Statistik om Uppsala

Uppsala kommun vill tillgängliggöra statistik så att invånare och de som verkar i Uppsala ska kunna omsätta och bearbeta statistiken efter egna behov och förutsättningar, vilket i sin tur kan bidra till ökad förståelse och mer välgrundade beslut.

Har du statistikfrågor som rör olika kommunala verksamheter som till exempel förskola, grundskola eller äldreomsorg behöver du kontakta respektive förvaltning. Är du osäker på vart du ska vända dig så kan Uppsala kommuns kontaktcenter hjälpa dig, kontaktuppgifter finns längst ner på webbsidan.

Folkmängd i Uppsala kommun

Uppsala är befolkningsmässigt Sveriges fjärde största kommun. Befolkningen fortsatte att öka under 2025, men i en långsammare takt än tidigare år. Den 31 december 2025 uppgick folkmängden till 249 726 personer. Det motsvarar en ökning med 1 710 personer eller cirka 0,7 procent jämfört med sista december 2024. Det är den lägsta årliga folkökningen sedan 2005.

Den minskade folkökningstakten är inte unik för Uppsala. Under 2025 ökade Sveriges befolkning med 17 819 personer, motsvarande 0,2 procent, den lägsta folkökningen sedan 1999. Samtidigt minskade befolkningen i 180 av landets 290 kommuner och i 14 av 21 län. I absoluta tal hade Uppsala den fjärde största folkökningen i landet efter Göteborg, Stockholm och Malmö. Bland Sveriges tio största kommuner hade Uppsala den näst högsta folkökningstakten, efter Göteborg.

Vad bidrog till utvecklingen under året?

Fler personer flyttade till Uppsala (16 319) än som flyttade härifrån (15 487) vilket gav en nettoinflyttning på 832 personer. Jämfört med 2024 minskade dock flyttnettot med knappt 1 053 personer. Det berodde främst på minskad invandring, men också på en fortsatt hög utvandring. Den högre invandringen 2024 hängde bland annat samman med att många ukrainare som redan befann sig i Sverige folkbokförde sig det året.

Den registrerade utvandringen var hög under 2025, i likhet med de två föregående åren. Detta beror delvis på att Skatteverket sedan 2023 bedriver ett arbete med registervård, där personer som visat sig inte längre bo i Sverige har avregistrerats från folkbokföringen.

Under 2025 föddes 2 374 barn. Barnafödandet ligger fortsatt på en låg nivå både i Uppsala och i riket. Det summerade fruktsamhetstalet, det vill säga hur många barn en kvinna i genomsnitt föder under sin fruktsamma period, sjönk till 1,23 barn per kvinna i Uppsala, jämfört med 1,26 år året innan. Antalet döda uppgick till 1 520 personer.

Källa: Statistiska centralbyrån

Uppsala kommuns statistikdatabas

I statistikdatabasen kan du själv välja och ladda ner den statistik som du är intresserad av. Här kan du hitta områdesuppdelad statistik om befolkningen, bostäder, socioekonomiska förutsättningar med mera.

I statistikdatabasen publiceras främst statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) som Uppsala kommun har köpt och bearbetat för att den ska passa kommunens behov av fakta- och analysunderlag. Uppsala kommun väljer även att tillgängliggöra utvald statistik för allmänheten i statistikdatabasen.

Har du frågor om statistiken, hur man använder statistikdatabasen eller om du inte hittar statistiken du söker kontakta statistik@uppsala.se.

Hitta statistik i statistikdatabasen

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ger en lägesbild av kommunen och beskriver på ett enkelt sätt resultatet för de områden som kan vara av allmänt intresse. KKiK är ett nationellt projekt som bedrivs av SKR (Sveriges kommuner och regioner). KKiK tar fram nyckeltal som ger möjlighet till jämförelser, lärande och utveckling inom kommunala verksamheterna.

Läs mer om KKiK i Uppsala kommun

Läs mer om KKiK på Sveriges kommuner och regioners webbplats

Läs mer om Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Figur 1: Folkmängd i ettårsklasser och kön, utfall år 2024 och prognos KP2025 år 2050, Uppsala kommun. Källa: SCB (2025b) och Uppsala kommun (2025)

En befolkningsprognos är en beräkning av folkmängden och dess köns- och åldersmässiga sammansättning i framtiden. Den bygger på uppskattningar av hur många personer som kommer att födas i, dö i, och flytta in och ut från ett givet område, samt dessa personers åldrande över tid. Befolkningsprognoser används främst som planeringsunderlag för verksamheter där det är viktigt att veta hur många människor, i olika åldrar, som kommer att bo i ett visst område framöver. Det gör befolkningsprognoser till ett centralt underlag för de flesta kommunala verksamheter och bolag. Uppsala kommun tar fram en befolkningsprognos årligen.

Läs mer om Uppsalas befolkningsprognos 2025

Här hittar du äldre befolkningsprognoser

Här hittar du ett urval av analyser och rapporter från analysenheten på Uppsala kommuns kommunledningskontor.

Socioekonomisk kartläggning

Syftet med den socioekonomiska kartläggningen är att presentera en lägesbild av socioekonomiska likheter och skillnader mellan bostadsområden i Uppsala kommun. Med hjälp av en klusteranalys har olika grupper/kluster av bostadsområden i Uppsala kommun identifierats. De bostadsområden som ingår i varje kluster har liknande socioekonomiska karaktäristika (till exempel andel arbetslösa, hushållsinkomst och andel med eftergymnasial utbildning) som gör att de kan särskiljas som specifika grupper. Annorlunda uttryckt kan man säga att de liknar varandra mer än de bostadsområden som ingår i andra grupper.

Den socioekonomiska kartläggningen utgör ett enkelt faktaunderlag som beskriver bostadsområdena i kommunen ur ett socioekonomiskt perspektiv, varken mer eller mindre. Rapporten ger inga svar på frågor såsom varför socioekonomiska skillnader uppstår, består eller hur de kan förändras.

Läs analysen Socioekonomisk kartläggning 2025

Här hittar du samtliga publiceringar av den socioekonomiska kartläggningen

Data från samtliga socioekonomiska kartläggningar

Här hittar du information som ska underlätta förståelse av statistik, analyser och geografiska indelningar.

Om Nyckelkodsområden (NYKO)

Nyckelkodsområden (NYKO) är en geografisk indelning av kommunen i geografiska delområden. Indelningen täcker hela den geografiska kommunen. NYKO används för att redovisa statistik inom respektive delområde. Fastigheterna i kommunen utgör grunden för NYKO.

NYKO har en hierarkisk struktur som möjliggör att statistik kan redovisas på olika nivåer utifrån behov. Den högsta nivån är Nivå 1 (NYKO1) som endast separerar Uppsala tätort från övriga kommunen. Den lägsta nivån är Nivå 5 (NYKO5) där områden kan vara så detaljerade som ett bostadskvarter.

NYKO-systemet ägs av Statistiska centralbyrån (SCB) och samtliga av Sveriges kommuner erbjuds att använda systemet. Varje kommun underhåller och äger dock sin egen geografiska indelning.

Varför geografiska indelningar?

Geografiska indelningar avser ett sätt att lägga samman data utifrån geografisk tillhörighet och har en lång rad användningsområden. De:

• bevarar integriteten för de individer som representeras i data,
• tar hänsyn till den geografiska dimensionen i data (platsens betydelse för att förstå och förklara samhällsprocesser), och
• gör det möjligt att kombinera datamaterial som delar geografisk tillhörighet.

Uppdatering av NYKO

För att NYKO-indelningen fortsatt ska vara ändamålsenlig för kommunens verksamheter och på ett relevant sätt beskriva delområden behöver indelningen uppdateras kontinuerligt. Uppsala kommun gör årliga uppdateringar av NYKO. Vissa år görs endast mindre förändringar som att koda in nya fastigheter till rätt NYKO. Andra år görs större förändringar som exempelvis att områdesgränser justeras för bättre anpassning till naturliga eller kulturella gränser.

Vid uppdatering av NYKO-indelningen ska hänsyn tas till:

• hierarkin i NYKO
• lagom befolkningsstorlek
• innehållsmässig likhet
• begripliga gränser
• historisk och framtida samhällsbyggnad
• de kommunala verksamheternas behov.