Statistik om Uppsala

Uppsala kommun vill tillgängliggöra statistik så att invånare och de som verkar i Uppsala ska kunna omsätta och bearbeta statistiken efter egna behov och förutsättningar, vilket i sin tur kan bidra till ökad förståelse och mer välgrundade beslut.

Har du statistikfrågor som rör olika kommunala verksamheter som till exempel förskola, grundskola eller äldreomsorg behöver du kontakta respektive förvaltning. Är du osäker på vart du ska vända dig så kan Uppsala kommuns kontaktcenter hjälpa dig, kontaktuppgifter finns längst ner på webbsidan.

Det finns många sätt att beskriva Uppsala, både som kommun och som geografiskt område. Nedan finns några sammanställningar av statistik om Uppsala kommun.

Har du statistikfrågor som rör olika kommunala verksamheter som till exempel förskola, grundskola eller äldreomsorg behöver du kontakta respektive förvaltning. Är du osäker på vart du ska vända dig så kan Uppsala kommuns kontaktcenter hjälpa dig, kontaktuppgifter finns längst ner på webbsidan.

Folkmängd i Uppsala kommun

Uppsala är befolkningsmässigt Sveriges fjärde största kommun.

Den sista december 2024 var den officiella folkmängden i Uppsala kommun 248 016 personer, vilket innebär en folkökning med 2 687 personer jämfört med sista december 2023.

Under den senaste tioårsperioden 2014–2024 växte invånarantalet med 18 procent eller cirka 38 000 invånare. Uppsala har haft den högsta folkökningstakten bland de tio största kommunerna i Sverige.

Uppsala kommuns statistikdatabas

I statistikdatabasen kan du själv välja och ladda ner den statistik som du är intresserad av. Här kan du hitta områdesuppdelad statistik om befolkningen, bostäder, socioekonomiska förutsättningar med mera.

I statistikdatabasen publiceras främst statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) som Uppsala kommun har köpt och bearbetat för att den ska passa kommunens behov av fakta- och analysunderlag. Uppsala kommun väljer även att tillgängliggöra utvald statistik för allmänheten i statistikdatabasen.

Har du frågor om statistiken, hur man använder statistikdatabasen eller om du inte hittar statistiken du söker kontakta statistik@uppsala.se.

Hitta statistik i statistikdatabasen

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ger en lägesbild av kommunen och beskriver på ett enkelt sätt resultatet för de områden som kan vara av allmänt intresse. KKiK är ett nationellt projekt som bedrivs av SKR (Sveriges kommuner och regioner). KKiK tar fram nyckeltal som ger möjlighet till jämförelser, lärande och utveckling inom kommunala verksamheterna.

Läs mer om KKiK i Uppsala kommun

Läs mer om KKiK på Sveriges kommuner och regioners webbplats

Läs mer om Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Figur 1: Folkmängd i ettårsklasser och kön, utfall år 2024 och prognos KP2025 år 2050, Uppsala kommun. Källa: SCB (2025b) och Uppsala kommun (2025)

En befolkningsprognos är en beräkning av folkmängden och dess köns- och åldersmässiga sammansättning i framtiden. Den bygger på uppskattningar av hur många personer som kommer att födas i, dö i, och flytta in och ut från ett givet område, samt dessa personers åldrande över tid. Befolkningsprognoser används främst som planeringsunderlag för verksamheter där det är viktigt att veta hur många människor, i olika åldrar, som kommer att bo i ett visst område framöver. Det gör befolkningsprognoser till ett centralt underlag för de flesta kommunala verksamheter och bolag. Uppsala kommun tar fram en befolkningsprognos årligen.

Läs mer om Uppsalas befolkningsprognos 2025

Här hittar du äldre befolkningsprognoser

Här hittar du ett urval av analyser och rapporter från analysenheten på Uppsala kommuns kommunledningskontor.

Socioekonomisk kartläggning

Syftet med den socioekonomiska kartläggningen är att presentera en lägesbild av socioekonomiska likheter och skillnader mellan bostadsområden i Uppsala kommun. Med hjälp av en klusteranalys har olika grupper/kluster av bostadsområden i Uppsala kommun identifierats. De bostadsområden som ingår i varje kluster har liknande socioekonomiska karaktäristika (till exempel andel arbetslösa, hushållsinkomst och andel med eftergymnasial utbildning) som gör att de kan särskiljas som specifika grupper. Annorlunda uttryckt kan man säga att de liknar varandra mer än de bostadsområden som ingår i andra grupper.

Den socioekonomiska kartläggningen utgör ett enkelt faktaunderlag som beskriver bostadsområdena i kommunen ur ett socioekonomiskt perspektiv, varken mer eller mindre. Rapporten ger inga svar på frågor såsom varför socioekonomiska skillnader uppstår, består eller hur de kan förändras.

Läs analysen Socioekonomisk kartläggning 2023

Här hittar du äldre versioner av den socioekonomiska kartläggningen

Här hittar du information som ska underlätta förståelse av statistik, analyser och geografiska indelningar.

Om Nyckelkodsområden (NYKO)

Nyckelkodsområden (NYKO) är en geografisk indelning av kommunen i geografiska delområden. Indelningen täcker hela den geografiska kommunen. NYKO används för att redovisa statistik inom respektive delområde. Fastigheterna i kommunen utgör grunden för NYKO.

NYKO har en hierarkisk struktur som möjliggör att statistik kan redovisas på olika nivåer utifrån behov. Den högsta nivån är Nivå 1 (NYKO1) som endast separerar Uppsala tätort från övriga kommunen. Den lägsta nivån är Nivå 5 (NYKO5) där områden kan vara så detaljerade som ett bostadskvarter.

NYKO-systemet ägs av Statistiska centralbyrån (SCB) och samtliga av Sveriges kommuner erbjuds att använda systemet. Varje kommun underhåller och äger dock sin egen geografiska indelning.

Varför geografiska indelningar?

Geografiska indelningar avser ett sätt att lägga samman data utifrån geografisk tillhörighet och har en lång rad användningsområden. De:

• bevarar integriteten för de individer som representeras i data,
• tar hänsyn till den geografiska dimensionen i data (platsens betydelse för att förstå och förklara samhällsprocesser), och
• gör det möjligt att kombinera datamaterial som delar geografisk tillhörighet.

Uppdatering av NYKO

För att NYKO-indelningen fortsatt ska vara ändamålsenlig för kommunens verksamheter och på ett relevant sätt beskriva delområden behöver indelningen uppdateras kontinuerligt. Uppsala kommun gör årliga uppdateringar av NYKO. Vissa år görs endast mindre förändringar som att koda in nya fastigheter till rätt NYKO. Andra år görs större förändringar som exempelvis att områdesgränser justeras för bättre anpassning till naturliga eller kulturella gränser.

Vid uppdatering av NYKO-indelningen ska hänsyn tas till:

• hierarkin i NYKO
• lagom befolkningsstorlek
• innehållsmässig likhet
• begripliga gränser
• historisk och framtida samhällsbyggnad
• de kommunala verksamheternas behov.