I beredningen av ärendet om Uppsala Arena lämnade Uppsala kommun 16 maj 2011 ett underlag om arenaprojektet till Näringsdepartementet. Svenska staten ska via departementet i sin tur lämna in en anmälan till EU-kommissionen för att försäkra sig om att avtalet är förenligt med EU:s statsstödsregler.
Det finns många frågor från framför allt allmänhet och medier i frågan och därför har kommunledningen sammanställt några svar på de vanligaste frågorna.
Frågor och svar om arenabygget
Vad händer efter beslut i kommissionen?
Parterna ska slutförhandla fram ett samarbetsavtal. Det läggs sen fram för beslut i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige.
När kan det fattas ett nytt beslut i kommunfullmäktige?
Om det går maximalt snabbt, så tar kommissionen ställning före augusti. Parterna har i så fall ett nytt samarbetsavtal klart i mitten av september. Kommunstyrelsen tar ställning till det i ett nytt ärende 12 oktober och kommunfullmäktige 31 oktober.
Vad innebär de förändringar som är gjorda i underlaget?
EU-kommissionen granskar ett tänkt beslut gentemot statsstödsreglerna. För att utgöra statsstöd ska samtliga följande fyra kriterier vara uppfyllda, nämligen att:
- det är offentliga medel
- stödet innebär en ekonomisk fördel för mottagaren (prövas enligt principen om den marknadsdsekonomiska investeraren)
- stödet är selektivt riktat till vissa företag eller viss produktion
- åtgärden snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna.
Förvaltningsdomstolen förde i sin dom ett resonemang kring att det eventuellt föreligger statstöd och att kommunen inte i tid anmält detta till Näringsdepartementet.
Uppsala kommun har främst inriktat sig på den andra punkten och prövat de ekonomiska villkoren för kommunen. Vår grundinställning är alltjämt att samarbetsavtalet i sin tidigare form inte utgör något statsstöd. Men i syfte att få klarhet om åtgärden utgör ett statsstöd eller inte, har kommunen valt att anmäla åtgärden till Näringsdepartementet. För att ytterligare stärka förutsättningarna att klara en EU–prövning, har det gjorts en ändring. Kommunens lämnar liksom tidigare ett ovillkorat kapitaltillskott. I gengäld får kommunen en option på att köpa fastighetsbolaget efter fem år. Optionen kan också lösas in eller säljas och beräknas då efter tio år ha ett värde som ger kommunen en marknadsmässig avkastning på insatt kapital.
Kommer de tilltänkta privata investerarna att vara intresserade att investera då?
De privata investerarnas avkastning vid eventuell inlösen av optionen kommer att vara något högre än kommunens. Det motiveras av att det är de privata investerarna som är aktieägare och ansvariga för ekonomiska risker i såväl byggfas som driftfas.
Det är även kommunen som avgör om och när optionen ska lösas. De privata investerarna har en garanterad ränta på insatt kapital på en viss procent.
Har möjligheten att bygga arenan vid Studenternas prövats nu?
Nej, förutsättningarna är för övrigt desamma som i september. Planeringen av detta projekt har pågått i fem-sex år. Att flytta anläggningen till ett nytt läge, skulle innebära minst fyra års fördröjning av projektet och sannolikt behov av att hitta nya privata aktörer eftersom förtroendet för kommunen som samarbetspartner förbrukas.
Det skulle bli fördröjningar även för att
- undersöka grund- och markförutsättningarna på Studenternas
- planera utrymme även för fotbollsarena och bandyhall
- göra om detaljplanen
- räkna om de ekonomiska beräkningarna av arenans lönsamhet, bland annat eftersom närheten till Gränby köpcenter försvinner och möjlighet till exploateringsintäkter i närheten förändras.
Så det alternativet är inte aktuellt.
Kommer det att gå att få politisk enighet kring ett nytt beslut?
Det går inte att helt förutsäga. För delar av oppositionen skulle eventuellt ett ägande av arenan vara att föredra. En optionslösning är ett steg närmare den uppfattningen och det bör uppfattas positivt att därmed även insynen i fastighetsbolaget ökar.
Är ni säkra på att detta går igenom?
Kommunen har biträtts av Mannheimer & Swartling advokatbyrå som granskat de juridiska frågorna. De har i sin tur anlitat en oberoende ekonomisk expert Copenhagen Economics, som tidigare deltagit i just ärenden som handlat om statsstöd.
Det finns bara något enstaka fall där en kommun anmält åtgärder som inte utgör stöd till Näringsdepartementet (och i förlängningen kommissionen) enbart i syfte att få en klarhet om rättsläget, så det är svårt att göra jämförelser. Formellt är det svenska staten som anmäler till kommissionen, och staten kan då åberopa ett antal rättsfall nationellt som har liknande inslag.
När Näringsdepartementet lämnar in anmälan i månadsskiftet maj/juni så kommer underlaget att vara sådant att det har bästa möjliga förutsättningar att godkännas.
Om någon överklagar igen vad händer då?
Det hamnar i förvaltningsrätten. När det gäller bedömningen av om det strider mot den kommunala kompetensen, det vill säga vad kommuner ska ägna sig åt, så har den saken redan prövats av förvaltningsrätten i den tidigare lagakraftvunna domen och har inte bedömts lagstridigt. Optionslösningen minskar ytterligare risken för att kommunen skulle förlora i den delen.
När det gäller frågan om statsstöd så har ärendet då målet prövas i domstol redan anmälts till Näringsdepartementet varför den frågan inte heller blir aktuell.
Om allt går vägen, när står arenan klar?
Om samarbetsavtalet efter fullmäktiges beslut i oktober 2011 vinner laga kraft så kan arenan stå klar någon gång under av 2014.
Har konkurrensen ökat nu när andra arenor hunnit längre än Uppsala arena, till exempel Fyrishov, Nationalarenan och nya utbyggda Kistamässan?
Uppsala är en stor och snabbt växande stad med ett i det närmaste optimalt geografiskt läge. Uppsala har två av landets största universitet och en växande industri. En växande befolkning, både unga och äldre, vill konsumera både kultur och idrott. Elitlag som till exempel Almtuna IS och Storvreta innebandy når allt större framgångar och behöver möjligheter för att kunna hantera SM-, EM- och VM-arrangemang i Uppsala. Uppsala klarar sig inte utan en modern multiarena.