Man Acting Out
8 maj – 27 juni 2010
Stefan Jonsson, kritiker vid Dagens Nyheters kulturredaktion, har skrivit ett text i anslutning till utställningen "Rendez-vous med en man. Anteckningar om Martin Sjöbergs konst." Läs texten här>> (doc, 24 kB,
Lyssna)
Utställningsinformation
Martin Sjöbergs utställning Man Acting Out
bär på en enorm komplexitet, hans konst har förmågan att bottna i djupt personliga frågor, i hans eget nervsystem och samtidigt vara tydligt designerad i samhällspolitiska och kritiska syften. Martin Sjöberg demaskerar sociala processer, mänskliga beteenden och underliggande konflikter. Han värjer inte för det svåra, komplexa eller obehagliga. En röd tråd i utställningen är dock betydelsen av språk och om man refererar till Freud, betydelsen av uttryckta minnen, för att såväl individer som hela samhällen ska kunna hantera svåra situationer. Att repetera och begå samma handlingar om och om igen leder ingenstans.
Martin Sjöberg
är född 1957 i Uppsala, men bor och arbetar numera i Stockholm. Han utbildade sig till konstnär i början av 1990-talet vid Konstfack i Stockholm och vid Whitney Museum of American Art i New York, där han även har bott och verkat. Han har en rad solo- och grupputställningar på meritlistan både i Sverige och i andra delar av världen. Hans första soloutställning var fotoutställningen ”Skinheads” på Kulturhuset i Stockholm år 1983, åtta år innan han påbörjade sin utbildning på Konstfack i Stockholm. Den var på sitt sätt ett startskott till den utställning som vi nu presenterar på Uppsala konstmuseum. Våld och våldets psykologi är teman som har ockuperat Martin Sjöberg under större delen av hans vuxna liv.
Martin Sjöbergs stora teckningar A Study in Aggression
antyder kroppar och kroppsdelar i ett flöde av linjer och former. Själva teckningen skapar ett system som håller samman och hindrar en kamp eller en kraftmätning från att totalt söderfalla.
Skulpturen A Meditation on Violence
är ett klassiskt torso-motiv där skulpturen draperats med något som liknar en påse. Torso är italienska för "bål" och "överkropp”. Inom konsten använder man uttrycket för en skulptur utan armar, ben och huvud. Många skulpturer från antiken är idag bevarade som torson. Martin Sjöberg skapar en kraftfull dramatisering genom att dölja skulpturen i en drapering. Ju mer fördold en innebörd är desto mer använder vi vår egen fantasi för att tolka den.
Kroppen som sådan är hos Martin Sjöberg en projektionsyta och en scen för att åskådliggöra processer inom det komplexa ämnet maskulinitet. Man skulle kunna definiera maskulinitet som något som, förutom andra delar av en människas identitet i form av ras, klass, sexuell läggning, skapar en gemensam identitet för alla män trots sociala olikheter. En mans anspråk på att vara maskulin blir därmed inte beroende av social status utan av hans förmåga att uppvisa egenskaper som har hög maskulin status, t ex hjältemod, heterosexualitet eller dominans. Våld kan skapas ur stress där oförmåga att klara av en svår situation måste mötas med den idealiserade mansbilden. Man kan säga att mannens upplevelse av att vara man kan vara speciellt viktig när han upplever sig vara under hot. Våldet, utagerandet, blir ett sätt att lindra dessa inre identitetskonflikter.
Den svartvita fotoserien Uncharted Territories
bygger på landskapsbilder från Sydamerika. Här kretsar tematiken kring kolonialism, dess mekanismer i historien och i samtiden. Som så ofta hos Martin Sjöberg har hans konst både realistiska och symboliska tolkningsnivåer. Här lyfter han fram kolonialismen som både en historisk och en samtida process. Sydamerikas kontinent har utsatts för såväl kristendom som västvärldens civilisation och kultur och blivit dess territorium. Uncharted Territories handlar om att exploateras och att besegras. Fotografierna handlar också om att utforska ett mentalt outforskat territorium och om ett sätt att förstå sig själv genom frågeställningen ”Var är jag?”. När de traditionella erövrarna drivits av att nå personliga framgångar och strävat efter att skapa fred och demokrati i det nya territoriet har de använt destruktivitet och våld. Förlust av språk uppstod och ersattes med handlingar.
Färgfotografierna
Delusional Man, Man Acting Out, Man with Orchid, Disoriented Man och Retarded Man visar också scener med miljöer från exotiska platser, från en främmande djungel. Vi ser en halvnaken man som i olika situationer agerar ut sina känslor av njutning, lycka och kanske extas. Det är svårt att bedöma hans sinnestillstånd och huruvida han är en dåre eller inte. Vi ställs inför våra egna reaktioner inför det okända och gränslösa. Är han harmlös eller är han farlig? Kan han sätta de sociala gränser för sig själv som vi förväntar oss av varandra? Hur långt över gränsen skulle han kunna gå för att nå den njutning som han åtrår?
Bilderna har kopplingar till äldre måleri och man se paralleller till exempelvis Ernst Josephsons (1851-1906) målning Strömkarlen (1884) med Näcken-motivet vilken på sin tid väckte starka känslor och som refuserades av Statens inköpsnämnd. Det utlevande extatiska motivet var ett populärt religiöst motiv i 1600-talets Italien med t ex målningen Giovanno Lanfrancos St Margaret of Cortina (1621) som inspirerade Gian Lorenzo Bernini (1598-1680) till hans skulptur St Teresas extas i Cornadokapellet i Santa Maria della Vittoria i Rom (1645-1652).
I skulpturen Man in Ecstasy
återupprepar Martin Sjöberg både det extatiska temat och narcissus-myten. Skulpturen visar en man som kysser sig själv. Den barockliknande draperingen kopplar scenen till konsthistorien. Narcissus-motivet finns såväl i serien med färgfotografier som i flera av skulpturerna, t ex Man Giving Birth. Sigmund Freud betraktade narcissism som en tidig fas i personlighetens utveckling och i psykologiska termer brukar man beskriva fenomenet som en ”abnorm böjelse för självbespegling, en förälskelse i den egna bilden och personligheten”.
I den grekiska mytologin förekom ynglingen Narkissos som var så gudomligt vacker att vem som än såg honom greps av kärlek men han själv avvisade alla. Han blev dömd att förälska sig i sin egen spegelbild efter att ha avvisat den unga flickan Echos kärlek. Han förtynade vid den damm där han speglade sig och återuppstod som en pingstlilja, narcisser.Inom psykologin talar man även om narcissism som en affekt eller en personlighetsstörning. Det kan handla om en överdriven känsla av betydelse eller överlägsenhet, självhävdelse, bristande verklighetsuppfattning, behov av att vara i centrum och brist på empati. Kontrollbehovet och kravet på omgivningens efterlevnad kan vara stort.
Skulpturerna Perfectly Human och The Drafted Angel
kan ses som känslomässiga porträtt. Kroppsdelar har fogats till bålen och har givits helt andra proportioner än hos den ideala manskroppen. Förutom att konfrontera oss med icke-ideala bilder av människan kan vi se skulpturerna som känslomässiga beskrivningar av hur man kan känna inför sina olika kroppsdelar och fysiska behov. Perfectly Human är förgylld och The Drafted Angel i blänkande aluminium, material som förhöjer verkens status, vilket i sig kan uppfattas som en provokation.
Elisabeth Fagerstedt
Museichef
Om några begrepp
Maskulinitet
Begreppet maskulinitet och vad det innebär att vara man har länge tolkats ur ett biologiskt perspektiv. Där framhålls det att det finns skillnader i karaktärsdrag och beteende mellan män och kvinnor och att det finns något som är naturligt manligt respektive naturligt kvinnligt. Denna syn på människan har många forskare från skilda praktiker opponerat sig mot. Redan på 1890-talet började man forska på om det verkligen fanns någon skillnad på till exempel en man och en kvinnans mentala kapacitet, som det vid den tiden hävdades. Sedan dess har forskningen fortsatt och har visat att det inte finns någon mätbar skillnad mellan mäns och kvinnors intellekt, temperament och andra personliga karaktärsdrag. Detta kan tolkas som att det inte finns något specifikt och naturligt beteende som är maskulint.
Maskulinitet kan istället ses som en social konstruktion, vilket innebär att man ser maskulinitet som en egenskap som ständigt konstrueras och omformas i det dagliga samspelet med andra människor. Detta medför även att maskulinitet kan konstrueras olika beroende på vilka sociala strukturer individerna lever i. Att en människa tillskrivs ett visst kön innebär att han/hon placeras i en särskild kategori med tillhörande förväntningar. Ett sådant synsätt innebär att maskulinitet och femininitet inte är två ömsesidigt uteslutande kategorier.
Maskulinitet kan ses som något bortom andra delar av en mans identitet, såsom ursprung, klass, sexuell läggning, något som är en gemensam identitet för alla män trots i övrigt olika sociala identiteter. En mans anspråk på att vara maskulin blir därmed inte beroende av hans sociala status, utan hans förmåga att uppvisa egenskaper som har hög maskulin status i relation till andra män, till exempel hjältemod, heterosexualitet, och dominans.
Maskulinitet och hjältemod
Genom tiderna har människan haft hjältar och idén om hjälten har spelat och spelar fortfarande en central roll i vår kultur. För pojkar och män har hjälten en väsentlig betydelse som identifikationsobjekt och som ett led i utvecklingen av den egna personligheten. Hjälten, som har sitt ursprung i antikens mytologi, porträtteras ständigt i olika former av litteratur, teater, film och TV-serier. Hjälten finns alltså i olika medier som når män över alla sociala kategorier.
Hjälten kan se olika ut men gemensamt är att han visar hjältemod. Hjältemod innebär att övervinna sin rädsla för den egna sårbarheten. Hjälten kan ses som en exemplarisk symbol för mandom och manlighet, och maskulinitet kan då vidare definieras som hjältemod. Hjälten sätter alltså på så vis en standard för maskulinitet som överbygger sociala skillnader mellan män. Hur mycket maskulin en man är beror på hur mycket han har internaliserat hjältemodet i sin identitet. Men detta är inte alltid ett tecken på en sund maskulinitet, utan kan visa på att det under ytan finns en känslomässig instabilitet hos mannen som individ. Denna instabilitet kan mynna ut i könsrollsstress, en maskulin ångest. Med könsrollstress menas upplevelsen av i vilken grad individen som man bör eller kan leva upp till förväntningarna som ställs på hans maskulinitet. Mannen kan alltså känna ett prestationsbehov som mynnar ut i en prestationsångest, en ångest över att inte leva upp till det maskulina ideal som hjälten sätter.
Maskulinitet och våld
Maskulinitet kan ses som en dynamisk riskfaktor när det gäller mäns utövande av våld. På så sätt att en maskulinitet som betonar heroism inte kan befästas som en identitet utan endast kan uppnås periodvis, något som kan skapa en inre konflikt hos mannen. När mannen inte får ihop bilden av sitt ”ideala maskulina jag” och hans verkliga jag kan det leda till spänning och stress. Våld kan då ses ha funktionen av att upprätthålla den idealiserade maskuliniteten som han på annat sätt inte lyckas leva upp till. Detta gäller speciellt när han ställs inför en yttre verklighet som pekar på hans oförmåga som man. På så vis är mannens upplevelse av att vara man framför allt viktig när han upplever sig vara under hot, när hans maskulinitet blir kränkt. Våldet, utagerandet, blir då ett försök till lindring eller helande av mannens inre konflikter.
Acting out
Begreppet ”acting out”, på svenska utagerande eller utåtagerande, ses inom psykiatrin som en social beteendestörning. Utan att veta om det utför en individ någon typ av beteende i syfte att lindra eller uttrycka den känslosamma smärta och ångest som associeras med omedvetna inre konflikter eller känslor.
Utagerande kan te sig väldigt olika, olika individer reagerar självfallet inte på samma sätt. Gemensamt är att individerna direkt eller indirekt agerar ut handlingar ur sitt förflutna som mer uppstår som känslor än som konkreta minnen. Detta kan tillexempel vara känslor av upproriskhet, trots, hjälplöshet eller hopplöshet. Antisocialt och kriminellt beteende kan tillexempel vara utagerande och ta sig uttryck i våldshandlingar och annat destruktivt beteende. Utagerande kan få grava konsekvenser för individen och dess omgivning, eftersom att utagerande inte är att hantera sina inre känslor utan bara ett sätt att hantera pressen som känslorna för med sig.
Maria Olofsson
Student vid Stockholms Universitet, Museivetenskap
Litteratur:
Connell, R. W.: Masculinities, 2. ed., Cambridge 2005.
Fausing, Bent, Kieselberg, Steffen, Senius, Clausen, Nils: ”Hjälten” ur Bilder ur männens historia, Stockholm 1987.
Totten, Mark: Violent, Girlfriend Abuse as a Form of Masculinity Construction among Marginal Male Youth, Men and Masculinities 2003; 6; 70.
Whitehead, Antony: Man to Man Violence: How Masculinity May Work as a Dynamic Risk Factor, The Howard Journal, Vol 44 No 4, 2005.
http://www.ne.se/lang/utagerande, Nationalencyklopedin • Lång, 2010-05-03.
http://www.enotes.com/psychoanalysis-encyclopedia/acting-acting, 2010-05-03.