet ska särskilt lyftas fram. För livsmedel som serveras eller säljs oförpackade ska alla uppgifter kunna lämnas muntligt eller genom handlingar, skyltar, matsedlar eller liknande. Det finns dessutom flera specialregler för olika livsmedel, till exempel att kött och fisk ska märkas med ursprung. Uppgifterna som lämnas får inte vilseleda konsumenterna.

Spårbarhet

Företaget ska kunna spåra alla livsmedel ett steg bakåt, det vill säga de ska veta varifrån de har köpt varje vara. Företag som säljer livsmedel till andra företag, till exempel grossister och tillverkare, ska också kunna spåra varorna ett steg framåt (de ska veta vem de har sålt sina varor till). På så sätt kan livsmedel som är farliga spåras och stoppas från att nå konsumenterna. Spårbarheten gäller även förpackningsmaterial.

Infrastruktur, lokaler och utrustning 

Lokalens utformning ska uppfylla kraven i livsmedelslagstiftningen. Det ska vara möjligt att skilja ren hantering (till exempel beredning) från smutsig hantering (till exempel att ta bort ytterförpackningar på livsmedel). Inredningen och utrustningen ska vara av material som är lätta att rengöra. Ventilationen ska vara tillräcklig. Företaget ska ha en plan för att hålla lokalen och utrustningen i gott skick.

Råvaror och förpackningsmaterial

Företaget ska ha rutiner så att de livsmedel som tas in i verksamheten uppfyller alla relevanta krav. Förpackningsmaterial ska vara godkända och lämpliga för livsmedel som förvaras i förpackningen.

Hantering, lagring och transport

Företaget ska ha rutiner för att hålla isär livsmedel från varor som kan förorena dem. Det kan handla om att skilja råvaror från ätfärdig mat, kemiska produkter från livsmedel samt att skilja livsmedel som innehåller allergener från livsmedel som inte innehåller allergener. Varorna ska skiljas åt både när de förvaras och när de hanteras. Utrustning som används för olika varugrupper ska rengöras mellan olika moment. Livsmedel ska också förvaras säkert under en transport.

Hantering och förvaring av avfall

Avfall ska förvaras så att livsmedel inte kan förorenas. Det får inte förvaras i utrymmen där livsmedel förvaras. Avfallskärlen ska gå att göra rena. Det finns särskilda regler för att hantera viss sorts avfall, till exempel från styckning av kött.

Skadedjursbekämpning

Företaget ska ha rutiner för att bekämpa skadedjur och ha en beredskap för vad man gör om skadedjur upptäcks. Lokalen ska vara tät så att skadedjur inte kan komma in och dörrar ska hållas stängda.

Rengöring och desinfektion

Företaget ska ha rutiner för att rengöra och desinfektera lokalen och ytor som kommer i kontakt med oförpackade livsmedel. Lokaler och utrustning ska hållas tillräckligt rena i förhållande till den verksamhet som bedrivs.

Vattenkvalitet

Vatten och is som används som livsmedel eller kommer i kontakt med livsmedel ska hålla en god kvalitet. Det ska finnas rutiner för rengöring av kransilar, munstycken, ismaskiner och eventuella dunkar. Vissa verksamheter ska ha rutiner för att själva undersöka vattnets kvalitet.

Temperatur

Företagaren ska ha rutiner för att kontrollera temperaturer. Kylda, frysta och varmhållna livsmedel ska förvaras vid temperaturer där mikroorganismer inte kan föröka sig eller bilda gifter.

Mikrobiologiska kriterier

För viss hantering finns krav på att företaget regelbundet ska ta prover på sina produkter. Till exempel ska butiker som mal köttfärs ta prover som visar att köttfärsen inte innehåller bakterier som kan orsaka sjukdom.

Personlig hygien

Det ska finnas handtvättställ som är utrustade med tvål och med möjlighet till att torka händerna på ett hygieniskt sätt, (till exempel med pappershanddukar). Personal som hanterar oförpackade livsmedel ska använda rena skyddskläder. För känslig livsmedelshantering ska det finnas rutiner som innebär att personalen ska ha hårskydd och inte bära smycken, nagellack och armbandsur. Det ska finnas rutiner som säkerställer att personalen inte överför smitta till livsmedel. Rutinerna ska följas när personalen har smitta eller sår som kan smitta livsmedel.

Utbildning

Företagaren ska ha rutiner för att övervaka personalens kunskaper samt att instruera och utbilda personalen efter behov. Personalen ska ha tillräckliga kunskaper för de arbetsmoment som de utför.

Övrigt

Här anges avvikelser som inte passar in i något annat kontrollområde. Det kan till exempel vara att företagaren inte har registrerat sin verksamhet eller glömt anmäla ändringar i verksamheten.