Tre centrala teman i museets konstsamling
29 januari - 3 april 2011
Museets konstsamlingar har vuxit fram från år 1933 då Uplands konstförening bildades och byggde upp grunden till dagens museum. År 1993 övertog Uppsala kommun driften av konstmuseet och föreningen donerade sin konstsamling till det nya museet i Uppsala slott. Därefter har samlingen ytterligare vuxit och förändrats genom inköp, donationer och gåvor.
Vad finns i samlingen och hur har man samlat genom åren? Vilka spår och tendenser finns där? Utställningen Spår och tendenser lyfter fram tre centrala teman som återkommer och upprepas över en längre tid: abstraktionen, porträttet och landskapet. Urvalet av verk i utställningen bortser från tid, stil, teknik, uttryck och fokuserar helt på konstverkens innehåll. Sammantaget blir det en ny och intressant konsthistoria med utgångspunkt i den egna samlingen. Vi vill även lyfta fram och visa några av samlingens godbitar.
Spår och tendenser tar spjärn i tre samtida och relativt nyinköpta konstverk. Dessa blir en utgångspunkt för fortsatt dialog med tematiskt liknande verk som finns sedan tidigare i samlingen. Vi har givit dessa teman unika rubriker där Betraktaren och betraktelsen följer spåret mot abstrakt och modernistisk konst, Ur det mänskliga dramat följer porträttgenrens utveckling och Föreställningar om ett landskap spårar landskapsbilden då och nu.
Som besökare kan man följa de tre spåren i utställningen. De har fått varsin färg på väggtexter och skyltar.
I konstmuseets uppdrag från kulturnämnden är konstutställningar med samlingen som utgångspunkt prioriterade.
Betraktaren och betraktelsen
Den abstrakta och även modernistiska konsten utgör en stor del av museets samling. Inom genren finns såväl uppländska som nationella och internationella konstnärer representerade över ett stort tidsspann. I grafiksamlingen finns blad av Pablo Picasso, George Braque och Sonia Delanuay med kubistiska motiv. I den Uppländska samlingen finns bl a en stor donation med uppsalakonstnären Gustaf Fängströms livsverk. Dessa visades i en utställning på museet 2010. Museet har även en donation från uppsalakonstnären Harald Markson liksom verk av Fängströms och Marksons vän och konstnärskollega C H Wettervik. Dessa tre: Fängström, Markson och Wettervik betraktas som den modernistiska konstens pionjärer i Uppsala.
I nutid och samtid har museet fortsatt att komplettera samlingen utifrån detta spår med konstnärer som Ann Edholm, Peter Tillberg, Olle Baertling m fl.
Ur det mänskliga dramat
Ett tydligt tematiskt spår i museets samling utgörs av mängden människogestaltningar, självporträtt och vänporträtt. I samlingen finns bland annat Bruno Liljefors (1860-1939) porträtt av fadern från 1884. Många av de tidiga uppländska konstnärerna har porträtterat varandra. Gusten Widerbäcks porträtt av konstnären Mathilde Wigert-Österlund från 1920 och Jonas Englunds porträtt av konstnären C. Göran Karlsson från 1970. Av samtida konstnärer finns verk av bland annat Esko Männikkö, Lena Cronqvist, Gunnel Wåhlstrand, Elina Merenmies och Tony Matelli.
Ur det mänskliga dramat bildar ett tema som med tiden allt mer handlar om det personliga och det privata, familj, uppväxt och relationer. Det är framför allt konsten från 1970-talet och fram till idag som utvecklar temats komplexitet.
Föreställningar om ett landskap
Landskapsmåleriet är ett starkt spår i samlingen. Det är framför allt de uppländska konstnärerna som finns representerade i denna genre. Museet har mottagit en stor donation från konstnären Gusten Widerbäck som gestaltade det uppländska landskapet genom sin konst. Från den uppländska guldåldern (tidigt 1900-tal) finns sällsynta verk av Tore Wahlström och Werner Sundblad, också med det uppländska landskapet som främsta motiv. 2010 mottog museet en donation som innehöll ett stort antal verk av uppsalakonstnären Richard Öster, en landskapsmålare och stadsskildrare.
Bland de samtida konstnärerna finns verk av bland annat Agneta Forslund, Ville Lenkkeri och Anna-Karin Brus.