|
Ordlistan tar upp ord som förekommer i lagarna eller är vanliga i arbetet för jämställdhet och mångfald. En del ord kan ha en annan betydelse i ett annat sammanhang än här.
Ordlistan finns även i pdf-format. Ordlista kring demokrati och mångfald (pdf, 18 kB, Lyssna)
|
|
Begrepp |
Förklaring |
Annan kränkande behandling
|
Begreppet finns i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Det avser trakasserier av ett barn eller en elev som inte beror på etnicitet, funktionshinder, kön, sexuell läggning eller religion. Det kan exempelvis vara mobbning på grund av klädstil eller utseende.
|
| Aktiva åtgärder |
Att inom verksamheten arbeta målinriktat för att aktivt främja exempelvis jämställdhet på arbetsplatsen. Aktiva åtgärder kan till exempel vara att åtgärda löneskillnader eller utbilda all personal i diskrimineringslagstiftningen. |
| Barn |
När det står barn i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) menas de barn som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. |
| DFL |
Förkortning för lagen om förbud mot diskriminering. Lagen skyddar mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, funktionshinder, religion och sexuell läggning när det gäller varor, tjänster och bostäder. Till varor, tjänster och bostäder räknas försäkringskassan, arbetsförmedlare m. fl. |
| Direkt diskriminering |
Du behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och detta har samband med din etnicitet, ditt funktionshinder, ditt kön, din religion eller din sexuella läggning. |
Diskriminering
|
En person som behandlas sämre än någon annan genom att tillämpa en regel, en bestämmelse eller ett förfaringssätt som missgynnar en grupp av personer med en viss etnicitet, funktionshinder, kön, religion eller sexuell läggning. |
Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU)
|
En antidiskrimineringsverksamhet som erbjuder gratis råd, stöd och medling. Arbetar förebyggande med information och utbildning och arbetar med samtliga diskrimineringsgrunder. Huvuvdman: Uppsala föreningsråd.
|
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
|
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som jobbar mot diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. DO bildades 1 januari 2009 genom att de fyra dåvarande ombudsmännen mot diskriminering slogs ihop. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) hade hand om könsdiskriminering, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) övervakade diskriminering som hade samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, Handikappombudsmannen (HO) hade hand om diskriminering på grund av funktionshinder och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) övervakade att lagar om diskriminering på grund av sexuell läggning följdes. Ombudsmännens gamla webbplatser finns fortfarande kvar. De uppdateras inte längre och kan därför innehålla information som är delvis felaktig.
DOs huvudsakliga uppgift är att se till att diskrimineringslagen följs. DO tar emot och utreder anmälningar om de förbud mot diskriminering och trakasserier som finns i diskrimineringslagen. DO kan företräda diskriminerade personer utan kostnad för dem i domstol. DO utreder även anmälningar från föräldralediga som anser att de blivit sämre behandlade på grund av föräldraledighet. DO utövar också tillsyn genom att granska hur arbetsgivare, högskolor och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på åtgärder för att förebygga diskriminering. Det gör DO genom granskningar av jämställdhetsplaner och likabehandlingsplaner. |
| DO |
En förkortning för Diskrimineringsombudsmannen. Se beskrivning ovan. |
| Elev |
I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever menas med elev den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100). |
| Etnisk tillhörighet |
Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, religion eller hudfärg. |
| Funktionshinder |
Handlar om den begränsning som en funktionsnedsättning kan innebära för en person i relation till omgivningen. Till exempel bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Funktionshinder uppstår framförallt som ett resultat av bristande tillgänglighet. |
| Funktionsnedsättning |
Innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå som en följd av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sjukdomen, tillståndet eller skadan kan vara av bestående eller av övergående natur. |
| Handisam |
Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning - har regeringens uppdrag att verka samordnande och pådrivande i svensk handikappolitik. Handisam påskyndar utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga |
| Huvudman |
Den som är högst ansvarig för en verksamhet. Det kan till exempel vara kommunen, chefen eller ägaren till en affär. |
| Indirekt diskriminering |
Du får inte samma möjligheter som någon annan på grund av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt men som egentligen missgynnar personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, visst funktionshinder, viss religion eller viss sexuell läggning. Det är inte indirekt diskriminering om det finns ett bra skäl för bestämmelsen. |
Integration
|
Ett tillstånd av samexistens som innebär jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor med olika kulturell, ekonomisk och social bakgrund. I ett integrerat samhälle har alla likvärdiga möjligheter att utvecklas och förverkliga sina livsprojekt.
|
Jämlikhet
|
Ett vidare begrepp som handlar om förhållandet mellan individer och mellan grupper i samhället. Det betyder att jämställdhet är en av flera viktiga jämlikhetsfrågor. Både jämställdhet och jämlikhet är ideal som utgår ifrån alla människors lika värde.
|
Jämställdhet
|
Ett ord som används när man talar om förhållandet mellan män och kvinnor. Med jämställdhet avses kvinnors och mäns lika rättigheter och skyldigheter inom livets alla väsentliga områden (till exempel arbete, utbildning, vård av barn och hem och delta i samhället). |
| Jämställdhetsplan |
En årlig plan för hur en arbetsgivare tänker arbeta enligt jämställdhetslagen för att få en jämställd arbetsplats. Kravet gäller alla arbetsgivare som har tio eller fler anställda. |
| Kön |
Biologiskt kön |
| Könsidentitet |
Upplevd könstillhörighet |
| Likabehandlingsplan |
Inom skola och högskola ska en likabehandlingsplan finnas. |
Mångfald
|
Att vara öppen för att människor är olika. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet dem emellan som gör mångfalden till en framgångsfaktor. Det handlar om att ta vara på resurser hos varje individ. Konkret innebär det att se hela människans kompetens, oberoende av faktorer som kön, etnisk bakgrund, funktionshinder och sexuell läggning. |
| Personal |
I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever menas med personal anställda och uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. |
| Preskriptionstid |
Den tid en person har på sig att anmäla något och som en händelse är möjlig att använda som bevis i domstol. Preskriptionstiden räknas ibland från det att exempelvis facket får veta vad som har hänt. |
| Repressalier |
Trakasserier som beror på att en person har gjort en anmälan om diskriminering eller deltagit i en utredning om diskriminering på exempelvis sin arbetsplats. En repressalie kan till exempel vara att den personen inte får samma möjligheter att delta i fortbildning som sina arbetskamrater eller får en sämre löneutveckling. |
| RFSL |
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Ett förbund som arbetar för att bisexuella, homosexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som heterosexuella. |
| Sexuell läggning |
Bi-, hetero- och homosexuell. Att bli kär i personer av motsatt eller samma kön, eller både och. |
| Sexuella trakasserier |
Ett ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet. |
| Tillgänglighet |
Att göra en miljö tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. Det kan till exempel vara att sätta in en hörslinga i konferensrummet. |
| Trakasserier |
Ett uppträdande som kränker en persons värdighet, och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (etnicitet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning) eller är av sexuell natur. |