Kakor (cookies)

Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

  1. I korthet

    Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning förlängs livslängden och reningen blir bättre.

    Här kan du läsa om hur du sköter om din avloppsanläggning. Du hittar också checklistor för kontroll och service av infiltrationsbäddar, markbäddar och minireningsverk.

  2. Saker som kan påverka avloppsreningen

    Det finns flera saker som kan påverka avloppsreningen negativt. Tänk till exempel på vad du spolar ner och kvaliteten på dricksvatten.

    Vad du spolar ner

    För att avloppsanläggningen ska fungera bra ska du tänka på vad du spolar ner i toaletten och i handfaten. Det når grundvattnet, eller ett dike nära dig, och ibland ditt eget dricksvatten.

    Om du har ett badkar hemma som ska tömmas – töm lite i taget för att undvika att slam följer med ut i avloppsanläggningen.

    Läs om vad du kan och inte kan spola ner på uppsalavatten.se.

    Kvaliteten på dricksvattnet

    Om du har ett enskilt avlopp har du oftast ett enskilt dricksvatten. Det är viktigt att kontrollera kvaliteten på ditt dricksvatten regelbundet. Vattenkvaliteten kan också påverka din avloppsrening.

  3. Slamtömning

    Enskilda avloppsanläggningar ska tömmas minst en gång per år. Det är Uppsala Vatten som ansvarar för slamtömning i Uppsala kommun.

    Du som fastighetsägare ansvarar för att tömningen kan göras på ett smidigt sätt. Vägen fram till slamtömningsplatsen ska vara bred och körbar och du ska ha en skylt som visar var tömning ska göras.

    På Uppsala Vattens webbplats finns bland annat information om

    Dispens från årlig slamtömning

    I vissa fall kan du söka dispens från årlig slamtömning. Det innebär att anläggningen istället töms en gång vartannat eller vart tredje år. Det är miljöförvaltningen som beviljar dispensen. Huvudregeln är att mängden slam per år inte överstiger hälften av den slammängd som slamavskiljaren är dimensionerad för.

    Du kan till exempel få dispens om slambrunnen

    • används sällan
    • hör till ett litet hushåll på 1–2 personer
    • endast omfattar BDT-vatten (bad-, disk-, och tvättvatten) och är större än 1 kubikmeter.

    För att handlägga ditt ärende tar miljöförvaltningen ut en avgift. Du måste betala avgiften även om du inte får dispens.

    Ansök om att förlänga tömningsintervall av sluten tank eller slamavskiljare.

    Ta hand om slammet själv

    Du som vill ta hand om slammet själv måste ansöka om eget omhändertagande av slam hos miljöförvaltningen.

    Slammet innehåller många smittämnen och näringsämnen. Därför är det viktigt att du kan hantera uppsamlingen, komposteringen och spridningen på rätt sätt. När du skickar in din ansökan ska du noggrant beskriva hur du har tänkt hantera slamtömningen.

    Ansök om eget omhändertagande av slam

  4. Infiltrationsanläggning

    Det finns olika typer av infiltrationsanläggningar. Dels traditionella, dels sådana med moduler eller kassetter. 

    Skiss på hur en infiltrationsanläggning ser ut. Copyright: avloppsguiden.se

    Illustration av en infiltrationsanläggning

    En infiltrationsanläggning bör fungera i minst 10 år men det finns inga garantier. Livslängden beror på belastningen, hur anläggningen är byggd och hur väl du sköter om den.

    Undvik att köra på infiltrationsläggningen, eller att använda den som parkering eller förvaringsyta. Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten, eftersom de kan skada anläggningen.

    Checklista för kontroll och service

    Du som har en infiltrationsanläggning ska i första hand kontrollera följande:

    Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, fångar upp fasta partiklar och fett i avloppsvattnet. Den kan vara i plast eller i betong.

    Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som ändå är godkända. Kontakta din leverantör om du har frågor eller behöver hjälp.

    Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en infiltrationsanläggning.

    Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en infiltrationsanläggning.

    Slamavskiljaren ska ha ett T-rör. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen:

    Exempel på en slamavskiljare. Denna är en trekammarbrunn i betong med T-rör på utloppet.

    Exempel på en slamavskiljare. Denna är en trekammarbrunn i betong med T-rör på utloppet.

    I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant. Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra och lätta att öppna för den som ska slamtömma.

    Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.

    Om det finns en pumpbrunn ska du kontrollera om det är slam i den. I sådana fall måste den slamsugas. Se också till att vattennivån inte är för hög.

    Illustration av var pumpbrunnen eventuellt kan finnas i en infiltrationsanläggning.

    Illustration av var pumpbrunnen eventuellt kan finnas i en infiltrationsanläggning.

    Det finns ofta en liten brunn före infiltrationsanläggningen:

    Illustration som visar var fördelningsbrunnen är i en infiltrationsanläggning.

    Illustration som visar var fördelningsbrunnen är i en infiltrationsanläggning.

    I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Spridarledningarna är alltid minst två.

    Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det innebära att anläggningen är igensatt. 

    Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam.

    Exempel och närbild på en fördelningsbrunn.

    Exempel och närbild på en fördelningsbrunn.

    Luftningsrören är till för syretillförsel. De är cirka 50 cm höga och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen.

    Exempel på luftningsrör

    Exempel på luftningsrör

    Kontrollera avluftningen ovan tak genom hela anläggningen – från änden av bädden, genom slamavskiljaren, upp i avloppsstammen och över taknocken. Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten i luftningsrören. Vatten kan vara ett tecken på att infiltrationen är dålig och att bädden är överbelastad. Det kan också bero på att slam har satt igen ledningarna.

    Om det står vatten i luftningsrören – testa att spola igenom spridarledningarna som ett första steg. Använd valfri entreprenör eller gör det själv. Om det inte fungerar, och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att ansöka om en ny anläggning hos miljöförvaltningen.

  5. Markbädd

    Det finns traditionella markbäddar och markbäddar med moduler eller kassetter. Vissa markbäddar har en kalkfilterbrunn. Vissa har kemisk fällning i slamavskiljaren. 

    Skiss över hur en markbädd kan se ut. Copyright: avloppsguiden.se

    Illustration av en markbädd

    En markbädd bör fungera i minst 10 år men det finns inga garantier. Livslängden beror på belastningen, hur den är tillverkad och hur väl du sköter om den.

    Undvik att köra på avloppsanläggningen, eller att använda den som parkering eller förvaringsyta. Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten.

    Checklista för kontroll och service

    Du som har en markbädd ska kontrollera följande:

    Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, fångar upp fasta partiklar och fett i avloppsvattnet. Den kan vara i plast eller i betong.

    Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som ändå är godkända. Kontakta din leverantör om du har frågor eller behöver hjälp.

    Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en markbädd

    Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en markbädd.

    Slamavskiljaren ska ha ett T-rör. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen:

    Exempel på en slamavskiljare. Denna är en trekammarbrunn i betong med T-rör på utloppet.

    Exempel på en slamavskiljare. Denna är en trekammarbrunn i betong med T-rör på utloppet.

    I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant. Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra och lätta att öppna för den som ska slamtömma.

    Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.

    Om det finns en pumpbrunn ska du kontrollera om det är slam i den. I sådana fall måste den slamsugas. Se också till att vattennivån inte är för hög.

    Illustration av var pumpbrunnen eventuellt kan finnas i en markbädd.

    Illustration av var pumpbrunnen eventuellt kan finnas i en markbädd.

    Det finns ofta en liten brunn före infiltrationsanläggningen:

    Illustration som visar var fördelningsbrunnen är i en i markbädd.

    Illustration som visar var fördelningsbrunnen är i en i markbädd.

    I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Spridarledningarna är alltid minst två.

    Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det innebära att anläggningen är igensatt. 

    Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam.

    Exempel och närbild på en fördelningsbrunn.

    Exempel och närbild på en fördelningsbrunn.

    Luftningsrören är till för syretillförsel. De är cirka 50 cm höga och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen.

    Exempel på luftningsrör.

    Exempel på luftningsrör.

    Kontrollera avluftningen ovan tak genom hela anläggningen – från änden av bädden, genom slamavskiljaren, upp i avloppsstammen och över taknocken. Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten i luftningsrören. Vatten kan vara ett tecken på att infiltrationen är dålig och att bädden är överbelastad. Det kan också bero på att slam har satt igen ledningarna.

    Om det står vatten i luftningsrören – testa att spola igenom spridarledningarna som ett första steg. Använd valfri entreprenör eller gör det själv. Om det inte fungerar, och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att ansöka om en ny anläggning hos miljöförvaltningen.

    Vattnet ska vara klart och luktfritt. Vattennivån ska vara i nivå med utloppet.

  6. Minireningsverk

    Ett minireningsverk är en tekniskt avancerad anläggning och kan se lite olika ut. Du som fastighetsägare har ansvar för att det fungerar som det ska. 

    Skiss över hur ett minireningsverk kan se ut. Copyright: avloppsguiden.se

    Illustration av ett minireningsverk.

    Checklista för kontroll och service

    Service eller annan fackmannamässig skötsel ska ske regelbundet enligt ditt avloppstillstånd från miljöförvaltningen. Det kan vara bra att ha ett serviceavtal med ett företag som är specialiserat på just ditt reningsverk.

    Dokumentera drift, skötsel och påfyllning av kemikalier. Spara dokumentationen för egen del och inför framtida kontroller av miljöförvaltningen. Kontakta gärna din leverantör om du inte har ett servieceprotokoll att fylla i.

    Du som har ett minireningsverk ska regelbundet kontrollera att slammängden inte går över inlopp eller utlopp, och att samtliga rörliga delar i verket fungerar.

    Du ska också kontrollera

    Det ska finnas ett larm som signalerar om minireningsverket inte fungerar som de ska. Kontrollera dagligen att larmet fungerar.

    Kontrollera att fällningskemikalier finns och att de fylls på enligt ditt avloppstillstånd. Kemikalieförbrukningen ska vara anpassad till vattenförbrukningen. Inkommande vattenkvalitet har också betydelse för kemikalieförbrukning och kravet på rening. Ha koll på bytesintervall och kontrollera bäst-före-datum.

    Uppsala Vatten ansvarar för slamtömning.

    Du som fastighetsägare ansvarar för att vägen fram till slamtömningsplatsen är bred, körbar och har en skylt som visar var tömning ska ske. Det ska också finnas en tydlig instruktion till den som slamtömmer var slamtömning ska ske i minireningsverket, till exempel en pil med texten "slamtöm här".

    Ett minireningsverk ska normalt sett återfyllas med vatten efter slamsugning. 

    Det är viktigt att veta var avloppsvattnet tar vägen efter rening. Det kan till exempel gå ut i ett dike, i en infiltration eller i en dagvattenledning. Om reningsverket inte renar som det ska kan det märkas på utsläppsplatsen. Vattnet ska vara luktfritt och klart. Du kan ha ett extra reningssteg för smittämnen efter reningsverket, eller integrerat i reningsverket. Det kan till exempel vara en uv-lampa, ett kalkfilter, ett sandfilter, en liten markbädd eller en infiltration.

    Tillsyn av minireningsverk

    Kommunen bedriver tillsyn på minireningsverk. Här läser du om hur tillsynen går till.

  7. Kontakt

    Kontakta miljöförvaltningen

    Telefon:
    018-727 43 04, måndag–fredag 9.00–12.00
    Postadress:
    Uppsala kommun, Miljöförvaltningen, 753 21 Uppsala
Kampanjer
  • Algblomning, bakterier och badklåda

    Vid kraftig algblomning färgas vattnet grönt, blågrönt eller gulaktigt. Vattnet är tydligt grumligt eller fyllt av små tråd- eller prickformade växtplankton.

Så arbetar vi med vatten och avlopp

  • Så arbetar vi med:

    Miljö och klimat

    Uppsala kommun tar ansvar och ska vara ledande inom både klimat och miljö. Här kan du läsa mer om centrala styrdokument, hur du kan följa utvecklingen och specifika satsningar för att nå kommunens miljö- och klimatmål.