Stadsarkivet - kommunens minne
I stadsarkivet finns handlingar från 1500-talet fram till vår egen tid. De speglar händelser från smått till stort, från det personliga till det övergripande. Handlingarna kommer framförallt från kommunala verksamheter och utgör kommunens och vårt gemensamma minne.
Den här utställningen visar exempel på ämnesområden och handlingar som kan studeras på stadsarkivet – Uppsala kommuns arkiv. Klicka på bilderna för större bilder.
Stadsbyggnad - ett kvarters förändring
Vår yttre miljö förändras ständigt. Gamla hus rivs, gårdsmiljöer som speglar hur människor levat och bott försvinner och nya byggnader präglade av sin tids idéer och behov tillkommer. Utställningen visar korsningen Sysslomansgatan-Skolgatan (kvarteret Hervor) och utvecklingen från skomakare A. Rapps lilla trähus till det av David Rapp uppförda "Rappska huset". Dagens ”Luthags-City” byggdes under saneringsvågen på 1960-talet.
|
Det Rappska huset byggdes av David Rapp efter ritningar av Uppsalas förste stadsarkitekt Carl Axel Ekholm och stod klart 1907. I hörnet låg Henning Eklunds Speceri- Vin- och Kaffeaffär.
Foto: Alfred Dahlgren
|
 |
Detalj ur ritning från 1907 över Rappska husets slutgiltiga utformning. Huset med sin omfattande utsmyckning var ett av de främsta exemplen på jugendstilen i Uppsala. Många detaljer och växtornamentik är typiskt för stilen.
Ur Byggnadsnämndens arkiv
|
|
|
1963 fick ägarna till fastigheten igenom sina önskemål i förslaget till ny stadsplan för kvarteret. Förslaget innebar att man ville ”uppföra nybyggnader istället för befintlig saneringsmogen bebyggelse”. Länsarkitektkontoret invände att en rivning av Rappska huset ”från kulturhistorisk synpunkt innebär en förlust”, men motsatte sig ändå inte förslaget. I beslutet anmärktes särskilt att ”av husbock angripet virke brännes eller saneras”.
Ur Byggnadsnämndens arkiv |
Kultur
Konst, musik, bibliotek och teater – exemplen är många på vad som finns i de kommunala och enskilda arkiven inom kulturområdet.
|
|
Upsala Stadsteaters första uppsättning var ”Fyra krigares kärlek” av Peter Ustinov i regi av Gösta Folke. Premiärföreställningen var den 28 september 1951 och ensemblen bestod bl a av Agneta Prytz och Ingvar Kjellson.
Ur AB Upsala Stadsteaters arkiv
|
|
I slutet av 1960-talet började stadsbiblioteket växa ur sina lokaler vid Östra Ågatan. Kommunstyrelsen beslöt 1973 att ett nytt huvudbibliotek skulle uppföras i kvarteret Sandbacken. Efter flera års diskussioner invigdes det nya biblioteket 1987.
Ur Kommunstyrelsens arkiv
|
 |
Bror Hjorth (1894-1968) var en av vårt lands främsta konstnärer. Ett av hans mest kända konstverk är Näckens polska utanför centralstationen i Uppsala. Här ses konstnären med en modell av skulpturen.
Ur Bror Hjorth-stiftelsens arkiv |
Omsorg - Maten genom tiderna
Den mat vi får inom de kommunala vård- och omsorgsverksamheterna utgör en central del av vården. I arkiven finns många exempel på mathållningen inom omsorgerna genom tiderna.
|
Centralköket inrättades 1917 av stadsfullmäktige för att hjälpa stadens befolkning pga bristen på mat och bränsle under första världskriget. Centralköket tillagade mat för avhämtning mot självkostnadspris på fyra platser i staden. Här serverades bl a lungmos, paltbröd med fläsksås och blodpudding med rabarbersås.
Ur Centralkökets arkiv
|
 |
Både behoven och smaken har förändrats snabbt under 1900-talet. Här ses ett receptförslag från 1984 på laktovegetariska rätter.
Ur Skolstyrelsens arkiv |
Skolan
I skolarkiven finns handlingar, ritningar och fotografier från såväl äldre folk- och småskolor, yrkesskolor och läroverk som dagens utbildningar. Skolbetyg och klasslistor tillhör stadsarkivets mest efterfrågade handlingar. I dagsläget har vi betygskataloger från större delen av Uppsalas kommunala skolor fram till mitten av 1990-talet. De äldsta skolhandlingarna i arkivet tillhör 1700-talets Läse- och arbetsskola.
|
Sverkerskolan i Luthagen invigdes ht 1905. Skolan var ljusare och luftigare än de äldre skolorna.
Foto: Alfred Dahlgren 1905
|
|
Terminsbetyg för Anna Charlotta Ahlin den 16 juni 1855 från Prins Gustafs folkskola. I december samma år slutade hon i skolan vid 12 års ålder. Prins Gustafs folkskola uppfördes 1831 i kvarteret Toven, där idag Missionskyrkan ligger.
Ur Folkskolestyrelsens arkiv
|
 |
Under senare hälften av 1800-talet började man få upp ögonen för barnens hälsa, bland annat infördes vaccinering mot smittkoppor. Intyget visar att Karl August Pettersson i Alsike blivit vaccinerad år 1874. Idag bevaras motsvarande information i skolornas elevhälsovårds-journaler.
Ur Alsike skolstyrelses arkiv
|
Kommunens organisation - Staden växer
Nuvarande Uppsala och Knivsta kommuner bestod 1863 av Uppsala Stad och 40 landskommuner. 1947 inkorporerades Gamla Uppsala och Bondkyrko kommuner med staden. 1952 lades de övriga 38 småkommunerna samman till 10 storkommuner. 1967 blev Vaksala och Södra Hagunda kommuner en del av Uppsala stad. Genom kommunreformen 1971-74 slogs övriga 8 storkommuner och Uppsala stad samman till Uppsala kommun. 1986 – 2002 var Uppsala indelat i 14 kommundelar, vilka upphörde 2003. Samma år bildade Knivsta en egen kommun.
|
|
Lurbo bro över Hågaån den 29 maj 1932. I början av 1920-talet rådde stor arbetslöshet i Bondkyrko kommun och ett antal s. k. nödhjälpsarbeten, där de arbetslösa sysselsattes till låga löner, anordnades av kommunalnämnden. 1922 påbörjades ett sådant arbete vid Lurbo bro.
Foto: Gustaf Sandberg, Naturvetenskapliga studentsällskapet i Uppsala
|
|
På bilden ses ett antal kommunala aktörer i aktion i rådhussalen under det sista sammanträdet med Uppsala stadsfullmäktige den 15 december 1970. Stadsfullmäktige kom genom kommunreformen 1971 att efterföljas av Uppsala kommunfullmäktige.
Foto: Demokrati- och informations-nämndens arkiv |
 |
Kommundelsnämnderna infördes först på försök 1983 i Knivsta och Gottsunda. Mellan åren 1986-2002 var Uppsala indelat i 14 kommundelar. Här ses ett informationsblad kring kommundelsreformen som demokrati- och informationskansliet gav ut 1984.
Ur Knivsta kommundelsnämnds arkiv |
Uppdaterad den 04 januari, 2012