Lantmäteriförrättning i Uppsala kommun

  1. I korthet


    Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun ansvarar för all fastighetsbildning som rör fastigheter inom kommunen. Här får du hjälp med frågor om fastigheter, gränser, servitut eller gemensamhetsanläggningar. Du får veta hur du ansöker om förrättning, hur det går till, vad det kostar och vad du kan göra.

    Om du vill söka lagfart, skriva in avtalsrättigheter eller har annat så kallat inskrivningsärende ska du istället vända till Fastighetsinskrivningen. Om du har frågor gällande fastigheter utanför kommunen ska du vända dig till det statliga Lantmäteriet.

    Fäll ihop
  2. Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun


    Uppsala kommun är en av 39 kommuner i landet som har en egen kommunal lantmäterimyndighet (KLM). Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun är en självständig myndighet som organisatoriskt är en del av Miljöförvaltningen. 

    Läs om Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun

    Fäll ihop
  3. Lantmäteriförrättningar


    En lantmäteriförrättning eller förrättning som det används i dagligt tal, innebär att nya fastigheter bildas eller att befintliga fastigheter förändras. Det kan också handla om att bestämma gränser och skapa rättigheter så att flera fastigheter gemensamt kan använda till exempel garage, vägar, vatten och avlopp.

    En ny fastighet bildas genom delning av en befintlig fastighet.

    Vid en avstyckning skiljs ett område från en fastighet (stamfastighet) för att bilda en ny fastighet, en styckningslott. I samband med avstyckningen kan ett eller flera servitut bildas mellan styckningslotten och stamfastigheten. Den nya fastigheten kan till exempel få rätt att använda en väg över stamfastigheten. Det går inte att göra servitut som rör områden eller utrymmen utanför styckningslotten.

    Om flera personer äger en fastighet tillsammans måste alla delägare skriva under ansökan. När en del av en fastighet överlåts kan både den som köper och den som säljer området, oberoende av varandra, ansöka om fastighetsbildning. Ansökan ska finnas hos Lantmäterimyndigheten inom sex månader från det att överlåtelsen har upprättats. Om inte är överlåtelsen ogiltig.

    I samband med avstyckning kan det prövas om stamfastigheten kan svara för alla penninginteckningar / pantbrev och låta den nya fastigheten vara fri från inteckningar, det heter inteckningsfri avstyckning.

    Om den nya fastigheten har samma ägare som stamfastigheten behöver ingen lagfart sökas. Finns det en köpare till den nya fastigheten behöver lagfart sökas.

    En fastighet som ägs av flera personer kan delas upp till nya fastigheter.

    När flera personer äger en fastighet tillsammans kan en eller flera delägare begära att få sin andel utbruten till ett eget område som då blir en ny fastighet, en klyvningslott. Om alla delägare begär om klyvning av en gemensam fastighet, då utplånas ursprungsfastigheten. Servitut kan bildas mellan de olika klyvningslotterna, visst område kan även läggas ut som samfällt för dem. 

    Ansökan om klyvning grundas på överlåtelse eller förvärv av en andel i fastigheter, måste göras inom sex månader från överlåtelsedatumet.

    När fastigheten delas upp genom klyvning utgår man från andelen av ägandet och värdet på fastigheten i obyggt skick. Eventuell skillnad mellan andel av det totala värdet av den ursprungliga fastigheten och värdet på den nya fastighetens värde ersätts i pengar.

    Äganderätten i den ursprungliga fastigheten överförs till den nya fastigheten. Därför behöver ingen ny lagfart sökas. Om klyvning görs på grund av överlåtelse av en andel av en fastighet måste lagfart sökas.

    Fastigheter med samma ägare kan slås samman till en ny fastighet genom sammanläggning.  De ursprungliga fastigheterna utplånas och den nya fastigheten får en ny fastighetsbeteckning.

    Om fastigheterna är samägda måste ägarförhållandet vara likadant i de fastigheter som ska ingå i sammanläggningen. Det är alltså inte alltid möjligt att sammanlägga två fastigheter som ägs av samma person, till exempel om den ena fastigheten ägs som enskild egendom och den andra giftorättsgods. Det gäller inte om det är äkta makar som samäger fastigheterna.

    Den nybildade fastigheten tar över alla skyldigheter och rättigheter som tillhör de ursprungliga fastigheterna. Servitut mellan fastigheterna som ingår i sammanläggningen upphör att gälla.

    Äganderätten i de ursprungliga fastigheterna överförs till den nya fastigheten. Därför behöver ingen ny lagfart sökas.

    Genom fastighetsreglering kan man föra över en del av eller en hel fastighet till en annan. En reglering kan också vara att skapa, ändra eller upphäva servitut eller samfälligheter.

    Genom fastighetsreglering upphör inskrivna avtalsservitut och nyttjanderätter som berörs av marköverföringen. Om rättigheterna ska fortsätta att gälla när marken överförs, behöver sakägaren meddela förrättningshandläggaren att rättigheterna skall fortsätta att gälla.

    Om alla inblandade är överens om vad som ska göras, vilken ersättning som ska utgå och hur förrättningskostnaden ska delas blir handläggningstiden kortare. Du kan använda överenskommelseblanketten som överenskommelse och ansökan.

    Om den gräns som ska ändras har bildats genom avsöndring (en äldre form av privat jorddelning grundad på ett köp) eller om gränsen är väldigt otydlig kan det krävas att gränsen fastighetsbestäms innan fastighetsregleringen kan göras.

    Med 3D-fastighetsbildning går det att dela upp en flervåningsbyggnad i fastigheter på olika sätt. Till exempel:

    • Efter ändamål, till exempel hyresrätt, bostadsrätt, affärslokaler och garage.
      En tredimensionell fastighet avgränsas horisontellt och vertikalt. Man kan dela upp en flervåningsbyggnad i fastigheter för olika ändamål till exempel hyresrätt, bostadsrätt, affärslokaler och kontor, eller avgränsa ett underjordiskt parkeringsgarage. En 3D-fastighet ska innehålla byggnad eller annan anläggning. Tillsammans med eventuella rättigheter på angränsande fastigheter ska den fungera som en självständig enhet. En 3D-fastighet för bostadsändamål måste innehålla minst tre bostadslägenheter. 3D-fastigheter kan också bildas för ännu ej uppförda byggnader, om det krävs att en fastighet skapas för att säkra finansieringen av byggnationen.
    • I ägarlägenheter som är enskilda fastigheter. De boende äger sin lägenhet i ett flerbostadshus och de har full äganderätt. Det är samma regler som gäller för villa- och radhusfastigheter när det gäller uthyrning, överlåtelse och pantsättning. Ägarlägenheter består ofta av lägenhetsutrymme och inre ytskikt. Ägarlägenhetsfastigheter äger trapphus, husstomme, fasad, yttertak. Ägarlägenheter får bara bildas vid nyproduktion, tillbyggnad eller vid ombyggnad av ett utrymme som inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren.
    • Genom att bilda ett 3D-fastighetsutrymme för en utskjutande byggnadsdel. 
      Ett skifte (delområde) som hör till en fastighet eller 3D-fastighet kan också utgöra en sluten volym, ett tredimensionellt (3D) fastighetsutrymme. Till exempel kan en balkong som kragar ut över en gatufastighet utgöra ett 3D-utrymme till bostadsfastigheten.

    På bilden ser du ett exempel på en 3D-fastighet för bostäder och kontor.

    En 3D-fastighet ska innehålla byggnad eller annan anläggning. Tillsammans med eventuella rättigheter på angränsande fastigheter ska den fungera som en självständig enhet. En 3D-fastighet för bostadsändamål måste innehålla minst tre bostadslägenheter.

    Ansök om 3D-fastighetsbildning

    Du som fastighetsägare kan ansöka om att bilda en 3D-fastighet. Skicka med ritningar som visar tänkt gränsdragning mellan de olika byggnadsdelarna och på vilka plushöjder gränserna ska gå. Du ska också skicka med plan- och sektionsritningar. I ansökan ska det framgå om gränsen ska gå mitt i ett bjälklag eller på någon sida av ett bjälklag. Om tekniska installationer som trapphus och hissar ska användas gemensamt måste rättigheter som servitut eller gemensamhetsanläggning bildas.

    Här kan du ställa frågor om 3D-fastighetsbildning 

    Det finns rättigheter mellan fastigheter, så kallade servitut och det finns rättigheter mellan fastigheter och personer, så kallad nyttjanderätt.

    Servitut

    Om en fastighet har ett stadigvarande behov som inte går att lösa inom den egna fastigheten går det att skapa en rättighet, ett så kallat servitut, på en annan fastighet. till exempel utfart till allmän väg, vatten- och avloppsanläggning/ledningar och mycket mer. Kan det finnas möjlighet att skapa en rättighet, således ett servitut på en annan fastighet för att lösa bristen. Servitutet är knutet till fastigheten och gäller oavsett vem som äger den. Ett servitut gäller i regel tills vidare.

    Det finns två typer av servitut:

    • Officialservitut, där Lantmäterimyndigheten beslutar om att bilda servitut genom en lantmäteriförrättning.
    • Avtalsservitut, som bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare.

    Läs information om official- och avtalsservitut. (PDF, 133 KB)

    Både official- och avtalsservitut kan ändras eller upphävas vid en fastighetsreglering.

    Nyttjanderätt

    Nyttjanderätt är en rätt för en person att på visst sätt använda någon annans fastighet. Rätten kan gälla en hel fastighet eller en del av en fastighet och är tidsbegränsad. Nyttjanderätt är bindande i högst 25 år inom detaljplanelagt område och 50 år i övriga områden. En nyttjanderätt skapas genom avtal med fastighetens ägare.

    Ledningsrätt

    Samhället är beroende av en mängd olika ledningar för att fungera. Till exempel el- och vattenledningar, optisk fiber och fjärrvärmeledningar.

    De flesta aktörer som äger ledningsnät behöver dra sina ledningar över någon annans mark. En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt. Fastighetsägaren har därför rätt till ekonomisk kompensation. Om parterna inte är överens om ersättningsbeloppet kan Lantmäterimyndigheten värdera intrånget och besluta om ersättningens storlek.

    En ledningsrätt gäller för all framtid. Ändring eller upphävande av ledningsrätt sker genom en ny förrättning. En ledningsrätt gäller även mot ny ägare till fastigheten.

    Det är viktigt att ha tillgång till korrekt information om vilka fastigheter som ska upplåta mark för ledningen, och vilka som äger fastigheterna. 

    Gemensamhetsanläggningar är anläggningar som flera fastigheter har nytta av. Till exempel vägar, vatten- och avloppsanläggningar, grönytor, lekplatser, bryggor, båtplatser, parkeringar, garage. Du kan ansöka om att bilda, ändra eller upphäva en gemensamhetsanläggning.

    En marksamfällighet är ett markområde som ägs av flera fastigheter gemensamt.

    Gemensamhetsanläggningar och delägande av marksamfällighet är bundet till ägandet i fastigheterna och kan inte överlåtas separat, utan följer med ägande av fastigheten vid en försäljning.

    En gemensamhetsanläggning bildas genom en anläggningsförrättning där det beslutas vad som skall ingå i anläggningen och hur kostnaderna skall fördelas. I samband med anläggningsförrättningen ges ett andelstal efter hur stor nytta de förväntas få av anläggningen (andelstal för utförande) och hur mycket fastigheten förväntas använda anläggningen (andelstal för drift). 

    I förrättningen framgår det när gemensamhetsanläggningen ska vara färdigbyggd. Anläggningsbeslutet förfaller om anläggningen inte är byggd inom angiven tid. Lantmäterimyndigheten kan förlänga tiden om det finns särskilda skäl och om ansökan om förlängning kommit till myndigheten innan tidsfristen är slut.

    Bilda en gemensamhetsanläggning

    Gemensamhetsanläggningen ska vara av väsentlig betydelse för de fastigheter som ska ingå i anläggningen. Detsamma gäller för en fastighet som ska anslutas till en befintlig gemensamhetsanläggning. Anläggningen får inte strida mot gällande detaljplaner eller andra bestämmelser.

    Stora gemensamhetsanläggningar förvaltas ofta av en samfällighetsförening.

    Bilda en samfällighetsförening

    En samfällighetsförening kan bildas när en gemensamhetsanläggning bildas. Det är Lantmäterimyndigheten som bildar föreningen vid ett sammanträde där stadgar antas och styrelse utses. 

    I samfällighetföreningsregistret finns uppgifter om alla samfällighetsföreningar. Lantmäteriet, som är den statliga lantmäterimyndigheten, ansvarar för registret. Registret innehåller uppgifter om föreningen. Det är viktigt att föreningen anmäler förändringar till registret. Uppgifter i registret ska uppdateras efter varje föreningsstämma, även om inga ändringar sker.

    Ompröva eller upphäva en gemensamhetsanläggning

    En gemensamhetsanläggning kan omprövas genom en anläggningsförrättning om tidigare förhållanden har ändrats väsentligt eller om det på något annat sätt har uppstått ett behov av att ompröva anläggningen. Den som är delägare i anläggningen och den som förvaltar gemensamhetsanläggningen har rätt att ansöka om ändring, om föreningen har beslutat det på föreningsstämman.

    En gemensamhetsanläggning kan upphävas i en omprövningsförrättning, till exempel när kommunen har tagit över ansvaret för en väg som har förvaltats av en vägförening. Om föreningen inte har några andra anläggningar att förvalta ska också föreningen upplösas.

    Upplösa en samfällighetsförening

    När en samfällighetsförening inte har kvar några anläggningar att förvalta ska den upplösas. Föreningen kan upplösas om alla medlemmar är överens om det och Länsstyrelsen medger det.

    Innan en samfällighetsförening kan upplösas av Länsstyrelsen ska alla skulder vara betalda eller satts ned hos Länsstyrelsen och eventuella överskott ska ha fördelats i enlighet med föreningsstämmans vilja.

    När samfällighetsföreningen är upplöst ska den tidigare styrelsen anmäla det till Lantmäteriet, den statliga Lantmäterimyndigheten, som hanterar samfällighetsregistret.

    Gemensamhetsanläggning - en hållbar lösning tillsammans med grannarna (PDF, 297 KB) 

    Att sköta en gemensamhetsanläggning (PDF, 1 MB) 

    Läs om gemensamhetsansläggningar och samfällighetsföreningar på lansstyrelsen.se

    Fastighetsgränser

    Fastighetsgränser är ett problem för många fastighetsägare eftersom det kan vara svårt att hitta gränsmärken för en fastighet. Gränsmärken kan rubbas eller förstöras vid exploatering och markarbeten. Nya gränsmärken kan behövas om det är långt mellan markeringarna. Gränsmarkeringar kan vara gömda under jord eller vägbana. Jord- och skogsbruksfastigheter kan ha gränser som härstammar från 1800-talet eller tidigare och är markerade med råstenar som har raserats. Lantmäterimyndigheten kan bestämma läget av en gräns genom gränspåvisning, särskild gränsutmärkning eller fastighetsbestämning.  

    Enligt jordabalken, kapitel 1 kap § 3, har gräns som lagligen blivit bestämd den sträckning som utmärkts på marken. Om gränsen inte utmärkts på marken så gäller den sträckning som framgår av karta och handlingar, andra omständigheter kan åsyftas. Enligt brottsbalken 14 kap 9 § är det olagligt att rubba eller gräva bort ett gränsmärke och att sätta ut en egen markering, kan leda till fängelse i högst fyra år.

    Kopior av ursprungliga förrättningshandlingar går att ta fram med e-tjänsten min fastighet på lantmateriet.se.

    Det finns olika sätt att få hjälp att visa ut gränsen:

    Ibland är gränsmarkeringarna dolda under en gräsmatta eller ett jordlager. Lantmäterimyndigheten kan leta efter gränsmarkeringarna om du ansöker om gränspåvisning. Om en gränsmarkering inte hittas sätts en träläkt. Vid en gränspåvisning gör vi inte nya, rättsligt bindande gränsmarkeringar.

    Andra aktörer som utför mätning kan också göra gränspåvisning. En förutsättning för gränspåvisning är att det inte finns några juridiska tveksamheter om gränsens läge.

    Kostnaden för en gränspåvisning beror på tidsåtgången för utredning och fältarbete och är baserad på Lantmäterimyndighetens uppdragstaxa. Du som ansöker om gränspåvisning betalar kostnaden.

    Lantmäterimyndigheten kan hjälpa dig att märka ut försvunna gränsmarkeringar, komplettera med markeringar på marken på nya ställen i gränsens sträckning eller märka ut tidigare omarkerade gränspunkter. Då gör vi en särskild gränsutmärkning. Utmärkningen är rättsligt bindande för framtiden.

    En förutsättning för särskild gränsutmärkning är att det inte finns några juridiska tveksamheter om gränsens läge. Gränsmärken som sätts ut vid en särskild gränsutmärkning dokumenteras på förrättningskartan och ett gränsutmärkningsbeslut fattas.

    Kostnaden för en särskild gränsutmärkning beror på tidsåtgången för utredning, fältarbete och upprättande av beslutshandlingar med mera. Vi debiterar all nedlagd tid, antingen enligt löpande räkning. Det är den som ansöker om särskild gränsutmärkning som betalar kostnaden.

    Vid en fastighetsbestämning kan bland annat följande frågor klargöras:

    • en fastighetsgräns rätta sträckning
    • om det finns ett officialservitut och vad det innebär
    • till vilken fastighet en byggnad eller annan anläggning hör.

    När gränsens läge är oklart krävs en fastighetsbestämning för att kunna sätta ut en ny gränsmarkering. Det gäller också ej lagligen bestämda gränser, som till exempel avsöndringar. Vid fastighetsbestämningen utreds och fastställs var gränsen går och den bestämda gränsen dokumenteras i en förrättningskarta som blir rättsligt bindande.

    En tvist som handlar om vem som äger en viss fastighet prövas vid en civilrättslig process i allmän domstol. Detsamma gäller en tvist om ett avtalsservitut, om det inte behövs ett klargörande av servitutet för att en annan fastighetsbildningsåtgärd ska kunna genomföras.

    Kostnaden för en fastighetsbestämning fördelas mellan de inblandade fastighetsägarna, de så kallade sakägarna, efter vad som är skäligt. Det är alltså inte nödvändigtvis den som ansöker om fastighetsbestämning som måste stå för hela kostnaden. Sakägarna kan också komma överens om en annan fördelning eller att ena parten tar på sig hela kostnaden.

    Var går fastighetens gräns (PDF, 1 MB)

    Ordlista (PDF, 139 KB)

    Fäll ihop
  4. Så går det till


    I en förrättning ingår alla fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska arbeten som krävs. En lantmäteriförrättning kan starta genom att en fastighetsägare, köpare eller rättighetshavare skriftligt eller digtalt ansöker om en förrättning hos Lantmäterimyndigheten. Resultatet av förrättningen registreras i fastighetsregistret och registerkartan.

    Förrättningslantmätaren är den opartiske utredare som genomför lantmäteriförrättningen. Fastighetsägare, köpare, rättighetshavare och andra som är berörda av en förrättning kallas sakägare.

    Ansökan

    Skicka in din ansökan om lantmäteriförrättning via e-ansökan eller blankett. Du får en bekräftelse när vi tagit emot och diariefört ansökan. Därefter kontaktar förrättningslantmätaren dig för att få mer information om ärendet. Förrättningslantmätaren samtalar med sökande om ärendets innehåll och omfattning, pris, leveranstid och mycket mer.

    Utredning

    Vi gör en juridisk bedömning för att se om ärendet går att genomföra. Vi tar fram kartor, handlingar och bestämmelser för området. Vi undersöker om andra berörs genom servitut, rättigheter, gemensamhetsanläggningar och inteckningar.

    Samråd och sammanträde

    Ibland behöver vi samråda med Länsstyrelsen, plan- och byggnadsnämnden och andra myndigheter. Vid behov kallar vi fastighetsägaren och andra berörda till ett sammanträde.

    Fältarbete

    Vi stakar ut, markerar, mäter nya gränser och utreder äldre gränsmarkeringar. Vi jobbar också med tekniska beräkningar och framställning av förrättningskarta. Området kan behöva besiktas.

    Beslut

    Förrättningslantmätaren fattar beslut och skickar en underrättelse till alla som är berörda av förändringen. Du kan överklaga Lantmäterimyndighetens beslut till mark- och miljödomstolen, om du inte är nöjd. Rätten att överklaga, den så kallade besvärsrätten, är redovisad i beslutshandlingarna. Överklagandetiden är vanligtvis fyra veckor.

    Beslut vinner laga kraft, registrering

    Om ingen överklagar besluten vinner förrättningen laga kraft. Det betyder att de nya besluten börjar gälla. Vi registrerar ändringarna i fastighetsregistret och skickar en kopia av hela ärendet till personerna som står som aktmottagare i ansökan.

    Fäll ihop
  5. Så ansöker du


    Du som privatperson kan ansöka om lantmäteriförrättning via Lantmäteriets e-tjänst. Logga in med din e-legitimation.

    Du som ansöker för en organisation loggar in med din e-legitimation. En organisation kan inte ha en egen e-legitimation, den måste vara kopplad till en person. Komplettera ansökan, E-komplettering av ansökan för privatpersoner, komplettera pågående ärende.

    I e-tjänsten ser du ditt egna fastighetsinnehav. Du kan också söka information om Sveriges fastigheter, som du kan behöva i samband med din ansökan. Till din hjälp finns ett kartverktyg med mät- och ritmöjligheter.

    E-tjänsten är gemensam för hela Sverige. Din ansökan skickas till Uppsala kommuns Lantmäterimyndighet om den gäller en fastighet inom kommunen. Vi behandlar ansökan när vi har tagit emot den under förutsättning att alla som är berörda av förrättningen har skrivit under den och vidimerat eventuella bilagor med e-legitimation.

    Ansök via blankett

    Om du vill ansöka om annan lantmäteriåtgärd eller saknar e-legitimation fyller du i en blankett och skickar den till Lantmäterimyndigheten:

    Ansökan om lantmäteriförrättning (PDF, 790 KB)

    Om du endast ansöker om fastighetsreglering och är överens om detaljerna inklusive ersättningsbelopp gäller den här blanketten: 

    Ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering (PDF, 267 KB)

    Fäll ihop
  6. Vad det kostar


    Kostnaden för lantmäteriförrättningar baseras på den tid som läggs ner i ärendet. Kostnaderna betalas av sakägarna. Tidsåtgången påverkas av hur komplicerat och omfattande ärendet är. Problematik som oklara gränser, rättigheter eller planförhållanden, oenighet om genomförandet, svåra mätningar och annat kan göra att vissa ärenden blir dyrare än andra. 

    Ibland kan olika hinder leda till att en förrättning som sökts inte kan genomföras. Ett exempel kan vara att en strandskyddsdispens inte blir beviljad. I så fall tar vi betalt för den tid vi har lagt ner. 

    Lantmäterimyndigheten är avgiftsfinansierad. För Lantmäteriet (den statliga lantmäterimyndigheten) fastställs timtaxan av regeringen (Förordning 1995:1459 om avgifter vid lantmäteriförrättningar, LMFS 2018:5). Den kommunala lantmäterimyndigheten kan besluta om en annan timtaxa, den får inte överstiga Lantmäteritaxa. 

    Timpriser

    Biträdande handläggare 1 100 kronor/timme
    Kart- och mätningsingenjör 1 400 kronor/timme
    Förrättningslantmätare 1 400 kronor/timme
    Särskild expertkompetens 1 650 kronor/timme

    Fast belopp för en del åtgärder

    Avvisande av ansökan 3 400 kronor
    Återkallat ärende (där handledning inte påbörjats) 3 400 kronor

    Registrering av ändrat andelstal enligt 24a § AL,
    med  tillägg per berörd fastighet utöver den första

    1 700 kronor
       300 kronor
    Godkännande av överenskommelse enligt 43 § AL 
    med tillägg per berörd fastighet utöver den första 
    3 400 kronor
       500 kronor
    Fäll ihop
  7. Tips för snabbare handläggning


    • Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av dig eller av ombud med fullmakt. Om ni är flera ägare till fastigheten ska alla eller era ombud skriva under ansökan.
    • Skicka med kartor som visar vilket markområde eller vilken fastighet det handlar om.
    • Om ansökan gäller ett markområde som har en ny ägare ska ni skicka med en vidimerad/bestyrkt kopia på köpekontraktet.
    • Om ni har en skriftlig överenskommelse om att föra över mark mellan fastigheter ska ni skicka med den tillsammans med ansökan.
    • Vid köp eller överenskommelse, se till att även maka/sambo skriver under handlingarna.
    • Registreringsbevis för juridisk person ska skickas med i ansökan eller köpehandling/överenskommelse.
    • Förhandsbesked/bygglov ska skickas med ansökan.
    • Förvärvstillstånd från Länsstyrelsen ska skickas med för juridiska personer som erhåller mark.
    Fäll ihop
  8. Namn- och adressfrågor


    Namngivningsnämnden i Uppsala kommun ansvarar för namnsättning på kommunala gator, vägar och parker. Lantmäterimyndigheten har ansvar för adressättning av bostäder, verksamhetslokaler och lägenhetsregistrering.

    När det bildas nya tomter eller fastigheter i ett område ska de ha en egen adress. I första hand får fastigheten ett ledigt gatunummer, men om det inte finns något ledigt nummer ges ett så kallat littera. Det är en bokstav till ett befintligt nummer. På lägenheter tillkommer lägenhetsnummer för att göra adressen unik.

    Adresser och byggnader registreras i Lantmäteriets register. Kommunen ansvarar för att registret är aktuellt. Gatuadressområden består av gatu- och vägnamn. De används i första hand inom tätorter och fritidsområden. I övriga fall används i första hand traktadressområden.

    Du som äger flerbostadshus eller småhus ska rapportera om ny, förändrade eller borttagna bostadslägenheter.

    Rapportera ajourhållning av lägenhetsregistret (PDF, 268 KB)

    Adress vid nybyggnad

    Om du bygger ett nytt hus och saknar adress ska du ta kontakt med lantmäterimyndigheten. Adressen kan registreras redan när fastigheten avstyckas för att bebyggas. Många verksamheter kan ha nytta av adressen långt innan byggnaden finns på plats. Adress och byggnad registreras i lantmäteriets register.

    Läs om adresser och gatunamn

    Fäll ihop
  9. Kontakt

Kontakta miljöförvaltningen – lantmäterimyndigheten

Lantmäterimyndigheten tar bara emot bokade besök. Du kan boka tid eller ställa frågor via vår servicetelefon eller e-post.

Telefon: 018-727 43 04, måndag–fredag 9.00–12.00
Besöksadress:  Ulls väg 28

Det finns ingen reception på Ulls väg och vi kan därför bara ta emot förbokade besök. Du som vill lämna in handlingar till miljöförvaltningen är välkommen till Kommuninformation på Stationsgatan 12, entréplan. Du som vill begära ut handlingar kan kontakta lantmäterimyndigheten per telefon eller e-post.

Postadress: Uppsala kommun
Miljöförvaltningen – lantmäterimyndigheten
753 75  Uppsala