Rättspraxis utevistelse
Tydligare rättspraxis om förskolors lokalisering och utevistelse
Miljööverdomstolen och miljödomstolen har i två olika domar pekat på betydelsen av att förskolor ska säkerställa daglig utevistelse med god kvalitet för barnens hälsa. Domarna tydliggör även att förskolor redan från början ska lokaliseras där möjlighet finns att tillgodose daglig utevistelse.
Domarna refereras nedan.
Pumpens öppna förskola (Gränby Bilgata 2)
Miljööverdomstolen har i sin dom förbjudit Pumpens öppna förskola från och med den 1 januari 2012. Anledningen är i huvudsak att verksamhetens utomhusgård är utsatt för buller och luftföroreningar från tungt trafikerad väg (Tycho Hedéns väg) vilket riskerar att skada barnens hälsa. Miljööverdomstolen anser vidare att det bör finnas en förskolegård för denna typ av verksamhet och att lokaliseringen av den öppna förskolan därmed är olämplig ur hälsoskyddsynpunkt.
(2011 Mål nr: 4256-10)
Sverige finska förskolan (Ymergatan 14)
Miljödomstolen har upphävt länsstyrelsens beslut och konstaterade att det i målet är ostridigt att avsaknad av utomhusvistelse riskerar att skada barnens hälsa. Miljödomstolen ansåg vidare att lokaliseringen av förskolan mot bakgrund av att utomhusvistelsen inte kan tillgodoses var olämplig. Bakgrund till ärendet var att miljö- och hälsoskyddsnämnden i beslut har förbjudit förskoleverksamhet vid aktuell lokalisering. Anledningen till förbudet var att verksamheten helt saknade egen utomhusgård samtidigt som miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömde att den dagliga utevistelsen inte kunde tillgodoses genom att barnen nyttjade närliggande parker.
(2011 Mål nr 4740-10)
Slutsats
Det ska finnas möjlighet till daglig utevistelse av god kvalitet för barnens hälsa.
Domarna tydliggör att lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken gäller förskolor och dess utomhusmiljö.
Lagstöd i miljöbalken
Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 § miljöbalken): En verksamhet ska välja den plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenheter för människors hälsa.
Olägenhet för människors hälsa (9 kap 3 § miljöbalken): Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Hänsyn ska tas till känsliga personer.
Försiktighetsprincipen (2 kap 3 § miljöbalken): Redan när det finns en risk för negativ påverkan på människors hälsa och miljön är verksamhetsutövaren skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning.
Lokaler för allmänna ändamål ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer (9 kap 9 § miljöbalken).
Uppdaterad den 07 november, 2011